Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Transkript

1 Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare

2 Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Socialmedicinska enheten vid Region Skåne samt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Resultaten har sammanställts av Socialmedicinska enheten vid Region Skåne, sammanlagt deltog 22 kommuner och 2 gymnasieförbund. De deltagande kommunerna och gymnasieförbunden i 2009 års undersökning var: Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Staffanstorp, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Örkelljunga, Östra Göinge, Svalövs gymnasieförbund samt Sydskånska gymnasieförbundet. I undersöktes drogvanorna bland skolelever i åk nio och i gymnasiets åk två. Enkäterna besvarades och bearbetades under vårterminen 2009 och totalt bearbetades enkäter i åk 9 och åk 2. Av dessa kommer 1599 elever från Kristianstad. Fördelningen mellan kön och årskurs presenteras i tabell 1. Flickor Pojkar Totalt Åk Åk 2 Gymnasiet Totalt Tabell 1. Fördelning mellan kön och årskurs i Kristianstads kommun Den sammanlagda svarsfrekvensen för hela Skåne var 77 procent för åk nio och 69 procent för gymnasiet. För Kristianstad var svarsfrekvensen 78 procent för åk nio och 74 procent för åk 2. Svaren i enkäterna är självupplevda dvs det är elevernas egen uppfattning som ligger till grund för resultatet. I undersökningarna från redovisas resultaten utifrån vilken kommun eleverna bor i. I undersökningen från 2009 redovisas resultaten utifrån vilken kommun eleverna går i skola. Procentsatserna som anges är beräknade genom att de elever som inte besvarat respektive fråga är exkluderade (sk valid percent redovisas). Sedan första undersökningen gjordes år 2003 har en del frågor omformulerats. Detta ska has i åtanke då jämförelser görs över tid. Då frågan har ändrats anges detta med en stjärna i texten. Förändringarna över tid är inte statistiskt säkerställda (statistiskt signifikanta). 2

3 Resultat Åk 9 Alkoholkonsumtion Ett av s mål är att höja debutåldern för första berusningstillfället. Årets drogvaneundersökning visar att genomsnittsåldern (bland dem som har druckit) för första berusningstillfället ligger oförändrad på 13 år och 11 månader. Pojkar tenderar att berusa sig något tidigare än flickor. För pojkar ligger genomsnittsåldern på 13 år och sju månader medan genomsnittsåldern för flickor ligger på 14 år och en månad, diagram 1. Inte heller i jämförelse med övriga Skåne finns det någon större skillnad. Skånska pojkar debuterar i genomsnitt vid 13 år och sju månader och flickor vid 13 år och 11 månader. Hur gammal var du första gången du blev berusad av alkohol? (antal år + mån) Kristianstad åk 9 14,4 14, ,2 14,2 14,2 14,1 14,1 13,8 13,7 13,7 År + månader 13,6 13,4 13, ,11 Flickor Pojkar 12,8 12,6 12, Diagram 1 Genomsnittlig debutålder för berusningstillfälle åk 9 1 Cirka två tredjedelar av eleverna har druckit alkohol. Värt att notera är att det är fler flickor än pojkar som har druckit alkohol. År 2009 svarar 67 procent av pojkarna att de har druckit alkohol medan 77 procent av flickorna säger sig vara alkoholkonsumenter. Pojkar Krsd 7 69% 67% 67% Flickor Krsd 69% 7 71% 77% Tabell 2. Andel ungdomar som någon gång har druckit alkohol. 2 1 I DVU2009 fanns svarsalternativet aldrig eller ange ålder. I DVU kunde frågan besvaras med alternativen aldrig, 10 år eller yngre eller ange ålder och kan därför inte jämföras fullt ut med DVU

4 På frågan Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du känner dig berusad svarar 46 procent ja, vilket är en positiv minskning i jämförelse med tidigare år, se tabell 3. Jämfört med elever i övriga Skåne är det färre elever i åk 9 som har druckit sig berusade. Pojkar Krsd 58% 56% 54% 51% Flickor Krsd 58% 56% 54% 46% Skåne totalt 57% 56% 52% 52% Tabell 3. Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du känner dig berusad? Intensivkonsumtion är ett mått på allvarligt ungdomsdrickande. Med intensivkonsumtion avses att man vid ett och samma tillfäller dricker motsvarande minst 18 cl sprit eller en hel flaska vin eller fyra brukar 50 cl starköl/cider/alkoläsk eller sex burkar folköl års undersökning visar att intensivkonsumtionen i genomsnitt har minskat i åk 9 jämfört med tidigare år, se tabell 4. Vid tidigare mätningar 3 svarade mer än 30 procent att de intensivkonsumerar någon gång/månad. Motsvarande siffra 2009 är 22 procent. Även på nationell nivå har det allvarliga alkoholkonsumtionen minskat bland ungdomar. För jämförelser hänvisas till CAN, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning 4. Pojkar 33% 35% 33% 2 Flickor 29% 28% 32% 23% Genomsnitt 31% 32% 33% 22% Tabell 4. Andel som anger att de intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare löd frågan: Har du någon gång under vårterminen druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller stark cider, vin eller sprit? År 2009 löd frågan: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller starkcider, vin eller sprit? 3 Frågeformuleringen har varit densamma Jämförbarheten med 2003 är dock bristande pga olika formuleringar

5 Föräldrars bjudvanor Forskning visar att föräldrars förhållningssätt till sina barn påverkar om och hur ofta barnen dricker alkohol. Barn till föräldrar som har ett restriktivt förhållningssätt 5 berusar sig i mindre utsträckning än barn vars föräldrar har en tillåtande attityd (Koutakis och Stattin 2003). Att förmå föräldrar att inte bjuda sina tonåringar på alkohol är därför en viktig åtgärd för att minska ungdomars alkoholkonsumtion. Drogvaneundersökningen 2009 visar att andelen föräldrar som aldrig köper ut alkohol till sina barn har ökat med mer än 10 procent de senaste sex åren. I tabell 5 visas andelen elever som uppger att deras föräldrar har köpt ut alkohol någon gång. Den tydligaste minskningen finns bland eleverna som säger att deras föräldrar köper ut starköl/starkcider. Andelen har minskat från 20 till 9 procent under en sexårsperiod, se tabell fem. Ja, folköl eller 18% 21% 15% 12% mellancider Ja, starköl eller 2 16% 1 9% starkcider Ja, vin 6% 4% 2% 1% Ja, sprit 6% 5% 5% 2% Nej, aldrig 66% 65% 75% 79% Tabell 5. Har det hänt att någon av dina föräldrar har köpt ut någon av följande drycker till dig? (Eleverna kunde kryssa i fler än ett alternativ) Även när det gäller föräldrars bjudvanor har det skett en positiv förändring. Nästan upp emot häften av alla ungdomar i åk nio svarar att det inte blir bjudna på alkohol av sin mamma eller pappa (tabell 6). Nej, aldrig 24% 26% 45% 43% Ja, jag får smaka ur deras 34% 39% 31% 38% glas Ja, jag får ett eget glas 29% 25% 16% 14% Ja, jag får hälla upp själv 13% 9% 8% 5% Tabell 6. Händer det att du blir bjuden på alkohol av din pappa och/eller mamma? Intressant i sammanhanget är att förhållandevis många elever inte verkar känna till föräldrarnas inställning till att barnen dricker alkohol. Nästan en tredjedel svarar att de inte vet om deras föräldrar tillåter dem att dricka alkohol, se diagram 2. 5 Med restriktivt förhållningssätt avses här att som förälder inte köpa ut och att inte bjuda sitt barn på alkohol. 5

6 Tillåter dina föräldrar att du dricker alkohol? Kristianstad åk % 42% % 32% Pojkar Flickor % 1 8% 4% 5% 3% Nej, ingen av dem Pappa men inte mamma Mamma men inte pappa Ja, båda Jag vet inte Diagram 2 Tillgänglighet alkohol Ett av de mest effektiva sätten att minska ungdomars alkoholkonsumtion är att minska tillgängligheten. Sedan införselkvoterna på alkohol ändrades i Sverige i början på 2000-talet har dessvärre den illegala vidareförsäljningen av alkohol ökat. En stor mängd av denna når ungdomar. Drogvaneundersökningen 2009 visar att det är lätt för ungdomar att få tag på illegalt såld alkohol. Cirka 17 procent av eleverna i åk nio dricker importerad alkohol ofta eller alltid när de dricker alkohol. Dock har andelen som dricker importerad alkohol ofta eller alltid minskat något i jämförelse med 2003 (tabell 7) 6. Dricker importerad alkohol ofta eller alltid 29% 26% 25% 17% Tabell 7. Andel ungdomar som dricker importerad alkohol ofta eller alltid. Den importerade alkoholen har ersatt hemtillverkad alkohol som tidigare var mer vanligt förekommande bland ungdomar. Bland Kristianstads niondeklassare svarar 10 procent att de har druckit hemtillverkad alkohol det senaste året, se tabell 8. Av dessa svarar dock mer än hälften att de bara har druckit så kallat hembränt en gång vilket pekar på att hembränning inte är vanligt förekommande. 6 År 2009 omformulerades frågan vilket kan vara en förklaring till den förhållandevis stora minskningen. År löd frågan hur ofta eleverna hade druckit alkohol som hade köpts utanför Sverige. År 2009 förtydligades frågan genom att fråga efter hur ofta eleverna har druckit sk smuggelsprit/privatimporterad/svartsprit och/eller smuggelöl. 6

7 Har druckit hemtillverkad sprit de senaste 12 åren? 37% 19% 15% 1 Tabell 8. Andel ungdomar som har druckit hemtillverkad alkohol de senaste 12 åren. Narkotika De senaste åren har gatupriserna på narkotika sjunkit. Ett sätt att uppskatta tillgängligheten på narkotika är att fråga hur eleverna upplever tillgängligheten/närheten dvs om det har funnits situationer där möjligheten att prova narkotika har funnits. Som framgår av tabell nio ligger andelen som anger att de haft möjlighet att prova narkotika någon gång, förhållandevis oförändrat på drygt 20 procent. Pojkar 2 27% 25% 19% Flickor 2 17% 2 23% Genomsnitt Kristianstad 2 22% 23% 21% Tabell 9. Andel ungdomar som anger att de någon gång haft möjlighet att prova narkotika. Som framgår ur tabell tio svänger andelen som har provat narkotika ganska kraftigt från år till år, sett till flickor och pojkar var för sig. Det är därför svårt att hävda att det finns någon enhetlig trend fördelat på respektive kön. Som nämnts tidigare kan en förklaring vara att olika årskullar är mer eller mindre benägna att experimentera. Sett till flickor och pojkar gemensamt säger sig sju procent ha provat narkotika någon gång vilket är två procent lägre jämfört med övriga niondeklassare i Skåne. Riksgenomsnittet bland nior i hela Sverige ligger på åtta procent (CAN 2009). Pojkar 5% 13% 1 7% Flickor 6% 6% 4% 7% Genomsnitt 6% 1 7% 7% Kristianstad Skåne 9% 7% 7% 9% Tabell 10. Andel ungdomar som svarar att de någon gång har använt narkotika. 7

8 På frågan vilken/vilka typer av narkotika som har använts svarar en klar majoritet att det är cannabis, se diagram tre. Som framgår av diagrammet är övriga narkotiska preparat förhållandevis ovanliga. Möjligen är det värt att anmärka på att så många som fyra procent inte vet vilken drog de har använt. Vilken typ av narkotika har du använt? (Åk 9) 12% 1 9% 8% 7% 6% 4% 4% 4% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Hasch marijuana Amfetamin Heroin Kokain LSD Sömn/benzo/lugnande Ecstasy GHB Annat Vet ej Kristianstad Skåne Diagram 3 Tobak Jämfört med 2003 har det inte skett någon större förändring av andelen icke-rökare. År 2003 svarade 75 procent av eleverna i åk nio att de inte röker, år 2009 är genomsnittet icke rökare ungefär detsamma. Andelen pojkar som inte röker är dock fler än andelen flickor. Vid en jämförelse mellan pojkar och flickor framgår att det att är svårt att se några generella trender. Sedan mätningarnas början har andelen flickor som röker varje dag/nästan varje dag ökat med några procent. Dock pendlar siffrorna ganska kraftigt och det är därför svårt att säga om andelen dagligrökande flickor verkligen har ökat. Åk 9 Aldrig, har provat, har slutat Bara på fest eller veckoslut Varje dag eller nästan varje dag Tabell 11. Röker du? Pojk Flick Pojk Flick Pojk Flick Pojk Flick % % 8 69% 14% 16% 16% 14% 16% 21% 11% 15% 6% 14% 9% 6% 14% 1 9% 16% 8

9 Föga förvånande är det fler pojkar än flickor som snusar, 15 procent jämfört med tre procent. Bland pojkarna syns en viss stabilisering då andelen snusare vid förra mätningen 2007 också uppgick till 15 procent, se tabell 12. Åk 9 Nej aldrig, har provat, har slutat Ja varje dag, nästan varje dag eller ibland Tabell 12. Snusar du? Pojk Flick Pojk Flick Pojk Flick Pojk Flick 83% 98% 8 96% 85% 98% 85% 97% 17% 2% 2 4% 15% 2% 15% 3% De senaste åren har rökning av vattenpipa har blivit en trend bland svenska ungdomar. För andra gången ställdes därför frågan om eleverna någon gång har rökt vattenpipa. Resultatet blev förvånande högt då 48 procent av flickorna respektive 47 procent av pojkarna svarade att de har rökt vattenpipa. Ungdomarnas svar visar dock vidare att andelen som har rökt mer än 7 gånger de senaste 12 månaderna ungefär motsvarar andelen dagligrökare, ca 16 procent, se diagram 4. Man kan därför anta att de som har rökt vattenpipa mer än 7 gånger de senaste åren även röker vanliga cigaretter. Hur många gånger har du rökt vattenpipa de senaste 12 månaderna? (Åk 9) % 56% Pojkar Flickor % 12% 16% 16% 6% 6% 9% 1 Aldrig 1 gång 2-6 ggr 7-12 ggr fler än 12 ggr Diagram 4 9

10 Resultat gymnasiet åk 2 Alkoholkonsumtion Bland gymnasieeleverna i åk 2 svarar 92 procent att de under de senaste 12 månaderna har druckit alkohol. Per definition är de därmed alkoholkonsumenter. På grund av olika frågeställningar vid tidigare mätningar går det inte att jämföra om andelen alkoholkonsumenter bland gymnasiets åk 2 har ökat eller minskat. Jämfört med elever i övriga Sverige är andelen alkoholkonsumenter dock något högre i Kristianstad. I CANs undersökning svarar 85 procent att de har druckit alkohol de senaste 12 månaderna (CAN 2009). Andelen som har druckit så mycket alkohol att de har känt sig berusade är relativt oförändrad, ca 83 procent jämfört med 80 procent 2003, se tabell 12. Pojkar 81% 83% 82% 83% Flickor 79% 82% 79% 82% Tabell 12 Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du känner dig berusad? Andelen som anger att de intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare (se definition ovan) verkar ha återgått till samma nivå som år dvs 51 procent. Tabell 13 visar att den genomsnittliga minskningen är på ca 9 procent sedan 2007 och att den har skett både bland pojkar och bland flickor. För första gången på länge är Kristianstads elever i åk 2 i nivå med övriga svenska elever, åk 2. CAN rapporterar att riksgenomsnittet på intensivkonsumerar någon gång per månad ligger på 55 procent bland pojkarna och 48 procent bland flickorna 8. Pojkar 58% 63% 67% 56% Flickor 43% 55% 52% 45% Genomsnitt Krsd 51% 59% 6 51% Tabell 13 Andel som anger att de intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare. Som framgår av diagram fem anger flera ungdomar att de har råkat ut för oönskade händelser i samband med att de har druckit alkohol. 7 Frågeformuleringen har varit densamma Jämförbarheten med 2003 är bristande pga olika formuleringar. 8 För nationell statistik se 10

11 Har du någonsin fått något av följande problem pga att du har druckit alkohol? (Åk 2) % 46% 3 42% 37% 34% 45% 43% 18% 21% 37% 34% Flickor Pojkar Grälat Bråkat/slagits Tappat pengar el andra värde... Förstört saker el kläder Haft oönskat sex Haft oskyddat sex Diagram 5 Föräldrars bjudvanor Precis som i åk nio köper föräldrar inte ut alkohol till sina barn i lika stor utsträckning som tidigare. Andelen elever som har föräldrar som aldrig har köpt ut alkohol har ökat stadigt från 26 procent år 2003 till 40 procent år 2009 i gymnasiet åk två. Visserligen uppgav 44 procent år 2007 att deras föräldrar aldrig hade köpt ut alkohol till dem men som påpekats flera gånger tidigare är skillnaderna inte statistiskt säkerställda. Helheten pekar dock på att föräldrar har blivit mer restriktiva med att köpa ut alkohol till sina barn, tabell 14. Ja, folköl eller 24% 23% 27% 16% mellancider Ja, starköl eller 47% 47% 35% 33% starkcider Ja, vin 2 16% 14% 1 Ja, sprit 15% 14% 16% 12% Nej, aldrig 26% 36% 44% 4 Tabell 14. Har det hänt att någon av dina föräldrar har köpt ut någon av följande drycker till dig? (Eleverna kunde kryssa i fler än ett alternativ) På frågan händer det att du blir bjuden på alkohol av din pappa och/eller mamma svarar 28 procent nej, aldrig. Någon förändring sedan 2007 syns inte men jämfört med 2003 är det färre som har föräldrar som bjuder sina barn på alkohol. Även andelen elever som får ett eget glas har minskat, tabell

12 Nej, aldrig 19% 15% 28% 28% Ja, jag får smaka ur deras 17% 16% 18% 2 glas Ja, jag får ett eget glas 39% 37% 25% 25% Ja, jag får hälla upp själv 25% 32% 29% 27% Tabell 15. Händer det att du blir bjuden på alkohol av din pappa och/eller mamma? Tillgänglighet alkohol Att få tag på illegal alkohol i Kristianstad är enkelt. Det framgår av hur eleverna har svarat på frågan hur ofta de har druckit importerad alkohol, se tabell 16. Sedan förra mätningen har dock en minskning skett vilket kan bero på att frågan har omformulerats 9. Precis om i åk nio har däremot konsumtionen av hemtillverkad sprit minskat kraftigt de senaste sex åren, se tabell 17. Dricker importerad alkohol ofta eller alltid 43% 55% 48% 3 Tabell 16. Andel ungdomar som dricker importerad alkohol ofta eller alltid. Har druckit hemtillverkad sprit de senaste 12 åren? 41% % Tabell 17. Andel ungdomar som har druckit hemtillverkad alkohol de senaste 12 månaderna. Narkotika Att gatupriserna på narkotika har sjunkit de senaste åren kan vara en förklaring till att andelen elever i åk 2 som har haft möjlighet att prova narkotika har ökat. År 2009 svarar 47 procent att de har haft möjlighet att prova narkotika, se tabell 18. Pojkar 41% 43% 39% 51% Flickor 34% 35% 33% 43% Genomsnitt 38% 39% 36% 47% Tabell 18 Andel ungdomar som anger att de någon gång haft möjlighet att prova narkotika. 9 År löd frågan hur ofta eleverna hade druckit alkohol som hade köpts utanför Sverige. År 2009 förtydligades frågan genom att fråga efter hur ofta eleverna har druckit sk smuggelsprit/privatimporterad/svartsprit och/eller smuggelöl. 12

13 Det som är mest oroande i drogvaneundersökningen 2009 är att andelen elever som har provat narkotika har ökat. Var femte elev i åk två svarar att de har använt narkotika, tabell 19. Precis som i åk nio är cannabis det vanligaste preparatet, diagram 6. Pojkar 15% 15% 18% 23% Flickor 12% 8% 12% 18% Genomsnitt Krsd 14% 12% 15% 2 Genomsnitt Skåne 19% 13% 14% 18% Tabell 19. Andel ungdomar som svarar att de någon gång har använt narkotika. Vilken typ av narkotika har du använt? (Åk 2) 25% 2 19% 17% 15% 1 Skåne Kristianstad 5% Hasch marijuana 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2% Amfetamin Heroin Kokain LSD Sömn/benzo/lugnande Ecstasy GHB Annat Vet ej Diagram 6 I undersökningen från 2009 frågades om sammanhanget eleverna befann sig i när de provade narkotika första gången. Som framgår i diagram sju har många befunnit sig i grupp eller blivit uppmuntrade av andra att prova. Det är också många, 68 procent, som hade funderat på att prova narkotika tidigare. 13

14 När jag provade narkotika första gången... (Åk 2) % 68% % 42% 5 Åk Var jag i grupp där fler använde Var det bara jag och en kompis Var jag berusad av alkohol Hade jag funderat tidigare på att testa Blev jag uppmuntrad av andra att prova Diagram 7 (eleverna kunde välja flera alternativ) Tobak De flesta börjar röka vid relativt unga år. Enligt uppgifter från A non smoking generation börjar 80 procent av alla rökare,att röka före 18 års ålder. I Kristianstad svarar 20 procent av pojkarna respektive 21 procent av flickorna att de röker varje dag eller nästan varje dag, se tabell 20. Det är en ökning jämfört med 2007, främst bland pojkarna. Andelen rökare bland ungdomar är därmed högre än genomsnittet bland den vuxna populationen (16-84 år) där ca 13 procent är dagligrökare 10. Åk 2 Aldrig, har provat, har slutat Bara på fest eller veckoslut Varje dag eller nästan varje dag Tabell 20, röker du? Pojk Flick Pojk Flick Pojk Flick Pojk Flick 71% 61% 62% 62% 71% 56% 61% 59% 18% 2 29% 22% 18% 25% 19% 2 11% 19% 9% 16% 11% 19% 2 21% Snusning är precis som tidigare vanligast bland pojkar. Jämfört med riksgenomsnittet är det både färre pojkar och flickor som snusar i Kristianstad. I Sverige uppger 23 procent av

15 pojkarna respektive sju procent av flickorna att de snusar 11. Motsvarande siffror för Kristianstad är 16 procent respektive fyra procent, se tabell 21. Åk 2 Nej aldrig, har provat, har slutat Ja varje dag, nästan varje dag eller ibland Tabell 21 Snusar du? Pojk Flick Pojk Flick Pojk Flick Pojk Flick 73% 97% 74% 94% 76% 93% 74% 96% 27% 3% 26% 6% 24% 7% 16% 4% Precis som i åk nio har en stor andel av eleverna i gymnasiet rökt vattenpipa, 64 procent av flickorna respektive 68 procent pojkarna svarar att de har rökt vattenpipa någon gång. Motsvarande siffror år 2007 var 49 procent för flickor respektive 59 procent för pojkar. I diagram åtta redovisas hur vanligt det är att ungdomar röker vattenpipa. Hur många gånger har du rökt vattenpipa de senaste 12 månaderna? (åk 2) % 46% 29% 27% Pojkar Flickor 2 15% 16% 7% 11% 6% 5% Aldrig 1 gång 2-6 ggr 7-12 ggr fler än 12 ggr Diagram