Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Transkript

1 Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk eller försummelse till socialtjänsten kan av många upplevas som väldigt svårt. Det är vanligt att man ställer sig frågor som; är det verkligen så allvarligt som jag tror, kanske jag skall vänta och se om det löser sig självt eller hur kommer föräldrarna att reagera om jag anmäler kommer de att säga upp bekantskapen eller komma med hot, osv. Vi förstår att ingen vill göra en förhastad eller ogrundad anmälan, med allt vad det innebär för barn, familjen och en själv. Men är du orolig för det här barnet och är osäker på om du skall göra en anmälan eller inte kan du alltid ringa och rådgöra med en socialsekreterare. (Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att anmäla.) Jag är rädd att en förälder i vårt bostadsområde kommer att slå ihjäl sina barn? Vad skall jag göra? Om du anser att ett barn befinner sig i akut fara skall du ringa till polisen omedelbart. Polisen är skyldig att rapportera vidare till socialtjänsten, all fara som rör barn. Jag har gjort en skriftlig anmälan om att ett barn far illa. Vad gör socialtjänsten nu? Om du har gjort en skriftlig anmälan, och inte har gjort denna anmälan anonymt, kontaktar en socialsekreterare dig och bekräftar att vi har fått in din anmälan. Därefter tar socialsekreteraren genast kontakt med familjen som har blivit anmäld och berättar vad oron gäller. Socialsekreteraren träffar sedan familjen och gör en förhandsbedömning. Utifrån den information som framkommer i förhandsbedömningen, fattar sedan socialtjänsten beslut om att antingen öppna en utredning eller att avsluta förhandsbedömningen utan utredning. Kan jag göra en anmälan anonymt? Ja det kan du. Men vill du vara anonym så är det viktigt att du inte talar om ditt namn, eftersom huvudregeln är att socialsekreteraren skall berätta vem som har gjort anmälan för den som har blivit anmäld. Skulle det vara så att socialsekreteraren känner till vem du är, så skall denne ta reda på om det innebär en fara för dig att bli röjd. Om socialtjänsten beslutar att inte berätta ditt namn, kan detta överklagas till kammarrätten av den som har anmälts. Observera! Du har inte rätt att vara anonym om du arbetar yrkesmässigt med barn inom t ex socialtjänst, barnomsorg och skolan, fritidsförvaltning, hälso- och sjukvård och tandvård.

2 Tas en anmälan som görs anonymt på allvar? Ja, socialtjänsten tar alla anmälningar på allvar. Jag har gjort en anmälan till socialtjänsten och nu skulle jag vilja veta vad som har hänt med den? Inom socialtjänsten råder sekretess. Därför kan du som anmälare inte få reda på vad din anmälan har lett fram till, om den anmälda familjen inte ger sitt tillstånd till detta. Det har gjorts flera anmälningar gällande ett barn som misstänks fara illa, men ingenting händer. Varför gör inte socialtjänsten något? Vi vill börja med att säga att vi alltid tar alla anmälningar som kommer in på största allvar och att vi alltid följer upp dessa. Tyvärr finns det en sorts allmän uppfattning i samhället om att vi på socialtjänsten har mycket större befogenhet och makt att agera, som t ex. att tvångsomhänderta barn eller tvinga föräldrar till att ta emot olika stödinsatser, än vi i verkligheten har. Vi som arbetar inom socialtjänsten styrs av vad som står i lagen. Ser vi till kriteriet för att ansöka om vård enligt LVU, säger lagen att det skall råda allvarliga missförhållanden i hemmet eller att barnet ska utsätta sin hälsa eller utveckling för påtaglig risk att skadas genom t ex missbruk/kriminalitet för att ett omhändertagande skall bli aktuellt. Råder det inte så allvarliga förhållanden, som beskrivs i lagen och vårdnadshavarna exempelvis tackar nej till erbjudet stöd, har vi ingen möjlighet att tvinga familjen att ta emot stödet även om vi anser att de skulle behöva stöd. Vi förstår att det ibland kan uppfattas som att vi inom socialtjänsten inte gör något. Men lagen är tydlig på detta område och det är den som styr vårt arbete. Jag känner en familj som har blivit anmäld och nu skall socialtjänsten inleda en utredning. Hur går en sådan utredning till? Om socialtjänsten, efter att ha gjort en förhandsbedömning på en anmälan, beslutar att inleda en utredning informeras vårdnadshavarna och barn alltid om detta. Socialtjänsten tar aldrig några kontakter med någon annan, innan familjen informerats om att en utredning öppnas. Under utredningstiden brukar socialsekreteraren/utredaren träffa familjen vid flera tillfällen i och utanför hemmet. Vi vill även träffa och prata med barnet eller ungdomen ensamma. Familjen informeras också om att socialtjänsten kan behöva samla in information från andra personer som har kontakt med familjen t ex personal på barnavårdscentralen (BVC), inom barnomsorgen och skolan. De som arbetar inom dessa områden är skyldiga att lämna uppgifter till socialtjänsten, när det pågår en utredning. Det är socialsekreteraren som har ansvar för utredningen, vilka kontakter som behöver tas, och vad som skall dokumenteras. Men socialsekreterare tar gärna emot förslag från familjen på personer som de anser kan ge en bild av hur familjens, barnets eller ungdomens situation ser ut. Ibland tar också socialsekreteraren kontakter mot föräldrarnas vilja, men det görs bara när utredningen kräver det.

3 När utredningen är klar får familjen får ta del av det som skrivs i utredningen och de har också rätt att lämna synpunkter på det som står. Detta kallas kommunicering. Ingen utomstående får däremot ta del av utredningen, om inte familjen själv vill det. Utredningen avslutas med att socialsekreteraren gör en bedömning om barnet och familjen behöver stöd och i så fall vilken typ av stöd och vem som skall tillhandahålla stödet. Efter bedömningen fattar socialsekreteraren beslut om vad som kan göras. Beslutet kan innebära att barnet och familjen erbjuds stöd i form av exempelvis familjebehandling, samtalsstöd, kontaktperson/familj mm. Ibland kan socialsekreteraren också besluta om bistånd till vård utanför hemmet i form av familjehem eller på något behandlingshem. Naturligtvis ges familjen möjlighet att ha synpunkter på vilket stöd som skulle vara bra för dem. Beslutet kan också innebära att socialtjänsten anser att inga insatser behövs. Vad kan en utredning leda till? För det mesta brukar en utredning leda fram till att familjen själv hittar en lösning på sina problem. I andra fall görs en planering tillsammans med föräldrar och barn om vilka stödinsatser som kan behövas. Om det råder grava missförhållanden i familjen, och vi inte kan komma överens med föräldrar och/eller barn om lämpliga stödinsatser, kan vi besluta att ansöka vård enligt lagen om vård av unga (LVU) hos länsrätten. Detta sker endast i undantagsfall, när barnets situation är sådan att vi måste agera för att skydda det. Jag har blivit kallad till socialtjänsten, efter att ha blivit anmäld. Kommer socialtjänsten att ta mitt barn ifrån mig? Många föräldrar är rädda för att socialtjänsten skall ta deras barn ifrån dem, när de har blivit anmälda. Men vi vill poängtera att det bara är vid mycket grava missförhållanden som vi kan genomföra en åtgärd, mot den enskildes vilja, och ansöka om vård enligt lagen om vård av unga (LVU) hos länsrätten. Vi utgår alltid i från vad som är bäst för barnet/ungdomen och försöker att i möjligaste mån hitta lösningar i samförstånd med familjen. Vad brukar socialtjänsten fråga om vid en utredning? Det är individuellt från utredning till utredning. Men generellt kan vi säga att eftersom en utredning skall utgöra ett beslutsunderlag, för såväl socialtjänsten som för familjen, så är det bra att ställa frågor om familjen, släkt och vänner, hälsa, dagis- eller skolsituation, hälsa, jobb, hur familjemedlemmarna själva ser på sin situation osv. Hur lång tid får en utredning ta? En utredning får ta högst fyra månader.

4 Hur är det med sekretessen vid en utredning? Vid en utredning tas inga kontakter utan att föräldrarna informeras. Alla uppgifter som kommer till socialtjänstens kännedom är sekretessbelagda. Det innebär att ingen utomstående har rätt att ta del av information som har inkommit eller nedtecknats, utan godkännande av barnets vårdnadshavare eller av barnet själv om det är 15 år.

5 LVU och omedelbart omhändertagande När gör socialtjänsten LVU på ett barn eller en ungdom? Vi inom socialtjänsten strävar alltid efter att insatser och stöd från oss skall ske på frivillig väg och i samförstånd med familjerna. Men om det inte går att komma överens med vårdnadshavare eller barn, om de fyllt 15 år, kan det bli nödvändigt att mot deras vilja ansöka om vård enligt lagen om vård av unga (LVU). Det gör vi endast vid mycket allvarliga missförhållanden i hemmet eller när barnet utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom t ex missbruk och/eller kriminalitet. Är det socialtjänsten som beslutar om ett barn skall LVU:as? Nej, socialnämnden ansöker om vård enligt LVU, men vård utan samtycke beslutas av domstol. Vad innebär ett omedelbart omhändertagande? Om vi efter en utredning ser att det finns sådana brister i omsorgen eller att barnet allvarligt skadar sin hälsa genom t ex missbruk, och vi inte kan komma överens med föräldrar och/eller barn på frivillig väg, kan socialnämnden besluta om ett omedelbart omhändertagande av barnet. Detta sker endast i undantagsfall, när situation är sådan att vi måste agera snabbt för att skydda barnet. Vi skickar ett skriftligt beslut till vårdnadshavarna, och barn över 15 år, om omhändertagandet och var barnet skall placeras. Därefter skall socialsekreteraren skicka en skrivelse till länsrätten, inom en vecka, om varför socialnämnden har fattat beslut om omedelbart omhändertagande. Länsrätten har därefter en vecka på sig att besluta om omhändertagandet skall bestå eller inte. Kan man få hjälp av advokat om ens barn blir LVU:ade eller omedelbart omhändertagna? Ja, i domstol har vårdnadshavare och barn rätt till offentligt biträde advokat. Socialsekreteraren är skyldig att meddela länsrätten om att det finns behov av sådant biträde. Det offentliga biträdet företräder vårdnadshavare och barn inför socialnämnden samt i länsrätten. Offentligt biträde är kostnadsfritt. Hur länge kan ett barn eller ungdom vara tvångsomhändertaget? Lagen säger att tvångsvård skall upphöra så snart den inte behövs längre att behovet av vård inte längre finns, eller att vården kan ske på frivillig väg. Om ett barn eller ungdom har omhändertagits på grund av missförhållanden i hemmet, kan vården som längst pågå tills barnet fyller 18 år. Om barnet omhändertagits pga. sitt eget beteende, kan vården pågå tills den unge fyller 21 år. Vården kan omprövas när som helst.

6 Stödinsatser inom socialtjänsten Vad kan man få för stöd av socialtjänsten i Hofors? Vi kan erbjuda barn, ungdomar och föräldrar stöd i form av; Råd- och stödsamtal Familjebehandling Kontaktperson Kontaktfamilj Alkohol- och drogterapeut Kan jag prata med någon på socialtjänsten om hur jobbigt vi har det hemma, utan att bli registrerad? Ja. Socialtjänsten kan erbjuda råd och stödjande samtal utan att registrering görs. Jag har haft svårt att sätta gränser för mina barn och nu är det kaos hemma. Vad ska jag göra? Ett tips är att ansöka om familjebehandling hos socialtjänsten. Familjebehandlarna som arbetar hos oss har stor erfarenhet av att arbeta tillsammans med familjer för att t ex lösa konflikter inom familjen eller skapa hållbara rutiner. Jag har ansökt om kontaktfamilj och nu har jag ändrat mig. Kan jag dra tillbaka min ansökan? Ja. Du kan alltid dra tillbaka en ansökan, oavsett vad du ansöker om. Om du drar tillbaka en ansökan blir du inte registrerad hos socialtjänsten. Jag har ansökt om kontaktperson och nu säger socialsekreteraren att hon skall göra en utredning. Varför? Socialtjänsten öppnar alltid en utredning när någon ansöker om någon form stöd eller behandling som socialtjänsten kan tillhandahålla som i ditt fall ansökan om kontaktperson. Anledningen till att vi gör utredningen är att vi behöver veta hur stort behov den person som ansöker har av stödet och om stödet är det bästa utifrån vad personen behöver.

7 Vad gör en kontaktperson? En kontaktperson är en person som regelbundet träffar ett barn eller en ungdom som är i behov av stöd i vardagen. Det kan handla om fritidssysselsättningar, ta en promenad, fika tillsammans, skolarbete eller att hjälpa till att skapa relationer med andra. Hur ofta som man träffas beror lite på hur behovet ser ut. Ibland träffas man en gång i veckan ibland mer. En kontaktperson har tystnadsplikt. Det innebär att den som har eller haft uppdrag inte får berätta om den person som de är eller har varit ett stöd för. Vem kan behöva en kontaktperson eller kontaktfamilj? Generellt är det föräldrar och barn som inte har tillräckligt stöd av sina närstående eller nätverk som kan vara i behov av en kontaktperson eller kontaktfamilj. Barn och ungdomar som har svårigheter i hemmet, i skolan, på fritiden eller i kamratkretsen kan också vara i behov av en kontaktperson eller en kontaktfamilj. Vad krävs för att bli kontaktperson eller kontaktfamilj? Att vara kontaktperson eller kontaktfamilj innebär att för en kortare eller längre tid aktivt ställa upp för, och ge stöd till, ett barn, ungdom eller en familj. Det ställs inga särskilda krav på att du ska ha en viss utbildning eller erfarenhet för att få vara kontaktperson. Detsamma gäller om din familj skulle vilja bli kontaktfamilj. En förutsättning är dock att den som åtar sig uppdraget att bli kontaktperson eller kontaktfamilj lever i en stabil social situation. Som person skall du vara intresserad av människor och ha lätt för att knyta kontakter. För att vi skall veta att den person som vill bli kontaktperson eller kontaktfamilj är lämplig, utreder vi alltid blivande kontaktpersoner och kontaktfamiljer noga. Om vi efter utredningen finner att personen eller familjen är lämplig för uppdraget, förs den in i vårt kontaktmannaregister i väntan på ett kontaktuppdrag. Får man någon ersättning om man skulle vilja bli kontaktperson eller kontaktfamilj? Den som åtar sig att bli kontaktperson eller kontaktfamilj får en viss ersättning för sitt uppdrag. Dels utgår ett skattefritt belopp, som ska täcka de extra utgifter kontaktpersonen eller kontaktfamiljen kan få och dels utgår ett arvode som beskattas. Kontakta familjehemssekreteraren på socialtjänsten, så får du veta mer.

8 Försörjningsstöd Jag har inte pengar till hyran kan jag söka bistånd hos socialtjänsten? Ja. De som bor i Hofors, är över 18 år, och inte har tillräckligt med pengar för att försörja sig och sin familj kan ansöka om ekonomiskt bistånd. Detta är en rättighet som finns inskriven i socialtjänstlagen. Ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är dock att se som ett sista skyddsnät, när alla andra möjligheter till försörjning är uttömda. Om du vill ansöka om ekonomiskt bistånd ringer du och boka tid för besök hos en socialsekreterare på biståndsenheten. Jag vill ansöka om ekonomiskt bistånd. Hur gör jag? Eftersom ekonomiskt bistånd är ett villkorat bidrag, kommer din ansökan att utredas och prövas. Du måste därför lämna uppgifter om dina inkomster, utgifter och tillgångar på en särskild ansökningsblankett. Vi kommer även att utreda vad du själv har gjort, för att försöka lösa din situation. Inga beslut fattas vid besöket, så du kan inte räkna med att få något beslut, eller pengar, samma dag som du ansöker. Men vi lovar att din ansökan kommer att behandlas så snabbt som möjligt. Kan jag bli återbetalningsskyldig om jag lämnar felaktiga uppgifter? Ja. Du kan bli skyldig att betala tillbaka det ekonomiska biståndet om du låtit bli att lämna uppgifter om dina ekonomiska förhållanden, lämnat felaktiga uppgifter, eller på annat sätt orsakat att ett för högt belopp betalats ut. Du blir även återbetalningsskyldig i de fall där socialtjänsten av misstag har betalat ut för mycket pengar. Jag har ansökt om ekonomiskt bistånd men har fått avslag, kan jag överklaga beslutet? Ja. Har du fått avslag på din ansökan om socialbidrag, kan du överklaga beslutet genom att inom tre veckor skriva till det socialkontor där beslutet fattats.