Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Transkript

1 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001

2 2(23)

3 Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare... 9 Andel dagligrökare Snusning Hur får ungdomarna cigaretter Att diskutera ALKOHOL Andel alkoholkonsumenter Vilka sorter? Berusning och intensivkonsumtion Problem i samband med alkoholkonsumtion Hembränd sprit, smuggelsprit Att diskutera NARKOTIKA Haft möjlighet att prova narkotika Har använt narkotika Vilken sort? Att diskutera SKOLTRIVSEL - SKOLK Att diskutera ÖPPNA KOMMENTARER Det finns inget att göra, behövs inte göras något Skola Information Fritid Tillgänglighet Föräldrar och andra vuxna Behandling Straff eller Påföljder Polisinsatser (23)

4 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2002 Frågor om rapporten: Eva Annerås eller Annemarie Hultberg, Uddevalla Kommun, tel (23)

5 Undersökningen i sammandrag 46 procent av männen och 43 procent av kvinnorna röker och/eller snusar. Rökningen är något vanligare bland kvinnorna än männen. 42 procent av kvinnorna röker mot 34 procent av männen. 18 procent av kvinnorna är dagligrökare, 10 procent av männen. Ungdomarna köper i hög utsträckning sina cigaretter själva. Nio av tio ungdomar har druckit alkohol senaste året. Ca 85 procent av ungdomarna har någon gång druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. 14 procent av männen och 13 procent av kvinnorna har någon gång använt narkotika. 8 av tio trivs bra eller mycket bra i skolan. 52 procent av kvinnorna och 43 procent av männen skolkar en gång i månaden eller oftare. En undersökning av det här slaget kan sammanfattas på många sätt. Om man med normalt menar det som de flesta gör, så kan man sammanfatta undersökningsresultaten så här: Den normala eleven i Uddevalla år 2 på gymnasiet skolkar en del, trivs bra i skolan, har inte använt narkotika, röker inte och definitivt inte varje dag. Han/hon har varit berusad och intensivdricker alkohol då och då. Undersökningen i sammandrag Skolkar inte Trivs i skolan Har inte använt narkotika Intensivdricker inte Ja Nej Har inte varit berusad Röker inte varje dag Röker inte 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5(23)

6 6(23)

7 Om undersökningen Den här undersökningen genomfördes i november 2001 på uppdrag av Uddevalla kommun. Samtidigt gjordes en motsvarande undersökning bland eleverna år 9 i kommunen. Undersökningen omfattade 40 frågor. Frågorna i drogvaneundersökningen baseras på frågeformulär som CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) använder årligen i ett urval av svenska grundskolor, men vårt formulär har ett reducerat antal frågor. I vårt formulär har några öppna frågor tillförts. Inmatningen av materialet, bearbetning och rapport har gjorts av Per Blanck, Fritsla. Svarsandel Bortfallet är 32 procent i denna undersökning, 724 svar av 1065 elever. Detta beror på att flera klasser var på praktik under undersökningsperioden. Det interna bortfallet, de frågor som lämnats obesvarade eller besvarats felaktigt till exempel med flera alternativ på en fråga som bara får besvaras med ett alternativ, är lågt. Inga enkäter har sorterats bort vid bearbetningen. Detta kan i sällsynta fall vara nödvändigt när enkäten konsekvent fyllts i med orealistiska svar. Läsanvisning Tolkningen av den här undersökningen måste göras försiktigt eftersom det rör sig om relativt få svarande. Bilden som ges är en ögonblicksbild och jämförelser kan vara vanskliga. Undersökningens värde ligger i att den kan vara ett av flera instrument för att beskriva verkligheten. Ungdomarnas, skolpersonalens, fritidsledarnas, föräldrarnas och polisens upplevda verklighet är andra viktiga indikatorer. Med hjälp av den samlade bilden kan man föra en diskussion om hur förhållandet bland ungdomarna i kommunen är. Jämförelser med rikstäckande undersökningar har inte kunnat göras eftersom sådana inte görs med samma frågor. Regelbundna, rikstäckande drogvanemätningar i den aktuella åldersgruppen görs bara bland mönstrande män på riksnivå. På några punkter jämförs ungdomar som bor i Uddevalla och ungdomar från andra orter, som går på gymnasiet i Uddevalla. Denna rapport beskriver det omfattande materialet bara översiktligt och på de viktigaste punkterna. Ytterligare data och analys kan tas fram vid behov. 7(23)

8 8(23)

9 Resultat Tobak Andel tobakskonsumenter Tobakskonsumenter 46% Män Kvinnor 43% Tobakskonsument definieras här som den som röker eller snusar från varje dag till någon gång ibland. Nära hälften av ungdomarna är tobakskonsumenter. Skillnaden i andel tobakskonsumenter mellan männen och kvinnorna är obetydlig. Andel rökare Röker varje dag till någon gång ibland 34% Män Kvinnor 42% 9(23)

10 Rökare definieras här som den som röker varje dag till någon gång ibland. Fler kvinnor än män röker. Av samtliga ungdomar är det 19 procent som röker vid veckoslut och festliga tillfällen. Ungdomarna från Uddevalla är rökare i något högre utsträckning än ungdomar från övriga orter; 42 procent i Uddevalla mot 36 procent för övriga orter. Andel dagligrökare Röker varje, eller nästan varje dag 10% Män Kvinnor 18% Dagligrökarna, de som röker varje eller nästan varje dag, är ungefär hälften av dem som röker. Fler kvinnor än män är dagligrökare. Snusning Snusar du? 2% Kvinnor 2% Varje,nästan varje dag Ibland 25% 9% Män 0% 20% 40% 60% 80% 100% 10(23)

11 Snusning är en utpräglat manlig ovana och bland männen är det var fjärde som är dagligsnusare. Hur får ungdomarna cigaretter Hur får ungdomarna tag i cigaretter? Annan som bjuder 3% Annan som köper åt mig 6% Från egna föräldrar u. lov 1% Från egna föräldrar m lov 2% Bjuden av kompisar 38% Köper av kompisar 2% Köper själv 57% Detta är en flervalsfråga där andelen är beräknad på dem som besvarat frågan. Normalt är man 17 år på hösten i gymnasiets andra årskurs. Några få av ungdomarna i den här undersökningen är 18 år eller äldre och har rätt att köpa tobaksvaror. Att så stor andel av ungdomarna kan köpa tobaksvaror indikerar att lagen om förbud för tobaksförsäljning till ungdomar under 18 år, inte fungerar. När det gäller snus är bilden den samma som för cigaretter. Att diskutera Feströkning är vanlig bland ungdomar och kan leda till ett nikotinberoende. Detta ställer krav på dem som arrangerar nöjestillställningar för ungdomar. Hur kan man arbeta för fler rökfria nöjesmiljöer? Var fjärde ung man snusar dagligen. Hur ser vi på snusningen i skolans värld? Är den tillåten inomhus? Var femte ung kvinna röker varje dag. Bör man starta rökslutarhjälp inom ramen för elevhälsan i gymnasieskolan? 11(23)

12 Alkohol Andel alkoholkonsumenter Alkoholkonsument senaste 12 månaderna Nej 11% 6% Ja, en gång 7% 6% män kvinnor Ja flera gånger 82% 88% Här definieras alkoholkonsumenter som dem som de senaste tolv månaderna druckit någon alkoholdryck (starkare än lättöl). Det finns något fler män än kvinnor i gruppen som inte dricker alkohol alls, men gruppen är liten, bara 11 respektive 6 procent. Någon skillnad mellan ungdomar från Uddevalla och från övriga kommuner finns inte här, utom när det gäller de som inte dricker alls, där det finns en liten skillnad. I Uddevalla är den gruppen 7 procent och från övriga kommuner 11 procent. 12(23)

13 Vilka sorter? Vilka sorter? Smuggelsprit Hembränt Hemtillv vin män kvinnor Sprit Vin Starkcider/alkoläsk Starköl Folköl Resultatet i den här frågan fås genom att använda svaren på hur oftafrågorna. Alla som anger att de dricker en viss typ av alkoholdryck finns med i beräkningen, oberoende av inom vilken tidsperiod. Detta ger en annan siffra för smuggelsprit och hembränt än den som redovisas på sidan 16, där det är under de senaste tolv månaderna som räknats med. Några större skillnader mellan könen finns inte. Kvinnorna verkar i högre utsträckning dricka vin och de smakneutrala starkcider/alkoläsk, medan männen i högre utsträckning än kvinnorna dricker öl. Hälften av ungdomarna har erfarenhet av hembränt och smuggelsprit. Berusning och intensivkonsumtion Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? Nej 13% 16% män kvinnor Ja 84% 87% Det är bara var 6: e ung man och var 8: e ung kvinna som inte varit berusad. 13(23)

14 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 6% 6% Sällan 6% 10% män kvinnor Någon gång ibland 14% 20% Nästan varje gång 41% 41% Varje gång 18% 23% Dricker inte alkohol 4% 10% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Berusningsmönstret verkar skilja sig något mellan män och kvinnor. Fler män anger att de blir berusade varje gång de dricker alkohol och fler kvinnor anger att de bara blir berusade ibland när de dricker alkohol. Nära 60 procent av ungdomarna anger att de blir berusade varje eller nästan varje gång de dricker alkohol. Intensivkonsumtion av alkohol, motsvarande cl sprit Aldrig 7% 15% Mer sällan 9% 17% Några gånger per år Någon gång i månaden 18% 21% 21% 21% män kvinnor Ett par gånger i månaden 14% 22% Någon gång i veckan 7% 11% Dricker inte alkohol 4% 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Intensivkonsumtion är att man dricker t.ex. fyra burkar starköl, eller en helflaska vin vid ett och samma tillfälle. I internationella sammanhang brukar man tala om binge-drinking som begrepp. Här kan man också se skillnader mellan män och kvinnor, där männen oftare än kvinnorna intensivkonsumerar. 14(23)

15 Hur berusad anser du att du var senaste gången du kände dig berusad? 25% 20% män kvinnor 15% 10% 5% 0% Andel av dem som besvarat frågan Ungdomarna har här på en skala från 1 till 10 fått ange hur berusade de var senaste gången de var berusade. Vi kan se att skillnaderna mellan män och kvinnor är mycket liten. Problem i samband med alkoholkonsumtion Har du någonsin fått något av följande problem p.g.a. att du druckit alkohol? Baksmälla Bråk med polis Bestulen/rånad Oskyddat sex Oönskat sex Sämre skolprestationer Problem till lärare Problem till vänner Problem till föräldrar Förstört saker el kläder Tappat pengar/värdesaker Olycka/skadats Bråkat/slagits Grälat Män Kvinnor Vi kan här se att det finns skillnader mellan män och kvinnor, men de är ganska små. De unga kvinnorna anger i högre utsträckning än männen problem på 10 av 14 punkter. De unga männen anger i högre utsträckning än kvinnornas problem när det gäller fysiskt bråk och skador. 15(23)

16 Hembränd sprit, smuggelsprit Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit sk. hembränt? 52% Män Kvinnor 47% Ungefär hälften av ungdomarna har erfarenhet av den, sedan några år tillbaka, kriminaliserade hembrända spriten. Ingen skillnad finns mellan ungdomar från Uddevalla och från övriga orter. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit "smuggelsprit"? 43% Män Kvinnor 29% Erfarenhet av smuggelsprit är vanligare bland männen än bland kvinnorna.. Inte heller här skiljer sig ungdomar från Uddevalla och övriga kommuner åt. Att diskutera Det är få ungdomar som inte dricker alkohol alls. Vilka mål har vi med undervisningen om alkohol på gymnasiet? 16(23)

17 Hur kan man informera om och diskutera kring vad alkoholvanor har för konsekvenser på ett sätt som får ungdomarna att ta till sig budskapet? Har unga män och kvinnor olika behov när det gäller information i dessa frågor? Narkotika Haft möjlighet att prova narkotika Har du haft lust/möjlighet att prova narkotika? Lust prova 14% 19% Män Kvinnor Möjlighet prova 38% 41% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Graden nyfikenhet i ungdomsgruppen att prova narkotika kan avläsas i frågan om man haft lust att prova. Enligt den här undersökningen är det ca 40 procent som uppger att de haft möjlighet att prova narkotika. En majoritet av ungdomarna har dock inte haft möjlighet att prova narkotika. Det är långt från alla som haft möjlighet att prova som också gör det. 17(23)

18 Har använt narkotika Har du någon gång använt narkotika? 85% Nej 87% 14% Män Kvinnor Ja 13% Det finns ingen skillnad mellan könen när det gäller frågan om de någon gång använt narkotika. Ungdomar från Uddevalla har dock använt narkotika i högre omfattning än ungdomar från övriga kommuner; 17 procent i Uddevalla mot 8 procent för övriga kommuner. Vilken sort? Hasch och marijuana är de särklass vanligaste preparaten som ungdomarna uppgett i den här enkäten. Övriga preparat anges av mindre än 20 individer. Listan nedan ordnar preparaten efter vanlighet i enkäten: Hasch Marijuana Amfetamin Ecstacy Lsd GHB Att diskutera Många ungdomar anger att de haft möjlighet att prova narkotika, men alla provar inte. Glädjande nog verkar dock vaccinationen i form av attityder och information fungera relativt väl. Hur ställer vi oss till preparatinformation på gymnasieskolan? Överväger nyttan framför risken att skapa ytterligare nyfikenhet? 18(23)

19 Skoltrivsel - skolk Hur trivs du i skolan? Mycket dåligt 1% 1% Dåligt 3% 4% Män Kvinnor Varken bra eller dåligt 11% 15% Bra 48% 48% Mycket bra 31% 37% Hela 83 procent av ungdomarna trivs bra eller mycket bra i skolan. Bara fyra procent anger att de trivs dåligt eller mycket dåligt. Ungdomarna från övriga orter anger i något högre grad än elever från Uddevalla att de trivs bra eller mycket bra; 80 % Uddevalla, 86 % övriga orter. Brukar du skolka? Ja, flera gånger i veckan 5% 6% Ja, 2-3 ggr i månaden Ja, en gång i månaden 15% 18% 23% 28% Män Kvinnor Ja, någon gång/termin 32% 35% Nej, aldrig 15% 20% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Nästan hälften av eleverna anger att de skolkar någon gång i månaden eller oftare. Kvinnor mer än män. 19(23)

20 Att diskutera Skolket är relativt betydande i gymnasieskolan. Fler kvinnor än män uppger att de skolkar. Vad kan göras för att öka närvaron i gymnasieskolan? Öppna kommentarer I den här enkäten fanns möjlighet att med egna ord lämna synpunkter på vad som kan göras i kommunen för att minska användningen av alkohol och droger bland ungdomar. Det är en omfattande mängd svar som kommit och de behöver analyseras ytterligare i samband med diskussioner kring åtgärder. Här ges några smakprov. Det finns inget att göra, behövs inte göras något Som i Danmark, släpps det fritt och låta dom själva kontrollera hur mycket dom dricker. Om tillgängligheten är större är det inte lika roligt för dom som kör med fjortisfylla. Själv dricker man för sällskapet, testa någon ny sort, smak etc. för att ha kul, inte supa sig så full som man kan. Jag vill inte att man ska få ungdomar att minska på alkoholen. Varför göra något? Man festar väl så mycket man känner för/har råd med. Råkar man illa ut får man skylla sig själv. I min värld finns ingen narkotika så det har jag ingen aning om. På det fester jag varit på har det aldrig varit några större problem med någon som druckit för mycket så där behövs det väl ingen förändring. Att minska användningen av alkohol kommer aldrig att fungera. Ungdomar dricker av samma anledning som vuxna. Prova i så fall att få svensson familjen att sluta med sitt helgnöje. Inte så lätt. För att minska användningen av droger får man slå hårt mot alla invandrare som säljer. Attityden bland ungdomar är att de som håller på med det vet vad de håller på med och de ska ingen vuxen lägga sig i. Jag har svårt att tro att det går att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar. och hur man ska göra med droger vet jag inte. Jag tror inte att skrämselpropaganda hjälper. Folk är nyfikna, eftersom så många använder alkohol och droger är jag av den åsikten att det inte bara kan vara av ondo. Jag tror vad det gäller alkohol måste hela samhällsstrukturen ändras. Fler fritidsgårdar hjälper inte. Jag tror att dagens samhälle, med all stress, utseendefixering och lyckopress gör att man tillslut inte. Finns nog tyvärr inte så mycket att göra åt det. De som säljer droger är rätt smarta, de vet hur de ska gå till väga för att inte åka fast. Och alkoholen kan man alltid få tag på. På ett eller annat sätt. Dricker gör de flesta. Men det är synd att så många använder sig av droger. Jobba med att stoppa droger först och främst. 20(23)

21 Skola Mer undervisning om alkohol och droger i skolan. Då menar jag främst på högstadiet och kanske t.o.m. på mellanstadiet. Det är också för få ungdomar som håller på med någon form av sport/fritidsaktiviteter. Kanske ha mer undervisning om det, men då får det vara bra undervisning så att alla hänger med och inte struntar i den. Mer ANT-information på gymnasiet. För det glöms bort. Sist jag fick info om ANT var i 9: an. På gymnasiet tror de att man redan vet allt eller inte bryr sig. Kanske bryta upp skåpen på skolor nån gång då och då. Information Vara ärliga och inte komma med falska påståenden. Och inte överdriva riskerna. Göra folk medvetna om vad som händer när man tar droger eller dricker alkohol. Mera information, helst av nån som varit med om det. Fixa mer saker att göra, ge ut informationen på ett annat sätt, inte moralpredikningar. Eftersom en släkting till mig använder droger men inte får hjälp med behandling så tycker jag att det ska finnas tillgång till mer behandling och ungdomar måste man tvångsbehandla. Och låta dem träffa andra människor som har knarkat som kan berätta vad det är för skit. Alkoholen minskar om det hade funnits något för ungdomarna att göra på helgerna. Typ disco. Fritid Skapa fler chanser till aktiviteter i stan. T ex discon och dyl. Fritidsgårdarna kunde vara öppna längre. Ha billigare inträde till olika aktiviteter för studenter ska kunna komma t ex gym mm Skaffa härliga ungdomsgårdar där ungdomarna kan umgås och ha kul utan alkohol. Förbättra de sociala förhållandena. Anordna aktiviteter som lockar och är absolut alkohol och drogfria. Det måste finnas alternativ till drickandet och droganvändandet som är lika roande. Ungdomar måste komma till insikt om att man faktiskt kan ha roligt utan alkohol och droger. Anordna fler aktiviteter med blandade åldrar. Inte bara över eller under 18-års ställen. Fixa mer idrottsevenemang. Ex. streetbasketturnering, skid/fjällresor mm. Fler lokaler för ungdomar att hålla till på, på sin fritid. Ungdomar dricker delvis för att bli mer sociala och delvis för att de är uttråkade och om det inte finns något ställe för ungdomarna att vara, så är alkohol den enklaste vägen till att ha kul. Fixa mera arrangemang. Så som Rockstad t.ex. Fast inte ta en förmögenhet att se/gå på. 21(23)

22 Tillgänglighet Jag tycker man ska ha mer krogar med 18 års gräns. Annars kan man ju hålla kidsen hemma. Börja sälja i vanliga affärer. Föräldrar och andra vuxna Föräldrar ger kärlek till sina barn och har en ömsesidig kontakt. Varför ska man då ta droger? Ett fungerande hem är nyckeln. Annars: musikskolan. Satsa där! Där jag kommer ifrån är det generellt accepterat av föräldrar att man dricker med kompisar t.o.m. i föräldrars sällskap, vilket fungerar bra och ger en bra bild av alkohol. Dvs. den ska brukas i måttlig mängd i goda vänners lag. Som åtgärd kanske man bör visa hur alkoholen ska brukas och i hälsosam mängd. Kanske inte bara argument som: du skall inte dricka. Mer föräldrar som ser till ungdomar på nätterna. Mer ungdomsgårdar, även på fredag och lördags kvällar, som ungdomarna kan gå till istället för att driva på stan. Upplysa föräldrarna mycket, så att det möjligtvis kan stoppa användningen i hemmet. Strängare regler för att köpa ut, bl.a. öl. (mindre butiker/kiosker gör allt för att tjäna pengar.) Om ungdomar får bättre relation till de äldre. Så att de kanske kan få höra vilka misstag de har gjort i bl.a. fyllan. Så att det till viss del kan förhindras. Behandling En anonym mottagning dit man kan gå om man vet något istället för att gå till polisen. Straff eller Påföljder Man borde ha hårdare straff för narkotikabrott Sätta strängare straff för innehav av alkohol och narkotika. Inför hårdare straff, fler poliser etc. Bli hårdare och låta eleverna bli tilldömda straff som gör att dom lär sig att det är fel att dricka om man är minderårig. Polisinsatser Beträffande narkotika finns det bara en åtgärd. Pengar till polis- kraftåtgärder. Sluta stoppa trafikanter som ligger i 10 km över hastighetsgränsen och lägg pengarna på något klyftig. 22(23)

23 Skicka ut hash-spanare. Det är ju polisens jobb. Hade dom varit lite mer engagerade än att bara åka omkring i deras bil upp och ner för Kungsgatan hela kvällarna. och vara lite trevliga på stan istället, då skulle dom ha lite mer koll. 23(23)