Granskning av arbetet med barn som riskerar att fara illa. Region Gotlands revisorer

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av arbetet med barn som riskerar att fara illa Anders Törnqvist Februari 2016 s revisorer

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Metod Iakttagelser och bedömningar Finns fastställda riktlinjer för hur samverkan ska ske? Iakttagelser Bedömning Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst? Iakttagelser Bedömning Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt? Iakttagelser Bedömning Efterlevs barnperspektivet? Iakttagelser Bedömning Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt? Efterlevs lagstadgade och i förekommande fall nämndernas egna tidsaspekter för handläggning Iakttagelser Bedömning Följs resultat av samverkan upp? Iakttagelser Bedömning Sammanfattande bedömning och svar på revisionsfrågan Februari av 20

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka enligt 6 förvaltningslagen. När det gäller frågor som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa finns även en särskild skyldighet att samverka. Detta regleras i lagstiftning för polis, förskola och skola (skollag), socialtjänst (socialtjänstlag) samt hälso- och sjukvård. Lag om samverkan gäller även enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnomsorg. Det är av stor vikt att det i regionen finns fungerande rutiner för anmälningsplikten, för utredning av barn som misstänkts fara illa och tillgång till insatser för att möta barn, unga och familjer i behov av stöd. s förtroendevalda revisorer har mot denna bakgrund beslutat granska hur arbetet med barn som far illa eller riskerar fara illa bedrivs Syfte och revisionsfråga Revisionsfrågan som ska besvaras av granskningen är: Säkerställer barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden att barn och unga som riskerar att fara illa uppmärksammas och får stöd och har nämnderna en ändamålsenlig samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa? 1.3. Revisionskriterier Revisionskriterierna utgörs av nationella och lokala styrdokument Kontrollmål Följande kontrollmål bildar underlag för besvarandet av revisionsfrågan: Finns fastställda riktlinjer för hur samverkan ska ske? Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst? Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt? Efterlevs barnperspektivet? Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt? Efterlevs lagstadgade och i förekommande fall nämndernas egna tidsaspekter för handläggning. Följs resultat av samverkan upp? Februari av 20

4 1.5. Metod Intervjuer har gjorts med chef för grundskolan, chef för förskolan, två rektorer, två förskolechefer, chef för elevhälsan, verksamhetsledare för BarnSam, representanter för socialtjänsten, barnhälsovården samt barn- och ungdomspsykiatrin. De intervjuade har haft möjlighet att lämna synpunkter på ett utkast av rapporten. Dokumentstudier av styrande och stödjande dokument. Statistikunderlag har erhållits från socialförvaltningens kvalitets- och utvecklingsenhet. Februari av 20

5 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Finns fastställda riktlinjer för hur samverkan ska ske? Iakttagelser På förtecknas de verksamheter/aktörer som direkt eller indirekt har ett uppdrag att arbeta med barn och ungas psykiska hälsa, se bild nedan. Mängden verksamheter/aktörer ställer stora krav på fungerande samverkan och samarbete för att den enskildes behov effektivt ska kunna tillgodoses. Riktlinjer för hur samverkan ska ske finns i ett flertal dokument. Det grundläggande dokumentet är BUS-överenskommelsen d v s s överenskommelse om samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) som antogs av regionstyrelsen augusti Överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn och unga i behov av särskilt stöd ska få de insatser de har rätt till. Målgruppen är barn 0-18 år. Överenskommelsen är undertecknad av socialdirektör, hälso- och sjukvårdsdirektör, skoldirektör, utbildningschef och förvaltningsdirektör. BUS-överenskommelsen utgår från lagar, författningar och föreskrifter. De gemensamma utgångspunkterna som förvaltningarnas arbete ska utgå ifrån är: Barnkonventionen omfattar alla upp till 18 år Februari av 20

6 Helhetssyn och samarbete Barnet och vårdnadshavaren ska ha inflytande Tidiga insatser viktiga Evidens- och kunskapsbaserade insatser Insatser på olika nivåer Bilden nedan återfinns i överenskommelsen och beskriver övergripande ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter/aktörer. Av överenskommelsen framgår att den grundläggande utgångspunkten för insatser är att barn och unga ska få dessa i sin vardagsmiljö. Exempel på denna s k hälsofrämjande nivå är skolan, kultur- och fritidsverksamhet, barnhälsovård, tandvård och ungdomsmottagningen. När den hälsofrämjande nivåns resurser inte räcker till och behov av konsultation finns ska de kontakta andra nivåer. Brister på en nivå ska inte motivera insatser på en annan nivå. Specialistverksamheterna ska komplettera de övriga verksamheterna med konsultation och ansvar för bedömning och utredning som kräver särskilda kunskaper, diagnostik och behandling. I BUS-överenskommelsen beskrivs samverkan utifrån tre nivåer; regional samverkan i BarnSam, chefssamverkan på verksamhetsnivå i Barnnätverket samt samarbetet kring barnet/den unga på individnivå. Kommande bild illustrerar strukturen. Februari av 20

7 Samverkan på regional nivå Regionstyrelsen, med särskilt uppdrag till representanter från barn- och utbildningsnämnden (BUN), gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN), hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), kultur- och fritidsnämnden (KFN) och socialnämnden (SON), har till uppdrag att ta initiativ till att förbättra samverkan kring barn och unga. Regionstyrelsen ska även identifiera gemensamma utvecklingsområden och skapa gemensamma målbilder. BarnSam är ett förvaltningsövergripande arbetsutskott till koncernledningsgruppen och består av förvaltningschefer från BUF, GVF, HSF, KFF och SOF tillsammans med vissa sakkunniga från förvaltningarna, verksamhetsledare i BarnSam samt representant från ledningskontoret (LK) chefen för folkhälsoenheten. Förvaltningschefer i BarnSam ska gemensamt leda, initiera, utveckla och följa upp samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Samverkan på verksamhetsnivå Barnnätverket består av verksamhets- och enhetschefer tillsammans med vissa sakkunniga från de fem förvaltningarna i BarnSam. Folkhälsochef från ledningskontoret leder Barnnätverket och verksamhetsledare i BarnSam är sekreterare. Barnnätverket arbetar på uppdrag av BarnSam för att på en övergripande nivå säkerställa att barns behov av insatser från flera förvaltningar i samverkan tillgodoses. Barnnätverket träffas ca en gång per månad. Av intervjuerna framkommer att det ses som ett bra forum för att prata samverkan, informera om och öka kunskapen om varandras verksamheter. BarnSam och Barnnätverket har tillsammans ett särskilt ansvar för att: det finns en tydlig struktur, beslutsordning och uppföljning som främjar samverkan kring barn och unga ta fram rutiner och riktlinjer för samverkan kring särskilda målgrupper och se till att de är väl kända i verksamheterna Februari av 20

8 det finns rutiner för hur brister i samverkan uppmärksammas och åtgärdas berörda verksamheter tar ett gemensamt ansvar för att samordna insatserna och involvera de verksamheter som behövs i planeringen kring barnet att det finns rutiner för samordnade individuella planer (SIP) 1 medarbetare får de förutsättningar som krävs för att kunna samarbeta, såsom tid, mandat och kompetensutveckling alla medarbetare som arbetar i en verksamhet som berör barn och unga har stöd och rutiner för att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får misstanke om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa för att skydda ett barn BarnSam via Barnnätverket har ansvar för att implementera och följa upp de verksamhetsnära riktlinjerna och rutinerna i respektive verksamhet och förvaltning Samarbete kring barnet på individnivå I BUS-överenskommelsen beskrivs samarbete kring barnet inom följande områden: Särskild samverkan kring barnet. Barnets behov ska kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Samordnade individuella planer (SIP). En plan som beskriver insatser och åtgärder som barnet behöver från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Individuell plan enligt HSL och SoL. Individuell plan enligt LSS. Åtgärdsprogram. Enligt Skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Rätt till delaktighet och information. Barnet/den unga eller vårdnadshavaren ska, i princip, alltid ge sitt samtycke till att verksamheterna samarbetar. Rätten till information som ska stärka barnperspektivet finns reglerad i flera lagar och föreskrifter. I dokumentet slås även fast att regionen erbjuder de fristående skolorna att ingå i de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns. De verksamheter som omfattas av överenskommelsen beskrivs i bilden nedan. 1 Lagregeln om individuell plan finns både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Där står det bland annat att när någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten, ska landstinget och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan. I en SIP ska det ingå vilka insatser som behövs, vilka insatser kommunen eller landstinget ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen samt vem av kommunen eller landstinget som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Februari av 20

9 Bedömning Det finns en struktur på plats som stöds av upprättade styrdokument. Ansvarsfördelning och organisering är dokumenterad. Utifrån genomförda intervjuer bedöms även kännedomen om styrdokumenten vara god. Flera av de intervjuade lyfter fram att Barnnätverket fungerar bra och möjliggör direkta kontakter mellan olika verksamhetsområden. Återkoppling och rapportering av aktiviteter och resultat till verksamhetsledet nämns dock i intervjuerna som ett förbättringsområde. Verksamhetsledaren för Barnsam uppfattas av många ha en nyckelfunktion och uppfattas även framgångsrikt ha bidragit till ett fungerande arbete i såväl Barnsam som Barnnätverket Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst? Iakttagelser Skolan har möjlighet att genom både det dagliga arbetet och genom elevhälsan arbeta med psykisk ohälsa hos eleverna. Grunden för samverkan finns genom Barnsam och Barnnätverket. Om en elev/ett barn av något skäl riskerar fara illa ska en orosanmälan göras till socialtjänsten. Den som arbetar och i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga ska genast anmäla till socialtjänsten om misstanke finns om att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. När anmälan inkommer till socialtjänsten görs en första bedömning av en mottagningsgrupp. Bedömer de att en utredning bör starta utses en handläggare som beslutar om att Februari av 20

10 öppna en utredning. I samband med detta begärs dokumentation in från skolan som därmed kommer in tidigt i processen. Socialtjänsten skickar även en standardiserad blankett med frågeställningar till skolan med utgångspunkt från arbetssättet BBiC (barnens behov i centrum). Blanketten upplevs relativt enkel att fylla i. Enligt 11 kap. 1 a SoL ska socialnämnden, när en anmälan rör barn eller unga, genast göra en bedömning om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom 14 dagar efter det att anmälan har kommit in. Det framgår vidare i 11 kap. 2 SoL att utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Orosanmälningarna har ökat mycket under det senaste året (se s 13 ff) vilket har inneburit att det lagstadgade kravet på högst fyra månaders utredningstid inte kan klaras för alla utredningar. I november och december var det 21 procent respektive 12 procent av utredningarna där utredningstiden överstigit fyra månader. Orsaken uppges främst vara att mängden ärenden ökat, men även ärendenas komplexitet har ökat. Återkoppling sker till skolan att anmälan är mottagen, från skolan efterlyses dock information om vad som händer i utredningsprocessen. Detta uppges ske enbart vid enstaka tillfällen. Sekretessen kan vara ett hinder för detta men information bör enligt skolans uppfattning kunna ges trots detta om medgivande från vårdnadshavare kan erhållas. Från intervjuerna framkommer det att samverkan ofta är personbunden och hur det fungerar beror därför mycket på de personer som är involverade. Om flera parter är involverade ordnas SIP-möten som följer en given struktur. Rutiner finns framtagna för hur personalen ska agera vid upptäckt av barn och unga som har insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård samtidigt och där behov av samordning finns. SIP-möten lyfts av flera intervjuade fram som ett välfungerande arbetssätt. En uppföljning av SIP-arbetet gjordes under år 2014 genom intervjuer med berörda familjer och unga. Fem familjer och en ungdom intervjuades. Sammanfattningsvis visade undersökningen att de flesta deltagarna fått bra information om SIP och upplevde delaktighet i både planering och genomförande. Det upplevs vara ett stort värde i att alla närvarande delar information, erfarenhet och kunskap. Utöver det upplevs att SIP-mötet sparat tid och inneburit en effektivisering då det ersatt enskilda möten Bedömning Rutiner finns upprättade för hur samverkan ska ske mellan skola och socialtjänst. Grundat på intervjuerna och dokumentationen är bedömningen att samverkan fungerar tillfredställande. Informationen från socialtjänsten till skolan om vad som händer i utredningsprocessen kan dock förbättras. På så sätt skapas ökade möjligheter för skolan att vidta eller anpassa åtgärder i skolmiljön för eleven/barnet. Februari av 20

11 2.3. Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt? Iakttagelser Rutiner finns för att fånga upp barn och elever som visar tecken på psykisk ohälsa. Inom skolan är det respektive lärares och arbetslags uppgift att rapportera till rektor om tecken finns på psykisk ohälsa. I ett första skede är det arbetslagets uppgift att försöka anpassa skolsituationen till den specifika elevens behov. I nästa steg ska rektor kalla till möte med elevhälsoteamet. På skolorna finns lokala elevhälsoteam som består av skolsköterska, kurator, psykolog och specialpedagoger vilka organisatoriskt tillhör elevhälsan. Även skolläkare finns att tillgå. Skolläkartjänsten var vid granskningstillfället vakant och uppges vara en svårrekryterad tjänst. Skolsköterskor och kuratorer är placerade på skolenheterna medan övriga yrkeskategorier är placerade vid den centrala elevhälsan. Elevhälsoteamen har regelbundna möten och träffas vanligen varje vecka. Rektor är ansvarig för mötet. Om/när en elev uppfattas ha tecken på psykisk ohälsa kallas berörd familj/vårdnadshavare till en elevhälsoteamkonferens där olika tänkbara insatser diskuteras och ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Om behovet bedöms kunna tillgodoses genom pedagogiskt stöd hanterar skolan detta själv. Krävs andra insatser kallas till ett SIP-möte. Bedöms eleven nå skolans mål skrivs inte åtgärdsprogram. Däremot kan det skrivas extra anpassningar och/eller kontakter med andra myndigheter aktualiseras på elevhälsokonferenser. Motsvarande struktur finns för förskolan med barnhälsoteam bestående av förskolechef, specialpedagog och representant från barnhälsovården. Barnhälsoteamet träffas en till två gånger per termin och går vid dessa träffar igenom aktuell barngrupp. Vissa skillnader uppges finnas över ön mellan tillgången till barnhälsoteamets kompetenser. En översyn av detta uppges dock pågå. Inom förskolan uppges personalen generellt ha god kunskap och erfarenhet av att tidigt upptäcka om ett barn har svårigheter. En ständig dialog och diskussion uppges förekomma angående vikten av tidig upptäckt. Rutinen är att personalen ska prata med närmaste chef så snart misstanke finns. Därefter förs anteckningar/dagbok och görs observationer och orosanmälan görs till socialtjänsten när det bedöms nödvändigt. Av intervjuerna framkommer att en viss osäkerhet finns beträffande hur en orosanmälan ska göras, vilken blankett som ska användas, även tillgängligheten till socialtjänsten via telefon upplevs brista. När det gäller tidig upptäckt av neuropsykiatriska besvär uppges att kunskaperna bland personalen förbättrats avsevärt genom information och utbildning från i första hand BUP och habiliteringen. Barnhälsovården har en viktig roll i att tidigt upptäcka och förebygga psykisk ohälsa hos barn. Målgruppen är barn i åldern 0-6 år. Hälsoundersökningar erbjuds alla förskolebarn i åldern 0-6 år och syftar till att tidigt förebygga, upptäcka och behandla hälsorisker för varje enskilt barn. Det är inte bara barnets fysiska och psykiska hälsa som omfattas utan Februari av 20

12 även barnets sociala ska beaktas. Screening görs av hörsel, syn, kommunikation, tal och utvecklingsbedömning. Under år 2014 genomfördes kommunikationsscreening på 97 procent av barnen innan tio månaders ålder vilket i stort sett är i nivå med barnhälsovårdens kvalitetskriterier på 98 procent. Tal- och utvecklingsscreening har utförts på 95 procent av barnen före fyllda 2 år och 8 månader, kvalitetskriteriet är 98 procent. Om barnhälsovården upptäcker att ett barn har svårigheter av något slag kallas föräldrarna till en träff. Här kan ibland uppstå svårigheter när föräldrarna inte vill se att barnet har problem. Ett motivationsarbete behövs ofta för att skapa förtroende och tillit barnhälsovården. Det händer att föräldrarna inte längre kommer till möten trots upprepade inbjudningar. En orosanmälan görs då till socialtjänsten. Socialtjänsten kan även konsulteras utan att namnet på den som avses lämnas. Efter att orosanmälan lämnats tar socialtjänsten över ärendet. Även från barnhälsovårdens sida efterlyses en bättre återkoppling från socialtjänsten angående vad som händer i ärendet efter det att anmälan lämnats. Avvägningen mellan att anmäla eller ej kan ibland enligt uppgift upplevas svår för barnhälsovården. Vid anmälan kan känslan av att svika föräldrarna mer än stödja dem finnas. Det viktiga är dock att tillgodose barnperspektivet. Från skolans sida betonas även vikten av att agera tidigt när det gäller s k hemmasittare Ett samarbete finns här med socialtjänsten för att få eleverna till skolan. Barn- och utbildningsnämnden får två gånger per år rapporter över utvecklingen av den långvariga frånvaron. Vid nämndens sammanträde i juni rapporterades att det i slutet av april 2015 var sju flickor och sex pojkar som hade en frånvaroproblematik som föranlett mer omfattande insatser. I de flesta av fallen hade anmälan gjorts till socialtjänsten och i flera fall var det ett pågående arbete inom ramen för SIP-arbetet. Antalet barn med en omfattande frånvaroproblematik har enligt rapporten sjunkit över åren, de två senaste åren från tjugo barn till nuvarande tretton. Socialtjänsten arbetar med ett antal olika förebyggande insatser och metoder. Några riktar sig direkt till barn och ungdomar, andra till föräldrar/vårdnadshavare. För vissa insatser krävs kontakt med socialsekreterare medan andra insatser/annat stöd kan sökas utan att ha kontakt med socialsekreterare. Som exempel på stöd till familj och förälder som kan sökas utan kontakt med socialsekreterare kan nämnas KOMET som riktar sig till föräldrar med barn och ungdomar i åldern 3-18 år som är utåtagerande och där det bråkas mycket i familjen. Barn och tonåringar med missbruksproblem erbjuds stöd genom exempelvis MiniMaria. MiniMaria kan sökas utan kontakt med socialsekreterare. Sedan starten i november 2014 har MiniMaria på Gotland under första halvåret haft drygt 700 besök av unga med missbruksproblem och psykisk ohälsa. Ett 80-tal unga och deras anhöriga har fått stöd och hjälp i form av bedömning och/eller behandling på öppenvårdsmottagningen. En tredjedel av besökarna har varit under 18 år. De flesta kommer till MiniMaria via kontakter med olika delar av socialtjänsten, men var fjärde har själv tagit kontakt. MiniMarias verksamhet har enligt egen uppgift under det första halvårets verksamhet lyckats undvika placering av en handfull barn/ungdomar. Ytterligare en verksamhet som startats relativt nyligen är det socialpsykiatriska teamet. Organisatoriskt sorterar teamet under BUP och socialtjänsten är medfinansiär. Syftet med teamets verksamhet är att minska antalet placeringar på HVB-hem och familjehem av barn och unga för att minska kostnaderna och även uppnå en högre vårdkvalitet för bar- Februari av 20

13 nen och deras föräldrar/anhöriga. En uppföljning visar att teamet fram till september 2015 behandlat åtta barn vilket enligt deras egen bedömning sannolikt bidragit till undvikande av andra större kostnader. I intervjuerna lyfts även öppna förskolan fram som en viktig verksamhet där föräldrar kan få stöd i sin föräldraroll av förskollärare och socialsekreterare. Socialnämnden har dock hösten 2015 beslutat att avsluta samarbetet med barn- och utbildningsnämnden när det gäller två öppna förskolor Bedömning Av intervjuerna uppfattar vi att det finns en stor medvetenhet om vikten av att agera tidigt och arbeta förebyggande. Förskolan och skolan har viktiga uppgifter i att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa. Etablerade rutiner finns i form av regelbundna möten med elevhälsoteam/förskoleteam. Barnhälsovården och förskolan har regelbundna träffar. Inom barnhälsovården uppfattar vi dock att relativt mycket personal slutat under den senaste tiden, bl a genom pensionsavgångar, vilket fått till följd att tillgången till barnhälsovårdens insatser och kompetens upplevs ha försämrats. Socialtjänsten erbjuder ett stort utbud av insatser och metoder både enskilt och i samverkan med andra. Uppföljningar och utvärderingar visar att flera av dem uppvisar goda effekter för den enskilde och även ekonomiskt. Informationen från socialtjänsten till barnhälsovården om vad som händer i utredningsprocessen kan dock förbättras Efterlevs barnperspektivet? Iakttagelser Socialtjänsten arbetar utifrån BBiC (barnets behov i centrum) vilket är ett handläggningsoch dokumentationssystem avsett att skapa en nationell mall för hanteringen av barnavårdsärenden. Det handlar om att öka samarbetet runt barnen mellan föräldrar, nätverk, vårdgivare och socialtjänst, att bidra till ökad rättssäkerhet för barn och föräldrar och skapa systematik i socialtjänstens arbete så att handläggning och insatser lättare kan följas upp. BBiC innebär att barnens behov fångas upp och beskrivs. Verktyget består av en serie formulär som följer hela ärendegången från anmälan/ansökan, utredning till uppföljning. BBiC:s struktur uppges ha medfört att kvaliteten på utredningarna blivit bättre och att handläggarna känner sig tryggare. Även den s k Västernorrlandsmodellen används inom socialtjänsten. Modellen bygger intervjuer med barn och unga som haft kontakt med socialtjänsten och frågar om deras erfarenheter av mötet och deras idéer om hur det skulle kunna bli bättre. Socialsekreterare intervjuar barn, i åldern 5-18 år, som har/har haft kontakt med en kollega. Socialtjänsten använder också självskattningsverktyg där barn och tonåringar efter varje samtal/möte med socialtjänsten får bedöma hur de upplevt mötet och om det skett någon förändring. Resultaten följs och analyseras för att ge underlag till fortsatta insatser. I de fall där misstanke finns om att ett barn farit illa finns Gotlands barnahus, ett gemensamt initiativ där flera myndigheter samverkar. De barn som blivit misshandlade eller Februari av 20

14 utsatts för övergrepp får komma till Barnahuset för att träffa olika myndigheter på en och samma plats. Idén är att barnet ska slippa berätta sin historia upprepade gånger och att slussas runt mellan vård, polis, socialtjänst, åklagare med flera, som brukar vara involverade vid en utredning av övergrepp och brott mot barn. För att barnperspektivet ska tillgodoses har nyckelpersoner och handläggare inom alla förvaltningar fått utbildning i barns rättigheter och i ett verktyg, en blankett för bedömning av konsekvenser för barn och ungdomar, för att förstärka barnperspektivet i ärenden som berör barn och unga. Från intervjuerna uppfattar vi dock att en viss osäkerhet finns kring vad ett barnperspektiv faktiskt betyder. Som exempel tas beslutet om det är förenligt med ett barnperspektiv att det ska finnas många små skolor på Gotland Bedömning Arbetssättet BBiC är enligt intervjuerna implementerat och välfungerande i kontakterna mellan olika aktörer. För handläggarna inom socialtjänsten uppfattas BBiC bidra till säkrare och bättre utredningar. BBiC måste därför bedömas bidra till att stärka barnperspektivet. Utöver BBiC används flera olika metoder och insatser som syftar till att tillvarata barnperspektivet Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt? Efterlevs lagstadgade och i förekommande fall nämndernas egna tidsaspekter för handläggning Iakttagelser Antalet anmälningar som inkommer till socialtjänsten har ökat under de senaste åren, sen figur nedan. Antalet anmälningar (personer) år år Februari av 20

15 Som framgår har antalet anmälningar ökat kraftigt under de senaste två åren. Från att ha legat på ca anmälningar per år har en ökning skett till ca 950 anmälningar år En del av ökningen förklaras av ett ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. År 2015 var det 99 anmälningar som avsåg ensamkommande flyktingbarn, år 2014 var det 23 anmälningar avseende ensamkommande, åren 2012 och 2013 fem anmälningar och år anmälningar. I stort sett samtliga av de ensamkommande är i åldern år. Ökningen för åldersgruppen 0-12 år förklaras därför inte av de ensamkommande barnen. Antalet pågående utredningar ses i figuren nedan. 300 Pågående utredningar år >120 dagar dagar dagar 0-30 dagar Antalet pågående utredningar har ökat under hösten I december pågår 245 utredningar varav 30 har pågått mer än 120 dagar, vilket är den längsta tillåtna tiden enligt Socialtjänstlagen. Antalet utredningar som pågått över 120 dagar ses nedan. Februari av 20

16 Antal utredningar >120 dagar Varav förlängda Antalet utredningar som pågått över 120 dagar varierar över året. En ökning kan ses i slutet av året. Utredningstiden räknas från det att ärendet öppnas i verksamhetssystemet, därefter påbörjas utredningen som resulterar i beslut om insats eller att ärendet avslutas. I samband med detta delges barnet/ungdomen/vårdnadshavaren beslutet. Utredningen ska sedan stängas i verksamhetssystemet vilket ibland kan dröja. Det innebär att de redovisade handläggningstiderna kan vara något överskattade. Förlängd utredningstid kan beviljas av särskilda skäl exempelvis i väntan på utlåtande från en annan instans. En betydande del av utredningarna har beviljats förlängd utredningstid. 60 Avslutade utredningar Varje månad avslutas vanligtvis mellan ca 25 och 40 utredningar. Flest avslut skedde i juni månad då 53 utredningar avslutades. Från intervjuerna framkommer att uppföljning sker veckovis av ärendesituationen. Analysen av den ökade tillströmningen uppges vara svår. De ensamkommande är en del av Februari av 20

17 förklaringen men vad ökningen i övrigt beror på uppfattas vara svårt att bedöma. Upplevelsen är dock att man inte anmäler i onödan. Arbetssituationen för handläggarna bedöms vara ansträngd men resurser har tillförts från andra enheter inom socialförvaltningen och extrapersonal har anställts för handläggning av ensamkommande Bedömning Ärendetillströmningen har ökat under den senaste tiden vilket fått till följd att pågående utredningar och handläggningstider ökat. Antalet pågående utredningar har ökat under hösten I december pågår 245 utredningar varav 30 har pågått mer än 120 dagar, vilket är den längsta tillåtna tiden enligt Socialtjänstlagen. Uppföljning av utredningsläget sker veckovis och rapportering görs även till nämnden i samband med verksamhetsberättelsen. Den rådande situationen ställer stora krav på välfungerande processer och rutiner så att handläggningen sker både effektivt och rättssäkert, vilket kräver att tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens finns till förfogande. Det måste därför bedömas vara av stor vikt att arbetssituationen för handläggarna förbättras så att förutsättningarna för att komma ikapp är rimliga Följs resultat av samverkan upp? Iakttagelser I verksamhetsberättelsen för BarnSam 2015 beskrivs arbetet i BarnSam under året. Det framgår att förvaltningschefer och nyckelpersoner har mötts sex gånger under året, därutöver har man träffat nämndordförandena vid tre tillfällen för att samtala om verksamheten. Barnnätverket har träffats nio gånger samt haft två planeringsdagar. Utöver detta har träffar förekommit i mindre arbetsgrupper med specifika uppdrag. Utvecklingsarbete inom den statliga satsningen PRIO beskrivs. Arbetet har fokuserats mot barn och unga samt vuxna med komplex problematik. Samordnad individuell plan, SIP, har varit en central del av satsningen tillsammans med utvecklingen av en samlad hemsida med information kring stöd till barn och unga som mår dåligt. Utöver de nationellt knutna utvecklingsinsatserna i PRIO redovisas lokalt initierade och drivna aktiviteter inom BarnSam inom följande områden: Föräldraskap Små barn Skolbarn och ungdomar Placerade barn Barn på flykt Sagagotland.se Samverkan via samordnad individuell plan (SIP) Barns rätt Vidare redogörs för BarnSams hemsida och hur samordningen av arbetet bedrivs. Februari av 20

18 Ett särskilt avsnitt berör uppföljningar, där det konstateras att det ingår i BarnSams uppdrag att följa upp pågående arbete. Under år 2015 har uppföljning gjorts av upplevelsen av delaktighet i samband med SIP-möten, där ca 90 procent av de svarande upplevde delaktighet under mötet. Slutligen konstateras i verksamhetsberättelsen att det inför kommande år finns anledning att fortsätta följa upp medarbetarnas behov av kunskap och stöd för att samverkan ska fungera och att utöver detta dialogen med brukare/patient/anhöriga behöver utvecklas. Av framgår att de utvecklingsprojekt som BarnSam initierar följs upp av BarnSam. Åren genomfördes ett systematiskt arbete med samordnad individuell plan (SIP). År 2015 fortsätter det arbetet. År 2015 införs en utvärdering av hur familjen upplevt SIP mötet genom att man erbjuds besvara en enkät i slutet av mötet. Arbetet med SIP har pågått i flera år. Målet för 2013 var att minst 30 planer skulle upprättas kring barn och unga med insatser från flera och där det finns ett behov av samordning. Resultat blev att 70 planer upprättats under 2013 och drygt 50 planer under Åren 2013 och 2014 räknades antal SIP och 2015 hade 43 barn och unga fått SIP. Många av dem hade flera SIP och de allra flesta hade besvarat enkät om upplevd delaktighet. I en enkät till medarbetarna kring upplevelser av SIP-arbetet framkom att de flesta var positiva till såväl arbetssätt som förutsättningar för samverkan på Gotland. Familjers erfarenhet och upplevelse av SIP har dokumenterats i en intervjuuppföljning under hösten Enligt inrapporterade uppgifter till databasen kolada.se avseende år 2014 så görs uppföljning av samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin, barnhälsovården och polisen Bedömning Uppföljning av samverkan sker inom ramen för BarnSam. Redovisningen i verksamhetsberättelsen består i huvudsak av en genomgång av de aktiviteter som genomförts. Redovisning av resultat och effekter av aktiviteterna är mycket begränsad. Vi är fullt medvetna om svårigheterna att bedöma resultat och effekter men anser ändå att ansträngningar bör göras för att utveckla en systematisk uppföljning och analys av arbetets resultat och effekter för barn/elever och anhöriga. Februari av 20

19 3. Sammanfattande bedömning och svar på revisionsfrågan Granskningen ska ge svar på frågan om barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden säkerställer att barn och unga som riskerar att fara illa uppmärksammas och får stöd och att nämnderna har en ändamålsenlig samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Utifrån revisionsfrågan har ett antal kontrollmål/kontrollfrågor satts upp. Nedan sammanfattas iakttagelser och bedömning för vart och ett av dessa. Finns fastställda riktlinjer för hur samverkan ska ske? Det finns en struktur på plats som stöds av upprättade styrdokument. Ansvarsfördelning och organisering är dokumenterad. Kännedomen om styrdokumenten bedöms vara god bland de aktörer som är involverade i arbete med barn som riskerar fara illa. Barnnätverket uppfattas fungera bra och möjliggör direkta kontakter mellan olika verksamhetsområden. Återkoppling och rapportering av aktiviteter och resultat till verksamhetsledet nämns dock i intervjuerna som ett förbättringsområde. Verksamhetsledaren för Barnsam uppfattas av många ha en nyckelfunktion och uppfattas även framgångsrikt ha bidragit till ett fungerande arbete i såväl Barnsam som Barnnätverket. Finns ändamålsenliga strukturer för samverkan mellan skola och socialtjänst? Rutiner finns upprättade för hur samverkan ska ske mellan skola och socialtjänst. Bedömningen är att samverkan fungerar tillfredställande. Informationen från socialtjänsten till skolan om vad som händer i utredningsprocessen kan dock förbättras. På så sätt skapas ökade möjligheter för skolan att vidta eller anpassa åtgärder i skolmiljön för eleven/barnet. Finns fungerande metoder och arbetssätt för förebyggande arbete och tidig upptäckt? Det finns en stor medvetenhet om vikten av att agera tidigt och arbeta förebyggande. Förskolan och skolan har viktiga uppgifter i att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa. Etablerade rutiner finns i form av regelbundna möten med elevhälsoteam/förskoleteam. Barnhälsovården och förskolan har regelbundna träffar. Inom barnhälsovården har dock mycket personal slutat under den senaste tiden, bl a genom pensionsavgångar, vilket fått till följd att tillgången till barnhälsovårdens insatser och kompetens upplevs ha försämrats. Socialtjänsten erbjuder ett stort utbud av insatser och metoder både enskilt och i samverkan med andra. Uppföljningar och utvärderingar visar att flera av dem uppvisar goda effekter för den enskilde och även ekonomiskt. Februari av 20

20 Efterlevs barnperspektivet? Arbetssättet BBiC (barnets behov i centrum) är implementerat och upplevs vara välfungerande i kontakterna mellan olika aktörer. Handläggarna inom socialtjänsten uppfattar att BBiC bidrar till säkrare och bättre utredningar. BBiC måste därför bedömas bidra till att stärka barnperspektivet. Utöver BBiC används flera olika metoder och insatser som syftar till att tillvarata barnperspektivet. Genomförs utredningar med tillfredsställande kvalitet, tids- och innehållsmässigt? Efterlevs lagstadgade och i förekommande fall nämndernas egna tidsaspekter för handläggning. Ärendetillströmningen har ökat under den senaste tiden vilket fått till följd att pågående utredningar och handläggningstider ökat. Antalet pågående utredningar har ökat under hösten 2015, i december 2015 pågår 245 utredningar varav 30 har pågått mer än 120 dagar, vilket är den längsta tillåtna tiden enligt Socialtjänstlagen. Uppföljning av utredningsläget sker veckovis och rapportering görs även till nämnden i samband med verksamhetsberättelsen. Den rådande situationen ställer stora krav på välfungerande processer och rutiner så att handläggningen sker både effektivt och rättssäkert. Det krävs även att tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens finns till förfogande. Det måste därför bedömas vara av stor vikt att arbetssituationen för handläggarna förbättras så att förutsättningarna för att komma ikapp är rimliga. Följs resultat av samverkan upp? Uppföljning av samverkan sker inom ramen för BarnSam. Redovisningen i verksamhetsberättelsen består i huvudsak av en genomgång av de aktiviteter som genomförts. Redovisning av resultat och effekter av aktiviteterna är mycket begränsad. Vi är fullt medvetna om svårigheterna att bedöma resultat och effekter men anser ändå att ansträngningar bör göras för att utveckla en systematisk uppföljning och analys av arbetets resultat och effekter för brukare och patienter. Utifrån iakttagelser och bedömningar av kontrollmålen är svaret på revisionsfrågan att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden i allt väsentligt säkerställt att barn och unga som riskerar att fara illa uppmärksammas och får stöd och att nämnderna har en ändamålsenlig samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. För att ytterligare utveckla verksamheten rekommenderar vi dock följande: Utveckla återkoppling och rapportering av aktiviteter och resultat från Barnnätverket till verksamhetsledet. Förbättra informationen från socialtjänsten till skola och barnhälsovård om vad som händer i utredningsprocessen. Säkerställ tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser inom socialtjänsten så att handläggning och utredning kan göras rättssäkert och inom gällande tidsramar. Utveckla en systematisk uppföljning och analys av samverkansarbetets resultat och effekter för barn/elever och anhöriga. Februari av 20

21 Carin Hultgren Uppdragsledare Anders Törnqvist Projektledare Februari av 20