RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

Transkript

1 RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen uppgav 26 % av eleverna att de röker regelbundet, vilket är en minskning med 7 % jämfört med undersökningen Materialet visar att flickor röker i större omfattning än pojkar, trots att andelen rökande flickor minskat med 9 % sen 2004, från 39 % till 30 %. Motsvarande minskning bland pojkar är 5 %, från 28 % till 23 %. Merparten av eleverna har uppgivit att de började röka runt 14 års ålder, vilket är ungefär detsamma som i undersökningen Vidare har 65 % av de rökande eleverna svarat att de köper sina cigaretter själva i butik, 2004 svarade 78 % att de gjorde det. Sammanlagt Röker du? Nej, jag har aldrig rökt % 25% Nej, jag har bara provat % 33% Nej, jag har slutat 24 7% 9% Ja, ibland men inte varje dag 55 17% 18% Ja, dagligen 31 9% 15% Summa svar 330 Pojkar Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 65 35% 28% Nej, jag har bara provat 66 35% 38% Nej, jag har slutat 13 7% 5% Ja, ibland men inte varje dag 34 18% 20% Ja, dagligen 10 5% 8% Summa svar 188 Flickor Röker du? Nej, jag har aldrig rökt 50 35% 21% Nej, jag har bara provat 39 27% 26% Nej, jag har slutat 11 8% 14% Ja, ibland men inte varje dag 21 15% 14% Ja, dagligen 21 15% 25% Summa svar Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomför regelbundet drogvaneundersökningar på riksrepresentativa urval i årskurs 6, 9 och årskurs 2 på gymnasiet 7

2 SNUS I CAN:s riksundersökning för gymnasieelever (2005) snusade 30 % av pojkarna och 11 % av flickorna. I Tyresöundersökningen är snusandet inte lika vanligt och har dessutom minskat betydligt sedan 2004-undersökningen. Sammanlagt snusar 21 % av eleverna regelbundet, vilket är en minskning med 6 % från Pojkarna snusar i betydligt större utsträckning än flickor. I denna undersökning snusade 31 % av pojkarna, en minskning från förra året med 6 %. Bland flickorna snusade 9 % regelbundet, 2004 var det 14 % som gjorde det. Snusdebuten bland eleverna sker vid dryga 14 års ålder, men 19 % av eleverna har uppgivit att de var 16 år eller äldre då de började. 70 % av eleverna köper sitt snus själva, 2004 var det 81 % som uppgav det. Sammanlagt Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat % 26% Nej, jag har bara provat % 32% Nej, jag har slutat 6 2% 5% Ja, ibland men inte varje dag 26 8% 7% Ja, dagligen 43 13% 20% Summa svar 330 Pojkar Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 71 38% 26% Nej, jag har bara provat 55 29% 31% Nej, jag har slutat 5 3% 6% Ja, ibland men inte varje dag 18 10% 7% Ja, dagligen 39 21% 30% Summa svar 188 Flickor Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat 76 54% 50% Nej, jag har bara provat 53 37% 33% Nej, jag har slutat 1 1% 3% Ja, ibland men inte varje dag 8 6% 7% Ja, dagligen 4 3% 7% Summa svar 142 8

3 ALKOHOL I denna undersökning har vi frågat efter hur ofta eleverna konsumerar alkohol, var de vanligtvis dricker den, hur de får tag i den, föräldrars bjudvanor och hur det förhåller sig med konsumtion av importerad och hembränd alkohol. (När det gäller berusningsdrickande se vidare under denna rubrik.) I undersökning kategoriseras man som alkoholkonsument om man själv anser att man är det, dvs. att man dricker alkohol regelbundet. Vi har inte tagit hänsyn till konsumtionsmängd. CAN:s undersökningar har en annan definition av alkoholkonsument och är därför inte jämförbar med denna undersökning. Sammantaget är 82 % av eleverna alkoholkonsumenter, vilket är en liten minskning jämfört med 2004 års siffra, 85 %. Bland de elever som dricker ofta, 1 gång i veckan eller oftare har emellertid en liten ökning skett, från 23 % 2004 till 25 % i denna undersökning. Materialet uppdelat på kön visar att pojkar denna gång är alkoholkonsumenter i något större utsträckning än flickor, det omvända rådde förra året. 82 % av pojkarna och 80 % av flickorna dricker alkohol regelbundet. Noteras kan att andelen flickor som dricker alkohol ofta, 1 gång i veckan eller oftare, ökat från 15 % 2004 till 24 % i denna undersökning. Alkoholkonsumtion; antal svar, andel totalt, jämfört med 2004 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m) det senaste halvåret? Nej, dricker inte alkohol 26 8% 7% Nej, jag har bara smakat 34 10% 9% Ja, men mer sällan än en gång per 77 23% 26% månad Ja, minst en gång per månad men inte % 36% varje vecka Ja, en gång per vecka 56 17% 18% Ja, 2 gånger i veckan eller oftare 26 8% 5% Andel alk.konsumenter 82% 85% Summa svar 330 Alkoholkonsumtion; pojkar och flickor, andel totalt, jämfört med 2004 Har du druckit alkohol (folköl, starköl, starkcider, vin, sprit, m.m) det senaste halvåret? Pojkar 2004 Flickor 2004 Nej, dricker inte alkohol 8% 8% 8% 5% Nej, jag har bara smakat 10% 11% 11% 6% Ja, men mer sällan än en gång per 19% 19% 29% 35% månad Ja, minst en gång per månad men inte 38% 35% 27% 38% varje vecka Ja, en gång per vecka 18% 23% 16% 11% Ja, 2 gånger i veckan eller oftare 7% 5% 8% 4% Andel alk.konsumenter 82% 82% 80% 88% Summa svar

4 Vanligaste dryckesställen som eleverna uppgett Eleverna föredrar att dricka alkohol hemma eller hos kompisar när det inte finns vuxen närvarande. Det är samma mönster som i undersökningen Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor, andel 2004 totalt Var dricker du oftast alkohol? Antal svar Procent Pojkar Flickor 2004 Hemma tillsammans med pappa 18 7% 9% 4% 6% och/eller mamma Hemma eller hos kompisar när det finns 26 10% 9% 11% 12% vuxna hemma Hemma eller hos kompisar när det inte % 71% 86% 73% finns vuxna hemma På restaurant/pub/diskotek 43 16% 19% 12% 22% Utomhus 25 9% 13% 4% 7% Annan plats 30 11% 14% 7% 10% Summa svar Ej svar Hur får eleverna tag i alkohol Mönstret upprepar sig till stor del även när det gäller hur eleverna får tag på alkoholen. Det är i huvudsak genom någon de känner som eleverna får tag i alkohol. För övrigt har det skett en ökning av andelen elever som får tag i alkohol genom föräldrarna. En rejäl ökning har även skett av andelen elever som svarat med kategorin på annat sätt. Närmare en fjärdedel av eleverna får tag på sin alkohol på ett sätt som inte närmare är specificerat. Delvis rymmer denna kategori med stor säkerhet illegal hantering av alkohol som inhandlats utomlands och hembränd sprit. Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor, andel 2004 totalt Hur får du vanligen tag på alkohol? Antal svar Procent Pojkar Flickor 2004 Köper själv i livsmedelsaffär (folköl) 4 1% 3% 0% 5% Köper själv på systemet 5 2% 3% 1% 1% Genom att bekanta/kompisar/syskon % 67% 84% 74% köper ut åt mig Genom att fråga föräldrarna 15 6% 5% 6% 3% Tar hemma utan att föräldrarna vet om 9 3% 3% 4% 9% det På annat sätt 64 24% 28% 18% 4% Summa svar % Ej svar

5 Konsumtion av privatimporterad alkohol och hur de får tag i den Av de alkoholkonsumerande eleverna har 67 % druckit s.k. privatimporterad alkohol. (Frågor om privatimporterad alkohol fanns inte med i undersökningen 2004). En knapp fjärdedel har druckit sådan mer än 11 gånger det senaste halvåret. Konsumtion av denna typ av alkohol är något vanligare bland pojkar. En rimlig slutsats är att det finns stor tillgång på alkohol som ursprungligen inhandlats utomlands och att den med säkerhet är relativt billig. I CAN:s undersökning (2005) hade 45 % pojkarna och 38 % av flickorna druckit smuggelsprit de senaste 12 månaderna, i Tyresöundersökningen är aktuell period det gångna halvåret. Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor Har du någon gång under det senaste halvåret druckit alkohol som ursprungligen inhandlats i utlandet? Antal svar Procent Pojkar Flickor Nej 57 21% 20% 23% Ja, en gång 28 10% 8% 13% Ja, 2-4 gånger 55 20% 20% 21% Ja, 5-10 gånger 34 13% 15% 10% Ja, mer än 11 gånger 66 24% 26% 23% Vet inte 30 11% 11% 11% Summa svar Ej svar En majoritet av eleverna, 53 %, köper den privatimporterade alkoholen i Sverige av någon de känner, en tredjedel köper den av någon okänd. Det senare beteendet är vanligare bland flickor. Flickorna har också uppgivit att de i betydligt större utsträckning köper alkohol själva under utlandsbesök. Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor Hur får du tag i alkoholen som ursprungligen inhandlats utomlands? Antal svar Procent Pojkar Flickor Köpt själv under utlandsbesök 46 26% 16% 40% Köpt i Sverige av någon jag känner 94 53% 54% 51% Köpt i Sverige av någon okänd 53 30% 26% 35% Blivit bjuden av kamrater 55 31% 26% 37% Annat sätt 17 10% 12% 7% Summa svar Ej svar Hembränd sprit 27 % av de alkoholkonsumerande eleverna har uppgivit att de druckit hembränd sprit senaste halvåret. Nästan ingen skillnad finns mellan könen. Det är en minskning med ungefär 8 procentenheter sedan förra året, vilket förmodligen avspeglar tillgången på privatimporterad alkohol. Det är också en väldigt liten andel som druckit hembränd sprit upprepande gånger under perioden. Merparten har gjort det någon eller några enstaka gånger. I CAN:s riksundersökning (2005) hade 27 % av pojkarna och 26 % av flickorna druckit hembränd sprit. Intervallet som efterfrågades var de senaste 12 månaderna, medan det i Tyresöundersökningen frågas efter det gångna halvåret. 11

6 Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor, andel 2004 totalt Har du någon gång under senaste halvåret druckit hemtillverkad sprit, så kallat "hembränt"? Antal svar Procent Pojkar Flickor 2004 Nej, jag har inte druckit hembränt det % 73% 74% 65% senaste halvåret Ja, en gång 35 13% 12% 14% 16% Ja, 2-4 gånger 25 9% 9% 10% 10% Ja, 5-10 gånger 6 2% 3% 2% 5% Ja, mer än 11 gånger 7 3% 3% 2% 5% Summa svar Ej svar Föräldrars kännedom om elevernas alkoholkonsumtion 36 % av eleverna har svarat att deras föräldrar känner till nästan allt om deras dryckesvanor. Det är en något mindre andel jämfört med % av eleverna har uppgivit att deras föräldrar inte alls känner till att de dricker alkohol, 2004 uppgav 13 % av eleverna detta. Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor, andel 2004 totalt Känner dina föräldrar till att du dricker alkohol? Antal svar Procent Pojkar Flickor 2004 Nej, de känner inte till 41 15% 12% 20% 13% Ja, de känner till en del av det jag % 45% 39% 38% dricker Ja, de känner till nästan allt jag dricker 97 36% 37% 34% 42% Vet inte 19 7% 6% 8% 7% Summa svar Ej svar Föräldrars bjudvanor Föräldrars attityder till ungdomars drickande är avgörande för hur mycket en ung person dricker, säger aktuell forskning. Restriktiva föräldrars ungdomar dricker mindre, berusar sig mer sällan och begår normbrott i mindre utsträckning, än tillåtande föräldrars ungdomar. I Tyresö pågår sedan en tid insatser som syftar till att tydliggöra föräldrars attityder och den roll dessa spelar för deras ungdomars drogvanor. Av den anledningen är frågan om föräldrars bjudvanor ny i årets undersökning, för att dels ta reda på hur vanligt hemmabjudande är, dels följa det över tid och se om vår föräldrainformation har effekt. Endast en liten andel av eleverna blir regelbundet bjudna på alkohol i hemmet. Betydligt vanligare är att det förekommer vid enstaka tillfällen. Ungefär en tredjedel av eleverna, något större andel bland flickor än pojkar, blir aldrig bjudna på alkohol hemma. 12

7 Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor Händer det att du blir bjuden på alkohol i hemmet av dina föräldrar? Antal svar Procent Pojkar Flickor Nej 86 32% 29% 36% Ja, det händer vid speciella och enstaka % 68% 62% tillfällen Ja, det sker regelbundet 8 3% 3% 3% Summa svar 269 Ej svar 61 BERUSNINGSVANOR Frågorna i denna del syftar till att ge en allmän bild av elevernas berusningsvanor. Frågorna rör frekvens av intensivkonsumtion (se vidare under denna rubrik), hur ofta individen känner sig berusad då hon dricker alkohol, antal berusningstillfällen senaste året och ålder vid berusningsdebut. I enkäter av det här formatet har man inte möjlighet att ringa in vilka mängder alkohol som eleverna dricker, inte heller vilka alkoholsorter det rör sig om. Oavsett mängd alkohol är berusningsdrickande problematiskt. En ung människa tål alkohol betydligt sämre och drabbas lättare av alkoholrelaterade medicinska skador. Det är numera inte ovanligt att ungdomar i 20-årsåldern är alkoholberoende. Berusningsdrickande leder ju även i många fall till sociala negativa konsekvenser. Intensivkonsumtion Intensivkonsumtion är ett vedertaget mått för att definiera problematiskt drickande. Det innebär att man vid ett och samma tillfälle dricker minst motsvarande 18 cl sprit, eller en helflaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar/stora flaskor starköl, eller sex burkar/stora flaskor folköl. I CAN:s gymnasieundersökning (2005) svarar 49 % av pojkarna och 43 % av flickorna att de intensivkonsumerar alkohol någon gång per månad eller oftare. Detta resultat är baserat på hela populationen, dvs. även de som inte är alkoholkonsumenter. Motsvarande resultat i vår undersökning är att 58 % av pojkarna och 46 % av flickorna intensivkonsumerar i den utsträckningen. Jämfört med undersökningen 2004 har intensivkonsumerandet ökat något generellt, men materialet uppdelat på kön visar att endast flickorna står för ökningen. Andelen flickor som uppger att de aldrig intensivkonsumerar alkohol har dessutom minskat från 18 % till 10 %. Andelen elever som svarar att de intensivkonsumerar någon gång per vecka har ökat både bland pojkar och flickor sedan Även i denna kategori står flickorna för den andelsmässigt största ökningen, från 7 % till 18 %. 13

8 Antal svar, andel totalt, andel totalt 2004 Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol motsvarande minst: 18 cl sprit (en halv "kvarting"), eller en helflaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar starköl, eller sex burkar folköl? Aldrig 24 9% 12% Ytterst sällan 33 12% 11% Någon gång per år 33 12% 14% Någon gång i månaden 78 29% 30% Ett par gånger i månaden 54 20% 23% Någon gång i veckan 46 17% 10% Summa svar 267 Ej svar 63 Andel pojkar, andel pojkar 2004, andel flickor, andel flickor 2004 Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol motsvarande minst: 18 cl sprit (en halv "kvarting"), eller en helflaska vin, eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk, eller fyra burkar starköl, eller sex burkar folköl? Pojkar 2004 Flickor 2004 Aldrig 8% 8% 10% 18% Ytterst sällan 10% 8% 15% 15% Någon gång per år 10% 13% 15% 14% Någon gång i månaden 32% 30% 25% 29% Ett par gånger i månaden 22% 28% 18% 17% Någon gång i veckan 17% 13% 18% 7% Summa svar Ej svar Berusningsfrekvens I riksundersökningen uppgav 53 % av pojkarna och 48 % av flickorna att de kände sig berusade varje eller nästan varje gång då de drack alkohol. I denna undersökning är motsvarande resultat 66 % för pojkarna och 69 % för flickorna. En liten andelsmässig ökning av berusningsfrekvensen varje eller nästan varje gång har skett sedan 2004-undersökningen och även i svaren på denna fråga är det flickorna som står för hela ökningen. Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor, andel 2004 totalt Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol? Antal svar Procent Pojkar Flickor 2004 Aldrig 9 3% 3% 4% 5% Sällan 31 11% 10% 13% 9% Någon gång ibland 48 18% 21% 14% 20% Nästan varje gång % 40% 43% 45% Varje gång 71 26% 26% 26% 20% Summa svar Ej svar

9 Antal berusningstillfällen Av de alkoholkonsumerande eleverna har 19 % varit berusade mer än 51 gånger det senaste året. Det är en ökning med 7 % sedan 2004-undersökningen. Noterbart är att mönstret går igen från svaren på tidigare frågor i denna del, att det är flickorna som andelsmässigt ökat mest uppgav 13 % av flickorna att de varit berusade mer än 51 gånger det senaste året, i denna undersökning är det 23 %. Antal svar, andel totalt, andel pojkar, andel flickor, andel totalt 2004 Hur många gånger har du varit berusad det senaste året? Antal svar Procent Pojkar Flickor 2004 Ingen gång 19 7% 6% 8% 7% 1 gång 18 7% 6% 8% 5% 2-4 gånger 38 14% 14% 14% 14% 5-10 gånger 49 18% 18% 18% 20% gånger 39 14% 15% 13% 18% gånger 57 21% 24% 17% 22% Mer än 51 gånger 51 19% 16% 23% 12% Summa svar Ej svar Ålder vid första berusning Av de elever som uppgivit ålder för när de var berusade första gången är medelvärdet 14,2 år. I undersökningen 2004 var motsvarande ålder 14 år. Resultaten är inte helt jämförbara då det fanns fler svarsalternativ, 11 år och 10 år eller yngre, vid förra mättillfället. Materialet uppdelat på kön visar att pojkarnas berusningsdebutålder är något lägre än flickornas; 14,1 år respektive 14,3 år. Resultatet ska emellertid betraktas med stor försiktighet. Dels har många svarat att de inte vet när bersusningsdebuten skedde, dels är det yngsta respektive äldsta svarsalternativen öppna. Antal svar, andel totalt, andel 2004 Hur gammal var du när du var berusad första gången? 12 år eller yngre 22 8% 8% 13 år 35 13% 15% 14 år 50 19% 19% 15 år 38 14% 17% 16 år eller äldre 35 13% 10% Vet inte 79 29% 27% Har aldrig varit berusad 11 4% 5% Summa svar 269 Ej svar 61 15

10 LÄKEMEDEL OCH ALKOHOL Även i denna undersökning har eleverna använt olika former av värktabletter i berusningssyfte. Sömn- och lugnande preparat är betydligt mindre förekommande. Sammantaget har en andelsmässig ökning skett av elever som svarat att de använt läkemedel i berusningssyfte sedan Materialet uppdelat på kön visar att det är pojkarna som står för ökningen. Flickorna har sammanlagt minskat sitt användande, samtidigt som en ökning skett av användandet av sömn- och lugnande medel. Antal svar, andel totalt, andel 2004 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Nej % 89% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl 34 10% 9% eller liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter (t..ex. 10 3% 2% Rohypnol, Valium, Sobril) Ja, annat 1 0% 1% Summa svar 330 Andel pojkar, andel pojkar 2004, andel flickor, andel flickor 2004 Har du använt läkemedel tillsammans med eller utan alkohol i berusningssyfte? Pojkar 2004 Flickor 2004 Nej 88% 93% 87% 84% Ja, värktabletter (Alvedon, Magnecyl 10% 4% 11% 14% eller liknande) Ja, sömn- eller lugnande tabletter (t..ex. 2% 2% 5% 2% Rohypnol, Valium, Sobril) Ja, annat 1% 1% 0% 0% Summa svar NARKOTIKA Narkotikaanvändandet har de senaste åren minskat bland ungdomar i riket. I CAN:s gymnasieundersökning (2005) hade 17 % av pojkarna och 13 % av flickorna använt narkotika. I denna undersökning kan man också se en tydlig nedgång av andelen elever som använt narkotika, från 27 % 2004 till 20 %. Materialet uppdelat på kön visar på en andelsminskning både bland pojkar och flickor, även om minskningen för flickorna är betydligt större. Antal svar, andel totalt, andel 2004 Har du någon gång använt narkotika? (Med narkotika avses t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Nej % 73% Ja 66 20% 27% Summa svar

11 Andel pojkar, andel pojkar 2004, andel flickor, andel flickor 2004 Har du någon gång använt narkotika? (Med narkotika avses t.ex. hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, LSD, kokain, heroin och GHB) Pojkar 2004 Flickor 2004 Nej 76% 71% 86% 74% Ja 24% 29% 14% 26% Summa svar Det vanligaste narkotiska preparatet som eleverna använt är cannabis, 98 % har använt det. Annan narkotika förekommer i betydligt mindre utsträckning: 12 % har använt kokain och ecstasy, 8 % har använt amfetamin. Det är ungefär samma mönster som i undersökningen. En liten skillnad mellan könen finns när det gäller vilken annan typ av narkotika än cannabis som eleverna har använt. För pojkarnas del har 13 % använt ecstasy och 7 % kokain. Bland flickorna har 25 % använt kokain och 10 % amfetamin. Antal gånger eleverna använt cannabis varierar stort: en dryg fjärdedel har gjort det en gång, 22 % 2-4 gånger och 17 % 5-10 gånger. Noterbart är att den andelsmässigt största gruppen, 28 % av eleverna, har använt cannabis mer än 21 gånger. Merparten av eleverna, 75 %, har fått tag i narkotika genom att ha blivit bjudna av kamrater. Därefter följer köpt narkotika av kamrater, 34 %, och köpt av någon annan man känner, 19 %. 14 % av eleverna har svarat att de köpt narkotika i skolan eller dess närhet. Narkotikadebutåldern i materialet är ungefär 15 år. I 2004-undersökningen var debutåldern 15,4 år. Liksom resultatet för berusningsdebutålder, ska även detta resultat tolkas med stor försiktighet. Dels är svarsalternativen för yngsta och äldsta debut öppna, dels har 27 % av eleverna i denna grupp svarat att de inte vet när debuten skedde. Möjlighet att pröva narkotika En fråga som CAN ställer för att få en uppfattning om hur vanligt det är med narkotika i ungdomars livsmiljö, är om man haft möjlighet att pröva narkotika. I riksundersökningen (2005) uppgav 36 % av pojkarna och 33 % av flickorna att de haft det. Resultatet är baserat på dem som inte använt narkotika. I vår undersökning har 44 % bland pojkarna och 39 % bland flickorna svarat att det haft möjlighet att pröva narkotika. Svaren kommer från dem som inte använt narkotika. Det är generellt en minskning jämfört med 2004-undersökningen, vilken gäller båda könen. Flickorna har även i denna kategori andelsmässigt minskat mest. Svarskategorin vet inte fanns med i denna undersökning, men inte 2004, vilket medför att resultaten inte är helt jämförbara i denna fråga. Antal svar, andel totalt, andel 2004 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Nej % 52% Ja % 48% Vet inte 33 13% - Summa svar 263 Ej svar 1 17

12 Andel pojkar, andel pojkar 2004, andel flickor, andel flickor 2004 Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Pojkar 2004 Flickor 2004 Nej 42% 54% 50% 50% Ja 44% 46% 39% 50% Vet inte 13% - 12% - Summa svar Ej svar - 1 SNIFFNING I riksundersökningen (2005) hade 8 % av pojkarna och 5 % av flickorna sniffat. Generellt har sniffning blivit mindre vanligt på riksplanet de senaste åren. I denna undersökning har sammantaget 10 % av eleverna uppgivit att de sniffat någon gång. Det är en lika stor andel som i 2004-undersökningen. Materialet uppdelat på kön visar att 13 % av pojkarna och 7 % av flickorna sniffat. Tidigare undersökningar har visat att sniffning sker framför allt i tidiga tonåren och någon nyrekrytering i gymnasiet förekommer knappt. Sniffningsdebuten i materialet är 13,6 år. I 2004-undersökningen var motsvarande resultat 13,8 år. De vanligaste medlen som använts för sniffning är bensin, butangas (tändargas), drivgas från sprayburkar och klister/lim. I fallande ordning. Det är samma mönster som i undersökningen. Antal svar, andel totalt, andel 2004 Har du sniffat någon gång? Nej, ingen gång % 90% Ja, 1 gång 15 5% 3% Ja, 2-4 gånger 9 3% 5% Ja, 5-10 gånger 1 0% 1% Ja, gånger 2 1% 0% Ja, mer än 21 gånger 6 2% 1% Summa svar 330 Andel pojkar, andel pojkar 2004, andel flickor, andel flickor 2004 Har du sniffat någon gång? Pojkar 2004 Flickor 2004 Nej, ingen gång 88% 87% 93% 94% Ja, 1 gång 5% 3% 4% 3% Ja, 2-4 gånger 3% 6% 2% 3% Ja, 5-10 gånger 1% 2% 0% 0% Ja, gånger 1% 0% 0% 0% Ja, mer än 21 gånger 3% 1% 1% 0% Summa svar