Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Transkript

1 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

2 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel (26)

3 Sammandrag Andelen flickor som röker dagligen är nu 13 procent, andelen pojkar som röker dagligen är lågt Snusning bland pojkar har minskat till hälften på en sexårsperiod. Ungefär var fjärde ungdom i åk 9 dricker sig berusad en gång i månaden eller oftare. Ungdomar med denna riskfyllda konsumtion rapporterar problem i samband med alkoholförtäring betydligt oftare än de andra. Det är framförallt kompisar och andra bekanta som står för langningen. En stor andel av ungdomarna 8 av 10 trivs bra eller mycket bra i skolan. Två tredjedelar tränar minst tre gånger per vecka. Föräldrar har blivit mer restriktiva när det gäller att bjuda på alkohol. 3 (26)

4 4 (26)

5 Innehåll DROGVANEUNDERSÖKNING... 1 ÅR SAMMANDRAG... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 8 Svarsandel... 8 LÄSANVISNING... 8 Definitioner... 8 Intensiv-konsument av alkohol... 9 Vad påverkar ungdomars vanor?... 9 Etik... 9 TOBAK Tobakskonsumenter Röker Andel dagligrökare Snusar Vattenpipa Hur får ungdomarna tag i cigaretter? Att diskutera ALKOHOL Alkoholkonsumenter Vilka sorter dricker ungdomar? Hur får ungdomar tag i alkohol? Utlandsköpt, langad alkohol Intensivkonsumenter Känt sig berusad Problem i samband med alkoholförtäring Att diskutera NARKOTIKA Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika (men inte gjort det) Någon gång använt narkotika SNIFFAT SKOLTRIVSEL OCH SKOLK Skolk Hur trivs du med livet just nu? SPEL DATORVANOR MOTION OCH FRITID EN VANLIG VECKA HUR MÅNGA KVÄLLAR FÖRÄLDRARS INSTÄLLNING OM SKOLA OCH HEM REFERENSER (26)

6 6 (26)

7 7 (26)

8 Om undersökningen Inmatning av svaren och databearbetning samt rapport har utförts av Per Blanck Utveckling AB. Undersökningen genomfördes våren 2011 Svarsandel Antal elever enligt klasslista 285 Antal enkätsvar 254 Bortfall 11 % Bortfallet i undersökningen är jämförelsevis litet för en undersökning på en grundskola. Vanligen ligger bortfallet något högre, ibland upp mot 20 procent. Det interna bortfallet (där eleven valt att inte besvara en fråga) är lågt. Eftersom inmatningen av materialet i en databas sker manuellt kan man lätt se om någon enkät fyllts i genomgående orealistiskt. I den här undersökningen har inga enkäter tagits bort av det skälet. Läsanvisning Definitioner I denna undersökning har jämförelser gjorts med de undersökningar som CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gör på ett riksrepresentativt urval av klasser åk 9 i grundskolan i hela landet. (Fender, Hvitfeldt, 2007). CAN: s definitioner har använts i största möjliga utsträckning för att jämförelser skall kunna göras. Tobakskonsument Röker varje dag Tobaksfri Alkoholkonsument Den som anger att hon röker från varje dag till någon gång ibland och/eller snusar från varje dag till någon gång ibland. Den som anger att hon röker varje, eller nästan varje dag. Har aldrig rökt eller snusat, inte ens provat. Den som anger att hon minst en gång om året eller mera sällan och dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit, eller 5 cl starkcider. (CAN: s definition utökad med stark cider), (Hvitfeldt, 2002 s. 37) 8 (26)

9 Intensiv-konsument av alkohol Intensivkonsumtion är i det här sammanhanget att man dricker en alkoholmängd vid ett och samma tillfälle, som består av t.ex. 6 burkar folköl, eller fyra burkar starköl eller 18 cl starksprit, en gång i månaden eller oftare. Den angivna alkoholmängden blir inte exakt densamma mätt i 100 % alkohol. Avsikten är att få ett mått på hur ofta eleverna dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Internationellt används begreppet binge-drinking om detta sätt att dricka på. Bjuden Icke-bjuden Den som får alkohol i eget, glas ett eller flera Den som inte blir bjuden alls eller får smaka ur annans glas. Vad påverkar ungdomars vanor? Den här undersökningen är ett sätt att försöka få grepp om hur ungdomars vanor när det gäller tobak, alkohol och narkotika ser ut. Undersökningen ger dock inga svar på varför det ser ut som det gör. Det är viktigt att komma ihåg att ungdomars vanor på det här området styrs av många olika faktorer som tillgång, lokal kultur, föräldrars inställning, den egna ekonomin, kamraters vanor, egna attityder och vilja. Eftersom undersökningsmaterialet är relativt litet, måste eventuella skillnader mellan kommuner och framförallt mellan skolor tolkas försiktigt, mindre förändringar och skillnader kan bero på tillfälligheter. Dessutom är det så att en mycket stor del av utfallet i vanor beror på omständigheter som kommuner har svårt att ensamma påverka, som tillgänglighet och ekonomi. Tillsammans med andra iakttagelser som lärare, fritidsledare, polis och socialtjänst gör, kan bilden utvecklas och nyanseras. En anonym undersökning, med fasta svarsalternativ har dock visat sig vara det bästa alternativet för att få kunskap om vanor av det här slaget, jämfört med andra metoder som intervjuer/samtal. Etik Det är mycket viktigt att elevernas integritet skyddas i sådana här undersökningar. Eleverna besvarar formulären enskilt under provskrivningsliknande förhållanden. Formulären läggs av eleven i kuvert som eleven själv försluter. Kuverten samlas in av undersökningsledaren, lärare eller 9 (26)

10 annan personal, och läggs i större insamlingskuvert, dessa kuvert försluts och sänds till bearbetning. I instruktionen anges att det är frivilligt att delta i undersökningen och om man inte vill delta, så skall man lägga sitt tomma frågeformulär i kuvertet. Därmed skyddas den som inte vill svara från att behöva visa detta. Av etiska skäl redovisas inte data för en variabel om antalet svarande understiger sex individer. Tobak Tobakskonsumenter Andelen tobakskonsumenter, alltså de som antingen röker eller snusar eller både och är något högre bland flickorna än pojkarna. Som synes är det små förändringar under perioden 2005 till (26)

11 Röker Riket: pojkar 21 % flickor 28 Andelen pojkar som röker har fortsatt öka under perioden. Den största gruppen rökare bland pojkar är de som röker på fest, medan det hos flickorna är betydligt vanligare med varjedagsrökning. Jämfört över hela perioden har flickornas rökning varit i stort sett oförändrad. Andel dagligrökare Riket. pojkar 9 % flickor 13 % Dagligrökningen är låg bland pojkarna i Stenungsund, så låg att den inte kan redovisas här. Ungefär hälften av de rökande flickorna är vanerökare i bemärkelsen att de röker så gott som dagligen. 11 (26)

12 Snusar Riket pojkar 16% Flickor 4 % Andelen pojkar som snusar har minskat till hälften jämfört med Nära hälften av dem som snusar gör det regelbundet, dagligen eller nästan dagligen. Vattenpipa Pojkar Flickor Ungefär en tredjedel av ungdomarna har någon gång rökt vattenpipa. Intressant nog anger ungefär 10 procent av dem som uppger att de aldrig rökt, på frågan Röker du?, att de rökt vattenpipa Hur får ungdomarna tag i cigaretter? 12 (26)

13 Beräkningen för flervalsfrågan i diagrammet ovan är gjord bara på dem som röker (n= 60) Den vanligaste källan är att man ber någon köpa eller blir bjuden. Det förefaller som det blivit svårare för ungdomar att få tag i cigaretter. Föräldrar, oavsett om det är med eller utan lov, är en mer sällsynt källa i det här sammanhanget. Att diskutera Det verkar ha skett ett trendbrott när det gäller rökningen. Vi kan efter flera års minskande andel rökare i CAN:s undersökningar bland årskurs 9 pojkar, se en ökning i de undersökningar som genomförts 2008 och Vilka allmänna tobaksförebyggande insatser görs dels inom grundskolan dels inom kommunen i övrigt? Pojkarnas rökning verkar inte ha vanekaraktär, hur kan man ändå arbeta för att höja medvetenheten om risken för vanebildning även vid feströkning? Kan man ytterligare förbättra efterlevnaden av försäljningsförbudet till ungdomar under 18 år? Det är också viktigt att omgivningen blir mer medveten om att de inte langar cigaretter. Vilka regler om rökning finns i andra ungdomsmiljöer som föreningsverksamhet, fritidsgård och skolresor? 13 (26)

14 Alkohol Alkoholkonsumenter Riket pojkar 57 % flickor 62 % Vilka sorter dricker ungdomar? Pojkar Flickor Folköl Starköl Stark cider, blanddryck, alkoläsk Vin Sprit De drycker som mest attraherar ungdomar är enligt den här undersökningen stark cider och blanddrycker s.k. alkoläsk. Vin är vanligare bland flickor. Det är vanligare att man dricker systemvaror som starköl än folköl. Någon nämnvärd förändring mellan undersökningsåren är det inte, förutom att andelen pojkar som druckit starköl och sprit ökat mellan de två senaste undersökningstillfällena. 14 (26)

15 Hur får ungdomar tag i alkohol? Det är framförallt från kompisar och kompisars syskon man får tag i alkohol. Mönstret är i stort sett det samma när det gäller spritdrycker. Utlandsköpt, langad alkohol Andelen som uppger att de köpt alkohol som är köpt utomlands har minskat bland pojkarna. Knappt var femte elev har nu den erfarenheten. 15 (26)

16 Intensivkonsumenter Riket: pojkar 18 % flickor 21 % Andelen intensivkonsumenter 1 en riskgrupp har återigen ökat något och är nu en fjärdedel av samtliga ungdomar. Längre fram i rapporten redovisas två stapeldiagram som tydligt visar att ungdomar med riskkonsumtion i betydligt högre grad redovisar utsatthet för olika risker i samband med alkoholförtäring. Känt sig berusad Riket: pojkar 42 % flickor 51 % 1 Definition se läsanvisningar s (26)

17 Andelen pojkar som någon gång varit berusade har ökat sedan förra mätningen. Flickorna har dock i högre utsträckning erfarenheten av att någon gång ha varit berusade. Problem i samband med alkoholförtäring 17 (26)

18 Det är ganska genomgående så att en högre andel flickor än pojkar rapporterar problem i samband med alkoholförtäring bland intensivkonsumenterna. Att diskutera Det är uppenbarligen fortfarande alltför lätt för ungdomar att komma över alkohol. Hur kan vi nå de langare som har en personlig relation till ungdomarna? Det finns en del skillnader mellan pojkars och flickors alkoholbruk. Speciellt när det gäller rapporterade problem i samband med alkoholförtäring. Kan det finnas skäl att bedriva en del av undervisningen på det här området i enkönade grupper? Kan man t.ex. diskutera på ett annat sätt med unga tjejer, om de får samtala själva tillsammans med en vuxen? Hur hanterar vi i undervisningen det faktum att det finns en spännvidd mellan en ganska stor grupp hälften eller mer som inte varit berusad och att strax under var femte är intensivkonsument? 18 (26)

19 Narkotika Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika (men inte gjort det) Riket: pojkar 19 % flickor 19 % Någon gång använt narkotika Riket: pojkar 9 %, flickor 7% Det är få ungdomar som har provat narkotika och andelen ligger på samma nivå som vid förra mätningen. Bland dem som provat narkotika är hasch och marijuana de vanligaste preparaten. Övriga preparat som lugnande mediciner och GHB rapporteras av enstaka ungdomar. 19 (26)

20 Sniffat Det är mycket få ungdomar i den här undersökningen som uppgett att de sniffat någon gång, så få att resultatet inte kan anges i rapporten av integritetsskäl. Skoltrivsel och skolk Det är mycket få ungdomar som anger att de trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan; 5 procent. De flesta i den gruppen är flickor. Skolk Det är få ungdomar som skolkar frekvent, men bland dessa är flickorna i majoritet. 57 procent av pojkarna och 47 procent av flickorna uppger att de aldrig skolkar. 20 (26)

21 Hur trivs du med livet just nu? Det är ytterst få som anger att de inte trivs alls bra i den här undersökningen. Skillnaderna mellan könen är för liten för att tillmätas någon betydelse. I årets undersökning infördes tre nya frågor som avsåg belysa ungdomarnas situation i relation till våld, beroende och missbruk i sin närhet, respektive psykisk ohälsa bland personer i ungdomarnas närhet. Frågorna hade en skala med fasta skalsteg från 1 nej inte alls, till 5 ja mycket. Eftersom frågorna används för första gången finns ingen jämförelsemöjlighet och de har inte använts i någon annan undersökning och är därför svåra att tolka. Det man kan se för bägge frågorna är att det verkar vara en större andel flickor än pojkar som är drabbade av dessa problem i sin miljö, samt att en stor majoritet av ungdomarna inte upplever några sådana problem. 21 (26)

22 Spel Spelandet för pengar har minskat i årets undersökning var det 11 procent av pojkarna som rapporterade att de spelat för mer än 50 kr per månad. I årets undersökning är denna andel fyra procent. Det är mycket få flickor som spelar för dessa belopp. 22 (26)

23 Datorvanor Det är en stor andel ungdomar som ägnar mycket tid per vecka till att surfa och chatta. 26 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna ägnar 15 timmar eller mer till denna informations/kommuniaktionsform. 12 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna rapporterar att deras internetanvändande lett till problem för dem. 23 (26)

24 Motion och fritid Att motionerna på sin fritid är vanligt bland de här ungdomarna. Två tredjedelar av ungdomarna tränar minst 3 gånger per vecka. En vanlig vecka hur många kvällar 24 (26)

25 Fritidsvanorna bland pojkar och flickor är relativt lika både om man jämför över tid och mellan könen. Flickornas vanor verkar ha ändrats så att en större andel nu är ute med kamrater. Även hos pojkarna har en sådan förskjutning skett. Fritidsgårdens popularitet har minskat framförallt bland pojkar. Föräldrars inställning Pojkar 2011 Pojkar 2008 Flickor 2011 Flickor 2008 Nej blir aldrig bjuden hemma Ja, får smaka ur mina föräldrars glas Ja enstaka glas Ja mer än enstaka glas 2 Andelen som inte blir bjudna hemma alls har ökat sedan förra mätningen, och färre får alkohol i eget glas. Det är en lite högre andel ungdomar med intensivkonsumtion i den grupp som blir bjuden, jämfört med den grupp som inte blir det, 29 respektive 25 procent. 2 För få för att redovisas av integritetsskäl 25 (26)

26 Pojkar Flickor Jag vet vilka regler som gäller i min skola I min skola ställer lärarna högra krav på eleverna Skolarbetet känns meningslöst för mig Vi elever får vara med och bestämma över saker som är viktiga för oss på vår skola Jag får beröm av lärarna när jag gör något bra Vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad på min skola Skolan berättar för mina föräldrar om jag gjort något bra Elevernas åsikter tas inte på allvar på min skola Det är hög ljudnivå och stökigt på lektionerna Efter lektionerna börjat tar det oftast mer än fem minuter innan vi elever börjar arbeta Mina föräldrar ger mig beröm när jag gjort något bra Mina föräldrar bestämmer när jag skall vara hemma på kvällen I min familj gör vi ofta saker tillsammans på fritiden Jag känner att jag får stöd och uppmuntran av mina föräldrar Jag får vara ute hur länge jag vill på fredags- och lördagskvällar Om skola och hem Enkätundersökningen avslutas med ett frågebatteri med påståenden som handlar om ungdomarnas upplevelse av skolan och förhållandet till föräldrar. Nedan redovisas andelen som svarat stämmer ganska eller mycket bra på dessa frågor. Referenser Fender Erik, Hvitfeldt Thomas, 2007, Skolelevers drogvanor 2007, CAN Rapport 108, Stockholm. Hvitfeldt T, Gripe I, 2010 Skolelevers drogvanor 2010, CAN rapport 124 Hvitfeldt m fl Skolelevers drogvanor 2003, CAN 2004.