Drogvaneundersökning gymnasiet åk

Transkript

1 Drogvaneundersökning gymnasiet åk

2 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: tel (23)

3 Innehåll INNEHÅLL UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG OM UNDERSÖKNINGEN Etik Svarsandel Läsanvisning RESULTAT TOBAK Andel tobakskonsumenter Andel rökare Andel dagligrökare Snusning Vattenpipa Hur får ungdomarna cigaretter Att diskutera ALKOHOL Andel alkoholkonsumenter Berusning och intensivkonsumtion Vilka sorter dricker ungdomar? Problem i samband med alkoholkonsumtion Hembränd sprit, langad utlandsköpt sprit Hur får ungdomarna tag i alkohol? Hur får du vanligen tag på alkohol? Att diskutera NARKOTIKA Haft möjlighet att prova narkotika, andel i procent Har använt narkotika, andel i procent Att diskutera FÖRÄLDRARS BJUDVANOR OCH ATTITYDER Mina föräldrar tycker det är okej Att diskutera SKOLTRIVSEL SKOLK SPEL EGEN HÄLSA DATORANVÄNDNING DEFINITIONER REFERENSER (23)

4 4 (23)

5 Undersökningen i sammandrag Andelen unga män som röker har ökat och är oförändrad bland kvinnorna. Två av fem ungdomar i den här åldern röker vanemässigt eller då och då. Andel unga som någon gång varit berusade har fortsatt sjunka, men nära hälften av de unga kvinnorna och 38 procent av de unga männen dricker sig berusade minst en gång per månad. Alkoholen orsakar en hel del problem i åldersgruppen. 20 procent rapporterar att de åkt med någon berusad eller själva kört berusade och en nästan lika stor andel har rapporterar oskyddat sex som en följd av alkoholpåverkan. Användningen av narkotika har ökat bland männen. 5 (23)

6 6 (23)

7 Om undersökningen Den här undersökningen genomfördes på uppdrag av Uddevalla kommun. Ungdomar i gymnasiets 2:a årskurs besvarade enkäten under oktober-november månad En undersökning med samma frågeformulär genomfördes vid samma tid i grundskolans åk 9 i kommunen. Det formulär som användes har hämtat frågor från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) riksundersökningar och i stort sett samma frågor har använts vid undersökningar i Uddevalla 2001, 2004 och Inmatningen av materialet, bearbetning och rapport har gjorts av Per Blanck Utveckling AB, Fritsla. Etik I undersökningar av det här slaget är det viktigt att elevernas integritet skyddas så långt det är möjligt. Eleverna har därför fått besvara formulären under provskrivningsliknande förhållanden. Formulären läggs av eleven i kuvert som eleven själv försluter. Kuverten samlas in av undersökningsteamet, och läggs i provpåsar klassvis som försluts och sänds till bearbetning. Det är frivilligt att delta i undersökningen. I instruktionen till formuläret beskrivs hur man skall göra om man inte vill delta. Eleven kan då lägga sitt tomma frågeformulär i kuvertet. Därmed skyddas den som inte vill svara från att behöva visa detta. Svarsandel Klasslistor Godk. Borttagna Svarsandel form form procent Läsanvisning Definitioner finns samlade på sidan 23 Resultatet i den här typen av undersökningar bör tolkas med viss försiktighet. Bilden som ges är en ögonblicksbild och jämförelser med andra tidsperioder och andra skolor/kommuner kan vara vanskliga. Undersökningens främsta värde ligger i att den kan vara ett av flera instrument för att beskriva verkligheten. Ungdomarnas, skolpersonalens, fritidsledarnas, föräldrarnas och polisens upplevda verklighet är andra viktiga indikatorer. Med hjälp av den samlade bilden från dessa olika källor kan man föra en diskussion om hur förhållandet bland ungdomarna i kommunen är. Vi har valt att göra jämförelser på de punkter där det är möjligt med den riksomfattande undersökning som gjordes av CAN 2010 (Hvitfeldt, Gripe 2010). Denna undersökning görs under februari månad för åk 2 på gymnasiet så jämfört med ungdomarna i den undersökningen är ungdomarna i Uddevalla 2-3 månader yngre, men detta har sannolikt mycket liten betydelse vid en jämförelse. 7 (23)

8 Resultat Tobak Andel tobakskonsumenter Andelen tobakskonsumenter (definition se sid 23), alltså de som antingen röker eller snusar eller gör bådadera har varit ganska stabilt under undersökningsåren med undantag för 2004 då rökningen bland kvinnorna och männen gick ner, för att tre år senare öka igen. Andel rökare Riket: män 36%, kvinnor: 43% 8 (23)

9 Ungefär en tredjedel av ungdomarna röker, rökningen är något vanligare bland kvinnor än män. Rökningen minskade år 2004, men har åter ökat. Det finns en liten tendens till ökning av rökningen också i de riksundersökningar som CAN gjort. Andel dagligrökare Riket: män 15%, kvinnor 20% Andelen dagligrökare är betydligt lägre än andelen som röker totalt. Knappt var femte röker dagligen. Andelen dagligrökare har ökat bland pojkarna i den här undersökningen. Rökningen bland de unga männen har ökat från 10 procent till 15 även i riksundersökningarna som började 2004 för gymnasiet. Snusning Riket: män 27 %, kvinnor 9 % 9 (23)

10 Snusningen bland de unga männen ligger i stort sett stilla och samma gäller bland de unga kvinnorna. Det är tre gånger så vanligt att en ung man snusar jämfört med en ung kvinna på gymnasiet. Vattenpipa Män Kvinnor Riket män 46 kvinnor 48 Hur får ungdomarna cigaretter Beräknat på dem som är under 18 och röker varje eller nästan varje dag är det ungefär hälften som anger att de köpt sina cigaretter. Andelen har dock minskat något sedan undersökningen startade Att diskutera Med tanke på de hälsokonsekvenser som tobaksbruket har finns all anledning att intensifiera de förebyggande insatserna Dagligrökningen gynnas om skolans insatser för att förhindra rökning på skolans område inte fungerar optimalt. Behöver detta förbättras i Uddevalla? Feströkning eller annan tillfällighetsrökning är vanlig bland ungdomar och kan leda till ett nikotinberoende. Här har nöjesarrangörer och fritidsverksamheter för ungdomar ett särskilt ansvar. 10 (23)

11 Hur kan man ytterligare minska försäljningen av tobak till ungdomar. Lagstiftningen fungerar uppenbarligen inte som det är tänkt, hälften av dagligrökarna under 19 år uppger att de kan köpa cigaretter själva. Alkohol Andel alkoholkonsumenter Riket : män 83 %, kvinnor 84 % Andelen alkoholkonsumenter är nästan lika stor bland kvinnorna som männen. Bland männen har nästan ingen förändring alls skett sedan 2001, och minskningen bland kvinnorna är liten. Berusning och intensivkonsumtion Det är en lägre andel unga män i den här undersökningen som uppger att de någon gång varit berusade än i undersökningen Bland de unga kvinnorna har en minskning skett sedan 2001 förra mätningen, men jämfört med 2007 är nivån i stort sett den samma. 11 (23)

12 Riket män 48 %, kvinnor 45 % Det är en hög andel ungdomar som regelbundet dricker sig berusade. Trenden är nedåtgående, men signalerar en problematisk livsstil. Vilka sorter dricker ungdomar? För att få en bild av vilka sorter ungdomarna dricker har vi valt att se vilken andel av ungdomarna som anger att de dricker en viss sort inom intervallet från varje dag till en gång i månaden. Det är relativt stor andel ungdomar som uppger att de dricker alkoholsorter som bara kan köpas av personer över 20 år. Andelen som uppger att de druckit folköl har minskat. 12 (23)

13 Problem i samband med alkoholkonsumtion Det är inga större förändringar jämfört med Kvinnor och män uppger problem i stort sett i samma omfattning. En oförändrat hög andel uppger att de åkt med berusad förare eller kört moped berusade. 13 (23)

14 Hembränd sprit, langad utlandsköpt sprit Riket män 21%, kvinnor 15 % Ungefär en tredjedel av ungdomarna uppger att de druckit hemtillverkad sprit. Andelen har sjunkit mycket sedan 2001, men är i stort sett oförändrad om man jämför med Ungefär hälften av ungdomarna uppger att de någon gång köpt utländsk alkohol som langats till dem. Sedan förra mätningen har andelen kvinnor som uppger detta minskat, medan det för männen är samma nivå. Hur får ungdomarna tag i alkohol? Kompisar och kompisars syskon är den överlägset vanligaste källan för ungdomarna i undersökningen att få tag i alkohol. Därefter kommer andra vuxna och på tredje plats föräldrar. 14 (23)

15 Hur får du vanligen tag på alkohol? Den vanliagste källan för att få tag på alkoholdrycker är kompisar eller kompisars syskon. Att diskutera Det är en hög andel ungdomar i den här undersökningen, liksom på andra håll som dricker sig berusade en gång i månaden eller oftare. Det bästa sättet att minska ungdomars och vuxnas drickande är att försöka påverka tillgängligheten. Ungdomar verkar kunna få tag på alkohol via människor de känner och som känner dem, som kompisar. Hur kan man minska denna langning? Föräldrars inställning till ungdomars drickande har sannolikt betydelse också i den här åldern. Hur kan vi nå dem? 15 (23)

16 Narkotika Haft möjlighet att prova narkotika, andel i procent Riket män 46 %, kvinnor 40 % Gruppen som uppger att de haft möjlighet att prova narkotika har ökat bland männen och är den samma bland kvinnorna. Har använt narkotika, andel i procent Riket: män 21%, kvinnor 14% Det finns en skillnad mellan könen när det gäller frågan om de någon gång använt narkotika. En majoritet av ungdomarna som säger att de någon gång använt narkotika har gjort det senaste året. 16 (23)

17 Hasch/marijuana är de vanligaste preparaten nästan 200 anger detta. På andra plats kommer Spice, ett hundratal. Sömnmedel och lugnande medel utan läkarordination anges av ett trettiotal. GHB anges av mindre än sex och anabola steroider av ett tiotal. Mer än 100 Mindre än 50 Hasch, marijuana Spice Bl.a: Amfetamin Heroin Ecstasy Anabola (tiotal) GHB (enstaka) Sömn/lugnande medel utan ordination Att diskutera Det är ett antal ungdomar som enligt den här undersökningen någon gång använt narkotika. Hur kan vi arbeta med tillgänglighetsbegränsning samt tidig upptäckt? Hur kan vi förbättra ungdomars förmåga och stärka deras motiv till säga nej till narkotika? Föräldrars bjudvanor och attityder Riket: män 42%, kvinnor 39% Föräldrars bjudvanor har i en rad undersökningar (El-Khouri m fl,2005) visat sig ha ett samband med ungdomarnas alkoholvanor. De ungdomar som blir 17 (23)

18 bjudna hemma dricker mera, än de som inte får alkohol i hemmet. Ett sådant samband kan ses även i denna undersökning: Andel intensivkonsumenter (i procent) Bjuden hemma (n=420) 55 Ej bjuden hemma (n=704) 35 Mina föräldrar tycker det är okej Män Kvinnor Dricker alkohol Röker hasch Röker cigaretter Snusar Dricker mig berusad Andel stämmer dåligt + mycket dåligt Ungdomarna har i undersökningen fått skatta vad de tror om sina föräldrars uppfattning när det gäller en del drogvanor/ beteenden. Störst negativ attityd fanns mot haschrökning, minst mot att dricka alkohol. Enligt ungdomarna så är fler föräldrar negativa till att de röker cigaretter, än att de dricker sig berusade. Några större förändringar mellan undersökningsåren finns inte. Att diskutera Hur kan vi arbeta med föräldrars bjudvanor samt attityder till ungdomarnas drogvanor/beteenden? 18 (23)

19 Skoltrivsel skolk Trivseln i skolan är hög, ca 40 procent av både pojkar och flickor anger att de trivs mycket bra i skolan. Det är mycket få elever som anger att de trivs dåligt eller mycket dåligt mindre än 3 procent! Den skattade trivseln har varit ganska oförändrat positiv genom åren. Skolket har fortsatt minska för kvinnorna och är nu mindre än hälften av vad det var 2001 för de unga kvinnorna. 16 procent av ungdomarna skolkar 2-3 gånger i månaden eller oftare. Spel Frågorna om spel i enkätundersökningen handlar om spel med pengar i form av automatspel, lotteri, sportspel, poker och liknande. 19 (23)

20 10 procent av männen och tre procent av kvinnorna uppger att de spelat för 50 kr eller mer senaste 30 dagarna. Ungefär fyra procent av de unga männen uppger att de spelat för mer än 300 kr denna period. Det är framförallt de unga männen som spelar om pengar. Ungefär fem procent av männen uppger att de spelat på något av penningspelen som anges i enkäten som poker, casino på internet, lotto, sportspel eller lotter. Egen hälsa Kvinnorna rapporterar något sämre fysisk hälsa än männen. Medelvärdet för dem är 3,7, medan männen har 3,9. Fler män än kvinnor rapporterar mycket bra fysisk hälsa 31 procent respktive 19 procent för kvinnorna. 20 (23)

21 När det gäller psykisk hälsa är skillnaderna större. Här har kvinnorna ett medelvärde på 3,7 och männen 4,0. Betydligt färre kvinnor än män rapporterar mycket bra psykisk hälsa 22 procent jämfört med männens 40 procent. Datoranvändning Männen är klart mer sysselsatta med att spela dataspel än kvinnorna under den senaste veckan. Nära en femtedel rapporterar att de spelat 20 tim eller mer under den perioden. Hela 45 procent av kvinnorna rapporterar att de inte spelat alls. 21 (23)

22 När det gäller att surfa eller chatta på nätet är det mer lika mellan könen. 14 respektive 17 procent av männen och kvinnorna rapporterar att de gjorts det mer än 20 timmar, senaste 7-dagarsperioden. Bara fem procent har inte surfat/chattat sista veckan. 16 respektive 14 procent av män och kvinnor rapporterar att datoranvändadet lett till problem för dem. Några samband med hur mycket man spelar per vecka och uppgivna problem har vi inte funnit. 22 (23)

23 Definitioner Tobakskonsument Röker Snusar Alkoholkonsument de senaste 12 månaderna Alkoholkonsument CAN Den som svarat jakande att de röker på alternativen från varje dag till Ja, men bara ibland. Och/eller snusar svarat jakande från varje dag till Ja, men bara ibland Den som svarat jakande att de röker på alternativen från varje dag till Ja, men bara ibland. Svarat jakande från varje dag till Ja, men bara ibland Den som svarat jakande på fråga 3 Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit. (Skattad för år 2004) Den som minst en gång om året eller mera sällan druckit någon mängd av sorterna folköl, starköl, vin, sprit eller alkoläsk/stark cider. (Villkoret är alltså en kombination av sort och ofta-frågorna.) Intensivkonsument Den som dricker en alkoholmängd motsvarande minst 18 cl starksprit vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare. Definitionen motsvarar den internationella binge-drinking. Referenser Babor T, 2003 Alcohol : no ordinary commodity: research and public policy, Oxford University Press. Blanck, P 2002 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001, Uddevalla Kommun. Blanck, P 2005Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2004, Uddevalla Kommun. Blanck, P 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2007, Uddevalla Kommun. El-Khouri m fl,2005 Riskfaktorer för normbrytande beteenden, FoU-rapport 2005:17, Forsknings- och Utvecklingsenheten, Stockholms stadsledningskontor Hvitfeldt T, Gripe I, 2010 Skolelevers drogvanor 2010, CAN rapport 124 Socialstyrelsen, 2005 Folkhälsorapport, Stockholm : Socialstyrelsen, 23 (23)