Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Transkript

1 depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

2 depression och ångest i Stockholms län? Depression Prevalens Ångest Prevalens Barn 0-6 år 1-8% Barn 7-12 år Ungdomar år 2-5% 3-6% 6-10% 10-20% älla: internationella prevalens studier å svenska studier på depression- och ångestförekomst

3 0-17 år får vård för Ätstörningsenheter depression och ångest i Exempel på sökvägar: BUP Primärvård Barnmedicin Maria ungdom Skolhälsovård Ungdomsmottagning Stockholms län?

4 etod; nga kohorten - samarbete mellan BUP ch avdelningen för olkhälsoepidemiologi, KI Individer 0-17 år som bott i tockholm år 2007 BUP:s vårdregister Pastill VAL / primär-, öppen-, slutenvård Läkemedelsregistret

5 under tonåren - särskilt hos flickor %

6 depression

7 depression % urval av diagnoser

8 ... och vid ångest % källa: unga

9 depression, uppförandestörning eller ångestsyndrom % andel ungdomar av MU:s klienter med psykiatriska diagnoser

10 Vilka vårdåtgärder erbjuds för barn- och unga med depression och ångest? Vi har undersökt: Samtal: Individ - Familj - Socialt nätverk Behandlarkompetens Läkemedelsbehandling

11 individ, föräldrar, familj och nätverk - skola och socialtjänst %

12 psykolog eller kurator än läkare under en vårdkontakt % Fördelning av vårdgivare vid besök hos BUP med

13 313 kliniker med psykoterapeutisk kompetens - varav minoriteten har utbildning i KBT

14 med diagnos depression behandlas med antidepressiva läkemedel pojkar år flickor år

15 källa: socialstyrelsens diagnos depression tyder på hög samsjuklighet %

16 tyder på hög samsjuklighet % källa: socialstyrelsens diagnos ångest

17 Hur påverkas patienternas hälsotillstånd? Hur många blir bra eller bättre?

18 rapporterar en förbättring familjen /barnet behandlaren

19 CGAS och övervakning (21-30) Oförmög att fungera ino nästan alla omr... (31-40) Betydan nedsättning av funktionsförmåg inom flera områ... (41-50) Måttlig störning av funktionsförmåg inom de flesta sociala områden (51-60) Variera funktionsförmåg med sporadiska svårigheter/sym... (61-70) En del svårigheter ino ett enstaka omr men fungerar allmänt sett.. (71-80) Endast lindriga funktionssvårig r... (81-90) God funktionsförmåg inom alla områd... (91-100) Synnerl god

20 sammanfattning Minst 1/3 av tonåringar som får vård vid BUP har diagnos ångest eller depression hög samsjuklighet behandlingskompetens finns - men behöver förstärkas 3/4 av patienterna rapporterar en förbättring

21 GAP brist på läkare och sjuksköterskor brist på KBT-utbildade kliniker

22 Riktlinjerna beskriver mycket lite om BUP:s stora behandlingsinsats familjearbete

23 Viktiga förbättrings- och utvecklingsområden ökad förmåga hos kliniker till strukturerad diagnostik och utvärdering av behandlingseffekt. flera läkare och sjuksköterskor ökat antal kliniker med KBT-kompetens behandlingsforskning med inriktning på barn/unga/familj

24 enligt SKL: (1) Att barn och föräldrar ska ha möjlighet att söka både till första linjens vård och till specialistvården. Att så mycket som möjligt av vård och stöd ska ske i barnets närmiljö, i samarbete med föräldrar, skola, socialt nätverk. (2) Att problem ska ses i sitt sammanhang och att vård och stödinsatser ska eftersträva ett helhetsperspektiv. (3) Att barnets/ungdomens funktionsförmåga blir viktig i bedömning av behov av insatser liksom i utvärdering av resultat. Kan barnet leka, fungera i sociala sammanhang, klara skolan, känna glädje och tillfredställelse i livet? (4) Att medicinska insatser inte kan lösa alla problem och det är viktigt att inte sjukdomsförklara livsproblem, sociala omständigheter, missförhållanden i miljön. (5) Att specialistverksamheterna har fler uppdrag än att ta emot patienter för insatser på specialistnivå. De ska även vara konsulter till andra verksamheter och delta i diskussionen om utvecklingen av samhället i stort. (6) Att evidensbaserade metoder är viktiga men idag finns inte vetenskap som täcker hela området. Erfarenhetsbaserade metoder och praxis måste då användas. Systematisk uppföljning av allt som görs viktigt för att få så hög kvalitet som möjligt och en kontinuerlig utveckling. (7) Att det finns stort behov av forskning och utvärdering utifrån Svenska förhållanden. Wieselgren, I. Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Sveriges kommuner och landsting

25 Allmänna principer enligt SKL: (6) Att evidensbaserade metoder är viktiga men idag finns inte vetenskap som täcker hela området. Erfarenhetsbaserade metoder och praxis måste då användas. Systematisk uppföljning av allt som görs viktigt för att få så hög kvalitet som möjligt och en kontinuerlig utveckling. (7) Att det finns stort behov av forskning och utvärdering utifrån Svenska förhållanden. Wieselgren, I. Rätt insatser i rätt tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Sveriges kommuner och landsting

26 Tack! Eija Airaksinen, Henrik Dal, Christina Dalman, Cecilia Magnusson Psykiatrisk epidemiologi inom avdelningen för Folkhälsoepidemiologi, KI Olle Lindevall BUP divisionens utvärderingsenhet