Revisionsrapport Oxelösunds kommun. Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa

Transkript

1 Revisionsrapport 2015 Oxelösunds kommun Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa November 2015

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat Information om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga Rutiner hos anmälningspliktiga att göra anmälan Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn Rutiner för att ta emot anmälan Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa Rekommendationer

3 Sammanfattning EY har fått revisorernas uppdrag att granska att vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden säkerställer att det finns kännedom om och rutiner för anmälningsplikten gällande barn som far eller misstänks fara illa. Detta sker till viss del och förbättringsområden finns. En riktlinje, antagen av vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden tillgodoser lagstiftarens krav på information om hur anmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och samverkan i samband med anmälan. Riktlinjen ska enligt intervjuerna antas även av kultur- och fritidsnämnden. Den är inte implementerad och inte känd inom enheterna. En struktur finns för att informera om innehållet till socialtjänsten och till ledningsgruppen inom utbildningsnämnden, vilket bör prioriteras av de granskade nämnderna. Information om anmälningsplikten och hur anmälan kan göras finns på kommunens hemsida. Detta var inte känt av de intervjuade. Socialtjänsten har informerat om anmälningsplikten och sitt arbetssätt vid besök hos de interna enheterna för ca två år sedan. Det har inte framkommit att socialtjänsten informerar de externa enheter som har en anmälningsplikt, förutom att den kan beröras vid de gemensamma möten som finns. Att möjlighet till konsultation, information och rådgivning finns hos socialtjänsten är bra. Mot bakgrund av socialtjänstens ansvar för att informera om anmälningsplikten till såväl interna som externa enheter, rekommenderar vi vård- och omsorgsnämnder att upprättas en struktur för detta. Det finns kunskap hos den anmälningspliktiga personalen att en anmälan ska göras när det finns oro för att ett barn far illa. Personalen känner dock inte till vad som händer med anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Denna kunskap är enligt Socialstyrelsen viktigt att möta de tveksamheter och den oro som kan uppstå hos personalen vid anmälan. Kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten, efterfrågas också. Vi rekommenderar att vård- och omsorgsnämnden i samarbete med utbildningsnämndens och kultur- och fritidsnämnden ser över detta för att säkerställa att barn som far illa eller riskerar att fara illa uppmärksammas. Riktlinjen säger att rektor/förskolechef ska göra anmälan. Det är viktigt att värna om en fortsatt tillit hos föräldrar och barn till förskola/skola i dessa situationer vilket kan försvåras om inte den personal som uppfattat den oroande situationen och familjen konkret talar om situationer. Det saknas skriftliga rutiner i övrigt inom enheter om hur anmälan ska göras. Exempelvis efterfrågas också stöd gällande i vilka situationer föräldrarna i första hand kan motiveras till att själva söka stöd och i vilka situationer en anmälan är befogad. Detta bör ses över inom utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Arbetsledningen tar ett ansvar för att ge detta stöd till personal som gör anmälan och möjligheter finns även till att få samtalsstöd vid företagshälsovården. Detta bedöms som tillfredsställande. De rutiner som finns för mottagande av anmälan hos socialtjänsten säkerställer att en bedömning snarast görs kring allvaret i situationen och en beredskap finns för att agera omedelbart. Detta även efter kontorstid och oberoende av hur anmälan inkommer, vilket bedöms som tillfredsställande. Riktlinjen visar att den som gjort anmälan ska få återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas, vilket är i överensstämmelse med Socialstyrelsens 1

4 rekommendationer. Denna rutin följs inte i dag, enligt intervjuerna pga av en hög belastning hos socialtjänsten. Då detta är betydelsefullt för det fortsatta samarbetet och för att säkerställa att anmälningar görs bör det ses över av vård- och omsorgsnämnden. Riktlinjen tillgodoser att ansvarsgränserna mellan nämnderna är tydliga och visar i vilka fall samverkan konkret ska ske. Olika kompetenser utnyttjas genom nätverket VITS och förutsättningar finns för att nå en helhetssyn där ett gemensamt stöd bäst kan ges till barn och familj. En rutin finns för samordning av insatser där flera myndigheter/enheter är aktuella vilken följs. Granskningen visar också att förutsättningarna för socialtjänsten att medverka i samverkan inte alltid finns. Personalomsättning, brist på erfarenhet och kontinuitet i socialsekreterargruppen uppges som orsaker. Även detta bör ses över av vård- och omsorgsnämnden. 2

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att erbjuda stödinsatser och ingripa till barns skydd. Anmälningsplikten 1 föreligger hos myndigheter och befattningshavare som i sin verksamhet kommer i kontakt med barn och unga. Undersökningar visar att det finns ett stort gap mellan antal barn som misstänks fara illa och de som anmäls. En orsak är brist på kunskap samt kännedom om socialtjänstens arbetssätt. Också tillsynsmyndigheten har uppmärksammats att anmälningsskyldiga myndigheter inte tillräckligt ofta anmäler när ett barn far eller misstänks fara illa till socialtjänsten. Det är av stor vikt att det i kommunen finns fungerande rutiner för anmälningsplikten. De verksamheter som finns runt barnet behöver samverka och använda sig av varandras kompetens. Socialtjänsten ska verka för att det finns en samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Kommunens revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys sett skäl att genomföra granskningen. 1.2 Revisionsfråga Säkerställer nämnderna att det finns kännedom om och rutiner för anmälningsplikten hos de myndigheter som omfattas av den? Fokusområden Information till de anmälningspliktiga verksamheter, externa som interna, om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga verksamheterna Rutiner hos anmälningspliktiga verksamheter att göra anmälan Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn Administrativa rutiner för att ta emot anmälan Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till vård- och omsorgsnämndens, utbildningsnämndens och kulturoch fritidsnämndens ansvar och berör barn i alla åldrar. 1.4 Revisionskriterier Kommunallagen Socialtjänstlagen Skollagen 1 Socialtjänstlagen 14 kap 1 1

6 1.5 Metod Granskning och analys har gjorts av styrande dokument, riktlinjer och rutiner. Intervjuer har genomförts med (sammanlagt åtta intervjuer): biträdande rektor, representant för elevhälsan och lärare på 6 9 skola rektor för en F-5 skola specialpedagog, representant för elevhälsan och lärare på F-5 skola förskolechef för två förskolor förskolepersonal på en förskola tf socialchef och områdeschef socialförvaltningen tf enhetschef barn- och ungdom timanställd handläggande socialsekreterare (telefonintervju) kultur- och fritidschef och fritidsgårdsföreståndare Rapporten är sakavstämd hos intervjuade chefer och kvalitetssäkrad internt inom EY. 2

7 2 Resultat 2.1 Information om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Enligt Socialtjänstlagen finns en skyldighet att genast anmäla till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa 2. Den ansvariga nämnden bör informera de anmälningspliktiga verksamheterna om bestämmelsen och sitt arbetsätt. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör nämnden se till att det finns lättillgänglig och lättförståelig information på kommunens webbplats om hur en anmälan om missförhållanden kan göras. Utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har antagit gemensamma riktlinjer för samverkan 3 som riktas till barn och unga i förskoleåldern, skolåldern och gymnasiet vilka, enligt riktlinjen, ska kompletteras med rutinbeskrivningar till varje samverkansområde. Enligt intervju inom fritidsförvaltningen kommer riktlinjerna att antas även av kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdsföreståndaren har ingått i den grupp som arbetat fram förslaget. Riktlinjen säger att: Alla anställda i en myndighet vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som gör att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälan ska ske skriftligt, innehålla korrekta uppgifter och anmälaren ska tydligt redovisa och beskriva vad oron eller misstanken består i. Personer som i sin yrkesutövning känner oro för ett barn eller en ungdom har anmälningsplikt och kan inte vara anonyma. Socialtjänsten har skyldighet att informera om gällande lagstiftning samt bistå med rådgivning och konsultation när det finns oro, det kan ske utan att barnets namn lämnas ut. Den som gör anmälan till socialtjänsten ska informera vårdnadshavarna om att en anmälan gjorts. Socialtjänsten ansvarar för att ett möte kommer till stånd mellan förskolan/skolan, socialtjänsten, barnet och vårdnadshavarna när anmälan gjorts. Syftet är att tydliggöra anmälan, undvika misstolkningar samt komma överens om hur återkoppling kan göras till anmälaren under en eventuell utredning. Det finns en blankett som tillgodoser Socialstyrelsens rekommendation om att socialtjänsten skriftligt bekräftar till anmälaren att anmälan tagits emot. Om anmälaren särskilt begär det har socialnämnden en skyldighet att informera den som gjort anmälan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Också för detta finns en blankett. Det finns situationer där vårdnadshavaren inte ska informeras om att anmälan gjorts. 2 Socialtjänstlagen14 kap 1 3 Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden ( ): Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn och utbildning UN VON

8 Information för att implementera riktlinjen kommer att ges till socialsekreterargruppen och till ledningsgruppen inom utbildningsförvaltningen. Enhetschef barn och unga och samordnare inom utbildningsförvaltningen har getts ett ansvar för detta. En blankett har tagits fram som visar frågeställningar som är viktiga när en anmälan upprättas. Exempelvis varför anmälan görs, hur länge oron funnits, är det akut fara för barnet, vad som fungera bra i barnets situation. Inte heller denna är ännu implementerad. Enligt intervjuerna ges information om/diskuteras anmälningsplikten framförallt i samband med oro för ett specifikt barn på respektive enhets ordinarie träffar, exempelvis arbetsplatsträffar. Chef eller personal som ingår i elevhälsan ger information och kan diskutera situationen med den som känner oron. I några av intervjuerna fanns ingen erfarenhet av anmälan till socialtjänsten En av förskoleenheterna som ingått i granskningen har information om anmälningsplikten som en punkt vid introduktionen till nya medarbetare. Socialtjänsten har informerat vid flera enheter för uppskattningsvis cirka två år sedan. Samtliga intervjuade kände inte till detta men socialtjänsten bekräftar att detta gjordes. Anledning var att socialtjänstens personal uppfattade att det fanns en brist på kunskap kring anmälningsplikten varför detta initierades. På kommunens hemsida finns information om anmälningsplikten. Misstänker du att någon far illa och behöver hjälp? Vid misstanke om att någon far illa bör du kontakta Socialtjänsten för rådgivning eller anmälan. I samband med anmälan kan du begära att få vara anonym. Anmälan görs antingen per telefon eller per brev. All personal arbetar under sekretess och inga uppgifter lämnas ut till obehöriga. Här finns också kontaktuppgifter. Ingen av de intervjuade kände till denna information. De intervjuade cheferna uppger att information om vad som händer vid anmälan har getts vid ledningsmöten. Information om plikten berörs också vid konsultationer som ges av socialsekreterarna. All anmälningspliktig personal är välkommen att ringa och bolla anonymt kring ett barn/en elev om oro finns. Rutinerna kring VITS och SIP 4 innebär också att kunskap om anmälningsplikten sprids, enligt intervjuerna. Vid fler intervjuer uppges att information om anmälningsplikten brister. Information söks ibland utanför kommunens information. I flertalet intervjuer har man ingen kännedom om lokala riktlinjer eller rutiner. Enligt intervju med socialsekreterare tar de anmälningspliktiga verksamheterna inom landstinget ett eget material för anmälan. Bedömning Den nya riktlinjen bedöms tillgodose lagstiftarens krav på information om hur anmälan ska göras och samverkan i samband med anmälan. Rutinen är relativt ny och vid flera intervjuer inte känd. En struktur finns för att informera om innehållet till samtliga enheter, vilket är tillfredsställande och bör prioriteras. Enligt riktlinjen ska rutinbeskrivningar utarbetas till respektive samverkansområde, detta har inte påbörjats. 4 VITS och SIP förklaras under Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa. 4

9 Information om anmälningsplikten finns också på kommunens hemsida, vilket är i överenstämmelse med Socialstyrelsens rekommendationer. Detta var dock inte känt av de intervjuade. Att möjlighet till konsultation, information och rådgivning finns hos socialtjänsten är bra. Mot bakgrund av socialtjänstens ansvar för att informera om anmälningsplikten till såväl interna som externa enheter rekommenderar vi att en struktur för detta upprättas. 2.2 Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga De intervjuade inom förskola/skola och fritidsektorn upplever i stort att de ha tillräckliga kunskaper om att anmälan ska göras. Man efterfrågar kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma för att se behov av stöd hos barn och familj eller tecken på att ett barn riskerar att fara illa. De intervjuade inom förskola, skola och fritidsgård saknar kunskap om vad som händer med anmälan när den tagits emot av socialtjänsten, dvs saknar kunskaper om socialtjänstens arbetssätt. Socialtjänsten menar att de anmälningar som kommer från förskola/skola/fritid är relevanta och innehåller en beskrivning av vad som orsakat oron. Ibland görs anmälan som beskriver händelser som skett flera månader tidigare. Det händer ibland även att det går flera dagar efter en akut händelse innan anmälan görs, enligt socialtjänsten. Bedömning Det finns kunskap hos den anmälningspliktiga personalen att en anmälan ska göras när det finns oro för att ett barn far illa. Socialstyrelsen har uppmärksammat att anmälningar görs i alltför ringa omfattning och ser att en grund för detta är att personalen inte känner till vad som händer med anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Denna kunskap saknar i hög grad hos de anmälningspliktiga verksamheterna varför rekommenderas att också låta denna information bli en del i lokala styrdokument. Med fördel integreras också information för att sprida kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten. 2.3 Rutiner hos anmälningspliktiga att göra anmälan Utöver den ovan beskrivna riktlinjer finns inga skriftliga rutiner vid de enheter där personal intervjuats om när en anmälans ska göras. Om oro finns för ett barn/elev förs oftast samtal med chef och med kollegor i arbetslaget. En möjlighet finns också att föra diskussionen med elevhälsan 5. På vissa skolenheter görs alltid detta. Exempel ges på att hur personal som ingår i elevhälsoteamen kan uppfatta saker olika och har svårigheter att hitta ett gemensamt förhållningssätt vid orossituationer. Vid intervjuerna framkommer att det alltid är enhetens chef som står bakom anmälan som alltid görs skriftligt, vilket är i överenstämmelse med den antagna riktlinjen. Ibland föregås 5 Här ingår oftast representant från ledning och lärare, syo, skosköterska, specialpedagog. Tillgång finns ofta till psykolog och läkare vilka kan konsulteras. Elevhälsan träffas kontinuerligt men kan också sammankallas för specifika behov. 5

10 anmälan av ett samtal med socialtjänsten. Det är vanligast att föräldrarna informeras innan anmälan görs. Det framkommer att det hänt att personal på förskola/skola kontaktat socialtjänsten i situation som uppfattats som akut men att man inte lyckats att nå någon. Personalen saknar en blankett för vad som bör finnas med i en anmälan. Några enheter talar om möjligheten att göra en öppen anmälan, vilket betyder att socialtjänsten bjuds in till ett möte med personal och föräldrar, där situationen som oroas presenteras för socialtjänsten. Vid några av intervjuerna förs fram att det kan vara värdefullt att kunna diskutera med och motivera föräldrarna till att ta emot stöd. Flera uppger att de ser större möjligheter att nå familjen med stöd om anmälningsförfarandet går bra och föräldrarna har en förståelse för varför den görs. I några fall uppges att de upplever att socialtjänsten i högre utsträckning beslutat att bevilja stöd om en anmälan görs (i stället för en ansökan från föräldrarna). Vid samtliga intervjuer inom de anmälningspliktiga verksamheterna sägs att det saknas återkoppling från socialtjänsten då en anmälan gjorts. Personalen vet inte vad som sker inom socialtjänsten och inte om barn och föräldrar får stöd eller inte. Detta innebär också en osäkerhet om anmälan ska göras igen om situationen inte förändras. Socialtjänsten bekräftar att brister finns gällande återkoppling till den som gjort anmälan. Orsak uppges vara bristande rutiner och arbetsbelastning. Rutinen om att hålla ett möte mellan socialsekreterare, den som anmäler och föräldrar/barn, följs oftare gällande något äldre barn, enligt socialtjänsten. Man uppger också att detta inte genomförs så ofta med anledning av en ökad arbetsmängd. Totalt 26 anmälningar har fram till den siste oktober i år lämnats från de anmälningspliktiga verksamheterna i kommunen. Sex stycken kommer från förskolan, 18 kommer från skolan och två kommer från fritidgården. Orsak till anmälan från fritidsgården är en oro som härrörs till vårdnadshavarens möjligheter att möta barnets behov (miljöfall), från förskolan är antalet lika fördelat mellan oro för barnets miljö och orsaker som härrörs till barnets beteende. Från skolan är beteendefallen flera, 12 av de totalt 18 anmälningarna. Bedömning Skriftliga rutiner för hur personal ska agera vid oro för att ett barn far illa efterfrågas och vi bedömer att det finns frågetecken där riktlinjerna inte ger det stöd som efterfrågas. Detta omfattar i vilka situationer det finns skäl att i första hand motivera föräldrarna till att själva söka stöd och i vilka situationer en anmälan är befogad. Intervjuarna bekräftar att det är rektor/förskolechef som står för anmälan, men också att detta kan medföra att den som står barnet/eleven närmast inte blir delaktig i de möten som kan planeras med familjen. Detta riskerar att försvåra den fortsatta relationen mellan familj och förskola/skola. Vi bedömer att det är viktigt att värna om en fortsatt tillit till förskola/skola i dessa situationer vilket kan försvåras om inte anmälare och familj konkret kan tala om situationer. Att återkoppling görs från socialtjänsten vid anmälan bör ses över för att stärka att samarbete och för att bekräfta att anmälan tagits emot. 6

11 2.4 Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn I första hand ges stöd från kollegor och från närmaste chef. Elevhälsoteamet nämns som ett gott stöd om anmälan övervägs. Om behov finns anlitas företagshälsovård för enskilda samtal med personal i samband med anmälan. Vid intervjuerna beskrivs en öppenhet att tala om oro i personalgrupperna vilket innebär ett stöd. Socialtjänstens personal ser inte att de har en uppgift att ge stöd i situationer där anmälan görs utöver den rent informativa roll som finns. Bedömning Intervjuerna påvisar att det finns en medvetenhet om att stöd kan behövas vid en situation där en enskild medarbetare känner en oro för ett enskilt barn och anmäler detta till socialtjänsten. En beredskap finns hos de intervjuade chefer för att ge detta stöd och möjligheter finns även till att få samtalsstöd vid företagshälsovården. Detta bedöms som tillfredsställande. 2.5 Rutiner för att ta emot anmälan Nämnden bör ha rutiner för att för att säkerställa att det finns personal som kan emot anmälan såväl under som efter kontorstid. Inom socialtjänsten finns en mottagningsenhet där en socialsekreterare tar emot anmälan och gör en första bedömning gällande behov av akuta insatser. Anmälan kan tas emot personligen, via telefon, mail eller fax, Om anmälan inkommer via mail finns rutiner för att alla mail blir lästa även vid ledigheter. En beredskap finns för att ta emot anmälan efter kontorstid. En socialsekreterare har beredskap liksom en politiker för eventuellt beslutsfattande. Anmälan kommer då via polis. Chef finns alltid i bakjour Inom socialtjänsten har en blankett tagits fram som visar bekräftelse till anmälare att anmälan tagits emot. Här kan också information ges om att ett möte kommer att hållas med anledning av anmälan och information om anmälan lett till att utredning inletts, inte inletts eller redan pågår. Denna kommer att implementeras i verksamheten. Att samla till ett anmälningsmöte eftersträvas men fungerar inte så bra just nu enligt intervjuerna. Bedömning De rutiner som finns för mottagande av anmälan tillgodoser att en bedömning görs kring allvarligheten i situationen och en beredskap finns för att agera omedelbart. Detta även efter kontorstid och oberoende av hur anmälan inkommer, vilket bedöms som tillfredsställande. Rutinerna visar också att den som gjort anmälan ska få återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas. Denna rutin följs inte i dag enligt intervjuerna pga av en hög belastning. Då detta är betydelsefullt för det fortsatta samarbetet och för att säkerställa att anmälningar görs bör det ses över. 2.6 Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa Vård- och omsorgsnämnden har skyldighet att aktivt verka för och samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Genom samverkan tillför de olika aktörerna kunskap för att komma fram till en helhetsbedömning av behov samt att planeringen kring insatserna ges samtidigt från flera huvudmän. 7

12 Utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens gemensamma riktlinjer för samverkan beskriver de olika nämndernas ansvar. Den påvisar att gemensamma mål finns för nämnderna gällande barn och unga vilka kräver samverkan för att kunna nås. Riktlinjen visar att samverkan ska ske mellan förskola/skola och socialtjänst vid placering av barn och unga, kring icke skolpliktiga elever aktivitetsansvaret, mellan förskola/skola, kultur och fritid och socialtjänst när det finns en oro för att barnets bästa inte tillgodoses, vid oroande frånvaro sker samverkan mellan grundskolan, grundsärskolan och socialtjänsten. En anmälan till socialtjänsten syftar till att ge stöd till eleven och vårdnadshavaren så att eleven kommer tillbaka till skolan. Nätverket VITS är ett samverkansforum där kan frågor lyftas frågor kring barn och ungdomar där samverkan behövs samt ett forum för att diskutera gemensamma frågor på en mer övergripande nivå. Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas tillsammans med familjen om det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. För detta finns en överenskommelse mellan länets kommuner och landsting och gemensamma verktyg, rutiner och mallar. Koordinaten Ung ansvarar för att kommunens nätverksgrupp gällande ungdomsfrågor. Övriga deltagare är socialtjänsten, polis, Breviksskolan, ungdomsmottagningen och kyrkan. I en skriftlig information ( ) finns samverkansrutiner för skola och socialtjänst vid oroande frånvaro. Här framgår att rektor ansvarar för att involvera elevhälsan samt samverka med andra samhällsfunktioner, socialtjänst, polis, BUP och habiliteringsverksamheten. En blankett finns för anmälan som ger stöd för vad anmälan bör innehålla 6 i dessa situationer. Informationen visar också hur ett ärende kan lyftas i VITS och vad som bör föregå detta 7. En större samverkan med socialtjänsten tror man skulle kunna leda till att en större möjlighet att hjälpa barn i behov av stöd och att komma längre med de insatser som ges. De förs fram i flera intervjuer att elevhälsoteamen ibland förväntat sig att socialtjänsten ska medverka vid teamens möte men ingen har kommit. Vid intervjuerna uppges att en stor personalomsättning, ibland brist på erfarenhet och brist på kontinuitet i socialsekreterargruppen försämrar förutsättningarna för samverkan. Socialtjänsten menar att SIP rutinen fungerar och att möten för att upprätta en samordnad planering ofta görs. Vid intervjuerna konstateras att det inte alltid är den personal som oftast möter barnet som finns med från förskola/skola vid dessa möten. Det kan oftare vara exempelvis en specialpedagog. 6 Orsak till anmälan, hur länge oron funnits, eventuell akut fara för barnet, om anmälarens informerats, vad som fungerar bra. 7 Godkännande av och återkoppling till vårdnadshavarna, vem som kallar 8

13 VITS möten uppskattas enligt intervjuerna. Det krävs ett godkännande av föräldrarna eller att barnet diskuteras anonymt. Att här ha tillgång till övriga professioner som kan ge stöd till barn vidgar kunskaperna och kan leda till samverkan. I kommunens finns också en samverkan mellan framförallt socialtjänst, fritidsgården och polis i syfte att förebygga kriminalitet, i den sociala insatsstyrkan (SIG). Vid intervjun inom fritidsförvaltningen framkommer att man där arbetar med flera aktiviteter för barn och unga som man i större utsträckning ser skulle kunna vara värdefulla insatser för barn och unga i behov av stöd. Detta för såväl gällande brister i trygga vuxenkontakter som problem som härrörs till barnets/den unges eget beteende. Utifrån detta efterfrågas en större samverkan med framförallt socialtjänsten. Bedömning Riktlinjen för samverkan visar att samverkan mellan vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden ska ske. Riktlinjen är antagen av båda nämnderna och kommer, enligt intervjuerna, också att antas av kultur- och fritidsnämnden. En förutsättning för samverkan är att de samverkande parternas ansvarsgränder är tydliga. Riktlinjen bedöms tillgodose detta. Den påvisar i vilka fall samverkan konkret ska ske. Vi bedömer att nätverket VITS är ett forum där olika kompetenser utnyttjas för att nå en helhetssyn på situation och hur ett gemensamt stöd bäst kan ges. En samordning av insatser där flera myndigheter/enheter är aktuella sker. Granskningen visar också att förutsättningarna för socialtjänsten att medverka i samverkan inte alltid finns. Personalomsättning, brist på erfarenhet och kontinuitet i socialsekreterargruppen uppges som orsaker. Detta bör ses över. 9

14 3 Rekommendationer Implementering av riktlinjen med information om hur anmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och samverkan i samband med anmälan bör prioriteras av samtliga i granskningen aktuella nämnder. En struktur bör upprättas inom vård- och omsorgsnämnden för information till interna som externa enheter som har anmälningsplikt. För att säkerställa att befogade anmälningar görs bör nämnderna gemensamt verka för att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn far illa, vad som händer vid anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Aktuella nämnder bör gemensam upprätta rutiner för vägledning om när det kan vara befogat att motivera föräldrar att själva söka stöd eller när en anmälan ska göras. Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att riktlinjen följs gällande återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas. Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att förutsättningar finns för socialtjänsten att följa riktlinjen gällande samverkan Lena Brönnert Uppdragsledare och projektledare 10