Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet Västernorrlands län

Transkript

1 Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum Härnösand Rapport nr 7, 5 ISSN ISRN LTY-FHC-R--7-SE

2 Sammanfattning Denna rapport bygger på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CANs undersökning av skolelevers drogvanor i åk 2 på gymnasiet år 4. Undersökningen har genomförts som en totalundersökning vilket omfattar 174 klasser i Västernorrlands län. I övriga Sverige har samma enkät använts i en stickprovsundersökning omfattande 38 klasser elever deltog fördelat på 151 klasser i Västernorrland. I undersökningen ställs frågor om trivsel i skolan, konsumtion av tobak, alkohol och narkotika och andra droger. Länets ungdomar följer i stort sett samma konsumtionsmönster av droger som ungdomarna i riket, men med vissa variationer. Länets ungdomar röker i mindre utsträckning än riksgenomsnittet men länets flickor snusar betydligt mer än flickorna i riket. Länets ungdomar dricker alkohol mer sällan än rikets ungdomar. Det är däremot betydligt vanligare att ungdomarna i länet dricker hembränt medan konsumtionen av smuggelsprit är något lägre än riksgenomsnittet. Undersökningen visar att det är vanligare att ungdomar som konsumerar alkohol har alkoholrelaterade problem, framför allt bland flickorna. En stor del av ungdomarna i Västernorrland trivs i skolan. Det finns också vissa variationer mellan kommunerna, men de största variationerna finner man mellan könen. Variationerna mellan könen återfinns även i riksundersökningen. 1

3 1 Inledning Metod Undersökningens upplägg och genomförande Metodproblem Resultat Västernorrland Trivsel i skolan Skolk Tobak Rökning Snusning Alkohol Hembränd sprit Alkoholrelaterade problem Narkotika, dopning och sniffning Narkotika

4 1 Inledning Såväl i Sverige som i flera andra länder ägnas ungdomens konsumtion av olika typer av beroendeframkallande medel ett stort intresse i debatten. I många länder har det därför genomförts undersökningar om ungdomens konsumtion av alkohol och narkotika. Ofta ingår också frågor om tobak och sniffning. Den serie av årliga skolundersökningar som genomförts i Sverige sedan 1971 är emellertid unik i ett internationellt perspektiv. CAN har sedan 1986 genomfört enkätundersökningar i skolan och har ett avtal med staten att genomföra olika drogvaneundersökningar och statistiksammanställningar. Sedan 1997 har landstinget i Västernorrlands län och länets kommuner genomfört länstäckande totalundersökningar av elevers drogvanor. Vartannat år har undersökningen omfattat länets niondeklassare och vartannat år har undersökningen gjorts bland gymnasieelever i årskurs 2 och 3. År 3 gav landstinget och länets kommuner uppdraget åt Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, CAN att genomföra undersökningen. Denna förändring innebar att länets resultat numera är jämförbara med rikets. År 4 har samarbetet fortsatt och gymnasiets elever i årskurs 2 på gymnasiet har studerats. Syftet med drogvaneundersökningen är att jämföra drogvanorna bland eleverna i Västernorrlands län med motsvarande vanor hos skolungdomar i riket som helhet samt att göra jämförelser mellan länets kommuner. På Landstinget Västernorrlands webbplats finns CAN:s rapport och tabellbilaga att ladda hem. 1.1 Metod Undersökningens upplägg och genomförande Drogvaneundersökningen i Västernorrlands län år 4 har genomförts som en totalundersökning i samtliga klasser år 2 på gymnasiet (174 stycken). Riksundersökningen har genomförts som en stickprovsundersökning där urvalet omfattade 38 klasser. Samma enkät har använts i Västernorrlands län och övriga riket. I Västernorrland deltog 151 klasser och i riksundersökningen 2 klasser. Enkäten var planerad att besvaras under vecka 12, dock hade inte alla klasser möjlighet till det så tiden förlängdes fram till vecka 15. Antalet bearbetade formulär redovisas i tabell 1, liksom bortfallet, dvs antalet elever som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället. Bearbetade formulär Bortfall Pojkar Flickor Totalt % Västernorrland Riket Tabell 1 Antalet bearbetade enkäter och bortfall i procent. 3

5 Alla formulär har granskats manuellt före databearbetning och ännu en gång efter skanning, formulär med orimliga svar eller där frågan om könstillhörighet lämnats obesvarad har sorterats bort. Sammanlagt 25 formulär i Västernorrland och 53 i riksundersökningen. Formuläret innehöll cirka 7 frågor och besvarades anonymt. Det interna bortfallet finns inte redovisat i de enskilda frågorna. Det interna bortfallet varierar mellan till 2 procent vid de allra flesta frågorna, eftersom att det är lågt kan det antas inte ha någon större påverkan på resultatet Metodproblem Alla undersökningar är förknippade med olika typer av metodologiska problem, som måste beaktas vid tolkningen av resultaten. Dessa utgörs bla av urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. För var och en av dessa finns sedan slumpmässiga och systematiska felkällor. Storleken av de slumpmässiga variationerna kan beräknas. Detta gäller emellertid inte de systematiska felen, dvs de felkällor som bidrar till att det sanna värdet på en parameter avviker på ett icke slumpmässigt sätt från det verkliga beteendet. Urvalsfel kan enbart fås i urvalsundersökningar och inte i totalundersökningar som undersökningen i Västernorrlands län. Ett vanligt problem i samband med enkätundersökningar är bortfallet, dvs de personer som skulle ha besvarat formuläret men som av olika skäl inte deltog i undersökningen. I drogvaneundersökningen finns två typer av sådana bortfall. Det ena utgörs av elever i de klasser som av olika skäl inte deltog i undersökningen och det andra utgörs av dem som var icke närvarande i klassen i samband med datainsamlingen. Att en elev, som är närvarande vid undersökningstillfället, vägrar att delta förekommer praktiskt taget aldrig. I Västernorrlands län var det 23 klasser som inte deltog i undersökningen. Det finns emellertid ingen anledning att anta att bortfallet av klasser är systematiskt, och det torde därför inte ha påverkat undersökningsresultatens representativitet i någon betydande omfattning. Mätfel är skillnaden mellan ett erhållet och ett sant värde. Mätfel orsakas av mätinstrumenten, mätmetoden och svarens tillförlitlighet, dvs huruvida eleverna lämnar sanningsenliga svar. Vid flera studier av den vuxna befolkningen har man funnit en ovilja att redovisa känsliga förhållanden och att respondenterna medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av bla alkohol och tobak. Det kan naturligtvis inte uteslutas att somliga elever skulle rapportera en för låg konsumtion (underrapportering), men även motsatsen kan förekomma, dvs att man uppger en för hög konsumtion (överrapportering). En alltför högt redovisad konsumtion kan vara ett utslag av leklust. I 4 års studie upptäcktes och utsorterades, som tidigare nämnts, 51 stycken sådana formulär i riksundersökningen och 23 stycken i Västernorrlands län. 4

6 2 Resultat Västernorrland 2.1 Trivsel i skolan I såväl denna studie som i andra studier av ungdomars drogvanor framgår det att det finns ett samband mellan låg skoltrivsel och riskbeteenden när det gäller bla alkohol och droger. Därför är det viktigt att undersöka hur eleverna trivs i skolan också i en undersökning som syftar till att kartlägga droganvändningen. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan under många år. De flesta ungdomar uppger att de trivs i skolan men samtidigt finns en betydande del som inte trivs. I tabellen nedan presenteras svarsfördelningen över frågan Hur trivs du i skolan? Västernorrland Riket Västernorrland Riket Pojkar Flickor Mycket bra Ganska bra Så där Ganska dåligt Mycket dåligt Ej svarat Figur 1 Procentuell fördelning på frågan Hur trivs du i skolan? De allra flesta uppger att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan. 83 procent av länets pojkar och 81 procent av länets flickor uppger att de trivs mycket eller ganska bra i skolan. I riket är motsvarande siffror 85 procent respektive 82 procent. De allra flesta som svarat på enkäten uppger att de trivs bra i skolan, men det är ändå många elever som uppger att de trivs dåligt. Med tanke på sambanden mellan trivsel i skolan och riskbeteenden är detta viktigt att uppmärksamma. I länet är det flickorna i Timrå och Sollefteå kommun som uppger att de trivs sämst i skolan i förhållande till de andra kommunerna. Medan de pojkar som uppger att de mår sämst i förhållande till de övriga kommunerna bor i Kramfors kommun. 5

7 Karta 1 Andelen flickor som trivs mycket bra eller ganska bra i skolan fördelat per kommun i Västernorrlands län. Karta 2 Andelen pojkar som trivs mycket bra eller ganska bra i skolan fördelat per kommun i Västernorrlands län. 6

8 2.1.1 Skolk I länet är det 39 procent av pojkarna som uppger att de skolkar en gång i månaden eller oftare och bland flickorna 33 procent. Motsvarande siffror för riket är 39 procent för pojkarna och 38 procent för flickorna. Andelen flickor som uppger att de skolkar en gång i månaden eller oftare är högst i Sundsvalls kommun (44%), och lägst i Härnösands kommun 21%. Andelen pojkar som uppger att de skolkar är högst i Timrå kommun (54%), och lägst i Ånge kommun (3%). Karta 3 Andelen flickor som skolkar 1 gång/månad eller oftare fördelat per kommun i Västernorrlands län. 7

9 Karta 4 Andelen pojkar som skolkar 1 gång/månad eller oftare fördelat per kommun i Västernorrlands län. 2.2 Tobak Rökning Svarsalternativen på frågan om man röker varierar mellan varje dag till bara ibland och aldrig. Nedan redovisas de som svarat ja på frågan, att man röker varje dag, på fest eller bara ibland. I länet uppger 3 procent av pojkarna att de röker och 34 procent av flickorna. För riket uppger 32 procent av pojkarna att de röker och 38 procent av flickorna. Jämför man det med resultatet från föregående års undersökning som genomfördes bland nionde klassare i länet så är siffran för pojkar 14 procent och för flickor 29 procent. För pojkarna är skillnaden stor men betydligt mindre för flickorna. % Västernorrland Riket Pojkar Flickor Figur 2 Andelen pojkar och flickor som svarat ja på frågan Röker du?. 8

10 Det vanligaste sättet att få tag på cigaretter är att man köper själv (ca 12 procent av de svarande är 18 år eller äldre), därefter är det vanligt att man får av kompisar för både pojkar och flickor. % Pojkar Flickor Köper själv Från kompisar Från föräldrar Från annan vuxen Figur 3 Svarsfördelning på frågan Hur får du tag på cigaretter? Andelen flickor som uppger att de röker är minst i Härnösands och Ånge kommun (31%) och högst i Timrå kommun (38%). Andelen pojkar som uppger att de röker är minst i Ånge kommun (17%), och högst i Härnösands, Sollefteå och Örnsköldsviks kommun (35%). Karta 5 Andelen flickor som röker fördelat per kommun i Västernorrlands län. 9

11 Karta 6 Andelen pojkar som röker fördelat per kommun i Västernorrlands län Snusning Fler pojkar än flickor uppger att de snusar ofta eller vid enstaka tillfällen i länet och i riket. Procentuellt är det fler flickor som uppger att de snusar i länet jämfört med riket, procent av flickorna i länet uppger att de snusar medan 9 procent av flickorna i riket uppger att de snusar. Bland pojkarna i länet är det 3 procent som uppger att de snusar, motsvarande siffra för riket är 32 procent. % Västernorrland Riket Pojkar Flickor Figur 4 Svarsfördelning på frågan Snusar du? Det är vanligast att man köper snusen själv (ca 12 procent av de svarande har fyllt 18 år) för både pojkar och flickor, därefter är det vanligast för flickorna att de får från kompisar. Näst vanligast för pojkarna är att de får från kompisar eller från föräldrar. 1

12 % Pojkar Flickor Köper själv Från kompisar Från föräldrar Från annan vuxen Figur 5 Svarsfördelning på frågan Hur får du vanligen tag på snus? Andelen flickor som snusar är stor i Västernorrlands län i jämförelse med riket och skillnaden mellan flickor och pojkar är stor. Andelen pojkar som snusar är större än andelen flickor i länets alla kommuner. Procentuellt är det flest flickor som snusar i Örnsköldsviks kommun (29%). Bland pojkarna återfinns störst andel snusare i Kramfors kommun (33%). Karta 7 Andelen flickor som snusar fördelat på kommun i Västernorrlands län. 11

13 Karta 8 Andelen pojkar som snusar fördelat per kommun i Västernorrlands län. 2.3 Alkohol Bland länets gymnasieungdomar är det 84 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna som räknas som alkoholkonsumenter. Motsvarande siffra i riket är 87 procent för pojkarna och 9 procent för flickorna. Den uppgivna års alkoholkonsumtionen har räknats om till ett alkoholkonsumtionsindex. Index motsvarar att personen inte alls dricker alkohol. Index 6 motsvarar en skattad alkoholkonsumtion på över tio liter procentig alkohol på ett år, vilket motsvarar cirka 32 burkar starköl per månad. 12

14 Konsumtionsindex Skattad årskonsumtion i cl alkohol % (icke- konsumenter) Andelen icke- konsumenter av alkohol är för flickorna i länet 13 procent och för pojkarna 14 procent, motsvarande för riket är 9 respektive 1 procent. Andelen hög konsumenter (konsumtionsindex 6) av alkohol är lägre i Västernorrland jämfört med riket. Bland flickorna i länet uppger 8 procent att de är hög konsumenter och bland pojkarna är motsvarande siffra 16 procent. % Flickor Västernorrland Riket % Pojkar Västernorrland Riket Konsumtionsindex Konsumtionsindex Figur 6 Konsumtionsindex för flickor och pojkar i Västernorrlands län och riket. I Kramfors kommun finns den lägsta andelen flickor som konsumerar alkohol (82%). Ånge kommun har den lägsta andelen alkohol konsumenter bland pojkar (76%). 13

15 Karta 9 Andelen flickor som konsumerar alkohol fördelat per kommun i Västernorrlands län. Karta 1 Andelen pojkar som konsumerar alkohol fördelat per kommun i Västernorrlands län. 14

16 Andelen pojkar som uppger att de känner sig berusade när de dricker alkohol någon till flera gånger per månad är 47 procent i länet och bland flickorna 45 procent. I riket är motsvarande siffror 52 procent respektive 45 procent. Andelen som uppger att de aldrig dricker sig berusad varierar mellan 6 till 8 procent för länet och riket. % Pojkar Västernorrland Riket % Flickor Västernorrland Riket Dricker inte En gång/mån eller oftare Några ggr/år eller mer sällan Aldrig Dricker inte En gång/mån eller oftare Några ggr/år eller mer sällan Aldrig Figur 7 Svarsfördelning på frågan "Hur ofta känner du dig berusad när du dricker alkohol?" Hembränd sprit Hembränd sprit är enligt undersökningen vanligare att man konsumerar i länet än i riket. 55 procent av pojkarna i Västernorrland uppger att de druckit hembränd sprit i jämförelse med 34 procent i riket. Bland flickorna är motsvarande siffra i Västernorrland 53 procent och i riket 32 procent. % Västernorrland Riket Pojkar Flickor Figur 8 Andel som druckit hembränd sprit någon gång under det senaste 12 månaderna i Västernorrlands län och riket. Andelen flickor som druckit hembränd sprit är högst i Ånge kommun (81%), lägst i Örnsköldsviks kommun (48%). Andelen pojkar som druckit hembränd sprit är högst i Härnösands kommun (72%), och lägst i Timrå kommun (%). 15

17 Karta 11 Andelen flickor som druckit hembränd sprit under de senaste 12 månaderna fördelat per kommun i Västernorrlands län. Karta 12 Andelen pojkar som druckit hembränd sprit under de senaste 12 månaderna fördelat per kommun i Västernorrlands län. 16

18 2.3.2 Alkoholrelaterade problem Bland flickor och pojkar är det vanligt med individuella problem i samband med alkoholkonsumtion. Sexuella problem avser oskyddat sex, oönskat sex. Brottsrelaterade problem avser att man hamnat i bråk med polisen, bråkat, slagits, blivit rånad eller bestulen. Relationsrelaterade problem avser att man grälat, haft problem med förhållandet till föräldrar, vänner eller lärare. Individuella problem avser att man fått försämrade prestationer i skolan eller arbetet, haft huvudvärk, mått illa dagen efter (sk baksmälla), förstört saker eller kläder, tappat pengar eller andra värdesaker. I diagrammen nedan kan man se att de som konsumerar alkohol i större utsträckning har relationsproblem och individuella problem än de som inte konsumerar alkohol. Flickorna uppger att de i större utsträckning än pojkarna har individuella problem. Flickor procent individuella problem relationsproblem sexuellt relaterade problem brottsrelaterade problem (n-19) 1-2 (n-337) 3-4 (n-225) 5-6 (n-175) konsumentindex Figur 9 Konsumentindex i förhållande till alkoholrelaterade problem för flickor i Västernorrlands län. Pojkar procent individuella problem relationsproblem sexuellt relaterade problem brottsrelaterade problem (n-146) 1-2 (n-247) 3-4 (n-2) 5-6 (n-353) konsumentindex Figur 1 Konsumentindex i förhållande till alkoholrelaterade problem för pojkar i Västernorrlands län. 17

19 2.4 Narkotika, dopning och sniffning Narkotika 88 procent av pojkarna i Västernorrlands län uppger att de aldrig använt narkotika, och 87 procent av flickorna. I riket är motsvarande siffra 82 procent respektive 86 procent. Andelen som använt narkotika är något lägre i Västernorrlands län i jämförelse med riket. % Ja Nej Västernorrland Riket Västernorrland Riket Pojkar Flickor Figur 11 Svarsfördelning på frågan "Har du någon gång provat narkotika?" Andelen ungdomar som använt narkotika varierar i länet och till skillnad från riket är det vanligare bland flickor än bland pojkar. Andelen flickor som inte använt narkotika är lägst i Kramfors kommun (11%) och högst i Timrå kommun (17%). Andelen pojkar som använt narkotika är lägst i Kramfors kommun (7%) och högst i Sollefteå kommun (16%). 18

20 Karta 13 Andel flickor som någon gång provat narkotika fördelat per kommun i Västernorrlands län. Karta 14 Andelen pojkar som någon gång provat narkotika fördelat per kommun i Västernorrlands län. 19

21