Drogvanor gymnasiet åk 2

Transkript

1 Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum Munkedal

2 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, augusti 2010 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel Lysekil: Anna Nyman-Holgersson tel Strömstad: Pia Bernhard Johnson tel Munkedal: Catharina Sundström,

3 Sammanfattning I den här rapporten vill vi framförallt lyfta fram de här resultaten: Andelen som röker dagligen är betydligt högre på gymnasiet än i grundskolan. En relativt hög andel (var tredje) röker varje dag eller då och då. När det gäller alkohol kan vi se en positiv utveckling över flera år bland de unga nen: Minskad andel som varit berusade någon gång Minskad andel intensivkonsumenter Just i den här mätningen har även intensivkonsumtionen bland na minskat. Andelen föräldrar som bjuder unga på alkohol har även den minskat Andelen som någon gång provat narkotika har ökat. 3

4 4

5 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Bortfall... 7 LÄSANVISNING... 7 Vad påverkar ungdomars vanor?... 8 Etik... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9 Andel dagligrökare, varje eller nästan varje dag Snusning, varje eller nästan varje dag Andel tobakskonsumenter Vattenpipa Att diskutera ALKOHOL Andel alkoholkonsumenter Vilka sorters alkohol? Dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare Berusning och intensivkonsumtion Intensivkonsumtion av alkohol Problem i samband med alkoholkonsumtion Hemtillverkad sprit Har du köpt alkohol av någon som köpt den utomlands? Hur får ungdomar tag i alkohol? FÖRÄLDRARS BJUDVANOR Bjuden i eget glas, ett eller flera TRAFIK OCH ALKOHOL Kört moped berusad en eller flera gånger Åkt bil, mc eller moped med någon som varit berusad Att diskutera NARKOTIKA Haft möjlighet att prova narkotika Har använt narkotika någon gång SNIFFNING Att diskutera FÖRÄLDRAATTITYDER SKOLTRIVSEL OCH SKOLK Skolk SPEL Spelat för mer än 50 kr de senaste 30 dagarna MOTIONSVANOR Hur ofta tränar eller motionerar du per vecka, på din fritid?

6 DATOR/TV-SPEL OCH DATORVANOR Spelar du dator/tv-spel? Hur många timmar har du spelat dator/tv-spel sammanlagt de senaste 7 dagarna Surfar, chattar du på internet Hur många timmar har du surfat, chattat sammanlagt de senaste 7 dagarna FRITIDSVANOR Gör detta fler än en kväll per vecka HÄLSA Hur trivs du i stort sett med livet just nu? DEFINITIONER REFERENSER TABELLBILAGA Sammandrag Dingle och Tanum

7 Om undersökningen Inmatning av svaren och databearbetning samt rapport har utförts av Per Blanck Utveckling AB. Undersökningen genomfördes huvudsakligen under februari - mars. Bortfall Bortfall i % Antal svar Män/ Dingle /47 (Munkdal) Lysekil /84 Strömstad /36 Tanum /15 Samtliga /183 Bortfallet i undersökningen är drygt en tredjedel. Det interna bortfallet (där eleven valt att inte besvara en fråga) är lågt, någon procent, på de flesta frågor. Inga enkätformulär har avlägsnats ur studien. Detta kan göras då de genomgående fyllts i helt oseriöst. Eftersom Tanum och Dingle har så få svar är deras svar medräknade i helheten, men redovisas inte könsuppdelat på kommunnivå, men några data finns redovisat på s. 36. Läsanvisning Rapporten skall ses som en resultatredovisning. En djupare analys kommer att ske ute i respektive kommun. Diagrammen är resultaten från undersökningen i Norra Bohuslän, under diagrammen återges resultat från den riksrepresentativa drogvaneundersökning som CAN gör årligen (Hvitfledt, Gripe 2010) Om inget annat anges är samtliga tal procentandelar. 7

8 Vad påverkar ungdomars vanor? Den här undersökningen är ett sätt att försöka få grepp om hur ungdomars vanor när det gäller tobak, alkohol och narkotika ser ut. Undersökningen ger dock inga svar på varför det ser ut som det gör. Det är viktigt att komma ihåg att ungdomars vanor på det här området styrs av många olika faktorer som tillgång, lokal kultur, föräldrars inställning, vilken ekonomi man har, vilka kamrater man har, egna attityder och mycket mera. Eftersom undersökningsmaterialet är relativt litet, måste skillnader mellan kommuner och över tid tolkas försiktigt, mindre förändringar och skillnader kan bero på tillfälligheter. Tillsammans med andra iakttagelser som exempelvis lärare, fritidsledare, polis och socialtjänst gör, kan bilden utvecklas och nyanseras. En anonym undersökning, med fasta svarsalternativ har dock visat sig vara det bästa alternativet för att få kunskap om vanor av det här slaget. Andra metoder som intervjuer/samtal fungerar sämre. Definitioner har samlats i en tabell i slutet av denna rapport, s. 27. Jämförelserna med riket avser CAN:s riksundersökning 2010 (Hvitfeldt, Gripe 2010) Etik Det är mycket viktigt att elevernas integritet skyddas i sådana här undersökningar. Eleverna besvarar formulären enskilt under provskrivningsliknande förhållanden. Formulären läggs av eleven i kuvert som eleven själv försluter. Kuverten samlas in av undersökningsledaren, lärare eller annan personal, och läggs i större insamlingskuvert, dessa kuvert försluts och sänds till bearbetning. I instruktionen anges att det är frivilligt att delta i undersökningen och om man inte vill delta, så skall man lägga man sitt tomma frågeformulär i kuvertet. Därmed skyddas den som inte vill svara från att behöva visa detta. Vissa resultat med mycket få (< 6 st.) svar har uteslutits ur denna redovisning för att ytterligare förstärka elevernas integritet. Detta innebär t.ex. att narkotikaanvändning uppdelat efter kön inte sker på kommunnivå. 8

9 Resultat Tobak Andel rökare Röker du? 100% 80% 60% 40% 20% 37% 36% 38% 37% 39% 35% 36% 32% Män Kvinnor 0% Riket: : 36 : 43 Andelen som röker har varit oförändrat sedan de första mätningarna för åtta år sedan. Det är framförallt sällanrökning, alltså inte varje eller nästan varje dag, som är vanlig, speciellt bland pojkar. Även i riksundersökningarna som började 2004 är tendensen den samma stabil andel rökare och många som röker mer sällan än varje dag. 9

10 Andel dagligrökare, varje eller nästan varje dag 100% Röker varje eller nästan varje dag 80% 60% 40% 20% 0% 13% 10% 8% 8% 17% 10% 15% 8% Män Kvinnor Riket: : 15 : 20 Även när det gäller den mer vanebetonade rökningen är läget ganska oförändrat. Andelen som röker dagligen är ungefär hälften av dem som anger att de röker. Snusning, varje eller nästan varje dag Snusar varje eller nästan varje dag 100% 80% 60% 40% 27% Män 20% 16% 14% 15% 0% Talen för lägre än 6, redovisas därför inte Riket: : 17 : 3 10

11 Det har skett en rejäl minskning av dagligsnusningen bland nen. Denna minskning skedde dock mellan och och har därefter hållit sig stabilt. Daglig snusning är fortfarande sällsynt bland de unga na. Andel tobakskonsumenter 100% Tobakskonsument 80% 60% 40% 20% 48% 45% 43% 40% 42% 41% 41% 39% Män Kvinnor 0% Andelen tobakskonsumenter får man genom att lägga samman de som röker och de som snusar eller både och. Det minskade snusandet bland killarna innebär här att båda könen är tobakskonsumenter i ungefär samma utsträckning. Vattenpipa Cirka 50 procent av både och har rökt vattenpipa någon gång. Vid förra undersökningen var denna andel 62 procent. Ungefär en tredjedel har rökt vattenpipa flera gånger. Synen på att använda vattenpipa verkar hos många vara att det inte är att röka; av de 131 som anger att de aldrig rökt är det drygt 20 procent som anger att de rökt vattenpipa. Att röka vattenpipa är dock inte harmlöst utan medför risk för bl.a. skador av ämnen i röken.(statens Folkhälsoinstitut, 2010) Att diskutera Det verkar som att skolans insatser för att motverka rökning på skoltid är framgångsrika; det är relativt få ungdomar som röker dagligen, eller nästan dagligen. Men andelen är högre än i åk 9 11

12 Hur kan vi fortsätta arbeta för att ytterligare minska tobakskonsumtionen bland ungdomar? Hur fungerar rökförbudet på skolans område? Kan vi stödja ungdomar som vill sluta röka på gymnasiet? Har vi samma förhållningssätt till rökning som till snusning i skolan? Vilka regler gäller för rökning/snusning i samband med fritidsaktiviteter, skolresor och liknande sammanhang? Hur ser informationen om användningen av vattenpipa ut? Sker kontroll av försäljning? 12

13 Alkohol Andel alkoholkonsumenter Alkoholkonsumenter 100% 80% 95% 93% 96% 93% 96% 92% 92% 89% 60% 40% Män Kvinnor 20% 0% Riket: : 79 : 84 Andelen alkoholkonsumenter är i stort sett oförändrat sedan. Hela 89 procent av de unga na och 92 procent av de unga nen är alkoholkonsumenter. Vilka sorters alkohol? Om man beräknar andelen som dricker de olika alkoholsorterna en gång i månaden eller oftare får man resultatet som redovisas i tabellen nedan. I starkcider ingår även alkoläsk och liknade blanddrycker som säljs av Systembolaget. Dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare Öl kl II Starkcider Starköl Vin Sprit Det kan vara värt att notera att ungdomarna i undersökningen dricker alkoholdrycker som hör till systembolagssortimentet mer frekvent än det folköl som 13

14 finns att köpa i vanliga affärer. Knappt hälften av ungdomarna dricker sprit en gång i månaden eller oftare. Berusning och intensivkonsumtion Känt sig berusad någon gång 100% 80% 60% 90% 88% 84% 77% 81% 90% 78% 77% 40% 20% Män Kvinnor 0% Riket: : 75 : 78 Det är ungefär var femte ung man eller kvinna som inte varit berusad någon gång i den här åldersgruppen. Bland nen har andelen som varit berusade sjunkit med cirka tio procent sedan, bland na 13. Intensivkonsumtion av alkohol 100% Intensivkonsument 80% 60% 58% 59% 40% 20% 38% 38% 41% 47% 43% 28% Män Kvinnor 0% Riket: : 48 : 45 14

15 Andelen intensivkonsumenter har sjunkit sedan, för nen med 16 procent. För na är det svårare att uttala sig om det är en trend eller ej eftersom deras sänkning kom först i jämförelse med mätningen. Frågan om intensivkonsumtion avser att mäta andelen ungdomar som berusar sig. Att dricka de här gderna vid ett och samma tillfälle kan för en ung, alkoholovan niska som kanske väger runt 60 kg ge en kraftig berusningsnivå på omkring 1,2 promille. Problem i samband med alkoholkonsumtion Åkt med berusad förare Kört moped etc berus Skämts Baksmälla Polisbråk Bestulen Oskyddat sex Oönskat sex Försämrat skolarb Andel Andel Problem ifh lärare Problem ifh vänner Problem ifh föräldrar Förstört saker Tappat pengar Olycka, skadats Bråkat el slagits Gräl 0% 20% 40% 60% 80% Det är en högre andel som rapporterar problem i samband med alkoholförtäring. Nivåerna är för några frågor lägre än mätningen. Jämförelse kan göras i tabellbilagan i slutet av denna rapport. 15

16 Hemtillverkad sprit Druckit hembränt 100% 80% 60% 40% 20% 38% 34% 31% 26% 24% 24% 23% 25% Män Kvinnor 0% Riket: : Andelen ungdomar som rapporterar att de druckit hemtillverkad sprit minskade fram till och därefter har ingen förändring skett, utan ligger ungefär på halva nivån jämfört med. Har du köpt alkohol av någon som köpt den utomlands? Köpt av någon, som köpt alkoholen utomlands 100% 80% 60% 40% 20% 57% 43% 43% 44% 31% 29% Män Kvinnor 0% Andelen som köpt alkohol av någon som köpt den utomlands har minskat men minskningen kom i stort sett bara mellan åren och. 16

17 Hur får ungdomar tag i alkohol? Folköl Starköl/alkoläsk Vin Sprit (n=181) (n=142) (n=99) (n=162) Från syskon Från kompisar och kompisars syskon Från egna föräldrar m lov Från egna föräldrar u lov * Från annan vuxen som bjuder Köper av annan vuxen * 6 * 5 Köper själv *) för små tal, -) frågan ej ställd Andelen i tabellen ovan är beräknad bara på dem (se n-talen, antal svar i tabellhuvudet) som besvarat respektive fråga. Kompisar och kompisars syskon är huvudkällan när ungdomarna skall ha tag i alkohol. 17

18 Föräldrars bjudvanor En ny fråga har infördes i års formulär: Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar? Svarsalternativen är Nej, Ja får smaka ur föräldrars glas, ja enstaka glas, ja mer än enstaka glas. Bjuden i eget glas, ett eller flera 100% 80% Bjuden av föräldrar i eget glas 60% 40% 20% 55% 45% 48% 45% 44% 38% Män Kvinnor 0% Riket: : 42 : 39 Andelen ungdomar som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i eget glas har minskat sedan med cirka 10 procent för både pojkar och flickor. Det är tidigare känt att det finns samband mellan föräldrars bjudvanor och ungdomars alkoholvanor, detta kunde visas i undersökningen för åk 9 (Blanck, ) Sambandet finns också på gymnasiet i den här undersökningen där andelen som är intensivkonsumenter är högre i den grupp som blir bjudna 1 på alkohol av sina föräldrar: Bjuden 57 Icke bjuden 42 1 Här definieras bjuden som Fått alkohol i eget glas, och icke bjuden, som inte blivit bjuden alls eller bara smaka från föräldrars glas. 18

19 Trafik och alkohol Kört moped berusad en eller flera gånger Män Kvinnor Åkt bil, mc eller moped med någon som varit berusad Män Kvinnor Det är många unga som utsatt sig för den betydande skaderisk som det innebär att själv köra berusad eller åka med någon på ett motorfordon samtidigt som föraren är berusad. En minskning av detta risktagande kan ses hos nen, men inte hos na. Att diskutera Hur kan vi arbeta för att minska ungdomars alkoholkonsumtion? Tillgänglighet är en av de viktigaste faktorerna, hur kan man motverka langning särskilt viktigt verkar det vara att nå ungdomar i 20 årsåldern som langar till kamrater? Är de medvetna om vilket ansvar de tar? Borde man arbeta mer individuellt inom t.ex. skolhälsovården för att minska riskfylld alkoholkonsumtion bland unga gymnasieelever? Kan primärvårdens riskbruksarbete vara en inspirationskälla här? Föräldrars bjudvanor har stor betydelse får ungdomars alkoholvanor. Genom att bjuda hemma visar man i praktisk handling en positiv attityd till att ens ungdom dricker alkohol. Bjuder man ungdomar på alkohol, lär man dem dricka. Hur kan vi påverka fler föräldrar till ännu större restriktivitet? Kombinationen alkohol och trafik innebär betydande risker som alltför många ungdomar utsätter sig för, enligt den här undersökningen. Hur kan vi minimera denna risk? Generellt är attityderna till att köra bil berusad starkt negativa, men gäller denna attityd också andra motorfordon som mopeder? Kanske måste vi vuxna ta ett större ansvar för att ungdomar transporteras hem säkert under tonårstiden även om detta kan innebära sena kvällar/nätter? 19

20 Narkotika Haft möjlighet att prova narkotika Haft möjlighet att prova narkotika 100% 80% 60% 40% 20% 32% 32% 29% 23% 35% 27% 28% 23% Män Kvinnor 0% Riket: : 46 : 40 Andelen ungdomar som uppger att de haft möjlighet att prova narkotika inte förändrats nämnvärt. Ungefär en tredjedel av ungdomarna uppger att de är nyfikna på att prova narkotika. Andelen har höjts något för bägge könen sedan senaste mätningen. Har använt narkotika någon gång Andel Riket: : 21 : 14 Andelen som uppger att de någon gång har använt narkotika är i den här undersökningen är på samma nivå som riket. Nivån har dessutom varit ungefär den samma i riksundersökningarna sedan de startade. Andelen i riket som uppger att de använt narkotika senaste månaden är knappt fyra procent. 20

21 Fjorton procent anger att de använt hasch mer än en gång, medan fem procent anger sådant missbruk mer än tre gånger. Fem procent anger att de använt annan narkotika än hasch mer än en gång. Hasch och marijuana är de vanligaste preparaten, mindre än 10 anger användning av sömn- eller lugnande medel utan läkarordination. Mindre än 8 anger användning av morfin eller ecstacy. Ingen anger GHB. Sniffning Tre procent anger att de sniffat någon gång senaste 12 månaderna. Att diskutera Regelbundet narkotikamissbruk bland ungdomar i den här åldern är relativt sällsynt. Massmediebilden av narkotikaanvändning bland ungdomar kan ge intrycket att användningen är vanlig. Hur kan man arbeta för att motverka risken för majoritetsmissförstånd på det här området, det vill säga att ungdomar och andra tror att narkotikabruk är vanligare än vad det är. Hur bedriver vi en bra information och upplysning kring narkotika, utan att det blir konsumentinformation? 21

22 Föräldraattityder okej att jag dricker alkohol okej om jag dricker mig berusad okej om jag röker cigaretter okej om jag snusar okej om jag röker hasch Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 17% 24% 35% 21% 37% 33% 20% 8% 72% 16% 5% 5% 69% 16% 7% 6% 95% 2% 0% 1% Ungdomarna upplever att föräldraattityderna gentemot alkohol är mer liberala än de mot tobak och hasch. Det har inte skett någon nämnvärd förändring jämfört med år. Skoltrivsel och skolk Trivs bra eller mycket bra i skolan 100% 80% 60% 40% 89% 81% 81% 79% 86% 85% 84% 81% Män Kvinnor 20% 0% Det är en hög andel ungdomar som trivs bra eller mycket bra i skolan. Det finns en viss variation mellan åren, men ingen trend. 22

23 Skolk Skolk en gång i månaden eller oftare 100% 80% 60% 40% 20% 38% 39% 30% 28% 28% 27% 25% 18% Män Kvinnor 0% Andelen ungdomar som uppger att de skolkar frekvent från skolan har minskat bland nen jämfört med. Samma utveckling har inte märkts bland na. Spel Spelat för mer än 50 kr de senaste 30 dagarna Män Kvinnor

24 Motionsvanor Hur ofta tränar eller motionerar du per vecka, på din fritid? Män Kvinnor Ingen gång gånger ggr ggr eller fler Drygt hälften av ungdomarna tränar tre gånger eller mer per vecka. Drygt tio procent tränar inte alls. Andelen unga som tränar intensivt är något högre än unga. Ingen eller liten träning är jämnt fördelad mellan könen. Dator/TV-spel och datorvanor Spelar du dator/tv-spel? Män Kvinnor Aldrig 8 39 Mer sällan Varje månad 6 9 Varje vecka 25 9 Varje dag 45 9 Hur många timmar har du spelat dator/tv-spel sammanlagt de senaste 7 dagarna Män Kvinnor Har inte spelat dator/tv-spel tim tim tim tim tim 8 - Mer än 30 tim 17-24

25 Surfar, chattar du på internet Män Kvinnor Aldrig 3 - Mer sällan 6 5 Varje månad 1 2 Varje vecka Varje dag I Ungdomsstyrelsens undersökning (Lindgren, Sandgren, s 50) är det 85 procent i åldersgruppen år som surfar/chattar någon gång i veckan eller oftare, alltså även här på nära nog samma nivå som resultaten ovan. Hur många timmar har du surfat, chattat sammanlagt de senaste 7 dagarna Män Kvinnor Har inte surfat chattat tim tim tim tim tim 3 5 Mer än 30 tim Intensiteten i surfandet har inte förändrats sedan förra mätningen. Var fjärde tonåring i den här undersökningen lägger 16 timmar eller mer på denna syssla. Fritidsvanor Gör detta fler än en kväll per vecka Andel Andel Fritidsgård 5 - Annan fritidsakt, träning Ute med kamrater Hemma hos en kamrat Hemma hela kvällen

26 Hälsa Hur bedömer du din fysiska hälsa? Andel Andel 6% 1% 2% 9% 30% 19% 44% 35% 29% 22% 1 Mycket dålig Mycket bra Hur bedömer du din psykiska hälsa? Andel 10% 2% 4% 3% 25% 16% 32% 33% 44% 25% 1 Mycket dålig Mycket bra Hur trivs du i stort sett med livet just nu? Män Kvinnor Mycket bra Ganska bra Inte särskilt bra 3 10 Inte alls - - De unga na rapporterar i något högre utsträckning än nen dålig psykisk och fysisk hälsa, samt sämre trivsel med livet. 26

27 Definitioner CAN: s definitioner (Hvitfeldt, 2005) har använts i största möjliga utsträckning för att jämförelser skall kunna göras. I denna undersökning har jämförelser gjorts med de undersökningar som CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gör på ett riksrepresentativt urval av åk 2 klasser i hela landet. Om inget annat anges är det undersökningen 2010 (Hvitfeldt T, Gripe I, 2010) som använts vid jämförelsen. Tobakskonsument Tobaksfri Alkoholkonsument Intensiv-konsument av alkohol Den som anger att hon röker från varje dag till någon gång ibland och/eller snusar från varje dag till någon gång ibland. Har aldrig rökt eller snusat, inte ens provat. Den som anger att hon minst en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit, eller 5 cl starkcider. (CAN: s definition utökad med stark cider), (Hvitfeldt, 2002 s. 37) Intensivkonsumtion är i det här sammanhanget att man dricker en alkoholgd vid ett och samma tillfälle, som består av t.ex. 6 burkar folköl, eller fyra burkar starköl eller 18 cl starksprit, en gång i månaden eller oftare. Den angivna alkoholgden blir inte exakt densamma mätt i 100 % alkohol. Avsikten är att få ett mått på hur ofta eleverna dricker stora gder alkohol vid ett och samma tillfälle. Internationellt används begreppet binge-drinking om detta sätt att dricka på. 27

28 Referenser Blanck, P Drogvaneundersökning år 9 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs - Strömstad - Tanum Hvitfeldt T, Gripe I, 2010 Skolelevers drogvanor 2010, CAN rapport 124 Hvitfeldt, T Nyström S, Skolelevers drogvanor 2008, CAN Hvitfeldt, T mfl Skolelevers drogvanor 2005, CAN 2005 Hvitfeldt, T Skolelevers drogvanor 2002, CAN, Hvitfeldt m fl, Skolelevers drogvanor 2001, CAN 2002 Lindgren S, Sandgren T,, Unga och nätverkskulturer, Ungdomsstyrelsens skrifter :12 Statens Folkhälsoinstitut, 2010 Vattenpipa - rök utan risk? Hälsoeffekter, vanor, attityder och tillsyn, Socialstyrelsen Folkhälsorapport. Ungdomsstyrelsen Luppundersökningar ( ungdomsenkäter om hälsa, trygghet, politik, fritid mm.) hämtningsdag ) Om Tobak och folkhälsa (hämtningsdag ) 28

29 Tabellbilaga Nedan redovisas data fördelat per kommun. För Tanum och Munkedal (Dingle) redovisas inte resultat könsuppdelat eftersom antalet svarande är så lågt. Att tolka materialet per kommun är vanskligt eftersom skillnaderna ofta är små, och antalet svarande litet. Tabell 1 Röker Tabell 2 Röker varje eller nästan varje dag Tabell 3 Snusar Lysekil Ström stad Samtliga Lysekil Ström stad Samtliga Lysekil Ström stad Samtliga

30 Tabell 4 Snusar varje eller nästan varje dag Lysekil Strömstad Samtliga Tabell 5 Tobakskonsumenter Tabell 6 Alkoholkonsumenter Tabell 7 Druckit så mycket att du känt dig berusad någon gång Lysekil Ström stad Samtliga Lysekil Ström stad Samtliga Lysekil Ström stad Samtliga

31 Tabell 8 Intensivkonsumtion Tabell 9 Har du någon gång de senaste 12 mån druckit hemtillverkad sprit Andel Andel Andel Andel Andel Andel Tabell 10 Har du någon gång de senaste 12 mån köpt av någon som köpt utomlands? Lysekil Ström stad Samtliga Lysekil Strö mst ad Sam tliga Lysekil Strömstad Samtliga

32 Tabell 11 Haft möjlighet att prova narkotika (beräknat på dem som inte använt) obs andra n-tal Tabell 12 Haft lust att prova narkotika ja+ tveksam (alla) Tabell 13 Använt narkotika någon gång Andel Andel Andel Andel Lysekil Strömstad Samtliga Tabell 14 Bjuden av föräldrar i eget glas Lysekil Ström stad Samtliga Lysekil Ström stad Samtliga Lysekil Strömstad Samtliga

33 Tabell 15 Trivsel i skolan, andel bra eller mycket bra Tabell 16 Skolkar en gång i månaden eller oftare kvnnor Lysekil Ström stad Samtliga Lysekil Ström stad Samtliga Män

34 Figur 1 Har du haft något av följande problem i samband med att du druckit alkohol, andel ja? Åkt med berusad förare Åkt med berusad förare Kört moped etc berus Kört moped etc berus Skämts Skämts över Baksmälla Baksmälla Polisbråk Polisbråk Bestulen Bestulen Oskyddat sex Oskyddat sex Oönskat sex Försämrat skolarb Problem ifh lärare Problem ifh vänner Problem ifh föräldrar Förstört saker Andel Andel Oönskat sex Försämrat skolarb Problem ifh lärare Problem ifh vänner Problem ifh föräldrar Förstört saker Andel Andel Tappat pengar Tappat pengar Olycka, skadats Olycka, skadats Bråkat el slagits Bråkat el slagits Gräl Gräl 0% 20% 40% 60% 80% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

35 Sammandrag Dingle och Tanum Dingle Tanum Andel Röker 28 Röker varje/nästan varje dag 17 Alkoholkonsument 84 Intensivkonsument 19 Provat narkotika Trivs i skolan 83 Skolkar 17 Andel Röker 55% Röker varje/ nästan varje dag 16% Alkoholkonsument 97% Intensivkonsument 32% Provat narkotika 19% Trivs i skolan 81% Skolkar 23% 35