LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006

2 2

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5 LOKAL DROGVANEUNDERSÖKNING...5 SVARSFREKVENS...6 REDOVISNING...6 SAMMANFATTNING...7 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT FÖR ÅK 8, Tobakskonsumtion...8 Alkoholkonsumtion...10 Läkemedel och sniffning...15 Narkotika...15 Skyddande faktorer...16 Föreningstillhörighet...16 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT FÖR ÅK 2 PÅ GYMNASIET...19 Röker och snusar...19 Alkohol...21 Sniffning, läkemedel och dopning...24 Narkotika...24 SLUTORD...25

4 4

5 5 Bakgrund År 2000 antog kommunfullmäktige ett nytt drogpolitiskt program i Luleå kommun. I programmet framgår vilka uppdrag respektive förvaltning och nämnd har för att genomföra programmets mål. I programmet finns långsiktiga mål t ex skall ingen ungdom under 18 år använda någon form av droger; tobak, alkohol eller narkotika. Barn och utbildningsförvaltningen har utifrån drogpolitiska programmet tagit fram policy och handlingsplaner för grundskolan och gymnasiet. En åtgärd i programmen är att genomföra regelbundna och systematiska drogvaneundersökningar. Varför drogvaneundersökningar? Drogvaneundersökningar är ett verktyg för att beskriva hur drogsituationen ser ut. Det är också ett sätt att följa utvecklingen på sikt för att på något sätt mäta om vi är på rätt väg i det förebyggande arbetet, samt att utgöra underlag för olika prioriteringar. Det är också lätt att annars säga supandet går ner i åldrarna, det är fler ungdomar som super, narkotikamissbruket har ökat. Genom drogvaneundersökningar kan vi ge en sannare bild. Dessa undersökningar kan sedan kompletteras med uppgifter om försäljningsstatistik och intervjuer med olika grupper mm. Lokal drogvaneundersökning Den första lokala drogvaneundersökningen genomfördes i Luleå Det var en total undersökning av åk 7 9 och gymnasiets åk 2. Innan dess har Luleå haft tillgång till resultat på kommunnivå för åk 9 från Central förbundet för alkohol och narkotikaupplysnings (CAN:s) undersökningar från 1997 och År 2004 fick skolan ett erbjudande om att en drogvaneundersökning skulle genomföras men man ville avvakta pga att det var så många enkäter igång och för att man fortfarande arbetade med det materialet från När undersökningen skulle genomföras år 2005 så sammanföll detta med att en stor undersökning, Lokal ungdomspolitisk uppföljning (LUPP), som skulle genomföras i åk 8 och åk 2 på gymnasiet. För att förenkla genomförandet för skolan så beslutades att drogvaneundersökningen skulle genomföras vid samma tillfälle som LUPP:en samt i samma årskurser, dvs åk 8 och åk 2 på gymnasiet. LUPP undersökningen var digital, därför beslutades att även drogvaneundersökningen skulle göras digitalt. Kommunens webbenkät system nyttjades.

6 6 De flesta har svarat digitalt på drogvaneundersökningen men några skolor och klasser har valt att svara på pappersenkäter. Skolorna hade till att börja med tre veckor på sig att svara på enkäten. Då svarsfrekvensen var låg förlängdes tiden med ytterligare två veckor. Svarsfrekvens Åk 8 76 Åk 2 på gymnasiet 52 Vid den förra mätningen så var svarsfrekvensen 82 på högstadiet och 80 på gymnasiet. Skolan har haft svårt att hitta orsak till varför svarsfrekvensen var så låg i denna undersökning. En orsak som lyfts fram har varit att personalen haft svårare att ha kontroll på om eleverna fyllt i enkäten eller ej då den var databaserad. Vissa tekniska problem fanns de första dagarna enkäten var ute. Svar Totalt antal elever Antal elever som svarat Svarsfrekvens i Bergskolan Bergviksskolan Björkskataskolan Hertsöskolan Kråkbergsskolan Råneskolan Stadsöskolan Tunaskolan Örnässkolan Östra skolan Gymnasieskolan åk Redovisning Frågorna i undersökningen är i stort sett identiska som vid förra mätningen. Någon fråga har tagits bort då den besvaras i LUPP undersökningen, t ex när det gäller trivsel i skolan. Undersökningen är genomförd i oktober d v s samma tid som vid förra mättillfället. Då besvarades dock enkäten på några dagar och nu gjordes den under fem veckors tid. Enkäterna för gymnasiet och för åk 8 skiljer sig något och redovisas var för sig. Resultaten redovisas efter kön och årskurs. I LUPPundersökningen finns en del frågor om drogkonsumtion. Jämförelser mellan de båda undersökningarna redovisas under respektive fråga. Svarsfrekvensen i LUPP undersökningen var något högre än i

7 7 drogvaneundersökningen. (84 i åk 8 och 54 i åk 2 på gymnasiet). Jämförelse med CAN:s nationella undersökningar samt med undersökningar som gjorts i länet görs där det är möjligt. Redovisningen av drogvaneundersökningen görs på kommunnivå. Varje skola har fått sitt eget material där den egna skolans resultat redovisas tillsammans med den/de andra skolorna inom samma område. För gymnasieskolan har ingen särredovisning skett. Skolorna har enligt egen begäran fått färdiga OH bilder som vid förra redovisningen samt förslag till diskussionsfrågor med elever och föräldrar. Sammanfattning Undersökningen är gjord i åk 8 samt i åk 2 på gymnasiet. Andelen elever som druckit alkohol i åk 8 är oförändrad jämfört med undersökningen Däremot har andelen elever som druckit sex gånger eller fler minskat. Andel pojkar som druckit hembränt har ökat. Det är fler pojkar i åk 8 som har använt narkotika, nu 50 pojkar jämfört med 10 vid den förra undersökningen. Något fler pojkar röker och snusar jämfört med förra undersökningen. Undersökningen för åk 2 på gymnasiet har en låg svarsfrekvens och därför ska materialet behandlas med stor försiktighet. Bortfallet gör att materialet kan vara felaktigt. I redovisningen finns även jämförelse med en annan undersökning som gjorts i Luleå, LUPP lokal ungdomspolitisk uppföljning. Dessutom finns i vissa frågor jämförelse med undersökning i andra kommuner i länet samt med nationell undersökning.

8 8 Sammanställning av resultat för åk 8, 2005 Tobakskonsumtion Tobak är skadligt för hälsan och är starkt beroendeframkallande. Det finns ett samband mellan användande av olika droger. Senare undersökningar har tydligt visat koppling mellan tobakskonsumtion och alkoholkonsumtion och narkotikamissbruk. Enligt tobakslagen är det inte tillåtet att köpa cigaretter eller snus innan 18 års ålder. Andel elever i åk 8 som röker Pojke Flicka 4% 1 9% 7% Eleverna i åk 8 har fått svara på frågan Röker du?. Undersökningen 2005 hade fler nej alternativ än vid förra undersökningen. Nu fanns alternativen; nej, har aldrig rökt; nej, har bara prövat samt nej, har slutat. I LUPP undersökningen har eleverna i åk 8 svarat på frågan Hur ofta har du det senaste halvåret rökt cigaretter? Där har 13 av både pojkarna och flickorna uppgett att de rökt en gång i veckan eller oftare. I CAN:s nationella undersökning svarar 19 av pojkarna och 30 av flickorna i åk 9 att de röker. Rökningen har minskat sedan 2001, men under de tre senaste åren har flickorna legat på en konstant nivå.

9 9 I LUPP undersökningen har eleverna fått svara på frågan Hur gammal var du första gången när du rökte cigaretter? Pojke () Flicka () 11 år eller yngre år år år 5 4 Svaren visar att tobakspreventivt arbete bör starta tidigt. Andel elever i åk 8 som snusar Pojke Flicka 8% 14% 3% 3% Eleverna i åk 8 har fått svara på frågan Snusar du?. Undersökningen 2005 hade fler nej alternativ än vid förra undersökningen. Nu fanns alternativen; nej, har aldrig snusat; nej, har bara prövat samt nej, har slutat. Bland pojkarna i åk 8 syns en ökning av andel elever som uppgett att de snusar jämfört med förra mättillfället. I LUPP undersökningen har eleverna i åk 8 fått svara på frågan Hur ofta har du det senaste halvåret snusat? 19 av pojkarna och 6 av flickorna har uppgett att de snusar en gång i veckan eller oftare. I CAN:s nationella undersökning svarar 20 av pojkarna och 6 av flickorna att de snusar. Sedan 2001 har andelen pojkar som snusar minskat. Bland flickorna märks en tendens till ökning av andel som snusar.

10 10 LUPP undersökningen visar en större andel pojkar och flickor snusar och/eller röker jämfört med den lokala drogvaneundersökningen. Frågorna är inte ställda på exakt samma sätt och ungdomarna kan därför ha uppfattat dem olika. I de kommuner i landet som aktivt har arbetat med tobaksprevention har andelen som använt tobak minskat kraftigt. Alkoholkonsumtion Varje cell i kroppen påverkas av alkohol, inget organ slipper undan. En växande kropp är mycket känsligare för gifter och dessutom är förbränningen av alkohol upp till 50 lägre än för vuxna. Eftersom flickor/kvinnor generellt sett väger mindre än pojkar/män och att deras kroppar innehåller mindre mängd vatten blir alkoholen mer koncentrerad när den fördelar sig med kroppsvätskan. Flickor/kvinnor blir mer och snabbare berusade/skadade än pojkar/män av samma mängd alkohol. Det finns ett tydligt samband mellan alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser, t ex att skolarbetet påverkas negativ. Andel elever i åk 8 som druckit alkohol % 41% 41% Pojke Flicka Eleverna har svarat på frågan om de druckit alkohol någon gång. Resultatet visar ingen förändring av andelen elever i åk 8 som druckit alkohol jämfört med förra undersökningen. Målsättningen på lång sikt i Luleå kommun, enligt Drogpolitiska programmet, är att ingen ungdom under 18 år ska ha druckit alkohol. Vi har inte kommit närmare det målet sedan förra mätningen.

11 11 I LUPP undersökningen har eleverna svarat på frågan: Hur ofta har du det senaste halvåret druckit alkohol? 21 av pojkarna och 25 av flickorna har uppgett att de druckit alkohol det senaste halvåret. Skillnaderna i de båda undersökningarna i Luleå kan vara att eleverna i den lokala drogvaneundersökningen kan har druckit tidigare, men inte under höstterminen. I Norrbotten har Överkalix, Haparanda, Övertorneå och Kalix genomfört drogvaneundersökning i åk 8. Frågan om alkohol är inte riktigt lika ställd. (De har frågat om eleverna druckit under höstterminen). Svaren ligger ungefär på samma nivå som Luleås drogvaneundersökning, men Haparanda har en något högre andel i åk 8 som druckit alkohol. CAN:s nationella undersökning visar att för åk 9 så ökade såväl flickornas som pojkarnas totala alkoholkonsumtion till i början av 2000 talet. Därefter har en liten minskning skett. Det har aldrig varit så liten skillnad mellan könen som det är nu. Andel elever i åk 8 som druckit alkohol sex eller fler gånger, Pojke Flicka 19% 16% 13% Det är något färre pojkar i åk 8 som druckit alkohol sex gånger eller fler vid denna undersökning jämfört med den som genomfördes Bland flickorna är det en tydligare minskning av andel som druckit alkohol många gånger. Noteras bör att det fortfarande är ca 15 av alla elever som går i åk 8 som har druckit alkohol sex gånger eller fler. Eleverna var högst 14 år vid undersökningstillfället!

12 12 Eleverna har även fått svara på frågan Hur ofta känner du dig berusad när du dricker alkohol?. Berusad nästan varje gång () Berusad varje gång () Pojkar 5 7 Flickor 9 3 Enligt forskning ar det berusningsdrickandet som skadar kroppen mest. Alkohol elever i åk 8 vanligen brukar dricka, 2005 Annat 8% 7% Hembränd sprit 6% 4% Sprit 4% 14% Vin Starkcider 5% 1 18% flickor pojkar Alkoläsk 8% 5% Starköl Folköl 11% 15% 11% 13% Eleverna har fått ange vad de vanligtvis brukar dricka. De har fått ange flera svarsalternativ. Flickorna har större utsträckning sagt att de dricker starkcider, vin, sprit och alkoläsk. Pojkarna dricker starköl och folköl i något större utsträckning än flickorna. Om man lägger samman sprit och hembränd sprit så utgör sprit den alkoholform som eleverna i åk 8 dricker mest. I CAN:s nationella undersökning har eleverna i åk 9 svarat att det är sprit och starköl som de dricker mest. Folkölskonsumtionen har minskat kraftigt. Under 90 talet utgjorde folkölet en tredjedel av alkoholkonsumtionen och nu är det 9.

13 13 Andel elever i åk 8 som druckit hembränd sprit Pojke Flicka 7% 13% 11% 11% Eleverna har svarat på frågan om de druckit hembränd sprit de senaste 12 månaderna. För flickorna märks ingen förändring jämfört med förra undersökningen. Bland pojkarna är det en fördubbling av andel som druckit hembränd sprit jämfört med den förra undersökningen. Även om det är få i antal så bör detta observeras. Vid den förra undersökningen så noterades nästan en halvering av andel pojkar och flickor i åk 9 som druckit hembränd sprit jämfört med en undersökning som gjordes Nationellt så har man noterat att andelen som druckit hembränd sprit har minskat. Svaren i den lokala drogvaneundersökningen stämmer ganska bra med LUPP undersökningen. Frågorna var exakt lika ställda. Ca 12 av både pojkarna och flickorna har uppgett att de har druckit hembränd sprit de senaste 12 månaderna. I CAN:s nationella undersökning svarade ca 20 av eleverna i åk 9 att de druckit hembränd sprit. Hembränd sprit i sig är en risk eftersom man inte vet vad den innehåller. Sedan 2001 är det förbjudet att både tillverka och inneha hembränd sprit.

14 14 Hur elever i åk 8 får tag på alkohol Kompisar 13% 14% Äldre kompisar (18 år och äldre) Föräldrar 9% 8% 11% 17% Köper själv 4% 3% Eleverna har svarat på frågan Hur får du tag i det du dricker?. Flera svarsalternativ har fått anges. Ungdomarna har uppgett att de främst får tag på alkohol via kompisar och föräldrar. Svarsalternativet av föräldrar avses med eller utan deras lov. Drygt 10 av eleverna i åk 8 har uppgett att de får ta på alkohol via sina föräldrar. Vid förra undersökningen så var det 17. Det är bra att det skett en minskning, men andelen är fortfarande för hög. Inga undersökningar visar att det är verksamt att bjuda sina barn på alkohol. Att lära dem dricka socialt fungerar inte. Tvärtom, undersökningar visar att de som blir bjudna dricker mer. I kommunen har en hel del insatser gjorts för att uppmärksamma föräldrar om detta samt att ge föräldrar argument för att inte bjuda. Det finns ett samband mellan tillgång på alkohol hemma och en högre alkoholkonsumtion bland ungdomarna. I LUPP undersökningen har eleverna i åk 8 fått svara på frågan Bjuder dina föräldrar dig på alkohol hemma? Pojkar () Flickor () Nej, aldrig Ja, jag får smaka ur föräldrars glas Ja, jag får dricka ur eget glas 4 3 Eleverna i undersökningen var högst 14 år. Det är förbjudet att köpa ut, låna ut eller ge bort starköl, vin eller sprit till ungdomar under 20 år.

15 15 Läkemedel och sniffning 5 av pojkarna och 3 av flickorna har uppgett att de använt läkemedel i berusningssyfte. Andel som uppgett att de sniffat. Svar i Pojkar 5 7 Flickor 4 3 Av de elever totalt i åk 8 som uppgett att de sniffat har en mindre andel svarat att de fortfarande sniffar. Narkotika Andel elever som använt narkotika åk Pojke Flicka 1 1% 2% 5% Det är fler pojkar i åk 8 som har använt narkotika nu jämfört med förra undersökningen. I antal är det 50 pojkar nu jämfört med 10 vid förra undersökningen, detta är något som bör uppmärksammas. 1% 10 av pojkarna och 7 av flickorna har uppgett att de har haft möjlighet att prova narkotika. I LUPP undersökningen har ca 40 av både pojkarna och flickorna uppgett att de tror att de kan få tag på narkotika. I kommunens drogpolitiska program finns en 0 vision om narkotikaanvändning.

16 16 Skyddande faktorer Ett flertal undersökningar har visat att det finns en del faktorer som har skyddande effekter på drogkonsumtion. Drogvaneundersökningen i Luleå innehåller därför några sådana frågor. Föreningstillhörighet Föreningstillhörighet bland elever i åk % 65% 68% 73% 6 Pojke Flicka Föreningstillhörighet kan vara en skyddande faktor för drogkonsumtion. Idrottsföreningar utgör den största andelen av föreningstillhörigheten både för flickor och för pojkar i åk av flickorna och 9 av pojkarna är med i annan förening än idrottsförening. Flickorna har något högre föreningstillhörighet totalt än pojkarna. Andelen elever i åk 8 som är med i förening har ökat sedan förra undersökningstillfället. Ökningen är störst bland flickorna. Luleå har en hög andel ungdomar som är föreningsanslutna i jämförelse med riket i övrigt.

17 17 Prata med om sådant som verkligen bekymrar, åk Annan Annan vuxen Vuxen i skolan 5% 5% 5% 3% 3% 11% Pojkvän/flickvän Kompis 9% 15% 3 61% Flicka Pojke Syskon 12% 18% Föräldrar 47% 46% Ingen 8% Eleverna har fått ange flera alternativ. Flickorna har i större utsträckning angett många olika som de pratar med om sådant som verkligen bekymrar dem. Andel elever i åk 8 som uppger att de inte pratar med någon om saker som bekymrar dem Pojke Flicka 23% 12% 8% Bilden visar andel som inte pratar med någon om sådant som bekymrar dem. Det är färre elever som inte har någon att prata med jämfört med förra undersökningen. Men var femte pojke i åk 8 pratar inte med någon om sådant som bekymrar honom!

18 18 Föräldrar till elever i åk 8 vet alltid var de är på fredag- och lördagkvällar % 61% 57% 67% Pojke Flicka Några fler av flickornas föräldrar vet alltid var flickorna är under fredag och lördagkvällar jämfört med förra undersökningen. För pojkarna har däremot andelen föräldrar som vet var pojkarna är på fredag och lördagkvällar minskat. Pojkarna i åk 8 har fått sämre siffror i denna undersökning jämfört med undersökningen 2002 när det gäller andel som rökt, snusat, druckit hembränt, sniffat och använt narkotika. För de två sistnämnda ska observeras att det gäller en liten förändring och därmed avser få personer.

19 19 Sammanställning av resultat för åk 2 på gymnasiet Svarsfrekvensen var endast 52 så därför ska svaren för åk 2 på gymnasiet behandlas med försiktighet. Dessutom är könsfördelningen inte jämn. Av de elever som svarat är 253 flickor och 178 pojkar. Röker och snusar 10 Andel elever i åk 2 gymnasiet som röker 8 6 Kille Tjej 1 19% 4% 17% Eleverna i åk 2 på gymnasiet har besvarat frågan Röker du? Denna undersökning visar en minskning på andelen pojkar som uppgett att de röker jämfört med föregående undersökning. Denna gång har eleverna fått fler nej alternativ; nej, bara prövat och nej, slutat. LUPP undersökningen som genomfördes vid samma tillfälle innehöll också en fråga om rökning. Eleverna fick besvara frågan: Hur ofta har du det senaste halvåret rökt cigaretter? 13 av pojkarna och 19 av flickorna har uppgett att de röker en gång i veckan eller oftare. I CAN:s nationella underökning 2005 svarade 30 av pojkarna och 41 av flickorna att de röker. Något färre pojkar har i årets undersökning svarat att de snusar. Även här har eleverna i åk 2 fått fler nej alternativ jämfört med den förra undersökningen.

20 20 Andel elever i åk 2 gymnasiet som snusar Kille Tjej 22% 5% 8% I LUPP undersökningen ställs frågan om snus på samma sätt som när det gällde rökning. 28 av pojkarna och 8 av flickorna uppger att de snusar en gång i veckan eller oftare. I CAN:s nationella undersökning svarade 30 av pojkarna och 11 av flickorna i åk 2 på gymnasiet att de snusar. Det är betydligt fler flickor som röker och fler pojkar som snusar i åk 2 på gymnasiet jämfört med åk 8. Detta visar att många ungdomar börjar använda tobak även på gymnasiet. Därför är det viktigt att arbeta tobakspreventivt på gymnasiet.

21 21 Alkohol Andel elever i åk 2 som druckit alkohol under höstterminen % 6 61% 51% Kille Tjej Eleverna har svarat på frågan om de druckit alkohol under höstterminen. Undersökningen gjordes i oktober 2005, så eleverna hade gått ca 2 månader i skolan. Ca tre av fyra elever i åk 2 på gymnasiet har druckit alkohol under höstterminen. Det är något fler flickor än pojkar som uppger att de har druckit under höstterminen. LUPP undersökningen visar ungefär samma resultat. Det gäller både andel som druckit och fördelning mellan kön. I CAN:s nationella undersökning har eleverna i åk 2 gymnasiet fått svara på om de är alkoholkonsumenter. Som alkoholkonsument räknas den elev som en gång om året eller mer sällan dricker ett glas öl (ej lättöl), cider eller alkoläsk, 2 cl vin eller 2 cl sprit. 85 av pojkarna och 86 av flickorna i åk 2 på gymnasiet svarade att de var alkoholkonsumenter.

22 22 Andel elever i åk 2 gymnasiet som druckit hembränd sprit de senaste 12 månaderna % 39% Kille Tjej 24% I jämförelse med förra undersökningen visar pojkarna nästan en halvering av andelen som druckit hembränd sprit de senaste 12 månaderna. Flickorna ligger kvar på en hög nivå och det är t o m en liten ökning av andelen flickor i åk 2 som druckit hembränd sprit. I LUPP undersökningen som genomfördes samtidigt svarar 24 av pojkarna och 28 av flickorna att de druckit hembränd sprit. Frågan är ställd på samma sätt i de båda undersökningarna. Den stora skillnaden för flickor kan bero på att det är så få som har svarat på den lokala drogvaneunderökningen, 52. Det är endast någon högre andel som svarat på LUPP. Detta visar att svaren för åk 2 på gymnasiet i denna undersökning ska hanteras varsamt. CAN:s nationella undersökning har 27 av pojkarna och 26 av flickorna i åk 2 på gymnasiet uppgett att de druckit hembränd sprit de senaste 12 månaderna.

23 23 Andel elever i åk 2 gymnasiet som känner sig berusad varje eller nästan varje gång de dricker alkohol % 51% 55% 57% Kille Tjej Andelen pojkar i åk 2 på gymnasiet som känner sig berusad varje eller nästan varje gång de dricker har minskat något. Men det är fortfarande drygt hälften av både pojkarna och flickorna som känner sig berusade varje eller nästan varje gång de dricker alkohol. Bland flickorna är det dessutom några fler jämfört med förra undersökningen. Berusningsdrickande är det som är mest skadligt för kroppen och därför lyfts det fram nationellt som ett område där vi alla behöver arbeta vidare. I CAN:s undersökning från 2005 på gymnasiet framkommer tydliga könsskillnader, pojkarna dricker betydligt mer än flickorna. I LUPP undersökningen har eleverna i åk 2 på gymnasiet fått svara på frågan Bjuder dina föräldrar dig på alkohol hemma? Pojkar () Flickor () Nej, aldrig Ja, jag får smaka ur föräldrars glas Ja, jag får dricka ur eget glas Denna fråga har även ställts i åk 8. Där svarade ca 4 av eleverna att de fick dricka ur eget glas. Inga undersökningar visar att det är verksamt att bjuda sina barn på alkohol. Att lära dem dricka socialt fungerar inte. Tvärtom, undersökningar visar att de som blir bjudna dricker mer. Det är förbjudet att köpa ut, låna ut eller ge bort starköl, vin eller sprit till ungdomar under 20 år.

24 24 Sniffning, läkemedel och dopning 4 av eleverna i åk 2 på gymnasiet har uppgett att de har sniffat. 5 har uppgett att de använt läkemedel i berusningssyfte. 2 av eleverna har uppgett att de använt dopingmedel. Narkotika För att om möjligt få en klarare bild kring narkotika har frågor ställts till eleverna om de känner till om någon i deras egen ålder använder narkotika, om de skulle ha haft möjlighet att använda narkotika samt om de själva använt narkotika. Dessutom har eleverna tillfrågats om vilken narkotika som de använt. 65 av pojkarna och 73 av flickorna har uppgett att tror eller säkert vet någon i egen ålder som använder narkotika. Det är något färre pojkar jämfört med förra undersökningen. Andel elever i åk 2 gymnasiet som har haft möjlighet att pröva narkotika Kille Tjej 32% 28% 31% Andelen pojkar som har haft möjlighet att pröva narkotika har minskat jämfört med förra undersökningen. Trots det har var femte pojke svarat att han har haft möjlighet att pröva narkotika. Ungefär var tredje flicka har uppgett att hon haft möjlighet att pröva narkotika. Det är några fler jämfört med undersökningen 2002.

25 25 Andel elever i åk 2 gymnasiet som uppger att de använt narkotika Kille Tjej 12% 8% 5% 11% För pojkarna ser vi en minskning av andel elever som svarat att de använt narkotika. Något fler flickor har uppgett att de använt narkotika. När det gäller denna fråga så är osäkerheten mycket stor!! Dels är svarsfrekvensen i undersökningen liten och dels kan det alltid finnas en underrapportering när det gäller narkotikaanvändning pga rädsla att bli identifierad. Eleverna har uppgett att de mest använt cannabis, dvs hasch och marijuana. Men det förekommer även andra droger. I LUPP undersökningen så fanns en fråga Har du berusat dig med andra droger än alkohol de senaste 12 månaderna? Här har 7 av pojkarna och 9 av flickorna svarat ja på frågan. I CAN:s nationella underökning 2005 svarade 17 av pojkarna och 19 av flickorna i åk 2 på gymnasiet att de använt narkotika. Den undersökningen visar ingen förändring jämfört med undersökningen Slutord Den här underökningen visar att vi inte uppnår de mål som finns i det drogpolitiska programmet. Det är viktigt att vi fortsätter att arbeta och tar till oss de nya kunskaper som finns när det gäller drogförebyggande arbete. Idag pågår en hel del arbete i Luleå kommun bl a Örebro preventionsprogram som vänder sig till skolan och föräldrar. Undersökningen visar att vi behöver fortsätta det långsiktiga arbetet som påbörjats. Samarbete med andra aktörer som landstinget, polisen samt föreningar är avgörande för att arbetet ska bli framgångsrikt.