Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Transkript

1 Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

2 Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser Ange inriktning Stimulera till förbättrad effektivitet Följa upp resultat och resursanvändning

3 Vilka är r de hälsoh lso- och sjukvårdspolitiska frågorna i våra v riktlinjer?

4 Sjukvårdshuvudmannen s perspektiv Sjuklighet i befolkningen Psykisk ohälsa i befolkningen Patient- o anhörigupplevda behov. Effekter i befolkningen Behandling av patienter med depression och ångesttillstånd Evidensbaserade vårdåtgärder för god vård Vårdresultat Mats Lundborg/050512

5 Psykisk ohälsa psykisk sjukdom?

6 Sjuklighet i befolkningen Depression och ångest är stora folksjukdomar. Hög grad av samsjuklighet med såväl annan psykisk sjukdom som med kroppslig sjukdom. Depressionssjukdomar är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga i hela världen. Överdödlighet vid depression och ångestsjukdom

7 Var får f r patienten sin vård? v Vuxna och äldre % söker och får sin behandling i primärvård Barn och ungdomar färre söker primärvård som första insats. istället vänder man sig till skolhälsovården, ungdomsmottagningar, ungdomshälsan, barn- och ungdomsmedicin, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

8 Negativa attityder i samhället påverkar vårdsökandet Negativa attityder kan påverka Patientens förväntningar på vården och också viljan att söka vård. Patientens syn på sin egen sjukdom, vilket kan leda till känsla av skam och därmed försvåra kontakten med vården. Brukarna anser det betydelsefullt med kunskap om sjukdomarna och dess konsekvenser bland människor i allmänhet och inom viktiga samhällsfunktioner,

9 Att fundera på! p Bör sjukvårdshuvudmannen i sin verksamhetsplanering utarbeta strukturer för hur man informerar/kommunicerar med allmänheten för att öka kunskapen om dessa sjukdomstillstånd och de behandlingsmöjligheter som finns?

10 Vad innebär r det att lida av dessa sjukdomar? Hur påverkas hälsotillståndet? Symtom? Funktion? Livskvalitet? Vilka risker medför utebliven behandling? Förtida död? Långvarig sjukdom, återinsjuknande? Bestående funktionsnedsättning Psykologiska och sociala komplikationer?

11 Kunskapsbaserade åtgärder för f r god vårdv Förebyggande insatser riktade till Grupper utan känd risk för psykisk sjukdom Grupper med känd risk för psykisk sjukdom Egenvård Psykologisk behandling Vägledd självhjälp Psykosocialt stöd/rådgivning (ex vis councelling) Psykologisk behandling med KBT, PDT, IPT Läkemedelsbehandling och annan medicinsk behandling (ex vis ECT) Omvårdnad och stöd

12 Möjlig politisk vision Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning.

13 Att fundera på! p Hur ser gapet mellan praxis och riktlinjernas rekommendationer ut hemma hos oss? Vilka mål och strategier behöver utarbetas för att erbjuda rekommenderad vård? Hur och i vilken takt når vi dit? Vilka konsekvenser får det vi vet om evidensbaserad vård (ex vis vid upphandling av extern psykoterapi)?

14 Ändamålsenligt omhändertagande av vårdsv rdsökande Primär bedömning Fördjupad diagnostik och bedömning Omhändertagande av suicidnära personer. Utvärdering av behandling Ändamålsenlig första linjens vård

15 Att fundera på! p Vad behöver göras för att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av vårdsökande patienter med depression och ångest?

16 Patienters och anhörigas perspektiv Viktigt med kunskap i samhället och inom viktiga samhällsfunktioner, ex vis vården och skolan. För att patienten ska känna tillit till vården är det viktigt att personalen har förmåga att kommunicera på ett sätt som skapar en trygg och god relation. Bemötande, relationer mellan patient och behandlare har stor betydelse för att nå samförstånd och samsyn om patientens hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Detta är också en förutsättning för behandlingsföljsamhet. Vårdplanen är ett viktigt verktyg i vårdprocessen. Överenskomna mål och tid för uppföljning av dessa skapar möjlighet till delaktighet ocmedinflytande i vården för patienter och närstående.

17 Att fundera på! p Har personalen tillräcklig kunskap om vad som är framgångsfaktorer och hinder i patienters och närståendes kontakt med vården d v s grunderna i ett gott bemötande? Vilken roll kan brukarna spela i personalens kompetensutveckling? Kan ett ökat brukarinflytande förbättra vården?

18 Indikationer för f uppföljning Förebyggande åtgärder på gruppnivå. Ändamålsenligt omhändertagande av vårdsökande Stöd och behandling vid lindriga tillstånd. Behandling vid okomplicerade tillstånd. Behandling och omvårdnad vid komplicerade och/eller allvarliga tillstånd.

19 Frågor som måste m kunna besvaras för f r att kunna sätta s upp mål m l för f r införandet och följa f utvecklingen över tid? Hur många invånare inom vårt landsting behöver vård? Hur många söker vård? Vilka vårdåtgärder erbjuds i primärvård respektive inom psykiatri? Hur påverkas patienternas hälsotillstånd? Hur många blir bra/bättre? Kvaliteten i omhändertagandet av vårdsökande? Har personalen adekvat kompetens?

20 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser? Kommer fler att söka vård? Utveckling av psykologiska behandlingsformer? Utbildningsbehov? Kompetensutvecklingsbehov?

21 Psykisk ohälsa det psykiska välbefinnandet hos individen är inte som det brukar subjektiv upplevelse av stress, oro och nedstämdhet samt brist på tillräckligt god egen funktion och förmåga att möta livets utmaningar psykisk ohälsa är inte en form av psykisk sjukdom

22 Psykisk sjukdom Psykisk sjukdom - en beskrivning av psykisk ohälsa som på grund av symtom eller sjukdomstecken med tydlig varaktighet kan kännas igen av professionellt utbildade och som kan betecknas som ett syndrom, klassificerbart enligt ett diagnossystem för psykiska sjukdomar, t ex ICD 10.

23 Den sjukes hälsotillsth lsotillstånd Lindriga, måttliga eller svåra besvär Begränsade, påtagliga eller omfattande symtom med olika grad av varaktighet. Begränsad, påtaglig eller starkt nedsatt psykisk och kognitiv funktion - vid de svåraste tillstånden nästan obefintlig, Begränsad, påtaglig eller starkt nedsatt förmåga till aktivitet och delaktighet samt nedsatt livskvalitet Utebliven behandling medför liten, ökad eller stor risk för självdestruktiv handling eller vid svåra tillstånd för självmord eller andra livshotande komplikationer. långvarig/bestående sjukdom eller för återinsjuknande samt för bestående funktionsnedsättning psykologiska och sociala komplikationer