Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Transkript

1 Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

2 Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd, BUS. Det är inte någon enhetlig grupp, utan kan vara barn och unga som är asylsökande eller barn och unga som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa. Det kan också vara barn och unga med sviktande stöd från sina vårdnadshavare. För en del sammanfaller flera faktorer som var och en för sig kan innebära att barnets utveckling försenas eller hindras. För dessa barn och unga innebär särskilt stöd att man har behov av insatser från flera olika verksamheter. Vägledande för samverkan kring enskilda barn och unga med sammansatta behov, är att insatserna skräddarsys så långt som möjligt över verksamhetsgränserna. 2 BUS

3 Vidare ska barn och unga, föräldrar och nätverk göras delaktiga i sökandet efter hållbara lösningar. Arbetet ska präglas av ett aktivt förhållningssätt, engagemang och hög kompetens. Samverkan på individnivå ska utgå från principen att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt. Vid behov ska en samordnad individuell plan upprättas. Region Gotlands överenskommelse om samverkan för barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. De fristående förskolorna och skolorna erbjuds att ingå i de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns inom Region Gotland. Här sammanfattas BUS-överenskommelse Gotland. Överenskommelsen finns i sin helhet på BUS 3

4 BUS överenskommelse Gotland Målet för samverkan Ett övergripande mål är att alla barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Föräldrarna har det grundläggande ansvaret. Men utöver det måste alla berörda myndigheter och andra samhällsorgan ta ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma barn och unga som kan behöva särskilt stöd. Ofta behövs samarbete för att kunna tillgodose barnens behov och det finns ett antal lagbestämmelser för att möjliggöra detta. Grundläggande värderingar Region Gotland ska arbeta i samverkan utifrån följande utgångspunkter: Barnet/den unges bästa. Barnets/den unges mening ska alltid respekteras. Barnets/den unges livssituation ska ses i ett sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra. Barnet/den unge ska få stöd i tidigt skede. Föräldrar har huvudansvar för sina barn och ska i alla skeden ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör deras barn. Insatser på olika nivåer Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn och unga som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i sin vardagsmiljö. Exempel på denna så kallade hälsofrämjande nivå, som i stort sett alla barn kommer i kontakt med, är skolan, kultur- och fritidsverksamhet, barnhälsovård samt ungdomsmottagningen. Det är viktigt att varje verksamhet i sin organisation har tillgång till de resurser/kompetenser som krävs för att klara av att utreda barns och ungas behov. 4 BUS

5 När den hälsofrämjande nivåns kompetens/resurser inte är tillräckliga och de har behov av konsultation ska andra nivåer kontaktas. Brister på en nivå motiverar inte insatser på en annan nivå. Specialistverksamheterna ska komplettera de övriga verksamheterna med konsultation och ansvarar för bedömning och utredning som kräver särskilda kunskaper, diagnostik och behandling. Det är viktigt att rätt prioritering sker av vilka barn som ska få insatser från specialistnivån. Specialistnivån behövs för en liten andel av alla barn. BUS 5

6 Om samverkan Samverkan övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte Samarbete gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift Samordning koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet Källa: socialstyrelsens termbank Aktörernas uppdrag En grundförutsättning för samverkan är att varje aktör tar ansvar för sitt uppdrag. Socialtjänsten avgör om den enskilde ska få insatser enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvården avgör om barnet/den unge ska erhålla hälso- och sjukvård. Samverkansskyldighet Enligt socialtjänstlagen (SoL 5 kap 1a) har socialnämnden en skyldighet och ett ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initieras av socialtjänsten, finns i hälso- och sjukvårdslagen samt skollagen. Socialtjänsten har (SoL 11 kap 3) skyldighet att upprätta en skriftlig plan för barn och unga som placeras utanför det egna hemmet. Planen ska beskriva hur vården ska genomföras. Informationsskyldighet I en välfungerande samverkan är det en skyldighet att informera den andre huvudmannen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för den andre huvudmannens verksamhet. 6 BUS

7 Samsyn Behovet av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, gemensam bild av arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i olika nivåer men också mellan verksamheter. En nödvändig förutsättning är att det finns naturliga kontaktytor samt kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. Samverkan kring barn och unga Riktlinjer för samverkan kan tillämpas för barn och unga i åldern 0 18 år. Samordnad individuell plan (SIP) I Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen finns bestämmelser om att socialtjänst och hälso- och sjukvård, vid behov tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Behovet av en samordnad individuell plan kan uppmärksammas av socialtjänstens och/eller hälso- och sjukvårdens verksamheter och den andre huvudmannen är då skyldig att delta i upprättandet av planen. Behovet av en samordnad individuell plan kan även uppmärksammas av förskola och skola liksom av fritidsverksamhet under förutsättning att man känner till att barnet har insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Barnet/den unga och dess närståendes kan också ta initiativ till en plan och deras uppfattning om behovet ska ha stor betydelse. Det betyder att den som i sin yrkesutövning möter barn och unga med stöd och insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och kanske ytterligare aktörer samtidigt och där behov av samordning finns, ska uppmärksamma frågan om samverkan med barnet/den unge och hans/hennes vårdnadshavare och med chef eller av chef utsedd person. BUS 7

8 Om behov finns av samverkan med andra aktörer beslutar närmaste ansvarig chef, eller av chef utsedd person, om att kalla till ett SIP-möte. Arbetet inleds med att i dialog med vårdnadshavare identifiera de aktörer som behövs i samverkan kring barnet. Barnet/den unga eller vårdnadshavaren måste skriftligen samtycka till att en individuell plan upprättas (samtyckesblankett). Personalen ska därför stödja och motivera barnet/den unga och vårdnadshavaren för att få till stånd en individuell plan då det anses nödvändigt. Syftet med SIP-mötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/ familjens resurser, behov, aktuella insatser samt målet med de olika insatserna. Planen ska upprättas tillsammans med barnet/den unga och vårdnadshavaren (SIP-blankett). Det lagstadgade ansvaret medför att professionella aktörer ska prioritera inbjudan till ett sådant möte. Mötet skall komma tillstånd så snart som möjligt dock senast inom 30 dagar. Kallelse ska gå ut tre veckor innan SIP-mötet. Att kalla till SIP-möte Kallelse till SIP-mötet sker via e-post till personal angivna i samtyckesblanketten. I mailet får endast stå; Kallelse till samordnad individuell plan, barnets/den unges initialer samt de 6 första siffrorna i hans/hennes personnummer. Inget annat som kan röja person får skrivas i mailet. Vårdnadshavare/barnet kallas via brev. Använd mall för kallelse till SIP. SIP-mötet Någon i den inbjudande verksamheten leder mötet. Vid mötet formuleras gemensamma mål samt beslutas om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Planering ska göras med hänsyn till sekretessbestämmelser. Respektive aktör beslutar om bedömning, utredning och/eller insats utifrån sitt kompetens- och ansvarsområde. Det ska i den samordnade individuella planen tydligt framgå vem som ansvarar för olika stöd-, vård- och behandlingsinsatser, omfattningen av insatserna samt uppföljning. Planen ska vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ansvarar för. Den som i sin yrkesutövning möter barn och unga med stöd från flera verksamheter samtidigt och där behov av sam-ordning finns, ska uppmärksamma frågan om samverkan med den unge och hans/hennes föräldrar. Barnet/den unge har stöd eller insatser från flera verksamheter och behov av samordning finns. 8 BUS

9 Tolk Anhöriga Skola Sjukvård Förskola Polis Socialtjänst Vårdnadshavare Elevhälsa Kultur och fritid Försäkringskassa Samtycke inhämtas från vårdnadshavare. Möte med representanter från de olika verksamheterna och barnet/den unge och hennes/hans familj. Samordnad individuell plan (SIP) som anger mål och vem som gör vad. Genomförande av SIP. Respektive huvudman svarar för insatser i enlighet med sitt ansvar. Uppföljning/utvärdering av SIP. Plan för fortsatt arbete eller arbetet avslutas. BUS 9

10 Samordnare I den samordnade individuella planen anges vem som mötet utsett till samordnare. Samordnarens uppgift är att bevaka barnets/den unges perspektiv, värna om föräldrars delaktighet samt återkoppla till familjen om de inte deltagit vid mötet. Samordnaren håller kontakt med barnet/den unge och vårdnadshavare. Uppföljning Slutligen regleras i den samordnade individuella planen hur, när och vem som kallar till uppföljning av insatserna. Uppföljning kan ske på olika sätt, iform av möte eller via telefon. Vid uppföljningen utvärderas arbetet och i vilken mån målen uppnåtts (uppföljningsblankett). Slutligen görs en ny plan för det fortsatta arbetet alternativt avslutas arbetet. Avvikelserapportering Identifierade brister i samverkan rapporteras i en avvikelserapport Flexite. Frågorna följs upp på verksamhetsnivå i Barnnätverket och rapporteras vid behov till BarnSam i syfte att kvalitetssäkra arbetet kring barn och unga. Placering utanför det egna hemmet Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. Grundmodellen för samverkan kring det enskilda barnet följer den modellen som beskrivits ovan. En skillnad är att vid placering utanför hemmet har socialtjänsten samordningsansvaret. För socialtjänstens uppföljningar av skola, hälsa och tandvård finns särskilda rutiner. Socialförvaltningen avgör om den enskilde ska få insatser enligt socialtjänstlagen, lagen om vård av unga och/ eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvården avgör om barnet/den unge ska erhålla hälso- och sjukvård. Varje verksamhetsområde ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde. 10 BUS

11 Strategisk samverkan i Region Gotland En fungerande samverkan bygger på en tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltningarna, god kunskap om varandras uppdrag, en jämlik relation och tydliga rutiner. Det behövs mötesplatser där socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och andra aktörer tillsammans kan diskutera och besluta om de aktuella målgrupperna och deras behov. I BUS-överenskommelsen beskrivs förutom samarbete kring enskilda barn samverkan utifrån tre organisatoriska nivåer. Regional politisk samverkan Regionstyrelsen, med särskilt uppdrag till representanter från barn- och utbildningsnämnden, BUN, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, GVN, hälso- och sjukvård nämnden, HSN, kultur- och fritidsnämnden KFN, och socialnämnden, SON, har bland annat i uppdrag att ta initiativ till att förbättra samverkan kring barn och unga. Regionstyrelsen ska även identifiera gemensamma utvecklingsområden och skapa gemensamma målbilder. Regional tjänstemannasamverkan BarnSam är ett förvaltningsövergripande arbetsutskott till koncernledningsgruppen och består av förvaltningschefer från BUF, GVF, HSF, KFF och SOF tillsammans med vissa sakunniga från förvaltningarna, verksamhetsledare i Barn- Sam samt representant från ledningskontoret (LK) chefen för folkhälsoenheten. Förvaltningschefer i BarnSam ska gemensamt leda, initiera, utveckla och följa upp samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Samverkan på verksamhetsnivå Barnnätverket består av verksamhets- och enhetschefer tillsammans med vissa sakkunniga från de fem förvaltningarna i BarnSam. Folkhälsochef från ledningskontoret leder Barnnätverket och verksamhetsledare i BarnSam är sekreterare. Barnnätverket arbetar på uppdrag av BarnSam för att på en övergripande nivå säkerställa att barns behov av insatser från flera förvaltningar i samverkan tillgodoses. Barnnätverket ansvarar för att implementera och följa upp de verksamhetsnära riktlinjerna och rutinerna i respektive verksamhet och förvaltning. BUS 11

12 Barnsam Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress VISBY Tel (vxl) E-post Hemsida Produktion: Region Gotland, Bild&Reklam 2013