Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Transkript

1 Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region Skåne, Malmö högskola Maria Råstam, Lunds universitet Margareta Östman, Malmö högskola

2 Förändringar inom den psykiatriska vården påverkar barnen Avinstitutionalisering på 80-talet Antalet slutenvårdsplatser har kraftigt minskat färre och kortare vårdperioder Behandling av psykisk ohälsa sker i huvudsak inom den psykiatriska öppenvården eller inom primärvården Förr: långa och upprepade separationer när föräldern vårdades inom slutenvården Nu: föräldern med psykisk ohälsa mer delaktig i barnens vardag 2

3 Föräldrars sjukdom risk för barnen Allvarlig sjukdom hos föräldrar KAN innebära en risk för barnens utveckling: Påverkar förälderns förmåga att möta barns emotionella och fysiska behov Sociala nätverk och relationer kan upplösas Levnadsstandarden kan sjunka Barnen kan vara med om svåra och potentiellt traumatiserande upplevelser och förhållanden som äventyrar en god och åldersadekvat utveckling Ökad risk = ökad sannolikhet för svårigheter, men alla får inte problem på samma sätt 3

4 2 g Hälso- och sjukvårdslagen, 1 jan 2010 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. 4

5 Riktlinjer för att beakta behov hos barn till psykiskt sjuka föräldrar /Psykiatri Skåne Barnperspektiv i alla verksamheter Samordnare Barnombud Lokala handlingsprogram Dokumentation- registrering Informationsmaterial Barnvänliga mötesplatser 5

6 Implementering Interreg-projektet Kartläggning, utbildning, introduktion nyanställda, hemsida Utbildning i Beardslee familjeintervention och Föra barn på tal (65/140) ALMA/ALVHA Malmö Beroendecentrum Malmö Fn översyn riktlinjer och registrering 6

7 Metod Registerstudie vid två tillfällen, 2013 och 2014 Befintlig databas med uppgifter om patienterna och deras barn (VåPs). Fyra kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner, t ex barnombud, för att komplettera materialet. 7

8 Mätning 1, patienter födda 1945 eller senare aktuella för vård under tiden till Mätning 2, patienter födda 1945 eller senare aktuella för vård under tiden till

9 Frågeställningar Andel patienter registrerade som föräldrar till minderåriga barn? Patienternas huvuddiagnos, kön? Heldygnsvård? Vilka åldersgrupper tillhör barnen? Vilka insatser är genomförda för att tillgodose barnens behov? T ex informationssamtal/ informationsbrev, Föra barnen på tal, Beardslee familjeintervention Kontakt med socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin? Hur ser fördelningen av insatser ut med tanke på förälderns kön, diagnos, inom vilken verksamhet föräldern får sin vård, barnens ålder mm? 9

10 Registrering av minderåriga barn År 2013: för 12,5 procent av patienterna hade minst ett minderårigt barn registrerats År 2014: 12,9 procent LITEN ÖKNING, MEN FORTFARANDE BETYDANDE UNDERRAPPORTERING Registerstudie patientregister + SCBs befolkningsregister 30 % (Skerfving, 2007) Endagsinventering där patienterna själva frågades 51% inom öppenvård, 28% inom slutenvård uppgav att de hade barn (Östman & Eidevall, 2005) 10

11 Registrering av minderåriga barn Andelen patienter där minst ett minderårigt barn har registrerats Patientens kön Kvinna Man Patientens huvuddiagnos Schizofreni, psykos Förstämningssyndrom Ångest och stressreaktioner Missbruk Personlighetsstörningar Hyperaktivitetsstörningar Övriga störningar Ingen huvuddiagnos År 2013 % 14,5 10,2 7,7 15,2 15,2 16,3 10,5 12,7 8,3 6,9 År 2014 % 15,5 9,9 6,4 15,7 16,3 13,4 14,2 17,1 11,9 6,7 11

12 Registrering av minderåriga barn Andelen patienter inom där minst ett minderårigt barn har registrerats År 2013 % År 2014 % Heldygnsvård Ingen heldygnsvård under året Heldygnsvård under året 11,4 18,3 12,5 16,6 Olika verksamheter/verksamhetsområden 4,8-15,7 4,8 19,0 12

13 Antal barn År ,5% = patienter som är förälder till ett eller flera minderåriga barn Totalt barn År ,9% = patienter Totalt barn 13

14 Registrerade insatser Information Föra barnen på tal Beardslee familjeintervention Samtal föräldrar och barn Samtal utan förälder Kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin Kontakt med socialtjänsten 14

15 Antal insatser per familj där barn har blivit registrerade % 4% 7% 8% 18% 18% 72% Ingen insats En insats Två insatser Tre eller flera 70% Ingen insats En insats Två insatser Tre eller flera 15

16 Insatser Patientens kön Kvinna Man Patientens huvuddiagnos Schizofreni, psykos Förstämningssyndrom Ångest och stressreaktioner Missbruk Personlighetsstörningar Hyperaktivitetsstörningar Övriga störningar Ingen huvuddiagnos Andel patienter med minst ett barn där minst en insats har registrerats År 2013 År 2014 % % 31,4 23,1 46,9 30,1 28,1 25,3 33,1 20,5 23,6 21,9 32,1 25,1 52,8 28,2 26,8 42,0 37,3 22,8 28,2 30,2 16

17 Andel bland patienter med minst ett minderårigt barn där minst en insats har registrerats Gisela Priebe och Maria Afzelius, Heldygnsvård Ingen heldygnsvård under året Heldygnsvård under året År 2013 % 26,2 35,1 År 2014 % 27,3 45,4 Olika verksamheter/verksamhetsområden 15,3 52,0 9,8 88,9 17

18 Andel patienter med registrerade barn som har fått minst en insats, uppdelat efter barnens ålder Totalt 28,3 29,4 endast småbarn både småbarn och förskolebarn 19,6 18,7 20,3 19 endast förskolebarn både förskolebarn och skolbarn endast skolbarn 25,8 27, ,3 29,6 30,9 År 2013 År 2014 både skolbarnoch tonåringar endast tonåringar 27,7 32,1 31,2 33,8 flera barn i olika åldrar % 18

19 Andel patienter med barn som har fått minst en insats, uppdelat efter typ av insats Information 19,5 20,1 Föra barnen på tal 5,3 6,4 År 2013 Beardslees familjeintervention 1,4 1,8 År 2014 Samtal föräldrar och barn 1,8 2,4 Samtal utan förälder 0,2 0,3 Barn- och ungdomspsykiatri 3,4 3,7 Socialtjänst 10,7 11,5 %

20 Individuella intervjuer Som personal tappar man bort att registrera barn och insatser i Våps, och att påminna kolleger om att registrera. Timing, hur man frågar och när man ska göra det. Patienterna tar inte själva initiativ till att prata om sina barn 20

21 Sammanfattning Underrapportering av barn som har en förälder med psykisk ohälsa Få insatser ges till barnen och deras föräldrar Endast marginell ökning av registrerade barn, insatser mellan 2013 och 2014 Stora variationer i registreringen Fortfarande hinder inför beaktandet av barnens behov i den kliniska vardagen Implementeringen är en komplex uppgift 21

22 Rekommendationer Att barn- och familjekompetensen utvecklas både generellt bland alla medarbetare och mer specifikt bland dem som genomför insatser Att en modell utvecklas för när vilka insatser ska ges till vilka familjer och av vem Att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten, men även skola och förskola förbättras Att registreringen i patientdatabasen eller i journalen förtydligas, förenklas och regelbundet följs upp Att beslutsfattare ser över vilka barn som ska omfattas av lagen 22

23 Kan laddas ner från Folkhälsomyndighetens webbsida 23

24 Psykiatri Skåne Barn som anhöriga i psykiatrin 24

25 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Uppgift att leda, samordna och stimulera ett nationellt utvecklingsarbete. Forskarnätverk för Barnforskning: Barn som anhöriga Antologi om barn som anhöriga med kapitel om studien 25 Gisela Priebe och Maria Afzelius,

26 Tack för oss! 26