Rutin ärendes aktualisering anmälan

Transkript

1 Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, Reviderad (av vem och när) Process verkställighet Giltig till och med Rutin ärendes aktualisering anmälan

2 1 Inledning Denna rutin kring ärendes aktualisering har upprättas utifrån nedanstående lagar och föreskrifter. Av 11 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) följer att: Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. En utredning enligt 11 kap 1 SoL ska föregås av en prövning hurvida frågan gäller något som kan föranleda någon åtgärd från nämndens sida. Om så är fallet ska nämnden utan dröjsmål inleda utredning. 1.1 Gällande barn, dvs personer under 18 år Av 14 kap 1 Socialtjänstlagen följer att följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2012:776). En anmälan om att en person kan behöva socialnämndens stöd kan komma från såväl enskilda personer som från myndigheter och andra organisationer. När det gäller en myndighet kan anmälan komma antingen från myndigheten som sådan eller från en person som är anställd vid myndigheten. Socialtjänsten har alltid en skyldighet att ta emot anmälningar som inkommer. Sid 1

3 1.1.1 Anmälan från allmänheten Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör enligt 14 kap. 1 första stycket SoL anmäla detta till nämnden. Denna uppmaning innebär att nämnden har samma skyldighet att ta emot anmälningar från privatpersoner och andra. Man kan inte begära av allmänheten att en anmälan till nämnden ska göras skriftligt. Den som tar emot en anmälan per telefon kan dock fråga anmälaren om han eller hon kan skriva ned sin anmälan och skicka den till nämnden Socialnämnden bör ha rutiner för att kunna ta emot anmälningar från såväl allmänheten som från dem som är skyldiga att anmäla så att det under kontorstid alltid finns personal för att ta emot anmälningar, den som ringer inte hänvisas till att återkomma vid ett senare tillfälle, och fastställda mottagningstider inte begränsar nämndens möjligheter att ta emot information om att ett barn kan behöva dess skydd. Utanför kontorstid kan ett inspelat band ge besked om vart den som ringer kan vända sig med sina uppgifter, t.ex. socialjour om sådan finns, eller polis. Det kan även vara lämpligt att ta upp inkomna samtal på band för att senare lyssna av dem. Det finns ingenting som hindrar att samma rutiner tillämpas för att ta emot anmälningar som rör vuxna personer. En skriftlig eller muntlig anmälan innebär inte alltid att nämnden måste öppna ett ärende och inleda en utredning. Den frågan får avgöras från fall till fall vid en s.k. förhandsbedömning. Den som har gjort en anmälan till socialnämnden är i allmänhet intresserad av att få veta hur det går. Reglerna om sekretess innebär mycket begränsade möjligheter att upplysa anmälaren om vilka åtgärder som vidtas med anledning av den anmälan som har kommit in. Socialtjänsten kan dock alltid bekräfta att anmälan har tagits emot, vilket bör ske regelmässigt. Det kan vara viktigt att i samband med denna bekräftelse förklara att anmälaren inte är part och därför enbart kan få uppgifter om ärendets vidare handläggning och vidtagna åtgärder, om det står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde lider men. Om anmälan gäller ett barn bör socialnämnden till anmälaren bekräfta att anmälan tagits emot och av vem, och telefonnumret till denne. 1.2 Vuxna 14 kap 1 Socialtjänstlagen gäller endast barn, dvs människor under 18 år. Det föreligger ingen skyldighet att anmäla när det gäller oro för vuxna, undantag är vissa yrkeskategorier som arbetar med vuxna som arbetar med människor, som har allvarligt missbruk ( 6 LVM) Anmälningsskyldighet enligt 6 LVM Enligt 6 första stycket LVM är myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. Vad som gäller för myndigheter inom hälso- och sjukvården följer av bestämmelserna i paragrafens andra stycke. Där föreskrivs det att en läkare genast ska göra anmälan till socialnämnden om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 LVM eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att den Sid 2

4 enskilde inte kan beredas tillfredsställande vård och behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna om anmälningsskyldighet i 6 LVM skärptes den 1 juli 2005, då ordet genast fördes in i lagtexten. Som motiv anges bl.a. att socialnämnden är beroende av ett gott samarbete med andra myndigheter som kommer i kontakt med personer med missbruksproblem för att socialnämnden på ett tillfredsställande sätt ska kunna leva upp till sitt ansvar för att personer med behov av vård får tillgång till rätt insatser. Det gäller i särskilt hög grad i fråga om personer med så allvarliga missbruksproblem att vård enligt LVM kan komma ifråga. 1.3 Anonyma anmälningar Med en anonym anmälan avses en anmälan där anmälaren inte uppger sitt namn. Ur handläggningssynpunkt skiljer sig inte en anonym anmälan från andra anmälningar på annat sätt än genom att man inte vet vem som har gjort anmälan. En anonym anmälan kan göras både skriftligt och muntligt. Det är samma krav på nämnden att dokumentera muntliga uppgifter som lämnas av en anonym anmälare. Det enda som inte kan anges i anteckningarna är anmälarens namn. 1.4 Sekretesskydd för anmälare Grundprincipen är att den som ärendet rör ska få ta del av alla handlingar som ligger till grund för ett beslut (16 och 17 FL samt 10 kap. 3 OSL). Undantag från denna princip får göras enbart om det finns stöd för detta i lag. I 26 kap. 5 OSL finns särskilda bestämmelser om skydd för anmälare. Om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs, får socialnämnden besluta att inte lämna ut anmälarens identitet. Möjligheten till sekretesskydd för anmälare gäller enbart om en enskild person har gjort anmälan. Om anmälan har gjorts av en myndighet, en nämndledamot eller av personal som har en lagreglerad anmälningsplikt finns det inget lagstöd för att hemlighålla vilken myndighet som gjort anmälan eller namnet på den som gjort anmälan. Det förekommer att enskilda personer som gör en muntlig anmälan till socialnämnden kräver att få vara anonyma i förhållande till den som anmälan gäller trots att de till socialnämnden har uppgivit sitt namn. När anmälarens namn är känt för socialnämnden måste det dokumenteras enligt bestämmelserna i 11 kap. 5 SoL. Socialnämnden kan därför inte tillmötesgå den enskildes önskemål utan att bestämmelserna om sekretesskydd för anmälare i 26 kap. 5 OSL är tillämpliga. Socialnämnden har en obligatorisk skyldighet att på eget initiativ pröva frågan om sekretesskydd oavsett om anmälaren har begärt det eller inte.129 Hur stark rädsla för repressalier som anmälaren känner för att beslut ska fattas om att skydda anmälarens identitet, kan inte beskrivas generellt. I varje enskilt fall måste en avvägning göras mellan å ena sidan de farhågor som anmälaren har och den kännedom som nämnden har om den anmälde eller dennes närstående och deras relationer till anmälaren. Är det endast fråga om allmänt obehag för anmälaren kan dennes namn inte sekretessbeläggas för den person som anmälan gäller.130 Det är inte enbart uppgifter om anmälarens identitet som kan sekretessbeläggas utan också andra uppgifter i anmälan som skulle kunna avslöja anmälarens identitet.131 Om den enskilde begär att få veta vem som har gjort anmälan är nämnden skyldig att ta ställning till frågan om namnet eller andra uppgifter som kan avslöja anmälarens identitet kan lämnas ut. Är omständigheterna sådana att det finns skäl att sekretessbelägga vissa uppgifter ska nämnden fatta ett särskilt beslut om detta. Sid 3

5 Nämndens beslut att inte lämna ut uppgifter som avslöjar anmälarens identitet kan överklagas till kammarrätten och i sista hand till Regeringsrätten (6 kap. 7 OSL). Ett beslut av nämnden att vägra anmälaren sekretesskydd kan däremot inte överklagas. 1.5 Hur dokumenteras en anmälan? Den som tar emot en muntlig anmälan ska dokumentera uppgifterna (15 FL, 11 kap. 5 SoL och 21 a LSS). Av dokumentationen bör det framgå vad anmälan avser, vem som har gjort anmälan och när den gjordes. Om anmälan gäller ett barn bör socialnämnden se till att uppgifterna i den nedskrivna anmälan bekräftas av den som anmält. Detta bör också dokumenteras.132 Av dokumentationen ska det framgå namn och befattning på den 1.6 Definitioner av begrepp Anmälan Anonym anmälan Bedömning Skyddsbedömning Ärende Utredning En anmälan är en beskriven oro för ett barn eller vuxen, som inkommit skriftligt eller muntligt. Skriftligt innefattar både brev, mail, sms, etc. Muntlig anmälan kan inkomma såväl vid personligt kontakt som telefonsamtal. En anmälan kan inte återtas. Med en anonym anmälan avses en anmälan där anmälaren inte uppger sitt namn. Om någon inom allmänheten vill vara anonym måste detta respekteras. En anonym anmälan ska hanteras på samma sätt som en anmälan där man känner till vem som anmält. Den som är skyldig att anmäla enligt 14 kap. 3 andra eller tredje styckena SoL får inte anmäla anonymt. åtgärd i form av ett omdöme grundat på samlad information åtgärd i form av ett omdöme grundat på samlad information med fokus på om den enskilde är i behov av akuta åtgärder från nämnden för att beredas skydd Avgränsad fråga som handläggs av en nämnd och som det ska fattas beslut i. Inom socialtjänsten kan ett ärende aktualiseras genom ansökan om bistånd, begäran om LSS-insats, anmälan eller på annat sätt. En ansökan om bistånd eller en begäran om LSS-insats väcker alltid ett ärende som ska utredas och avgöras av nämnden.varje ärende ska avslutas med ett slutligt beslut. All den verksamhet som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ett ärende hos nämnden. Sid 4

6 2 Mål och syfte 2.1 Syfte Syftet med rutinen är att skapa rättssäker handläggning vid inkommen anmälan. 2.2 Mål Målet med rutinen är att mottaget av en anmälan ska ske på ett enhetligt vis i verksamheten, och att den ska följa de lagrum som finns kring handläggning av en anmälan. 3 Vem Rutinen gäller för samtlig personal inom enheten för samlad myndighetsutövning. 4 Hur I möjligaste mån ska en anmälan hänvisas till mottagningsgruppen, som har som arbetsuppgift att ta emot, registrera, och bedöma anmälningar. Om anmälan inkommer muntligen bör anmälan bekräftas skriftligt snarast möjligt. Första steget är att bedöma om anmälan ska behandlas inom enheten. I annat fall, hänvisa till rätt instans eller folkbokföringskommunen. I de fall anmälan rör ett barn, ska en skyddsbedömning av barnet utföras omgående. Bedömningen ska noga dokumenteras i dokumentationssystemet. I de fall anmälan rör en vuxen, ska det beaktas om informationen i förlängningen påverkar ett minderårigt barn, och därmed leder till åtgärd ur barnets perspektiv. Vid varje anmälan ska en bedömning om ärendet är akut eller ej göras, beslut avseende detta ska fattas enligt delegationsordning. Är ärendet bedöms akut vidtas åtgärder omedelbart. En anmälan enligt 6 LVM ska med automatik behandlas som akut (se separat rutin). Bedömningen ska noga dokumenteras i dokumentationssystemet. Den socialsekreterare som tar emot anmälan ansvaras för att anmälan registreras i dokumentationssystemet. Om det redan finns ett pågående ärende lämnas anmälan till ansvarig socialsekreterare. Inkomna anmälningar fördelas av 1:e socialsekreterare. Den socialsekreterare som fördelas anmälan, tar kontakt med personen/familjen skyndsamt. Viktigt att notera om barnet har en eller två vårdnadshavare, för att kontakten ska ske enligt lag. Om ärendet rör övergrepp mot barnet, såsom sexuella övergrepp, fysisk eller psykisk Sid 5

7 misshandel, eller om det av andra skäl kan antas uppenbart olämpligt att informera vårdnadshavarna om de uppgifter som inkommit, tas inte kontakt med vårdnadshavare eller barnet inledningsvis. Efter kontakt/möte med den anmälan gäller, samt eventuella vårdnadshavare, fattas beslut om att inleda utredning eller ej. Vid anmälningar som rör barn ska detta beslut fattas inom två veckor från det att anmälan inkom. När beslut fattats om att inleda utredning, ansvarar 1:e socialsekreterare för att fördela utredning till socialsekreterare. När det rör barnavårdsutredningar samt vid anmälan enligt 6 LVM, kan utredning inledas utan samtycke. Om anmälaren begär det ska information om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår lämnas, om det på grund av omständigheterna inte bedöms olämpligt att göra detta. Sid 6