Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Transkript

1

2 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012

3 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2. Enkäten genomfördes i alla de 33 skånska kommunerna. Totalt närvarade nära skånska elever. Undersökningen genomfördes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne. Frågeformulären är besvarade anonymt och frågorna handlade om bland annat skolan, familjen, hälsa, fritidsvanor, matvanor, alkohol och tobak. Sammanfattningen redovisar resultat i Skåne och Hässleholm; hälsa och välbefinnande, levnadsvanor samt sociala relationer och trygghet genomfördes Drogvaneundersökningen (DVU) i årkurs 9 i Hässleholm. Några av siffrorna går att koppla till Folkhälsoundersökningen. För att läsa hela rapporten, besök:

4 1. Hälsa och välbefinnande Mår bra eller mycket bra rent allmänt Minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka Minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka i samband med föräldrars sysselsättning Känner sig ofta stressade i sin vardag

5 Mår bra eller mycket bra rent allmänt % Här redovisas siffrorna ifrån regionen samt Hässleholms resultat. Frågorna som är besvarade är hur mår du rent allmänt?, med fem svarsalternativ mycket bra till mycket dåligt. Siffrorna visar att våra ungdomar mår bra, men att de mår sämre ju äldre de blir. I årskurs 6 samt 9, mår Hässleholms ungdomar, både pojkar och flickor, något sämre än hela regionens ungdomar i respektive årskurs. På gymnasiet mår Hässleholms pojkar och flickor bättre än regionens.

6 Har minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka Siffrorna redovisar svar på frågor i två dimensioner. Den ena är; svårt att somna, nedstämdhet, att vara irriterad eller ängslig/orolig. Den andra är; huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. Hässleholm elever i årskurs 6 ligger högre än regionen. Generellt visar siffrorna på att fler flickor har psykiska eller somatiska besvär, än pojkarna.

7 Minst två psykiska eller somatiska besvär i samband med föräldrars sysselsättning Resultatet visar att det är fler som har psykiska eller somatiska besvär om man endast har en förälders eller ingen förälder som förvarvsarbetar gentemot om båda gör det. Sambanden redovisas inte på kommunal nivå.

8 Känner sig ofta stressade i sin vardag Resultatet visar svar på frågan känner du dig stressad i din vardag?. Svarsalternativen var; Ja, ofta, Ja, ibland, Nej, nästan aldrig. Hässleholms ungdomar känner sig generellt sett mindre stressade i sin vardag än ungdomar i regionen. I årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet är andelen flickor mycket oftare stressade än pojkarna.

9 2. Levnadsvanor, ANT alkohol, narkotika & tobak Röker Daglig rökning i samband med föräldrars sysselsättning Rökning i samband med föräldrars tillåtande Snusar Någon gång rökt vattenpipa Tobakskonsumtion i samband med alkohol och narkotika Alkoholkonsument Intensivkonsumtion av alkohol Föräldrars bjudvanor Föräldrar som köper ut Samband, alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion av alkohol i samband med rökning, narkotika & skolk Någon gång haft möjlighet att prova narkotika Använt narkotika Av dem som använt narkotika, hur många av dem har använt hasch/marijuana

10 Röker I årskurs 6 röker fler pojkar i Hässleholm än regionen. Likaså är det bland flickorna i årskurs 2 på gymnasiet. Det är en kraftig ökning av antalet rökare mellan årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. I jämförelse med Drogvaneundersökningen som genomfördes i årskurs 9 i Hässleholm 2009, redovisar resultatet en stor minskning av antalet rökare, både bland pojkar och flickor. I hela regionen var den genomsnittliga debutåldern då de rökte en cigarett första gången; 14,0 bland pojkar och 14,3 bland flickor. Definition av röker : varje dag, nästan varje dag eller när är på fest eller ibland

11 Daglig rökning i samband med föräldrars sysselsättning Resultaten redovisar ett starkt samband mellan ungdomarna som röker och om deras föräldrar inte har någon form av sysselsättning.

12 Rökning och föräldrars tillåtande Resultatet redovisar ett samband mellan om föräldrarna tillåter att deras ungdomar röker och om ungdomarna röker. Sambandet ökar om båda föräldrarna tillåter rökning. Resultatet redovisas inte på kommunal nivå.

13 Snusar I årskurs 6 i Hässleholm var antalet snusare så pass få att resultat inte kunde redovisas. Antalet pojkar som snusar ökar kraftigt mellan årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. I årskurs 2 på gymnasiet är det en större andel pojkar som snusar i Hässleholm än i regionen. Antalet pojkar som snusar i årskurs 9 har minskar kraftigt sedan Drogvaneundersökningen Däremot kan man se en liten ökning sedan 2009, av antalet flickor som snusar. I hela regionen var den genomsnittliga debutåldern för användning av snus; 14,5 bland pojkar och 15,1 bland flickor. Definition av snusar : varje dag, nästan varje dag eller ibland

14 Någon gång rökt vattenpipa Resultatet visar att Hässleholms ungdomar i årskurs 6 och årskurs 9 ligger lägre än antalet ungdomar i regionen. Däremot i årskurs 2 på gymnasiet är det nästan ingen skillnad mellan pojkarna i regionen och i Hässleholm, men det är fler flickor i Hässleholm som rökt vattenpipa än flickor i regionen. Andelen ungdomar som rökt vattenpipa i årskurs 9, har minskat i Hässleholm sedan DVUn Det är en missuppfattning att det skulle vara mindre skadligt att röka vattenpipa jämfört med cigaretter. Vattenpipsröken uppfattas som mild och len eftersom den är nedkyld och fuktig. Den söta smaken och doften kamouflerar giftiga ämnen. Vattenpipsröken innehåller samma typ av skadliga ämnen och partiklar som cigarettrök, men rökaren får i sig betydligt mer rök och kolmonoxid jämfört med cigaretter. Eftersom vattenpipa röks under en längre tid blir ofta nikotindosen högre. (Statens Folkhälsoinstitut. Vattenpipa rök utan risk? Hälsoeffekter, vanor, attityder och tillsyn. Östersund R 2010:22)

15 Tobakskonsumtion i samband med alkohol och narkotika Tydligt samband mellan rökning och att ha provat narkotika. Bland dem i årskurs nio som röker har 35 % av pojkarna och 25 % av flickorna använt narkotika. Motsvarande andelar bland icke-rökarna är 2-3 %. I gymnasiets årskurs två ses ett liknande mönster men med högre andelar i alla grupper. Tydligt samband mellan rökning och alkoholkonsumtion. Andelen som dricker sig berusade nästan varje gång eller varje gång de dricker alkohol är 50 % bland rökande pojkar och 40 % bland rökande flickor i årskurs nio, medan motsvarande andelar bland icke-rökarna är under 10 %. Ett liknande mönster ses i gymnasiets årskurs två. Det är betydligt vanligare med intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden bland de elever som röker än bland icke-rökarna. Redovisas inte lokalt

16 Alkoholkonsument Resultatet redovisar relativt lika siffror mellan Hässleholm och regionen. Hässleholms ungdomar som dricker alkohol är några fler än regionens gällande pojkar i årskurs 6, flickor i årskurs 9 samt både pojkar och flickor i årskurs 2 på gymnasiet. Resultaten ifrån Drogvaneundersökningen 2009, redovisar en minskning av antalet ungdomar som druckit alkohol i årskurs 9. Elever i årskurs 2 på gymnasiet uppgav att deras genomsnittliga debutålder då de var berusade av alkohol var; 14,8 bland pojkar och 15,0 bland flickor.

17 Intensivkonsumtion av alkohol Antalet intensivkonsumenter är flest bland Hässleholm pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. I de andra årskurserna ligger Hässleholm lägre än regionen. Antalet elever i årskurs 9 har antalet intensivkonsumenter minskat sedan Drogvaneundersökningen I årskurs 6 ställdes inte den här frågan Definition av intensivkonsumtion: minst 4 burkar starköl/starkcider/alkoläsk eller 6 burkar folköl eller en flaska vin eller 25 cl sprit (ca 6 shots), vid ett och samma tillfälle.

18 Föräldrars bjudvanor Frågan till eleverna var händer det att du blir bjuden på alkohol av dina föräldrar?. Svarsalternativen var nej, ja, jag får ett eget glas, ja, jag får hälla upp själv Resultaten visar att i Hässleholm är det generellt sett vanligare att föräldrar bjuder sina ungdomar på alkohol än vad det är i regionen. Detta gäller både årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet. Resultat ifrån regionen visar att det är dubbelt så vanligt att de elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker sig berusade var gång eller nästan varje gång de dricker alkohol, bland så väl pojkar som flickor i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Vidare är det dubbelt så vanligt med intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden. I årskurs 6 ställdes inte den här frågan

19 Föräldrar som köper ut Resultaten visar att i Hässleholm är det generellt sett vanligare att föräldrar köper ut alkohol till sina ungdomar än vad det är i regionen. Detta gäller både årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet. I Drogvaneundersökningen 2009 ställdes frågan har det hänt att dina föräldrar har köpt ut starköl/starkcider?. I Folkhälsoundersökningen svarar Hässleholms elever på frågan har dina föräldrar köpt ut alkohol till dig? Svarsresultaten kan inte helt och hållet jämföras, då frågan inte ställts på samma sätt. I årskurs 6 ställdes inte den här frågan

20 Samband, alkoholkonsumtion Dubbelt så vanligt att de elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker sig berusade var gång eller nästan varje gång de dricker bland såväl pojkar som flickor i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. I årskurs sex uppgav var tionde pojke respektive flicka att en närstående person dricker för mycket alkohol. I årskurs nio var motsvarande siffror för pojkar och flickor 21 % respektive 26 %. I gymnasiets årskurs två var andelarna ännu högre, 29 % bland pojkarna och 34 % bland flickorna.

21 Intensivkonsumtion av alkohol i samband med rökning, narkotika & skolk Bland eleverna med intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden uppgav mer än varannan elev i årskurs nio respektive gymnasiets årskurs två att de rökte. Motsvarande andelar bland elever utan sådan intensivkonsumtion är 10 % bland niondeklassarna och 20 % bland gymnasieeleverna bland såväl flickor som pojkar. De elever med intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden har även i högre utsträckning använt narkotika (25-35 % bland såväl niondeklassarna som gymnasieeleverna) jämfört med elever utan sådan intensivkonsumtion (5-10 % bland såväl niondeklassarna som gymnasieeleverna bland båda könen). Man ser även ett samband med olovlig frånvaro. Andelen i årskurs nio som skolkat minst en gång i månaden är tre gånger så hög bland elever med intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden jämfört med bland elever utan sådan intensivkonsumtion. I gymnasiets årskurs två är mönstret detsamma men med något mindre skillnader

22 Någon gång haft möjlighet att prova narkotika Andelen pojkar i årskurs 6 som haft möjlighet att testa narkotika är större i Hässleholm än i regionen, lika gäller för pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. I de övriga grupperna är det mindre antal elever i Hässleholm än i regionen. Andelen elever i årskurs 9 som haft möjlighet att prova narkotika har minskat bland flickor om man jämför med Drogvaneundersökningen som genomfördes 2009.

23 Använt narkotika Resultatet visar att fler pojkar i årskurs 2 på gymnasiet har använt narkotika i Hässleholm än i regionen. I övriga grupper ligger Hässleholm lägre i antal än regionen. Gällande antalet elever i årskurs 9, har antalet som använt narkotika minskat sedan Drogvaneundersökningen Vanligast förekommande preparatet bland pojkar i både årskurserna var hasch och marijuana. För flickor i årskurs nio var sömn/lugnande/smärtstillande det vanligaste preparatet. I årskurs 2 på gymnasiet blev hasch och marijuana det vanligaste även för flickorna. I årskurs 6 ställdes inte den här frågan

24 Har använt hasch/marijuana, Åk 2 på gymnasiet Resultatet visar antalet elever i årskurs 2 på gymnasiet, som uppger att de använt hasch/marijuana. Det är fler pojkar som har använt hasch/marijuana i Hässleholm än vad det är i regionen.

25 3. Sociala relationer & trygghet Låg tillit till andra människor Trivs mycket bra eller bra i skolan Avsaknad av betyg i samband med att inte trivas i skolan Framtidstro

26 Låg tillit till andra människor Resultatet visar svar på frågan hur väl tycker du att följande påstående stämmer: man kan lita på de flesta människor, svarsalternativ håller inte med alls, håller inte med, håller med och håller med fullständigt. Resultatet visar ett relativt jämt svarsresultat mellan Hässleholm och regionen. Genom att jämföra med folkhälsoundersökning på vuxna mellan år, kan man se att det är fler elever från årskurs 6 till årskurs 2 på gymnasiet som har lägre tillit till andra människor än vad vuxna har.

27 Trivs mycket bra eller bra i skolan Resultaten visar att det är mindre antal pojkar i årskurs 9 i Hässleholm, som trivs i skolan, än vad det är i regionen. Det är motsatsen om man tittar på resultaten ifrån årskurs 6 där fler pojkar trivs i skolan i Hässleholm än i regionen. Det är färre flickor i årskurs 2 på gymnasiet i Hässleholm som trivs i skolan än vad det är i regionen. Det är motsatsen om man tittar på resultaten ifrån årskurs 9. Resultat ifrån regionen visar att eleverna i samtliga årskurser uppger att dem de skulle vända sig till om de hade problem var; föräldrar, kamrater och syskon. Dem de skulle vända sig till i mindre utsträckning var; lärare, elevhälsa, annan vuxen utanför skolan eller BRIS.

28 Avsaknad av betyg i samband med att inte trivas i skolan Resultaten visar endast hela regionens resultat. Det finns ett samband mellan att inte trivas i skolan och att ha avsaknad av betyg.

29 Framtidstro Resultaten visar svar på frågan hur ser du på framtiden för din egen del, svarsalternativ från mycket ljus till mycket mörk. Majoriteten av samtliga årskurser ser ljust på framtiden. Hässleholms ungdomar ligger något längre än regionen i alla årskurser, utom flickor i årskurs 6 som ligger något högre än regionen. Mönstret man kan se är att antalet elever som ser ljust på framtiden minskar något för varje årskurs.

30 Kontaktuppgifter Amelie Gullin Drog-och Brottsförebyggande samordnare