Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Transkript

1 1(6) STYRDOKUMENT DATUM Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska starta vid misstanke om att socialnämnden kan behöva ingripa till en underårigs skydd eller stöd Barn som far illa - handlar om två grupper barn 1) de som far illa eller riskerar att fara illa på grund av föräldrarnas handlingar eller brist på handlingar 2) de som utgör en fara för sig själva på grund av egna handlingar Insats - alla typer av samhällsintervention som kan bli aktuella t ex familjehem, kontaktfamiljer, familjeteamet, råd och stöd m fl Socialtjänstlagen I sin senaste lydelse från 2002 finns följande kapitel och paragrafer att särskilt lägga vikt vid 1 kap 1 Portalparagraf Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet. 1 kap 2 Barnperspektivet När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. 3 kap 5 Barnets vilja När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. 4 kap Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kvalitetssäkring barnavårdsutredningar , 46 KS Dokumentansvarig Version Senast reviderad Dokumentinformation Detta dokument gäller för Socialchef 2 SN , 71 Dnr 34/ Barn och familjeenheten

2 2(6) Frivilliga placeringar av barn i familjehem eller på institution faller under denna bestämmelse och även bistånd i form av kontaktperson. 5 kap 1 Insatser för barn och unga Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden i nära samarbete med hemmet främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdomar med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken på att utvecklas ogynnsamt att aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdomar av alkohol, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel i nära samarbete med hemmet sörja för att barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. 5 kap 2 Förbud att mottaga andras barn i hemmet När ett barns bästa kräver det, får kommunstyrelsen förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn. Ett sådant förbud omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet. 5 kap 3 Erbjuda samarbetssamtal För att uppnå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge samt möjlighet att träffa avtal enligt Föräldrabalken (FB) 6 kap vård i familjehem och i hem för vård eller boende 1 Socialnämndens ansvar att se till att den som behöver det får bo i familjehem eller HVB. Socialnämndens ansvar att barnet/den unge får god vård. Viktigt att främja samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. 2 Kommunens resursansvar 3 Särskilda ungdomshem 4 Samråd med socialnämnden 5 Släktingsplacering 6 Godkännande av familjehem 7 Vård i familjehem 8 Övervägande om fortsatt placering 9 Behörig socialnämnd 10 Förbud mot enskild familjehemsförmedling 11 Ersättning efter överflyttning av vårdnad 11 kap 1 Utredningsskyldigheten Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

3 3(6) 11 kap 2 Särskilda regler för barnavårdsutredningar Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada och olägenhet. Den ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Den som berörs av en sådan utredning ska underrättas om att en utredning inleds. Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. 3 Vårdplan för vård utom hemmet 4 Slutförande av utredning vid byte av vistelsekommun 5 Dokumentation 6 Hänsynen till den enskildes integritet 7 Remissförfarande (Se 13 FL) 8 Tillämplighet av FL:s regler vid myndighetsutövning 9 Företräde inför nämnd 10 Barns talerätt 14 kap 1 Anmälan om missförhållanden Var och en som får kännedom om att något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa tillett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Myndigheter, befattningshavare som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Utredningsprocessen Utredningen kan starta genom att någon ansöker, att en anmälan inkommer eller att Barn och familjeenheten eller Arbete och integration internt har kännedom om något som enligt 11:1 SoL kan föranleda någon åtgärd. Ansökan Föräldrar hör av sig och vill ha någon form av hjälp eller stöd. Det kan vara önskemål om kontaktfamilj, eller mer ospecificerade behov.

4 4(6) Intern kännedom Uppgifter som kommit till Barn och familjeenhetens eller Arbete och integrations kännedom genom att vi stött på barn i familjer där missbruk, hot om våld/våld förekommer. Anmälan Syftet med anmälan är att göra socialtjänsten uppmärksam på ett barn som kanske far illa och kan vara i behov av skydd. Anmälan kan komma per telefon, vara skriftliga eller framföras vid besök eller vid träffar med samarbetspartners. Den som gör en anmälan har rätt att vara anonym. Anmälan dokumenteras i Procapita under aktualisering och aktualiseras på barnet. Det finns utrymme att i aktualisering under fliken dokumentation, dokumentera allt som framförs i anmälan. Att tänka på vid mottagande av muntlig anmälan; Vill anmälaren tala om vad han/hon heter? OBS! En befattningshavare med anmälningsskyldighet kan aldrig vara anonym, däremot kan man diskutera en fråga anonymt, utan att uppge namnet på den person man diskuterar. Vill personen inte vara anonym, upplys om att uppgifterna som kommer fram, normalt presenteras för den inblandade familjen. Försök att få anmälaren att vara så konkret som möjligt och berätta vad som oroar denne. Vilket/vilka barn gäller det? (Kontrollera att barnet finns folkbokfört i Älvsbyn och om inte lotsa anmälaren till rätt mottagare.) Vad föranleder anmälan? Vad har anmälaren själv hört och sett? Vad har anmälaren fått berättat för sig? Vid specifika händelser: Vad hände? När? Var? Kan vara bra att veta I vilken relation står anmälaren till den anmälda familjen? Hur länge har man känt familjen? Har anmälaren talat om att anmälan ska göras? I så fall, vad hände då? Sekretessbestämmelserna gör att anmälaren inte kan få besked om vad som händer med familjen efter anmälan men om anmälan kommer från någon myndighet/verksamhet som familjen har kontakt med är det värdefullt om familjen går med på att man kan tala om vad som händer under utredningstiden tillsammans eller att familjen ger tillstånd att uppgifter får återföras till anmälaren.

5 5(6) Efter aktualisering ges detta till en handläggare som kontaktar familjen för förhandsbedömning. Förhandsbedömningen dokumenteras under fliken dokumentation i aktualisering. Efter samråd med avd chef beslutar denne huruvida utredning skall inledas. Inleds inte utredning, försvinner det dokumenterade, och går endast att återfinna i statistiksammanställning. Förhandsbedömningen har som syfte att ta ställning till om innehållet i anmälan är av sådan art att det hör hemma hos socialtjänsten. Är det rätt person som anmälts? Är det nya uppgifter eller är uppgifterna redan kända, bedömda och utredda av socialtjänsten? Förhandsbedömningen får inte innebära att kontakt tas med några andra än den berörda familjen. Om kontakt ska tas ska detta ske via brev eller telefon. Kom ihåg tidsfaktorn! Skickas brev ska det vara familjen tillhanda tidigt under veckan så att de kan erbjudas tid för samtal omgående, inte vänta en hel helg. Inleds utredning görs detta med stöd av SoL 11:1. Detta ska ske omgående. Beslutet måste delges vårdnadshavarna och detta gäller båda vårdnadshavarna även om föräldrarna är separerade och bor på olika håll. Frågeställningar då utredning inleds Om barnet befinner sig i en pågående risksituation, t ex vid en anmälan om allvarlig misshandel måste man agera omedelbart. Vid misstanke om sexuella övergrepp är det lämpligt att ta kontakt med polismyndigheten för att diskutera eventuell polisanmälan. Barn och familjeenhetens uppgift blir att se till att barnet inte utsätts för ytterligare övergrepp eller påverkan. Vi ska därför se till att barnets trygghet säkerställs. Om ena föräldern inte är misstänkt för övergrepp är den bästa lösningen att barnet och den föräldern stannar kvar i hemmet medan den misstänkte förövaren får hjälp till annat boende under utredningstiden. Läkarundersökning kan bli aktuell och särskilt vid misstanke om sexuella övergrepp kan vad som framkommer vid läkarundersökningen vara avgörande. Arbete och omsorgsutskottets bedömning av situationen för ett barn utgår inte från samma kriterier som polis och åklagare använder sig av i ett brottmål, så vår bedömning av barnets situation sker fristående från vad som blir resultatet av polisanmälan. Polisutredningen bör komma igång och förhör med barn och misstänkt sak vara gjorda innan vi kan slutföra vår utredning. Beslut om utredning görs i nästa steg från aktualisering. Detta sker i barnets namn. Om utredning avslutas utan åtgärd är enhetschef delegat. Då utredningstiden på fyra månader inte ser ut att räcka till, ska ärendet tas upp med enhetschefen för Barn och familjenheten, för att beslut om förlängd utredningstid ska kunna tas. Förlängd utredningstid ska bara komma på fråga när man inväntar barnpsykiatrisk utredning eller i de fall polisutredning pågår. Uppstår läge med hög arbetsbelastning och det är omöjligt att klara utredningen inom tidsgränsen trots omfördelning av arbetsuppgifter bland handläggarna, måste handläggande socialsekreterare skriftligen, kortfattat, föra ärendet till arbete och omsorgsutskottet.

6 6(6) Dokumentationen förs hela tiden i Procapita. Den färdiga utredningen bör inte vara längre än 4-5 sidor. Vid beslut om insatser är det viktigt att kontrollera delegationsordningen. När utredningen är avslutad och beslut om insatser tagits, kom då ihåg att i Procapita avsluta utredning, verkställa beslut och överföra dessa i verkställighet.