SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

Transkript

1 SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling

2 I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax , e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN Artikelnr Tryck: Grafikerna Livréna i Kungälv AB, Kungälv 2006

3 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga; beslutade den 15 augusti SOSFS 2006:12 (S) Utkom från trycket den 14 september 2006 Tillämpningsområde I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för handläggning och dokumentation av ärenden samt genomförande och uppföljning av beslutade insatser för barn och unga inom socialtjänsten enligt socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, och socialtjänstförordningen (2001:937). Dessa allmänna råd gäller inte för beslut som genomförs i sådana hem som avses i 12 lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Samverkan Socialnämnden bör utarbeta rutiner för samverkan enligt 3 kap. 4 och 5 och 5 kap. 1 a socialtjänstlagen med bl.a. förskola, skola, hälsooch sjukvård, polis och åklagare på såväl övergripande nivå som gruppoch individnivå. Underrättelse Av 11 kap. 2 tredje stycket socialtjänstlagen framgår det att den som berörs av en utredning enligt första stycket samma paragraf skall underrättas om att en sådan utredning inleds. En underrättelse bör bl.a. innehålla vad som är anledning till utredningen, information om vad en utredning innebär, förslag på tid för samtal eller besök, och handläggarens namn, adress och telefonnummer. Utredningsplan Handläggaren bör inleda en utredning med att upprätta en plan över hur den är tänkt att bedrivas, en utredningsplan. 3

4 SOSFS 2006:12 Handläggaren bör vid upprättandet av planen samråda med barnet, med hänsyn tagen till hans eller hennes ålder och mognad, och vårdnadshavaren. Barnet och vårdnadshavaren bör bl.a. få lämna synpunkter på vilka personer de anser bör kontaktas under utredningen. Av planen bör det, beroende på omständigheterna i det enskilda ärendet, bl.a. framgå vad som skall klargöras i utredningen, syftet med och platsen för samtal eller möten med barnet ensamt, eller tillsammans med närstående, syftet med och platsen för samtal eller möten med vårdnadshavaren, vilka sakkunniga som utlåtanden behöver hämtas in från, vilka kontakter med referenspersoner som behöver tas, om någon särskild metod kommer att användas vid utredningen, och den preliminära tidsplanen för utredningen. Utredningsplanen bör vid behov kompletteras och revideras under arbetets gång. Utredningen Innehåll En utredning till skydd eller stöd för ett barn bör ha en klar inriktning på barnets situation, hans eller hennes behov och hur dessa tillgodoses. Av utredningen bör det även framgå vilka eventuella insatser från socialtjänsten som barnet är i behov av. Form Uppgifter till utredningen bör hämtas in på ett strukturerat sätt och utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. Ett sådant sätt kan vara att använda det system som utarbetats av Socialstyrelsen inom ramen för projektet Barns behov i centrum, BBIC. Utredningstid Av 11 kap. 2 andra stycket socialtjänstlagen framgår det att en utredning skall vara slutförd inom fyra månader. Detta bör även gälla en utredning som rör unga i åldern år. Kontakten med barnet Handläggaren bör träffa barnet såväl enskilt som tillsammans med vårdnadshavaren för att, genom samtal eller observationer, bilda sig en uppfattning om barnets situation. Om en utredning gäller flera barn i samma familj, bör barnen ges möjlighet att komma till tals var för sig så att de kan framföra sina uppfattningar oberoende av varandra. 4

5 Sakkunniga och referenspersoner Innan handläggaren kontaktar en sakkunnig eller en referensperson bör han eller hon överväga syftet med kontakten. Handläggaren bör hämta in uppgifter från dem som känner barnet väl, t.ex. personal vid förskola eller skola eller från andra som har kunskap om familjens och barnets situation. När socialnämnden lämnar ett uppdrag till t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin eller ett utredningshem för att få hjälp med bedömningen av ett barns behov av insatser, bör en sådan begäran göras skriftligt och innehålla specificerade frågor om vad nämnden önskar få belyst eller utrett. Ett skriftligt utlåtande från en sakkunnig eller en skriftlig redogörelse från t.ex. personal på ett hem för vård eller boende eller från en referensperson bör i sin helhet ingå i utredningsmaterialet som en bilaga. Det kan också vara lämpligt att göra en sammanfattning av innehållet i utlåtandet eller redogörelsen. Av 11 kap. 5 socialtjänstlagen följer att den information som lämnas muntligt av sakkunniga eller referenspersoner skall dokumenteras. Handläggaren bör se till att den som lämnat uppgifter ges tillfälle att ta del av och bekräfta de uppgifter som har dokumenterats. En anteckning om detta bör göras i barnets personakt. SOSFS 2006:12 Polisanmälan av misstänkta brott mot barn Misstanke om brott mot barn enligt 3, 4 och 6 kapitlen brottsbalken och sådana brott som anges i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor bör, om det är till barnets bästa, skyndsamt polisanmälas. Om det är oklart, om polisanmälan skall göras, bör polis eller åklagare konsulteras. Om en anmälan om ett misstänkt brott mot ett barn kommer in till socialnämnden och den misstänkte finns inom familjen, bör nämnden samråda med polis eller åklagare innan vårdnadshavaren underrättas om att en utredning inleds. Av en polisanmälan om ett misstänkt brott bör det om möjligt framgå vem som har beslutat om anmälan, datum eller tidsperiod för det misstänkta brottet, var det misstänkta brottet uppges ha ägt rum, om barnet har uppgivit att han eller hon varit utsatt vid flera tillfällen, om det finns någon som är misstänkt för brottet, om nämnden har vidtagit några åtgärder med anledning av det misstänkta brottet, t.ex. en läkarundersökning eller en placering utanför det egna hemmet, om barnet eller vårdnadshavaren har informerats om att en anmälan kommer att göras, och om den misstänkte känner till att en anmälan kommer att göras. 5

6 SOSFS 2006:12 En polisanmälan bör göras skriftligt på blanketten SoSB (bilagan) som är framtagen i samråd med Rikspolisstyrelsen. I brådskande fall kan en muntlig anmälan göras som senare kompletteras med en skriftlig. I barnets personakt bör dokumenteras när (år, månad, dag) polisanmälan gjordes och motiveringen till den. Om en polisanmälan inte gjorts, bör motiveringen till detta ställningstagande framgå av dokumentationen. Ny vistelsekommun under utredningstiden Om den nya vistelsekommunen enligt 11 kap. 4 andra stycket socialtjänstlagen samtycker till att ta över en pågående utredning, bör den fatta ett beslut om detta och skriftligt informera den kommun som inledde utredningen om när beslutet fattades och av vem. Beslutsunderlag Utöver vad som följer av de allmänna råden till 5 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS bör det, beroende på ärendets omfattning, av beslutsunderlaget bl.a. framgå datum då beslut fattades att inleda en utredning, datum när utredningen var färdigställd, hur utredningen har genomförts, tidigare och pågående insats, barnets behov, vårdnadshavarens förmåga att tillgodose dessa och faktorer av betydelse i familj och miljö, utlåtande från sakkunniga och referenspersoner, en analys av det insamlade utredningsmaterialet, och en bedömning av barnets behov av insatser. Beslutsunderlaget bör, i de fall där det inte bedöms obehövligt, även innehålla en konsekvensanalys av de föreslagna insatserna. Ett beslutsunderlag bör ha en tydlig struktur, och när det är lämpligt, innehålla en kort sammanfattning. Om situationen avser flera barn i samma familj, bör handläggaren upprätta ett separat beslutsunderlag för varje barn. Information till barnet Barnet bör, med hänsyn tagen till hans eller hennes ålder och mognad, få relevant information om de beslut om insatser som fattats. Barn som placeras utanför det egna hemmet bör vid återkommande tillfällen informeras om orsaken till placeringen. 6

7 Vårdplan vid placering En vårdplan enligt 11 kap. 3 socialtjänstlagen bör utöver vad som framgår av 5 kap. 1 a socialtjänstförordningen bl.a. beskriva de behov barnet har som skall tillgodoses av vården, och vilka förutsättningar som måste var uppfyllda för att vården skall kunna upphöra. SOSFS 2006:12 Genomförandeplan Utöver vad som anges i de allmänna råden till 6 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS bör det av genomförandeplanen, både vid öppna insatser och heldygnsinsatser, bl.a. framgå hur barnets olika behov skall tillgodoses när det gäller de specificerade insatser som skall genomföras av andra huvudmän, t.ex. hälso- och sjukvården, förskola och skola, och de kontinuerliga kontakterna med handläggaren. Om barnet placeras utanför det egna hemmet, bör det av genomförandeplanen även framgå hur barnets kontakt med föräldrar, andra vårdnadshavare och andra för barnet viktiga personer skall kunna tillgodoses. Uppföljande kontakt Socialnämnden kan, i samband med att utredningen avslutas utan beslut om insats, i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 1 socialtjänstlagen komma överens med barnet eller vårdnadshavaren om en uppföljande kontakt. En sådan överenskommelse bör dokumenteras i barnets personakt. Uppföljning av beslutade insatser En uppföljning bör göras med utgångspunkt i de syften och mål som finns beskrivna i bl.a. beslutsunderlaget och upprättade planer. Det system som utarbetats inom ramen för BBIC kan användas vid uppföljningen av beslutade insatser. Vård- och genomförandeplanerna bör vid behov revideras i samråd med barnet, vårdnadshavaren och den som genomför beslutade insatser. Behovet av ändrade eller utökade insatser bör uppmärksammas och åtgärdas. Av 5 kap. 1 b socialtjänstförordningen framgår det att socialnämnden noga skall följa vården av ett placerat barn. Handläggaren bör ha personlig kontakt med barnet minst en gång i halvåret. Vissa, t.ex. yngre barn, kan behöva få en tätare kontakt. Kontakten bör också vara tätare i början av en placering. 7

8 SOSFS 2006:12 Vid vårdens upphörande I samband med att en placering upphör bör den placerande kommunen vid behov hjälpa den unge till ett boende. Socialstyrelsen KJELL ASPLUND Suzanne Julin (Socialtjänstavdelningen) 8

9 Bilaga SOSFS 2006:12 Kommunal nämnd (plats för stämpel) ANMÄLAN om misstanke om brott riktat mot barn 1 Datum Diarienummer Handläggare Telefon (inkl. riktnummer) Telefax (inkl. riktnummer) Sänds in till Polismyndigheten i E-postadress Anledning till anmälan Sexuella övergrepp Misshandel Annat brott Ange tidpunkt eller tidsperiod för det/de misstänkta brottet/-en, om möjligt Ange vilket Platsen för det/de misstänkta brottet/-en Misstänkt person Utdelningsadress Telefon bostaden (inkl. riktnummer) Postnummer Postort Mobiltelefon Arbetsplats Telefon arbetet (inkl. riktnummer) Känner den misstänkte till att polisanmälan kommer att göras? Ja Nej Vet ej Relation till barnet Okänd gärningsman vid anmälningstillfället Redogörelse för brottsmisstanken SoSB PEE 1 Se 12 kap. 10 socialtjänstlagen (2001:453) och 14 kap. 2 sjätte stycket sekretesslagen (1980:100). 1 (3) 9

10 SOSFS 2006:12 Bilaga Redogörelse för brottsmisstanken (forts.) Övriga upplysningar Upplysningar om barnets eller den unges förhållande som kan vara relevanta i det aktuella fallet, t.ex. om vårdnadstvist pågår eller om barnet eller den unge läkarundersökts eller omhändertagits och placerats utanför det egna hemmet i samband med nu misstänkt brott. Uppgifter om tidigare anmälningar till socialtjänsten. Känner barnet eller den unge till att en polisanmälan kommer att göras? Känner vårdnadshavaren/-na till att en polisanmälan kommer att göras? Anmälarens/beslutsfattarens underskrift Namnteckning Befattning Telefon (inkl. riktnummer) Namnförtydligande E-postadress 2 (3) 10

11 Bilaga SOSFS 2006:12 Kommunal nämnd (plats för stämpel) Särskild IDENTITETSHANDLING vid anmälan om misstanke om brott riktat mot barn Datum Diarienummer Handläggare Telefon (inkl. riktnummer) Telefax (inkl. riktnummer) E-postadress Barnets personuppgifter Utdelningsadress Telefon bostaden (inkl. riktnummer) Postnummer Postort Mobiltelefon Förskola/skola Avdelning/klass Telefon (inkl. riktnummer) Föräldrarnas personuppgifter Utdelningsadress Telefon bostaden (inkl. riktnummer) Postnummer Postort Mobiltelefon Arbetsplats Telefon arbetet (inkl. riktnummer) Vårdnadshavare ja nej E-postadress Utdelningsadress Telefon bostaden (inkl. riktnummer) Postnummer Postort Mobiltelefon Arbetsplats Telefon arbetet (inkl. riktnummer) Vårdnadshavare ja nej E-postadress Ytterligare uppgiftslämnare Arbetsplats Telefon arbetet (inkl. riktnummer) Arbetsplats Telefon arbetet (inkl. riktnummer) Arbetsplats Telefon arbetet (inkl. riktnummer) 3 (3) 11

12