Pliktverkets riktlinjer

Transkript

1 Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets tillämpning av bestämmelserna i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om missförhållanden som rör barn och ungdom. Riktlinjerna skall underlätta för Pliktverket att uppfylla den anmälningsskyldighet som både verket och verkets medarbetare har enligt lagen. Riktlinjerna skall tillämpas fr.o.m. den 1 juni Den generella anmälningsskyldigheten Av 14 kap. 1 första stycket socialtjänstlagen framgår att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Lagstiftaren har i denna regel gett samhällets alla medborgare, såväl anställda som privatpersoner, en rättighet att uppmärksamma barn som far illa. Regeln riktar sig till var och en och av den framgår att anmälan bör göras inte bara i de fall anmälaren känner till att ett barn i hemmet behandlas på ett sådant sätt att det är fara för hans eller hennes hälsa, utan även i de fall när anmälaren har grundad anledning att misstänka detta. Uppmaningen är inte inskränkt till fall där barnet far illa i hemmet utan gäller också när det är fara för barnets hälsa eller utveckling utanför hemmet. Det kan exempelvis gälla en ung människa som annat än tillfälligt vistas i en knarkarkvart eller annan missbrukarmiljö eller en ung människa som prostituerar sig eller uppträder på en sexklubb. Behov av att ingripa till ett barns skydd kan således finnas såväl på grund av hemmiljön som barnets eget beteende. Pliktverkets yrkesmässiga anmälningsskyldighet Av 14 kap. 1 andra stycket socialtjänstlagen framgår det att myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Det gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Dessa bestämmelser riktar sig till myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, exempelvis Pliktverket. Det är inte bara myndigheten som sådan som har anmälningsskyldighet utan skyldigheten gäller även

2 Pliktverkets riktlinjer 2004:1 Sida 2 myndighetens alla anställda. Anmälningsskyldigheten gäller uppgifter som en befattningshavare har fått reda på i sin verksamhet hos myndigheten. Uppgifter som denne fått som privatperson är han eller hon inte skyldig att anmäla, men bör göra det enligt den generella anmälningsskyldigheten. Uppgifter som Pliktverkets anställda får reda på i sin verksamhet Pliktverkets anställda är alltså skyldiga att anmäla missförhållanden som de får reda på i kontakten med de totalförsvarspliktiga som är under 18 år. Det kan exempelvis gälla att den totalförsvarspliktige blir eller misstänks vara misshandlad, sexuellt utnyttjad eller att han missbrukar alkohol eller droger. I en sådan situation skall Pliktverket och dess anställda inte laborera med överväganden om den totalförsvarspliktige verkligen blir misshandlad eller far illa på något sätt. Finns det konkreta misstankar om att den totalförsvarspliktige far illa skall anmälan till socialnämnden göras. Pliktverket och dess anställda skall inte heller leta efter missförhållanden. Hur socialnämnden kommer att agera är en fråga för den myndigheten, men Pliktverket och dess anställda skall känna till vad en anmälan kan leda till. Pliktverkets anmälningsskyldighet gäller totalförsvarspliktiga män Pliktverkets anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen gäller bara män eftersom kvinnor måste vara 18 år för att få antagningsprövas enligt Lag (1994: 1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning. Totalförsvarspliktig under 18 år Med barn avses enligt 1 kap. 2 SoL varje människa som är under 18 år. De totalförsvarspliktiga kallas till mönstring tidigast under det kalenderår de fyller 18 år, vilket innebär att vissa av dem är under 18 år när de inställer sig till mönstring. Beträffande dessa har Pliktverket och dess anställda anmälningsskyldighet om vi får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa. Pliktverket skall se till barnets bästa I 1 kap. 2 SoL stadgas att när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Pliktverket och dess anställda skall alltid arbeta utifrån perspektivet att barnets bästa skall komma i främsta rummet. Vad skall anmälas? Anmälningsskyldigheten gäller uppgifter som en befattningshavare har fått reda på i sin verksamhet hos myndigheten. Pliktverkets anställda är alltså

3 Pliktverkets riktlinjer 2004:1 Sida 3 skyldiga att anmäla ett missförhållande som de får reda på i kontakten med de totalförsvarspliktiga som är under 18 år. Uppgifter som en anställd fått som privatperson är han eller hon inte skyldig att anmäla, men bör göra det enligt den generella anmälningsskyldigheten. En anmälan kan inte återtas Den myndighet eller den person som har gjort en anmälan kan inte återta den. Den som har gjort en anmälan är däremot skyldig att informera socialnämnden när förhållandena har ändrats. Detsamma gäller för uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. Vad händer om man inte anmäler missförhållanden? Statligt eller kommunalt anställda som åsidosätter den yrkesmässiga anmälningsskyldigheten kan bli föremål för disciplinansvar. Ansvar för tjänstefel kan bli aktuellt och Pliktverket som myndighet kan också anmälas till justitieombudsmannen, JO. Två typer av missförhållanden Ett missförhållande är ett förhållande som innebär att ett barn lever under omständigheter där barnets fysiska och psykiska hälsa är i fara. Missförhållanden kan vara av två typer 1. missförhållanden som barnet utsätts för i hemmet eller i skolan 2. missförhållanden som barnet utsätter sig själv för Exempel på missförhållanden Exempel på missförhållanden i hemmet eller skolan misshandel sexuellt utnyttjande eller övergrepp brister i omsorg intensiv mobbning i skolan självmordstankar och självdestruktivt beteende Exempel på missförhållanden som barnet själv utsätter sig för missbruk av alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel, beroendeframkallande medel, dopningsmedel brottslig verksamhet eller tecken till en ogynnsam utveckling Tystnadsplikten får brytas Sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet. Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (sekretess), 1 kap. 1 sekretesslagen (1980:100). I 14 kap. 1 sekretesslagen står det att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller

4 Pliktverkets riktlinjer 2004:1 Sida 4 förordning. Pliktverket och verkets anställda har anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen och därmed får tystnadsplikten brytas i samband med en anmälan om missförhållande till socialnämnden. Information om Pliktverkets anmälningsskyldighet till den totalförsvarspliktige Någon skyldighet att informera den totalförsvarspliktige om Pliktverkets anmälningsskyldighet finns inte i socialtjänstlagen. Avser Pliktverket eller den anställde att anmäla ett missförhållande skall dock den enskilde, om möjligt, underrättas om att en sådan anmälan till socialnämnden kommer att göras eller har gjorts. Eftersom majoriteten av de mönstrande är 18 år är de inte berörda av anmälningsskyldigheten. Att informera alla mönstrande om en skyldighet som inte berör majoriteten kan skapa osäkerhet och oro bland de mönstrande. Anmälan till socialnämnden Anmälan skall göras till socialnämnden i den kommun där den totalförsvarspliktige bor. I 5 kap. 1-3 socialtjänstlagen stadgas socialnämndens ansvar för frågor som rör barn och unga. Nämnden skall bland annat verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden skall särskilt följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling. Anmälan skall vara skriftlig Socialtjänstlagen innehåller inga formkrav, men JO har i ett beslut (dnr ) fastställt att en anmälan till socialnämnden bör vara skriftlig. JO anser att kravet på skriftlighet är motiverat med hänsyn till de ingripande åtgärder av socialnämnden som en anmälan kan leda till. Uppgiftsskyldighet Enligt 14 kap. 1 fjärde stycket socialtjänstlagen är myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i detta lagrum skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barn behov av skydd. Uppgiftsskyldigheten gäller alla som har anmälningsskyldighet. Men skyldigheten att lämna ut uppgifter gäller bara sådant som har betydelse för den aktuella situationen. Detta innebär att Pliktverket inte behöver lämna ut andra uppgifter som myndigheten har om den totalförsvarspliktige. Det är den myndighet som lämnar ut uppgifterna, Pliktverket, som skall pröva omfattningen av uppgiftsskyldigheten. Uppgifter i en anmälan En anmälan skall innehålla för- och efternamn, personnummer, hemadress, telefonnummer, skolans namn samt uppgifter om de aktuella

5 Pliktverkets riktlinjer 2004:1 Sida 5 missförhållandena. Anmälan skall undertecknas av den person som har tagit emot uppgifterna från den totalförsvarspliktige. Om socialnämnden behöver ytterligare uppgifter får den begära det från Pliktverket. Pliktverket är då skyldig att lämna ut alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen av den totalförsvarspliktiges behov av skydd. Om en myndighet begär att få uppgifter från annan myndighet och helt eller delvis vägras detta, kan den överklaga beslutet enligt bestämmelserna i sekretesslagen. Checklista vid anmälan till socialnämnden När en läkare eller sjuksköterska vid en fysisk undersökning av den totalförsvarspliktige upptäcker exempelvis blåmärken eller andra skador på kroppen som kan hänföras till misshandel eller att det finns många stickhål, skall han eller hon agera enligt nedanstående punkter. Samma sak gäller för psykologen som vid samtal med den totalförsvarspliktige får kännedom om missförhållanden som kan leda till en anmälan. 1. Informera den funktionsansvarige läkaren/psykologen på ditt regionkontor. 2. Fyll tydligt i (texta) och underteckna den förtryckta anmälningsblanketten. 3. Beskriv omständigheterna kring anmälan i ett Worddokument. 4. Notera för hand namn och personnummer på det utskrivna dokumentet. 5. Häfta ihop dokumentet med blanketten och skicka handlingen till socialnämnden i den kommun där den totalförsvarspliktige bor. 6. Gör en journalanteckning i PLIS om att en anmälan till socialnämnden har gjorts, men skriv ingenting om anmälans innehåll. 7. Skicka en kopia på anmälan till chefsläkaren/verksamhetschefen. 8. Radera Worddokumentet i din dator. 9. Arkivera anmälan på regionkontoret. Anmälningsblanketten finns i pappersform och skall hanteras som journalhandling. Huvudregeln är enligt 15 kap. 1 sekretesslagen att när allmän handling har kommit in till eller upprättats hos myndighet skall handlingen registreras utan dröjsmål, om det inte är uppenbart att den är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet. I sekretessförordningen 5 undantas Pliktverket från registreringsskyldighet gällande patientjournaler som rör totalförsvarspliktiga. Detta innebär att anmälan inte behöver registreras i PLIS. Socialnämndens utredning Enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen skall socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Socialnämnden skall bedriva utredningen så att ingen i onödan

6 Pliktverkets riktlinjer 2004:1 Sida 6 utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen skall inte vara mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Socialnämnden skall slutföra en utredning inom fyra månader. Möjlighet för den anställde att få stöd Den anställde inom Pliktverket kan många gånger befinna sig i en besvärlig anmälningssituation. Han eller hon kan känna oro för den totalförsvarspliktige och samtidigt vara orolig för att ställa till det för honom och hans familj. I en sådan situation behöver den anställde stöd av sin arbetsledning. Enligt Socialstyrelsen är det viktigt att arbetsledningen utarbetar rutiner för det stöd som den anmälningsskyldige kan behöva när han eller hon överväger eller har gjort en anmälan. Den anmälningsskyldige kan vända sig till chefsläkaren respektive chefspsykologen för att få stöd i en anmälningssituation. Men det är den som känner till omständigheterna som alltid har ett personligt ansvar för att anmälan görs. Det är också den som har träffat den totalförsvarspliktige som har de bästa kunskaperna om honom och därmed också bäst kan bedöma hans situation. Det går aldrig att frånsäga sig sitt ansvar med hänvisning till att det var någon annan som skulle göra anmälan. BJÖRN KÖRLOF Helena Rozi

7 Anmälan enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen Datum Personuppgifter För- och efternamn Personnummer Bostadsadress Postnummer och ort Telefon bostaden, även riktnummer Mobilnummer E-postadress Skola Skolans namn och adress Årskurs Uppgiftslämnare För- och efternamn Befattning Enhet Telefon arbetstid, även riktnummer Mobilnummer E-postadress Namnteckning Namnförtydligande Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Karolinen, Karlstad Våxnäsgatan pliktverket@pliktverket.se