Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Transkript

1 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES)

2 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad vet vi om riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga?

3 3 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Enkätdata Vårdkonsumtion Läkemedelskonsumtion Neuropsykiatriska diagnoser

4 4 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Enkätdata

5 5 SKOLBARNS HÄLSOVANOR Folkhälsoinstitutet (FHI) Omfattning: Ca 1000 barn per åk (5,7,9) slumpvis i hela landet var 4:e år. Ett WHO projekt.

6 Andelen 15-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, Skolbarns hälsovanor, FHI 6

7 7 Andelen 13-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, Skolbarns hälsovanor, FHI 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Pojkar Flickor 10,0 5,0 0,0 1985/ / / / / /10

8 8 Andelen 11-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, Skolbarns hälsovanor, FHI 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Pojkar Flickor 10,0 5,0 0,0 1985/ / / / / /10

9 9 Stockholms läns landstings Folkhälsoenkät Omfattning: Skickas till och ca svarar var 4:e år, i SLL

10 10 50 Andel kvinnor (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ12 (cutoff 3) år , SLL Folkhälsorapport % år år år år

11 11 50 Andel män (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande enligt GHQ12 (cutoff 3) år , SLL Folkhälsorapport % år år år år

12 12 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Vårdkonsumtion

13 13 Personer/ 1000 inv Psykiatrisk öppenvård i SLL Antal personer/1000 inv. i öppenvård inom vuxenpsykiatri ( 18 år) och BUP (0-17 år) 0-12 år år år år år år Källa: VAL, bearbetat av Psykisk Hälsa, CES

14 14 Personer/ 1000 inv. 8 7 Psykiatrisk slutenvård i SLL Antal personer/1000 inv. i slutenvård inom vuxenpsykiatri ( 18 år) och BUP (0-17 år) Källa: VAL, bearbetat av Psykisk Hälsa, CES

15 15 Personer/ 1000 inv Beroende öppenvård i SLL Antal personer/1000 inv. ( 13 år) i öppenvård på beroendekliniker år år år år år Källa: VAL, bearbetat av Psykisk Hälsa, CES

16 16 Personer/ 1000 inv. 8 7 Beroende slutenvård i SLL Antal personer/1000 inv. ( 13 år) i slutenvård på beroendekliniker år år år år år Källa: VAL, bearbetat av Psykisk Hälsa, CES

17 17 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Läkemedelskonsumtion

18 18 50,00 Antidepressiva medel. DDD per tusen inv år, Riket, år ,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 Kvinnor, år Kvinnor, år Män, år Män, år 10,00 5,00 0,

19 19 ADHD läkemedel. DDD per tusen inv år, Riket, år ,00 50,00 40,00 30,00 20,00 Kvinnor, år Män, år Kvinnor, år Män, år 10,00 0,

20 20 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? Neuropsykiatriska diagnoser

21 21 Antal diagnostiserade fall av autism-spektrumtillstånd (AST), med och utan mental retardation (MR), bland barn (0-17 år) i Stockholms län år 2007 och Alla AST AST utan MR AST med MR

22 22 Antal diagnostiserade fall av autism-spektrumtillstånd (AST), med och utan mental retardation (MR), bland barn (0-17 år) i Stockholms län år 2007 och % Alla AST AST utan MR AST med MR

23 23 Prevalens och samsjuklighet ADHD-AST, barn år, boende i Stockholm 2011 Prevalens AST: 3,6% bland killar, 1,6% bland tjejer ADHD: 6,9% bland killar, 2,9% bland tjejer Samsjuklighet AST 38% av killar och 33% av tjejer har komorbid ADHD ADHD 20% av killar och 18% av tjejer har komorbid AST

24 Geografiska skillnader i ADHD och AST diagnoser i SLL 24

25 25 Andel (%) av barn (1-17 år) med AST-diagnos, 2011 Stockholms län Stockholms kommun

26 26 Andel (%) av barn (1-17 år) med ADHD-diagnos, 2011 Stockholms län Stockholms kommun

27 27 Sammanfattning Mätningar med enkäter av psykisk ohälsa visar att de unga mår sämre än andra åldersgupper men att läget stabiliserats under 2000-talet, på en relativt högre nivå Psykiatrisk vårdkonsumtionen ökar år efter år bland unga. En av tio åringar i SLL söker hjälp hos psykiatrin Psykofarmaka konsumtion ökar bland unga år Kraftig ökning av autism-diagnoser

28 28 2. Vad vet vi om riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga?

29 29 2. Vad vet vi om riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga? Skolans betydelse

30 30 Exempel på faktorer som är associerade med psykisk ohälsa och som ej är påverkbara Genetiska faktorer Kön Ålder Livshändelser Storstäder Migration Komplikationer under grav/förlossning

31 31 Relativ risk för hög- och lågfungerande autism hos barn till migranter, i relation till tidpunkten för moderns ankomst till Sverige Low-functioning autism High-functioning autism Odds Ratio, 95% Confidence Interval Time a since mother's migration in relation to the child's birth (years) a Positive values indicate time since maternal migration to Sweden before the child's birth (in 2nd generation immigrant children), negative values indicate age of child when the mother migrated to Sweden (in 1st generation immigrant children). Magnusson et al, BJP 2013

32 32 Exempel på faktorer som är associerade med psykisk ohälsa hos barn och unga och potentiellt påverkbara Otrygg anknytning Dåliga skolresultat Arbetslöshet Dålig ekonomi Bostadsbrist Brist på socialt nätverk Dåliga levnadsvanor (t.ex. fysisk inaktivitet) Alkohol och narkotika

34 34 Sysselsättning och risk för självupplevd psykisk ohälsa (GHQ 3) bland åringar i Stockholm, Stockholm Folkhälsokohort Män Kvinnor OR (95%CI) OR (95%CI) Student 1.03 ( ) 1.33 ( )* Anställd 1 1 Arbetslös 2.58 ( )* 2.30 ( )* Övrigt 1.20 ( ) 1.42 ( )* : Adjusted for age, parental SES, parental education, immigrant status, school performance, financial strain, age at becoming a parent, housing tenure, parental and individual history of inpatient psychiatric care, *:p<0.05 Kosidou et al, Plos One 2012

36 36 Boende och risk för självupplevd psykisk ohälsa (GHQ 3) bland kvinnor år i Stockholm, Stockholm Folkhälsokohort Hyresrätt/Bostadsrätt 1 Kvinnor OR (95%CI) Bor tillsammans med ursprungsfamilj Saknar egen bostad (andrahandsboende, inneboende, studentlägenhet) 0.94 ( ) 1.24 ( )* : Adjusted for age, parental SES, parental education, immigrant status, school performance, employment status, financial strain, age at becoming a parent, parental and individual history of inpatient psychiatric care, *:p<0.05 Kosidou et al, Plos One 2012

38 38 Slutbetyg i grundskolan och risk för självmordsförsök bland åringar 5 OR (95 % CI)* 1 0,2 Lägsta kvartil 2:a kvartil 3:e kvartil Högsta kvartil Betyg årskurs 9 i kvartiler *kontrollerad för ålder, kön och familj bakgrund Kosidou et al, Psychol Med 2013

39 39 Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga Resultat från den nationella totalundersökningen i åk 6 och 9, 2009

40 40 Andel elever med nedstämdhet Statens folkhälsoinstitut, R 2011:09 Nedstämdhet (%) Åk 6 Flickor 7,4 Pojkar 3,6 Åk 9 Flickor 19,5 Pojkar 7,3 Föräldrars födelseland Båda födda i norden 9,1 Båda födda utanför Europa 11,8 Familjesituation Bor hos båda föräldrarna 8,4 Endast hos mamma 16,1 Endast hos pappa 15,8 Annat boende 31,9

41 41 Samband mellan skola, inlärning och psykisk ohälsa Statens folkhälsoinstitut, R 2011:09 För riket som helhet hade de elever som uppgett att de inte har det bra i skolan en trefaldigad risk (RR 3.2) att uppge minst två psykosomatiska symtom jämfört med de elever som uppgett att de har det bra i skolan. Detsamma gällde för de som uppgett att de inte gjorde bra ifrån sig i skolan (RR 3.1) och inte kunde var uppmärksamma i skolan (RR 3.2). För de som uppgav att de inte kom överens med sina lärare fanns en mer än fördubblad risk att också rapportera två eller fler psykosomatiska symtom (RR 2.4).

42 Skolan är viktig! 42

43 Tack 43

44 44

45 45 Metod Undersökningen bygger på data från 2002, 2006 och 2010 års Folkhälsoenkäter vilka är länkade till SLL:s vårdregister och Socialstyrelsens läkemedelsregister Vårdkonsumtion inom psykiatri och primärvården och psykofarmakaförskrivning per åldersgrupp

46 46 Andel (%) personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) i olika åldersgrupper i Stockholms län år 2002, 2006 och % år år år 65+ år

47 47 Resultat- vårdkonsumtion inom psykiatri

48 48 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har kontakt med psykiatrisk öppen- sluten- och beroendevård i Stockholms län år 2002, 2006 och 2010 % år år år individer med psykisk ohälsa (GHQ-12 4)

49 49 Andel (%) av personer med och utan självrapporterad psykisk ohälsa som har kontakt med psykiatrisk öppen- sluten- och beroendevård i Stockholms län år 2002, 2006 och 2010 % år år år individer utan psykisk ohälsa (GHQ-12<4) individer med psykisk ohälsa (GHQ-12 4)

50 50 Resultat- vårdkonsumtion inom primärvården

51 51 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har fått en psykiatrisk diagnos i primärvården i Stockholms län år 2006 och år år år

52 52 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har fått psykosociala insatser i primärvården i Stockholms län år 2006 och år år år

53 53 Resultat- förskrivning av psykofarmaka

54 54 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har fått psykofarmaka förskrivet enligt Läkemedelsregistret i Stockholms län år 2006 och år år år

55 55 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har kontakt med primärvården i Stockholms län år 2002, 2006 och år år år

56 56 Andel (%) av personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) som har fått någon hjälp för sitt psykiska lidande (inkl psykiatrisk diagnos, psykosociala insatser och psykofarmaka) i primärvården i Stockholms län år år år år

57 57 Andelen 15-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, , uppdelat på kön. Skolbarns hälsovanor, FHI Procent Pojkar Flickor / / / / / /10 Avd. för Folkhälsoepidemiologi, KI.

58 58 40,00 Antidepressiva medel. DDD per 1000 invånare resp år. Stockholms län 35,00 30,00 25,00 20,00 Patienter, år Patienter, år 15,00 10,00 5,00 0, Källa: VAL-data SLL, Befolkningsstatistik SCB

59 59 Antidepressiva medel. DDD per tusen inv år, Stockholms län, år Pojkar, 0-12 år Pojkar, år Flickor, 0-12 år Flickor, år

60 Antidepressiva medel per 1000 invånare. >20 år, Stockholms län, år Män Kvinnor

61 61 Andelen 15-åringar som uppger att de känt sig nere mer än en gång per vecka, , uppdelat på kön. Skolbarns hälsovanor, FHI Procent Pojkar Flickor / / / / / /10

62 62 Andel (%) personer med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ12 4) i olika åldersgrupper i Stockholms län år 2002, 2006 och % år år år 65+ år

63 63 Andelen 11-åringar som uppgett att de känt sig nere mer än en ggn i veckan, Andelen 11-åringar som uppgett att de känt sig nere mer än en ggn i veckan, ,0 40,0 35,0 35,0 30,0 30,0 25,0 Procent 25,0 20,0 15,0 Procent 20,0 15,0 10,0 5,0 Pojkar Flickor Pojkar Flickor 10,0 5,0 0,0 1985/ / / / / /10 0,0 1985/ / / / / /10

64 Antidepressiva medel per 1000 invånare. >20 år, Stockholms län, år Män Kvinnor Avd. för Folkhälsoepidemiologi, KI.