Barn som anhöriga - pyramiden
|
|
- Hans Fredriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården
2 Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett hjälpmedel när verksamheter skapar och upprätthåller rutiner, insatser och ansvarsfördelning kring barn som är anhöriga till verksamhetens brukare/patienter. Pyramiden kan användas som ett kommunikationsmedel inom och mellan verksamheter. Pyramiden avser att vara en stomme för att visa vilka behov som bör föranleda vilka insatser och vem som ansvarar för att det blir gjort. Pyramiderna ska visa hur verksamheten kopplar insatser till definierade och upptäckta behov hos anhöriga barn. Pyramiden kan användas för att definiera var någonstans ansvaret för insatserna ligger och var insatserna erbjuds i verksamheten, samt när och hur ansvaret förmedlas till annan verksamhet. Vissa inom vården ska kunna ge föräldrar information och råd i att prata med sina barn, samt kunna ge information direkt till barn. Några barn behöver vård Behandling Stöd Några inom vården ska kunna ge mer stöd till barn/familjer Information och råd Alla inom vården ska kunna fråga om barn Uppmärksamma Grundstrukturen i pyramiden utgår från HSL 2 g som säger att: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 1. Har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktig bor tillsammans med oväntat avlider. Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården måste samtidigt förhålla sig till Socialtjänstlagen kap 14 1 om anmälningsskyldigheten när man får kännedom om eller misstänker att ett barn riskerar att fara illa. Det innebär att vårdpersonal är ålagda att anmäla till Socialnämnden om de känner oro för ett barns utveckling eller hälsa utifrån sin kännedom om barnets och/eller familjens situation. En anmälan till Socialnämnden innebär dock inte att ansvaret för att stötta barnet som anhörig till en sjuk förälder upphör. Hälso- och sjukvården har alltjämt ansvar att beakta och i möjligaste mån tillgodose det anhöriga barnets behov av och rätt till information, råd och stöd. Hälso- och sjukvården bör också vid behov samverka med andra aktörer som är av betydelse för barnets tillgång till stöd när en förälder har det svårt. Andra aktörer kan vara förskola, skola eller socialtjänst. Hälso- och sjukvårdens roll i denna samverkan kan bestå av att informera och kommunicera med andra aktörer om patientens sjukdom och behandling, om barnets reaktioner, om familjens behov av stöd med mera. Samverkan innebär också att informera patienten om andra verksamheter inom och utanför landstingets organisation som erbjuder till exempel stöd till anhöriga barn, stöd i föräldraskap och stöd i hemmet om behov finns. Samverkan med andra aktörer sker i samförstånd med familjen och enligt gällande sekretessbestämmelser 2
3 Pyramiden är uppdelad i fyra nivåer som bygger på varandra utifrån behov, ansvar och insats: Uppmärksamma, Information och råd, Stöd och Behandling. Behandlingsnivån ligger egentligen utanför barn som anhöriga-strukturen men är inkluderad i pyramiden då verksamheter också ska kunna fånga upp och lotsa vidare barn som behöver mer omfattande hjälp på grund av familjens situation eller på grund av allvaret i den händelse som föranlett vårdkontakten. Uppmärksamma Alla barn som avses i HSL 2g behöver uppmärksammas. För att det ska bli möjligt att beakta barns behov i enlighet med lagen, krävs att sjukvården skapar rutiner för att upptäcka anhöriga barn. Föräldrars kontakt med vården kan se mycket olika ut. Det kan handla om alltifrån glesa och snabba provtagningskontakter till långvariga samtalskontakter eller slutenvårdsperioder. Därför ska alla som arbetar inom hälso- och sjukvården ha kännedom om lagen. Fråga till exempel: - Har du barn? - Har ni pratat om sjukdomen? - Hur fungerar vardagen? - Hur fungerar det med barnen? - Är du orolig för något av barnen? Registrera: - barn och födelseår Alla som har patientkontakt och där behoven enligt HSL 2 g är aktuella behöver förvissa sig om huruvida det finns barn eller inte. Alla som har patientkontakt ska rutinmässigt fråga om barn så att inget barn glöms. Om det finns anhöriga barn ska detta journalföras. När anhöriga barn efterfrågas bör personal ställa några enkla frågor om hur familjens situation ser ut utifrån förälderns sjukdom för att kunna fånga upp de familjer som kan behöva ytterligare samtal. Frågorna kan beröra hur vardagen fungerar, hur föräldraskapet fungerar utifrån sjukdomen, om patienten har pratat med barnet/barnen om sjukdomen samt om patienten känner oro för barnet/något av barnen. All personal bör också rutinmässigt överlämna relevant informationsmaterial kring barn som anhöriga när det finns, samt informera om att patienten och barnet/barnen kan få ytterligare stöd. Rutiner behövs också för att alla ska kunna uppmärksamma barnen och deras behov av delaktighet när en förälder vårdas inneliggande på sjukhus. Då verksamheterna ser mycket olika ut behöver lokala rutiner tas fram för hur ärendet förs vidare till informationsnivån. Information och råd Varje enhet behöver ha en struktur för att ha tillgång till kompetenses som efter ett anhörigt barn uppmärksammats ger patienten information om varför det är viktigt att uppmärksamma, informera och prata med sina barn om familjens situation när en förälder är sjuk. Utöver att informera bör denna vårdpersonal också råda patienten att prata med barnet och vid behov hjälpa föräldern att reflektera kring om hur och vad som kan sägas till barnet. Om patienten önskar att vårdpersonal hjälper till att informera barnet om sjukdomen och vården bör detta erbjudas. Personal bör också i samarbete med patienten göra en bedömning av om det finns behov av ytterligare stöd. Bedömningen kan ske exempelvis utifrån ett för landstinget gemensamt formulär som är lättanvänt och kortfattat där sårbarhet och skyddsfaktorer i barnets situation kartläggs. Lämpligtvis är denna funktion uppsökande, det vill säga initiativet till kontakt med patienten tas ifrån vården snart efter att ett barn uppmärksammats. Vid behov bör en uppföljande kontakt tas för att åter erbjuda information och stöd, eftersom behovet kan förändras över tid. 3
4 - Informera om att det är viktigt att prata med barnen - Bedöm behov av ytterligare stöd - Föra barnen på tal Bedömningen ska grundas dels i barnets behov och funktion/reaktioner, dels i förälderns/familjens och dess nätverks situation. Bedömningen bör också göras utifrån händelsens, som föranledde vårdkontakten, karaktär (exempelvis vid plötsligt dödsfall i familjen). Om bedömningen är att patienten och/eller barnet behöver ytterligare stöd behöver ärendet föras vidare till stödnivån. När en förälder eller annan vuxen i hemmet avlidit skall familjen och barnet alltid erbjudas ytterligare stöd. Om bedömningen är att barnet kan vara i behov av behandlande insatser ska ärendet föras vidare till behandlingsnivån. Då verksamheterna ser mycket olika ut bör lokala rutiner tas fram för hur ärendet förs vidare till stödnivån, samt för hur uppföljning sker vid längre vårdkontakter. Stöd Varje enhet behöver ha en struktur för att ha tillgång till kompetenses som efter ett anhörigt barn uppmärksammats kan ge patienten ytterligare information och stöd, samt ge det anhöriga barnet information och stöd. Patienten och/eller barnet bör också informeras om var annat stöd finns att få (exempelvis kommunernas stödverksamhet). Patienten och/eller barnet behöver få stöd i att uppmärksamma och stärka skyddande faktorer runt barnet. En strukturerad och beprövad metod som syftar till detta är Föra barnen på tal. - Informera familjen/barnet - Stötta föräldern i att prata med sina barn - Anhörigsamtal med barn/familj - Stötta föräldern att stärka skyddande faktorer - Föra barnen på tal - Beardslee s familjeintervention 4
5 Patienten bör vid behov få stöd i att prata med sitt barn om sin sjukdom och familjens situation. Barnet bör vid behov få stöd i att göra sin röst hörd genom att få tillfälle att uttrycka sin upplevelse och att ställa frågor till föräldern och/eller till vårdpersonal. Beardslee s familjeintervention är en beprövad metod som lämpar sig för att stimulera kommunikationen i familjen och som syftar till att stärka barnets perspektiv. Vid behov bör en uppföljande kontakt tas för att åter erbjuda information och stöd, eftersom behovet kan förändras över tid. Om bedömningen är att barnet kan vara i behov av behandlande insatser ska ärendet föras vidare till behandlingsnivån. Då verksamheterna ser mycket olika ut bör lokala rutiner tas fram för hur uppföljning sker vid längre vårdkontakter. Behandling I de fall barnet har behov av mer omfattande behandlande insatser, utifrån situation, tidigare händelser i familjen, relationer i familjen, barnets reaktioner, eventuella egna svårigheter samt förälderns förmåga att upprätthålla föräldraskapet och så vidare, kan ärendet behöva föras vidare till lämplig verksamhet, exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin för en mer omfattande bedömning av familjens och barnets behov. - Barnet kan vara i behov av vård utifrån att det uppvisar egna symtom/ svårigheter eller har utsatts för en lång tids påfrestningar alternativt potentiellt traumatiserande händelser. Om vårdkontakten föregåtts av en lång tids påfrestningar i familjen, som lett till att barnet utvecklat egna svårigheter, eller om kontakten föranletts av en potentiellt traumatiserande händelse där barnets eget liv eller integritet hotats, alternativt barnet har bevittnat hot mot annans liv, bör kontakt etableras med specialiserad verksamhet, exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin. I dessa fall övergår barnet från att vara endast anhörig till att vara både anhörig och eventuellt patient inom vården. Anhörigstödet till barnet och familjen kan fortgå även då barnet behöver vård för egen del på annan klinik. Hälso- och sjukvården har alltjämt ansvar att beakta och i möjligaste mån tillgodose det anhöriga barnets behov av och rätt till information, råd och stöd. Med vårdnadshavarnas medgivande kan det vara lämpligt att samverkan sker med barnets behandlare. 5
6 Barnperspektiv och lagstiftning gällande barn som anhöriga Ett barnperspektiv omfattar flera olika regelverk och förhållningssätt, dels Socialtjänstlagen, dels Patientsäkerhetslagen och Hälso- och sjukvårdslagen, men också FN:s barnkonvention. FN:s konvention om barns rättigheter Sverige åtog sig att följa barnkonventionen Barnkonventionens grundar sig på fyra principer: alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut, alla barn har rätt till liv och utveckling, alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Ett barn är varje människa under 18 år. Den första principen innebär att inga barn ska diskrimineras på grund av sitt eget eller föräldrarnas etniska, sociala, ekonomiska etc. ursprung eller situation. Alla barn ska ha samma rättigheter att utvecklas, till skolgång, till omsorg, till trygghet och till skydd mot fysiska och psykiska övergrepp. Den andra principen innebär att när beslut fattas och åtgärder vidtas inom såväl privata som offentliga organisationer så ska hänsyn tas till berörda barn med föräldrars rättigheter och skyldigheter i åtanke. Den tredje principen innebär inte bara att barns överlevnad ska säkras utan också att alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas i ett livsperspektiv men också att få vara barn här och nu, både socialt, biologiskt och psykologiskt. Den fjärde principen innebär att barn ska ha rätt utifrån mognad och ålder att göra sina röster hörda och medverka i beslut som rör dem i möjligaste mån. Med utgångspunkt i de fyra grundprinciperna anger barnkonventionen ytterligare 36 artiklar som reglerar barns rättigheter och konventionsstaternas skyldigheter. Artikel 17 definierar barns rätt till att få information via offentliga medier. Barn ska ha tillgång till information som främjar deras sociala, fysiska och psykiska hälsa, från olika källor. I artikel 24 uppges att alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa och sjukvård. Dessutom anges i artikel 18 att konventionsstaterna ska tillhanda hålla stöd till föräldrar så att de i sitt föräldraskap kan efterleva de rättigheter deras barn har enligt barnkonventionen. Socialtjänstlagen I Socialtjänstlagen, 14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden mm., 1 (sfs 2001:453) framgår att: Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. I 1 kap. 2 anges att barnets bästa särskilt ska beaktas vid åtgärder som rör barnet. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Utifrån barnets ålder och mognad ska barnet få relevant information om en åtgärd som rör barnet. Barnet ska också få möjlighet att framföra sina åsikter eller i annat fall ska barnets åsikter klarläggas på annat sätt (Kap 11, 10 ). Hälso- och sjukvårdslagen Enligt 2 f i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) finns ett krav på samverkan mellan hälso- och sjuk vården och andra organisationer kring frågor som rör barns utsatthet. Ansvaret för att initiera denna samverkan tillskrivs enligt lag socialnämnden. Enligt 2 g i Hälso- och sjukvårdslagen är personal inom hälso- och sjukvården skyldiga att identifiera de barn som patienter/brukare lever med och i möjligaste mån tillgodose dessa barns behov av stöd och information utifrån den vuxnes sjukdom, missbruk, psykiska sjukdom eller funktionsnedsättning. Patientsäkerhetslagen I enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) får inte information om enskilda individers hälsa eller personliga förhållanden som framkommit inom sjukvården röjas obehörigen. Med obehörigen avses inte uppgiftsskyldig-het i enlighet med andra lagar och förordningar. Denna uppgiftsskyldighet gäller anmälningsplikt till socialnämnden. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) reglerar tystnadsplikt och undantag från tystnadsplikt. Utifrån patientsäkerhetslagen ska den som anmäler med andra ord beakta vilken information om patienten och barnets situation som är nödvändig att röja i en anmälan till socialnämnden och vilket information som inte är nödvändig och därmed omfattas av sekretess. Patientsäkerhetslagen 6 kap. 5 (2010:659) ålägger personal inom hälso- och sjukvård att samverka med organisationer eller andra berörda i frågor kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Sekretess och utlämnande av uppgifter regleras enligt de lagar och förordningar som nämnts ovan. 6
7 Länkar unicef.se/barnkonventionen / Modellen är framtagen inom utvecklingsarbetet Barn som anhöriga i Landstinget i Östergötland av processtödjarna Sara Johansson, Åsa Jakobsson, Sofia Lennartsson, Gunilla Ringdahl, Anna-Karin Schöld tillsammans med projektledning Monica Jönsson och Ewa Vestin. I utvecklingen av modellen har också medverkat verksamhetsföreträdare från Landstinget i Östergötland och projektmedarbetare från Socialstyrelsen, NKA, Landstinget i Jönköpings län samt Västra Götalandsregionen. 7
8 Landstinget i Östergötland, Kommunikationsenheten 2014
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merMottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merNordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merRiktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL
Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL 2015-2018 LS-LED15-0349 (kopplad till Anvisning LS-LED15-0349) 1 Innehållsförteckning
Läs merSocialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM
Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merBarn som är närstående
Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga
Läs merProjekt Barn som anhöriga 2012-2014
Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merBarnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum. www.lio.
Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter Caroline Sjödell Charlotta Lindell Folkhälsocentrum Skriv texter Vad är Barnkonventionen? Två målgrupper det enskilda barnet som tillskrivs rättigheterna
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa
SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merSekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun
Sekretessförbindelse för VFU i Ekerö kommun Denna försäkran gäller för studenter på de kommunala enheterna i Ekerö kommun. Observera att under en VFU-period kan du komma att möta flera av verksamheterna
Läs mer1 januari (HSL 2 g )
1 januari 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merBarns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Hälso- och sjukvårdsstaben 1 7 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. t.o.m. Stabschef/Susanne Forslund Landstingsdirektör 2014-08-28 2017-08-28
Läs merPernilla Krusberg. Avdelningen för juridik
Cirkulärnr: 09:65 Diarienr: 09/4938 Handläggare: Avdelning: Pernilla Krusberg Datum: 2009-11-03 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för juridik Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnder
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merPolicy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor. Motala kommun, Bildningsförvaltningen
Policy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor Motala kommun, Bildningsförvaltningen Beslutsinstans: Bildningsnämnden Datum: 2018-05-23 Reviderande instans:
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merBarn som är närstående
Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETS ANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten
sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap
Läs merHandlingsplan mot alkohol och droger i Söderområdet
1 Handlingsplan mot alkohol och droger i 2018-01-08 2 Handlingsplan mot alkohol och droger i Missbruk av alkohol och droger leder till ohälsa och nedsättning av en persons förmåga att utföra sitt arbete.
Läs merAllvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merCHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Läs merRutin ärendes aktualisering anmälan
Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merSEKRETESS I SAMVERKAN
SEKRETESS I SAMVERKAN En föredragning vid konferensen UTMANINGAR FÖR ELEVHÄLSAN- 2018 Arrangör: Gothia Fortbildning. Staffan Olsson staffanolsson45@gmail.com 070-2770737 Se mina svar på www.elevhalsan.se
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2
Läs merRegional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Läs merSocialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd
Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens
Läs merPolicy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Läs merIntroduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet
Läs merDenna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.
KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Omtentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren och Niklas Rydbo Tentamensdatum: 15 januari, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Anhöriga barn Barnet ur olika perspektiv Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Varför är föräldrar så
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merBarnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!
Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva
Läs merAnmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)
14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5) Anmälare Efternamn Förnamn E-postadress Befattning och Arbetsplats Barnet anmälan avser Efternamn Förnamn Personnummer Barnets vårdnadshavare Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merDenna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.
KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Omtentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren Tentamensdatum: 4 juni, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller 10 frågor.
Läs merHälso- och sjukvårdens lagar Ett urval. Socialtjänstens lagar. Ett urval.
Övergripande lagstiftning Frivilliga målinriktade ramlagar - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL -, SoL Förvaltningsrättslig översikt Hälso- och sjukvård Socialt arbete Offentlighet och sekretess Annika Staaf
Läs merHandlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16
Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad
Läs merHur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen
2018 års regionala familjecentralskonferens i Skåne Hur kan vi arbeta med sekretessen på familjecentralen för Kommunförbundet Skåne i samverkan med Region Skåne Linda Larsson, regionjurist, Region Skåne
Läs merLAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Läs merRIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Läs merBarn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merIntroduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare
Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet i utredningen
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merRiktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Läs merPliktverkets riktlinjer
Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets
Läs merALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR
2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen
Läs merBarnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2016-2017 Tallbackens förskola Knivsta kommun Reviderad ht-2016 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Förskolans uppdrag Skollagen (2010) 8 kap
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merNärståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs
Läs merOatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK
I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merBarn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merVägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne
Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne Kommunförbundet Skåne Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne Kommunförbundet Skåne Version 1.1 April 2019 Inledning Denna vägledning
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merLagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö
Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merSkriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20
Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merBarn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Läs merSamverkan och sekretess i barnskyddsärenden ett rättsligt perspektiv
barnskyddsärenden ett rättsligt perspektiv Föreläsning för grundläraroch socionomstudenter den 6 maj 2015 Lillemor Brantefors socionom/adjunkt Institutionen för sociala och psykologiska studier Några exempel
Läs merDenna tentamen innehåller 10 frågor. Maxpoäng är 30 och gränsen för godkänt går vid 24.
KOD: Kurskod: PM1613 Kursnamn: Etik och Juridik Provmoment: Juridik, Ordinarie tentamen Ansvarig lärare: Jesper Lundgren Tentamensdatum: 31 januari, 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga Denna tentamen innehåller
Läs merUtredning om barn och unga
Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd
Läs mer