Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Transkript

1 Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor Internationell studie (Health Behaviour in School-aged Children, HBSC), i samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO) Genomförs vart fjärde år i Sverige sedan starten 1985/86 Genomförs i ett -tal länder Enkätundersökning av 11-, 13- och 15-åringars hälsa, livsvillkor och levnadsvanor År 13/14 deltog närmare skolor och 8 elever (69 %) Sid 2. 1

2 Kön och bakgrund hos barnen som svarade på Skolbarns hälsovanor 13/14 11 år 13 år 15 år Kön Pojkar % % % Flickor % % % Samtliga svarande % % 2 81 % Bakgrund Svensk bakgrund % % % Utländsk bakgrund 1 % % % Samtliga svarande % % % Sid 3. Boendesituation hos barnen som svarade på Skolbarns hälsovanor 13/14 11 år 13 år 15 år Bor med båda föräldrarna % % % Bor växelvis % % 233 9% Bor med en förälder, ibland hos den andra 174 7% % % Bor med en förälder 165 7% 155 8% 246 % Bor inte med föräldrarna 55 2% 31 2% 56 2% Samtliga svarande % 2 53 % % Sid 4. 2

3 Några definitioner Välbefinnande = barnets svar på frågan Vad tycker du om ditt liv i största allmänhet?, med svarsskala -. Kallas för Cantrils stege. Lågt välbefinnande = -5 Högt välbefinnande = 6- Psykiska besvär = nedstämdhet, irritation, sömnsvårigheter, nervositet Somatiska besvär = huvudvärk, magont, ryggont, yrsel Minst två psykosomatiska besvär = barnet har haft minst två psykiska och/eller somatiska besvär, mer än en gång i veckan, de senaste sex månaderna Sid 5. Andelen 13-åriga flickor och pojkar som uppger ett högt välbefinnande, 1/2-13/ /2 5/6 9/ 13/14 pojkar flickor Sid 6. 3

4 Andelen 15-åriga flickor och pojkar som uppger ett högt välbefinnande, 1/2-13/ /2 5/6 9/ 13/14 pojkar flickor Sid 7. Andelen 13-åringar med minst två psykiska eller somatiska besvär, mer än en gång i veckan, 1985/86-13/14 % % % % % % % 1985/ / /98 1/2 5/6 9/ 13/14 pojkar flickor Sid 8. 4

5 Andelen 15-åringar med minst två psykiska eller somatiska besvär, mer än en gång i veckan, 1985/86-13/14 % % % % % % % 1985/ / /98 1/2 5/6 9/ 13/14 pojkar flickor Sid 9. Frågeblock om barnets relation till sina föräldrar i enkäten 13/14 Tala med föräldrarna om bekymmer Samtalsklimatet Föräldrarnas vetskap om barnets fritid ( parental monitoring ) Känslomässigt stöd från föräldrarna ( parental bonding ) Uppmuntran till självständighet från föräldrarna Sid. 5

6 Andel pojkar som har mycket lätt eller lätt att tala med mamma resp. pappa om bekymmer, 13/ åringar 13-åringar 15-åringar Tala med pappa Tala med mamma Sid 11. Andel flickor som har mycket lätt eller lätt att tala med mamma resp. pappa om bekymmer, 13/ åringar 13-åringar 15-åringar Tala med pappa Tala med mamma Sid 12. 6

7 Barn som har svårt att tala med sina föräldrar om bekymmer löper större risk för Svårt att tala med mamma Relativ risk* Svårt att tala med pappa Relativ risk* lågt välbefinnande 3,3 3,4 minst två psykosomatiska besvär 1,9 2,2 varit berusad vid 13 års ålder 2,8 3, *Jämfört med barn som har lätt att tala med sina föräldrar Sid 13. En internationell jämförelse Sverige har en stor andel skolbarn som har lätt att tala med sin pappa om bekymmer jämfört med övriga länder i studien (9/) 11-åringar 13-åringar 15-åringar Sid 14. 7

8 En internationell jämförelse, forts. Sverige har även en relativt stor andel skolbarn som har lätt att tala med sin mamma om bekymmer (9/) 11-åringar 13-åringar 15-åringar Sid 15. Andel pojkar som har mycket lätt eller lätt att tala med mamma om bekymmer, 1985/86-13/ / /9 1993/ /98 1/2 5/6 9/ 13/14 Pojkar 11 år Pojkar 13 år Pojkar 15 år Sid 16. 8

9 Andel flickor som har mycket lätt eller lätt att tala med mamma om bekymmer, 1985/86-13/ / /9 1993/ /98 1/2 5/6 9/ 13/14 Flickor 11 år Flickor 13 år Flickor 15 år Sid 17. Andel pojkar som har mycket lätt eller lätt att tala med pappa om bekymmer, 1985/86-13/ / /9 1993/ /98 1/2 5/6 9/ 13/14 Pojkar 11 år Pojkar 13 år Pojkar 15 år Sid 18. 9

10 Andel flickor som har mycket lätt eller lätt att tala med pappa om bekymmer, 1985/86-13/ / /9 1993/ /98 1/2 5/6 9/ 13/14 Flickor 11 år Flickor 13 år Flickor 15 år Sid 19. Samtalsklimatet inom familjen Sid.

11 Frågor om samtalsklimatet inom familjen I min familj. pratar vi om viktiga frågor lyssnar de på vad jag har att säga frågar vi när vi inte förstår vad den andra menar när det skett ett missförstånd diskuteras det tills det är löst Svarsalternativ från håller absolut med till håller absolut inte med Sid 21. Andel skolbarn som uppger att samtalsklimatet inom familjen är gott, 13/ åringar 13-åringar 15-åringar Flickor Pojkar Sid

12 Barn som saknar ett gott samtalsklimat inom familjen löper större risk för Relativ risk* lågt välbefinnande 2,7 minst två psykosomatiska besvär 1,7 att ha varit berusad vid 13 års ålder 3,6 *Jämfört med barn som har ett gott samtalsklimat inom familjen Sid 23. Hur mycket vet föräldrarna om barnets fritid? Parental monitoring Sid

13 Föräldrarnas vetskap om barnets fritid Hur mycket vet egentligen din mamma/pappa om vilka vänner du har? vad du lägger dina pengar på? var du är efter skolan? var du går på kvällarna? vad du gör på fritiden? Svarsalternativen mycket, lite grann, ingenting, har ingen/träffar inte Sid 25. Andel flickor vars föräldrar vet ganska mycket om deras fritid, 13/ åringar 13-åringar 15-åringar Mamma Pappa Sid

14 Andel pojkar vars föräldrar vet ganska mycket om deras fritid, 13/ åringar 13-åringar 15-åringar Mamma Pappa Sid 27. Barn vars föräldrar vet lite om deras fritid löper ökad risk för Mamma vet lite Pappa vet lite Relativ risk* Relativ risk* lågt välbefinnande 2,3 2,5 minst två psykosomatiska besvär 1,7 1,9 att ha varit berusad vid 13 års ålder 5, 5,1 *Jämfört med barn vars föräldrar vet ganska mycket Sid

15 Några resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 avseende levnadsvanor och miljön i skolan Sid 29. Andelen skolbarn som uppger att de har varit berusade någon gång, 1985/86-13/ / /9 1997/98 1/5 5/6 9/ 13/14 Pojkar 13 år Flickor 13 år Pojkar 15 år Flickor 15 år Sid. 15

16 Andelen skolbarn som tycker mycket bra om skolan, 1985/86-13/14 % % % % % % % 1985/ /9 1993/ /98 1/2 5/6 9/ 13/14 flickor 11 år pojkar 11 år flickor 13 år pojkar 13 år flickor 15 år pojkar 15 år Sid 31. Andelen skolbarn som är ganska eller mycket stressade över skolarbetet, 1997/98-13/14 8% 7% % % % % % % % 1997/98 1/2 5/6 9/ 13/14 flickor 11 år pojkar 11 år flickor 13 år pojkar 13 år flickor 15 år pojkar 15 år Sid

17 Sammanfattning De allra flesta skolbarn uppger ett högt välbefinnande. De flesta kan tala med sina föräldrar om bekymmer och har ett gott samtalsklimat inom familjen. Över tid har de allra flesta levnadsvanor förbättrats: allt färre dricker sig berusade, snusar och röker. Fler äter grönsaker dagligen och allt färre äter godis och dricker läsk dagligen. Samtidigt har många skolbarn återkommande psykiska och somatiska besvär. Andelen 13- och 15-åriga flickor med minst två psykosomatiska besvär, mer än en gång i veckan är historiskt hög. Andelen är mindre bland pojkar, men har ökat lika mycket som bland flickor över tid. Sid 33. Tänkbara orsaker bakom den ökade psykiska ohälsan Det finns många faktorer som påverkar barns hälsa: miljön i hemmet, miljön i skolan och det omgivande samhället. I hemmet ses en fortsatt hög andel som kan tala med sina föräldrar om bekymmer. I skolan ses både en ökad trivsel och en ökad skolstress. I samhället i stort ses en kraftigt ökad användning av elektroniska medier och en tuffare arbetsmarknad, inte minst för unga. Sid

18 Vill du veta mer? Läs rapporten Skolbarns hälsovanor i Sverige 13/14 grundrapport Besök Gör egna statistikuttag i vår databas Folkhälsodata Kontakta oss! Maria.corell@folkhalsomyndigheten.se Petra.lofstedt@folkhalsomyndigheten.se Sid