RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

Transkript

1 RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det 33 % av eleverna som uppgivit att de röker, varav 18 % är dagligrökare. Materialet uppdelat på kön visar flickor röker i betydligt större omfattning än pojkar, vilket är samma mönster som gäller för riket i övrigt. Merparten av eleverna har uppgivit att de började röka i årsåldern, men 9 % har svarat att de var 16 år eller äldre då de började röka. Majoriteten av elevernas föräldrar, 59 %, känner till att de röker och 78 % av de rökande eleverna har uppgivit att de köper sina cigaretter själva. Vilket torde innebära att affärernas ålderskontroll vid köp av tobak inte fungerar tillfredsställande. Sammanlagt Röker Du? Antal svar Procent Åk 9 2 Nej, jag har aldrig rökt 90 25% 53% Nej, jag har bara prövat % 25% Nej, jag har slutat 32 9% 3% Ja, ibland men inte dagligen 62 18% 13% 3 Ja, dagligen 54 15% 5% Summa svar 354 Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Röker Du? Antal svar Procent Åk 9 Nej, jag har aldrig rökt 58 28% 50% Nej, jag har bara prövat 77 38% 29% Nej, jag har slutat 11 5% 5% Ja, ibland men inte dagligen 41 20% 12% Ja, dagligen 17 8% 4% Summa svar 204 Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) Röker Du? Antal svar Procent Åk 9 Nej, jag har aldrig rökt 32 21% 56% Nej, jag har bara prövat 39 26% 21% Nej, jag har slutat 21 14% 1% Ja, ibland men inte dagligen 21 14% 16% Ja, dagligen 37 25% 6% Summa svar Då jämförelser görs i materialet med CAN:s gymnasieundersökning åsyftas resultat från Materialet jämförs genomgående med resultatet från Tyresös drogvaneundersökning av åk 9, I niornas undersökning (2004) var svarsalternativen fler för de som rökte men inte gjorde det dagligen. Andelarna från dessa svarsalternativ har adderats i denna svarskategori. 8

2 SNUS I CAN:s riksundersökningar för åk 9 är mönstret att andelen snusare successivt minskar bland pojkarna och ökar bland flickorna. I gymnasieundersökning för riket snusade 32% av pojkarna och 9% av flickorna. Tyresös resultat visar en något större andel snusare; 37% av pojkarna och 14% av flickorna. Snusdebuten i materialet sker i årsålder, dvs. något senare än rökdebut. 19% av eleverna har uppgivit att de var 16 år eller äldre då de började snusa. 81% av eleverna har svarat att de köper sitt snus själva, vilket styrker bilden att butikernas och kioskernas ålderskontroll vid köp av tobaksprodukter är bristfällig. Sammanlagt Snusar Du? Antal svar Procent Åk 9 Nej, jag har aldrig snusat % 65% Nej, jag har bara prövat % 22% Nej, jag har slutat 16 5% 1% Ja, ibland men inte dagligen 25 7% 5% 4 Ja, dagligen 72 20% 7% Summa svar 354 Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% snusare) Snusar Du? Antal svar Procent Åk 9 Nej, jag har aldrig snusat 53 26% 55% Nej, jag har bara prövat 64 31% 25% Nej, jag har slutat 12 6% 2% Ja, ibland men inte dagligen 14 7% 6% Ja, dagligen 61 30% 12% Summa svar 204 Flickor (CAN:s riksundersökning 9% snusare) Snusar Du? Antal svar Procent Åk 9 Nej, jag har aldrig snusat 75 50% 74% Nej, jag har bara prövat 49 33% 20% Nej, jag har slutat 4 3% 1% Ja, ibland men inte dagligen 11 7% 5% Ja, dagligen 11 7% 1% Summa svar I niornas undersökning (2004) var svarsalternativen fler för de som snusade med inte gjorde det dagligen. Andelarna från dessa svarsalternativ har adderats i denna kategori. 9

3 ALKOHOL I denna undersökning har vi försökt ta reda på hur ofta eleverna konsumerar alkohol, vad de i huvudsak dricker och hur mycket, var de vanligtvis konsumerar alkohol, hur de får tag i den och hur det förhåller sig med konsumtion av hemtillverkad sprit.(när det gäller berusningsdrickande se vidare under denna rubrik nedan.) Det finns många olika sätt att definiera begreppet alkoholkonsument. I denna undersökning klassificeras man som alkoholkonsument om man själv anser att man dricker alkohol regelbundet. Vi har således inte tagit hänsyn till konsumtionsmängd. I CAN:s riksundersökningar är det tillräckligt att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl, 2 cl av s.k. blanddrycker, 2 cl vin eller 2 cl sprit, för att klassificeras som alkoholkonsument. Det är därför inte möjligt att jämföra CAN:s resultat med Tyresös, eftersom gruppen Nej, jag har smakat i denna undersökning mycket väl skulle kunna räknas in som alkoholkonsumenter hos CAN. I CAN:s gymnasieundersökning är andelen alkoholkonsumenter 87% bland pojkarna och 90% bland flickorna. I Tyresöundersökningen är det ca. 85% av eleverna som dricker alkohol regelbundet. Flickorna i undersökningen är alkoholkonsumenter i något större utsträckning än pojkarna. Pojkarna dricker däremot oftare, 28% har svarat att de dricker alkohol en gång per vecka eller oftare, medan 15% av flickorna gör det. Alkoholkonsumtion; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor, åk 9 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m.) det senaste halvåret? Nej, dricker inte alkohol 24 7% 8% 5% 14% Nej, jag har bara smakat 31 9% 11% 6% 31% Ja, men mer sällan än % 19% 35% 19% gång per månad Ja, minst en gång per % 35% 38% 22% månad men inte varje vecka Ja, en gång per vecka 63 18% 23% 11% 10% Ja, 2 gånger per vecka eller 17 5% 5% 4% 3% oftare Summa svar Vad och hur mycket alkohol eleven dricker vid varje tillfälle I enkäten frågar vi hur mycket alkohol eleven dricker i genomsnitt vid ett och samma tillfälle. Bearbetningen tyder på att många av dem som svarat på denna fråga inte förstått den som vi tänkt. Flertalet har snarare kryssat i de mängder öl, vin och sprit som de dricker vid olika tillfällen, dvs. att de ibland dricker x antal glas vin och någon annan gång x flaskor starköl, än svarat det genomsnitt som de vanligen dricker vid ett och samma tillfälle. Någon tillförlitlig sådan siffra på mängd och alkoholsort går således inte att få fram. Vad vi däremot kan se är vilka alkoholsorter och mängder som förekommer oftast. Det går också att utläsa skillnader i konsumtionsmönster mellan könen. Pojkar dricker i allmänhet mer och som man kan se i tabellen nedan har majoriteten svarat 5 eller fler stora flaskor/burkar starköl eller 10

4 starkcider/alkoläsk per dryckestillfälle. Flickor dricker också mycket starköl starkcider/alkoläsk, men i något mindre mängd. Alkoholsort o mängd; antal svar, andel totalt, andel pojkar och flickor Hur mycket alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m.) dricker du i genomsnitt vid ett och samma tillfälle? 1-2 burkar folköl 22 7% 6% 9% 3-5 burkar folköl 31 10% 10% 11% 6 eller fler burkar folköl 54 18% 22% 13% 1-2 stora flaskor/burkar starköl eller 41 14% 8% 20% starkcider/alkoläsk 3-4 stora flaskor/burkar starköl eller 80 27% 22% 33% starkcider/alkoläsk 5 eller fler stora flaskor/burkar starköl eller % 61% 25% starkcider/alkoläsk 1-2 glas vin 43 14% 12% 18% en halv flaska vin eller mer 26 9% 4% 14% en helflaska vin eller mer 25 8% 8% 8% 1-8 cl sprit 41 14% 11% 17% 9-17 cl sprit 41 14% 13% 15% 18 cl sprit eller mer (18cl = ½ kvarting) 82 28% 30% 24% Summa svar Ej svar Vanligaste dryckesställen som eleverna uppgett Mönstret är än tydligare bland eleverna i åk 2, jämfört med åk 9-undersökning, att det framför allt är hemma utan vuxen närvaro som man föredrar att dricka alkohol. Materialet uppdelat på kön visar även att det i något större utsträckning är flickor som väljer det alternativet, medan en större andel pojkar föredrar att dricka alkohol på restaurant/pub/diskotek och utomhus. Noterbart är att det fortfarande är relativt få som dricker alkohol hemma tillsammans med sina föräldrar. Vanligaste dryckesstället; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor, andel åk 9 Var dricker du oftast alkohol? Hemma tillsammans med pappa och/eller 19 6% 9% 3% 5% mamma Hemma eller hos kompisar när det finns vuxna 35 12% 13% 11% 3% hemma Hemma eller hos kompisar när det inte finns % 71% 77% 63% vuxna hemma På restaurant / pub / diskotek 66 22% 29% 14% 1% Utomhus 22 7% 11% 3% 18% Annan plats 31 10% 12% 9% 10% Summa svar Ej svar

5 Hur eleverna får tag i alkohol Även när det gäller hur eleverna oftast får tag i alkohol, är det tydligt att mönstret går igen och förstärks, jämfört åk 9-undersökningen. Det är genom någon de känner som alkoholen införskaffas, vilket också ger vid handen att det är denna grupp som är viktig att nå med förebyggande insatser om man vill åstadkomma en minskning av ungdomars alkoholkonsumtion. En relativt stor andel pojkar har svarat att de får tag i alkohol på annat sätt. Det kan innebära hemtillverkat vin och hembränd sprit. Vanliga införskaffningssätt av alkohol; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor, andel åk 9 Hur får du vanligen tag på alkohol? Köper själv i livsmedelsaffär (folköl) 15 5% 7% 2% 2% Köper själv på systemet 2 1% 1% 0% - Genom att bekanta/kompisar/syskon köper ut % 66% 83% 63% åt mig Genom att någon okänd köper ut åt mig 9 3% 5% 1% 18% Genom att fråga föräldrarna 28 9% 10% 9% 8% Tar hemma utan att föräldrarna vet om det 11 4% 4% 4% 9% På annat sätt 45 15% 22% 6% 20% Summa svar Ej svar Hembränd sprit Ungefär 35% av de alkoholkonsumerande eleverna har uppgivit att de druckit hemtillverkad sprit senaste halvåret. Resultatet uppdelat på kön visar att en något större andel pojkar än flickor har svarat att det; 37% respektive 33%. Om man tar hänsyn till hela undersökningspopulationen i beräkningen, dvs. även de som inte dricker alkohol, blir andelen som druckit hembränd sprit ca. 30% för både pojkar och flickor. I CAN:s gymnasieundersökning, frågan hade då ett tidsspann de senaste 12 månaderna, hade 34% av pojkarna och 32% av flickorna druckit hemtillverkad sprit. Det resultatet är baserat på samtliga elever i undersökningen, även icke alkoholkonsumenter. Hembränd spritkonsumtion; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor Har du någon gång under det senaste halvåret druckit hemtillverkad sprit, så kallat "hembränt"? Nej, jag har inte druckit % 63% 67% Ja, en gång 47 16% 19% 11% Ja, 2-4 gånger 30 10% 8% 12% Ja, 5-10 gånger 14 5% 5% 4% Ja, mer än 11 gånger 14 5% 4% 6% Summa svar Ej svar

6 Föräldrars kännedom om elevernas alkoholkonsumtion 42% av eleverna har uppgivit att deras föräldrar känner till nästan allt de dricker. Det är mer vanligt att pojkarnas föräldrar har kännedom om deras alkoholkonsumtion än flickornas föräldrar. Föräldrars kännedom; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor Känner dina föräldrar till att du dricker alkohol? Antal Svar Procent Pojkar Flickor Nej, de känner inte till 40 13% 8% 20% Ja, de känner till en del av det jag dricker % 40% 34% Ja, de känner till nästan allt jag dricker % 45% 37% Vet ej 22 7% 6% 9% Summa svar Ej svar BERUSNINGSVANOR Denna undersökning syftar till att få en allmän bild av dessa ungdomars berusningsvanor. Vi har därför inte tagit reda på elevernas uppfattningar om sitt drickande och inte heller fördjupat oss i deras konsumtionsmängder mer i detalj, annat än försökt ta reda på hur vanligt förekommande det är med s.k. intensivkonsumtion, vilket är ett vedertaget begrepp på mängd alkohol/dryckestillfälle. (Se vidare under rubriken intensivkonsumtion). Frågorna i övrigt i denna del rör hur ofta individen känner sig berusad när hon dricker alkohol. Oavsett mängd alkohol är berusningsdrickandet problematiskt. En ung människa tål alkohol betydligt sämre och drabbas lättare av alkoholrelaterade medicinska skador. Berusningsdrickande kan även medföra sociala negativa konsekvenser. Intensivkonsumtion Intensivkonsumtion är ett allmänt använt mått vid alkoholkonsumtion, som bl. a används i CAN:s undersökningar, för att definiera ett problematiskt drickande. För att komma upp i intensivkonsumtion krävs att man dricker 18 cl sprit, eller en helflaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar starköl, eller sex burkar folköl, vid ett och samma tillfälle. I CAN:s gymnasieundersökning svarade 49% av pojkarna och 39% av flickorna att de intensivkonsumerar alkohol någon gång per månad eller oftare. Detta resultat är baserat på hela undersökningspopulationen, dvs. även de som inte dricker alkohol. Om man i Tyresös undersökning räknar in gruppen som inte är klassificerade som alkoholkonsumenter, blir motsvarande resultat 57% av pojkarna och 47% av flickorna. Intensivkonsumtion av alkohol är således betydligt vanligare i Tyresö än landet i övrigt. I tabellen nedan är de respektive andelarna baserade på de som är alkoholkonsumenter och då framgår att 71% av pojkarna och 53% av flickorna intensivkonsumerar alkohol någon gång/månad eller oftare. 13

7 Intensivkonsumtion; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol motsvarande minst: 18 cl sprit (en halv "kvarting"), eller en helflaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar starköl, eller sex burkar folköl? Aldrig 37 12% 8% 18% Ytterst sällan 33 11% 8% 15% Någon gång per år 41 14% 13% 14% Någon gång i månaden 88 30% 30% 29% Ett par gånger i månaden 68 23% 28% 17% Någon gång i veckan 30 10% 13% 7% Summa svar Ej svar Berusningsfrekvens Av de alkoholkonsumerande eleverna känner sig ca. 65% berusade nästan varje gång eller varje gång de dricker alkohol. Den gruppen uppdelat på kön visar att det är 71% av pojkarna och 58% av flickorna som berusar sig i den omfattning. Om man ser till hela undersökningspopulationen och även räknar med dem som inte dricker alkohol, är det 55% av eleverna som berusar sig nästan varje gång eller varje gång de dricker alkohol. Berusningsfrekvens; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor, andel åk 9 Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Aldrig 16 5% 4% 8% 12% Sällan 28 9% 8% 11% 12% Någon gång ibland 59 20% 17% 23% 23% Nästan varje gång % 46% 44% 36% Varje gång 61 20% 25% 14% 18% Summa svar Ej svar Antal berusningstillfällen För att få en uppfattning om förekomsten av berusningsdrickande kopplat till tid, ställdes frågan i enkäten om hur många gånger eleven varit berusad det senaste året. Av de elever som dricker alkohol, berusar sig 12% oftare än en gång/vecka. I CAN:s gymnasieundersökning är det, även ickekonsumenterna medräknade, 52% av pojkarna och 45% av flickorna som berusar sig någon gång per månad eller oftare. Om man i Tyresöundersökningen summerar dem som svarat att de varit berusade 11 gånger eller oftare den gångna året, vilket då ger en hyggligt jämförelse med rikssnittet, och räknar in samtliga elever, blir resultatet att 46% av pojkarna och 43% av flickorna uppgivit det. 14

8 Berusad senaste året; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor Hur många gånger har du varit berusad det senaste året? Ingen gång 22 7% 5% 11% 1 gång 15 5% 4% 6% 2-4 gånger 42 14% 12% 17% 5-10 gånger 61 20% 22% 19% gånger 55 18% 20% 16% gånger 67 22% 25% 20% Mer än 51 gånger 37 12% 12% 13% Summa svar Ej svar Ålder vid första berusningen Av de elever som uppgivit ålder vid första berusning är medelvärdet 14,0 år. Materialet uppdelat på kön visar att denna grupps flickor berusningsdebuterat något tidigare än pojkarna; 13,9 år respektive 14,1 år. Även dessa siffror är en aning vanskliga eftersom det yngsta respektive äldsta svarsalternativen är öppna 10 år eller yngre och 16 år eller äldre. Resultatet gäller inte heller för hela den alkoholkonsumerande gruppen då ett stort antal elever svarat att de inte vet när de var berusade första gången. Noterbart är att i Tyresöundersökningen för åk 9 var debutberusningsmedelåldern i den populationen något lägre 13,7 år. Första berusning; antal svar, andel totalt Hur gammal var du när du var berusad första gången? Antal svar Procent 10 år eller yngre 5 2% 11 år 2 1% 12 år 16 5% 13 år 44 15% 14 år 57 19% 15 år 51 17% 16 år eller äldre 29 10% Vet ej 81 27% Har aldrig varit berusad 14 5% Summa svar 299 Ej svar 55 LÄKEMEDEL OCH ALKOHOL Flera av de läkemedel som använts i kombination med alkohol är beroendeframkallande och narkotikaklassade. I synnerhet har den illegala användningen av läkemedlet Rohypnol varit vanligt förekommande de senaste åren. Av de elever som svarat på denna fråga är det snarare olika typer av värktabletter som använts i berusningssyfte. En könsuppdelning visar också att det framför allt gäller flickor. Vilket även var mönstret i åk 9-undersökningen. Däremot är det bara ett fåtal som uppgivit att de använt sömn- eller lugnande mediciner, där bl. a Rohypnol ingår, i kombination med alkohol i berusningssyfte. 15

9 Läkemedel i berusningssyfte; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor, andel åk 9 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej % 93% 84% 91% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl, eller 30 9% 4% 14% 7% liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter (t.ex. 8 2% 2% 2% 2% Rohypnol, Valium, Sobril) Ja, annat 3 1% 1% 0% - Summa svar Ej svar NARKOTIKA CAN:s riksundersökningar på åk 9 visar att narkotikaanvändandet minskat de senaste åren, från att ha legat som högst I deras gymnasieundersökning var det drygt 15% av eleverna som använt narkotika, 17% av pojkarna och 14% av flickorna. I Tyresöundersökningen är andelen som använt narkotika betydligt större. Bland samtliga tillfrågade elever svarade 27% att de någon gång använt narkotika. Materialet uppdelat på kön visar det andelen pojkar med narkotikaerfarenhet är något större än andelen flickor; 29% respektive 26%. ( Även i åk 9-undersökningen var andelen elever som använt narkotika större i Tyresö än rikssnittet). Använt narkotika; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor, andel åk 9 Har du någon gång använt narkotika? Nej % 71% 74% 92% Ja 96 27% 29% 26% 8% Summa svar Ej svar Det absolut vanligaste narkotiska preparatet som eleverna svarat att de använt, är cannabis. 98% har prövat det. Annan narkotika förekommer i betydligt mindre utsträckning amfetamin har 11% använt, ecstasy 7% och LSD och kokain 5%. GHB, crack och heroin förekommer endast i enstaka fall. Det finns ingen större skillnad mellan könen när det gäller vad för typ av narkotika som vanligen används, annat än för amfetamin som 14% av pojkarna och 8% av flickorna uppgivit att de prövat. Eleverna har även svarat på hur många gånger de använt cannabis och andra narkotiska preparat. När det gäller cannabis har 32% svarat att de använt det en gång, lika stor andel 2-4 gånger och 35% har använt cannabis mer 5 gånger. De som använt annan typ av narkotika, har i huvudsak gjort det 1 gång eller 2-4 gånger. Över hälften, 56%, i gruppen som använt narkotika har fått tag i det genom att ha blivit bjudna av kamrater. Det näst vanligaste sättet är att man köpt narkotikan av kamrater, 24% har uppgivit det. Det finns inga större skillnader mellan könen i hur man kommer över narkotika flickorna har i något större utsträckning svarat att de blir bjudna, medan det är 16

10 vanligare bland pojkarna att köpa narkotika av någon okänd och själv sälja narkotika, vilket, det senare, inte alls förekommer bland flickorna. Medelåldern för när denna grupp narkotikadebuterade är 15,4 år, nästan ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Över hälften har emellertid svarat 16 år eller äldre på frågan, varför uppgiften på medelålder är ungerfärlig. Slutsatsen som kan dras av det är att flertalet har gjort sina narkotikaerfarenheter under tiden på gymnasiet. Möjlighet att pröva narkotika Ett mått på hur vanligt förekommande narkotika är i ungdomars livsmiljö är om de har haft möjlighet att pröva narkotika. I tabellen nedan är endast de medräknade som svarat att de aldrig använt narkotika själva. CAN:s hade i sin gymnasieundersökning med denna fråga och fick resultatet att 37% av pojkarna och 36% av flickorna hade haft möjlighet att pröva narkotika. Dessa värden är beräknade på gruppen som inte använt narkotika. I Tyresöundersökningen är andelen som haft denna möjlighet betydligt större; 46% av pojkarna och 50% av flickorna. I Tyresös åk 9-undersökning var också andelen som svarat ja på denna fråga större än rikssnittet. Möjlighet att pröva narkotika; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Nej % 54% 50% Ja % 46% 50% Summa svar SNIFFNING Enligt CAN:s undersökningar på åk 9 har sniffandet blivit mindre vanligt de senaste åren, från att ha haft en toppnotering I gymnasieundersökningen var riksnittet bland pojkar 6% och bland flickor 5%, som sniffat, vilket var en något mindre andel än motsvarande undersökning av åk 9 samma år. I Tyresöundersökningen, som man kan se i tabellen nedan, är det sammanlagt 10% som svarat att de sniffat. Uppdelat på kön visar att detta beteende är mycket vanligare bland pojkar än bland flickor. I Tyresös åk 9-undersökning var det också 10% som hade sniffat, även detta resultat var högre än rikssnittet, vilket torde tyda på att sniffning är något som man ägnar sig åt tidigare i tonåren. Den ungerfärliga medelåldern i detta material för sniffningsdebut är 13,8 år. De vanligaste medlena för sniffning är bensin, i synnerhet flickor, och butangas (tändargas), i synnerhet pojkar. Klister och lim och drivgas från sprayburkar förekommer också i stor utsträckning. 17

11 Sniffning; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor, andel åk 9 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång % 87% 95% 90% Ja, 1 gång 10 3% 3% 3% 4% Ja, 2-4 gånger 17 5% 6% 3% 2% Ja, 5-10 gånger 4 1% 2% 0% 2% Ja, gånger 1 0% 0% 0% 1% Ja, mer än 21 gånger 2 1% 1% 0% 1% Summa svar Ej svar 1 1 Vad som sniffas; antal svar, andel totalt, andel pojkar o flickor Vad har du sniffat? Bensin 13 38% 35% 50% Thinner 3 9% 8% 12% Klister, Lim 8 24% 19% 38% Butangas (tändargas) 12 35% 38% 25% Drivgas från sprayburkar 8 24% 27% 12% (t.ex. sprayfärg, hårspray) Vet inte 2 6% 4% 12% Annat 1 3% 4% 0% Summa svar Ej svar