Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Transkript

1 Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

2 Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer Hälso- och sjukvården

3 Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Skyddet mot smittspridning Trygg och säker sexualitet Fysisk aktivitet Goda matvanor Bruk av tobak och alkohol

4 Psykisk ohälsa i Blekinge: Andel (just nu) Diagnos Antal totalt Kvinnor Män Invånare 7% 3% Depression % 6% Ångesttillstånd ,5% 0,5% Psykoser 750 0,5% 0,5% Schizofreni 750 2% 2% Annat % 12% Summa Och så tillkommer riskbruk, missbruk och beroende

5 Depression och ångest Depressioner Vad påverkas? Ångest -- Stämningsläge Minnesfunktion Koncentration Sömn Energi Självmordsrisk Livskvalitet ---

6 Ångest och depression hos barn och unga

7 Psykisk sjuklighet: slutenvård Diagnoser i sluten vård. Antal patienter/ invånare, ålder 0-85+, år 2011 Riket Blekinge Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Alla psykiska sjukdomar, syndrom 668,74 605,00 636,76 711,19 568,04 640,75 och beteendestörningar Allt missbruk och beroende 334,58 158,06 264,02 348,52 145,99 248,85 Schizofreni, andra psykoser och 86,93 79,78 83,34 79,74 58,40 69,23 vanföreställningssyndrom Förstämningssyndrom 123,73 173,29 148,59 136,32 151,30 143,69 Alla stressrelaterade och ångestsyndrom 62,56 142,60 117,66 110,60 156,61 133,24 Personlighetsstörningar och 13,93 39,95 26,99 20,58 41,14 30,74 beteendestörningar hos vuxna Tillstånd med debut under barndom 17,78 14,20 15,98 21,86 10,62 16,33 och ungdomstid (inkl. ADHD, mm) Störningar av psykisk utveckling 16,93 13,33 15,12 15,43 18,58 16,98

8 Sammanfattning hittills: 19% av kvinnorna och 12% av männen har en behandlingskrävande psykisk sjukdom Antalet visar sig att öka oklart varför Huvuddelen av dessa lidande vårdas inom primärvården Huvuddelen av de allvarligt mycket allvarligt sjuka inom psykiatriska vården Just nu finns det inte resurser för en optimal vård av framför allt ångest- och depressionstillstånd Och det borde det finnas varför?

9 Psykisk och kroppslig ohälsa Psykisk sjukdom Depression Ångesttillstånd Psykoser inkl. schizofreni Bipolära tillstånd Kroppslig ohälsa Ökad sjuklighet och dödlighet i hjärtsjukdomar, stroke, infektioner, diabetes, osteoporos, mm Ökad sjuklighet och dödlighet i högt blodtryck, hjärtsjudomar, stroke, mag-tarmsjukdomar, sämre immunförsvar, mm Ökad sjuklighet och dödlighet i högt blodtryck, hjärtsjudomar, stroke, mag-tarmsjukdomar, sämre immunförsvar, metabolt syndrom, fetma, år kortare livslängd Ökad sjuklighet i hjärtsjukdomar, ökad stressrelaterad sjuklighet, sämre immunförsvar

10 Kroppslig och psykisk ohälsa Kroppslig sjukdom Stroke Hjärtsjukdomar (inkl. hjärtinfarkt) Ämnesomsättningssjukdomar Tumörsjukdomar Med mera Psykisk ohälsa Krisreaktion, depression, ångest, självmord, ibland demens och psykos Krisreaktion och framför allt depressioner, självmord Depression, ångest, kognitiv funktionsnedsättning, psykos Krisreaktion, depression, ångest, självmord Med mera

11 Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Orsaker Delaktighet i samhället Ekonomisk trygghet Trygga uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer Hälso- och sjukvården nedsatt kognitiv funktion, mm kan inte vara lika produktiva är inte trygga själva betydligt högre risk för sjukdom ökad risk för självmord och våld kraftigt ökad belastning

12 Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Orsaker Skyddet mot smitta betydligt sämre immunförsvar Trygg och säker sexualitet sjukdomen i sig, impulskontroll Fysisk aktivitet klart minskad Goda matvanor aptitstörning ofta fetma Tobak och alkohol ofta ökad konsumtion

13 Vad behövs? Insikt om att psykisk sjuklighet borde vara mycket högt prioriterat i folkhälsoarbetet Insikt om att det psykiska lidandet i en befolkning är lika stort som det kroppsliga Insikt om att den psykiska sjukligheten tillsammans med en människas kroppsliga och sociala situation är en helhet och att samordnade insatser behövs Mobilisering av resurser genom samverkan mellan sjukvården, kommuner, försäkringskassa, arbetsvården, näringsliv och frivilliga aktörer