Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010

Transkript

1 CAN Uppdragsundersökning 22 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 Isabella Gripe, Thomas Hvitfeldt, Malena Östberg

2 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta görs bland annat genom biblioteket, trycksaker av olika slag, webbsidor, seminarier, kurser och konferenser. CAN följer drogutvecklingen CAN följer utvecklingen av bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. CAN samlar in och sammanställer resultat från undersökningar, statistik och andra data, gör egna undersökningar och utredningar eller ger forskare i uppdrag att göra det. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Omslag: Löwenberg Media ISSN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Klara Norra Kyrkogata 34, Box 70412, Stockholm Tel: , fax: E-post: can@can.se, hemsida:

3 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet år 2 Härryda 2010 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Uppdragsundersökning nr 22 Stockholm, 2010

4 Innehåll Inledning... 3 Undersökningens upplägg och genomförande... 3 Kommentarer till tolkningen av resultaten... 7 Resultat... 8 Alkoholkonsumenter... 8 Total årlig alkoholkonsumtion... 9 Intensivkonsumtion Negativa konsekvenser av alkohol Provat narkotika Rökare Snusare Total tobakskonsumtion Resultat av några följdfrågor Referenser Tabeller årskurs Tabeller gymnasiets år Bilaga 1: Enkät årskurs 9 Bilaga 2: Enkät gymnasiets år 2

5 Inledning Såväl i Sverige som i flera andra länder ägnas ungdomars konsumtion av olika typer av beroendeframkallande medel ett stort intresse i debatten. I många länder har det därför genomförts undersökningar om ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Ofta ingår också frågor om tobak och sniffning. Den serie av årliga skolundersökningar som genomförts i Sverige sedan 1971 är emellertid unik i ett internationellt perspektiv. CAN har sedan 1986 genomfört enkätundersökningar i skolan och har ett avtal med staten om att genomföra olika drogvaneundersökningar och statistiksammanställningar. I anslutning till 2010 års rikstäckande skolundersökning åtog sig CAN, enligt en överenskommelse med Härryda kommun, att genomföra en studie av drogvanorna bland eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Härryda. Avsikten har varit att tillhandahålla en könsuppdelad tabellredovisning av svaren för kommunen, inklusive bakgrundsinformation och allmänna metodologiska kommentarer, samt att redovisa vissa nyckeltal från 2010 års riksundersökning och jämföra dessa med resultaten i Härryda. Undersökningens upplägg och genomförande Undersökningen i Härryda kommun har genomförts som en totalundersökning i samtliga klasser i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. I Härryda kommun deltog 22 av 22 klasser i årskurs 9, i gymnasiets år 2 deltog 25 av 27 klasser vilket ger ett bortfall på klassnivå på 0 respektive 7 procent (se även avsnittet om metodproblem för en närmare beskrivning av bortfallet). Enkäten skulle företrädesvis besvaras under vecka 10, de klasser som inte hade möjlighet till detta fick istället besvara enkäten under vecka 11 eller 12. Formuläret som eleverna i årskurs 9 besvarade innehöll 76 frågor, det som eleverna i gymnasiets år 2 besvarade innehöll 77 frågor (bilaga 1 och 2). Innan enkätformulären sändes ut kontaktades de skolor som skulle ingå i undersökningen. Formulären distribuerades genom rektorernas försorg till vederbörande lärare för de utvalda klasserna. Enligt instruktioner från CAN skulle eleverna besvara formulären i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden. För att elevernas anonymitet skulle vara skyddad fick de själva stoppa formuläret i ett kuvert som de sedan klistrade igen. De informerades också om att deras svar endast skulle användas för statistiska bearbetningar och att ingen analys av enskilda klasser skulle redovisas. Metodproblem Alla frågeundersökningar är behäftade med olika typer av metodologiska problem, som måste beaktas vid tolkningen av resultaten. Dessa utgörs bland annat av urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. För var och en av dessa finns sedan slumpmässiga och systematiska felkällor. Storleken på de slumpmässiga variationerna kan beräknas. Detta gäller emellertid inte de systematiska felen, det vill säga de felkällor som bidrar till att det sanna värdet på en parameter avviker på ett icke slumpmässigt sätt från det verkliga beteendet. Urvalsfel fås, per definition, enbart i urvalsundersökningar och inte i totalundersökningar som undersökningen i Härryda kommun. 3

6 Ett problem i samband med frågeundersökningar utgörs av bortfallet, det vill säga de personer som skulle ha besvarat formuläret men som av olika skäl inte deltog i undersökningen. I skolundersökningarna finns två typer av sådana bortfall. Den ena typen utgörs av eleverna i de klasser som av olika skäl inte deltog i undersökningen och den andra typen utgörs av de elever som var frånvarande i samband med datainsamlingen. Att en elev, som är närvarande vid undersökningstillfället, vägrar att delta är ovanligt. I Härryda valde en elev i årskurs 9 att inte delta i undersökningen. Bortfallet på klassnivå redovisas i tabell A nedan. Bortfallet på klassnivå i gymnasiets år 2 har sannolikt större betydelse för resultaten än vad klassbortfallet i en grundskoleklass har. Detta eftersom sammansättningen av elever i gymnasieklasserna i högre grad sker utifrån elevernas intressen och egenskaper. I grundskolan kan elevsammansättningen antas vara mer slumpmässig. I årskurs 9 deltog alla klasser och klassbortfallet ger därför inga problem. I gymnasiet år 2 var det två klasser som inte deltog vilket motsvarar 7 procent. Även ett lågt bortfall kan ha betydelse för resultaten, något man bör ha i åtanke när tabellerna och diagrammen tolkas. Tabell A. Antal klasser i urvalet och antalet klasser som ej deltagit samt bortfallet på klassnivå i procent i Härryda. Årskurs 9 Gymnasiet, år 2 Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit 0 2 Bortfall på klassnivå, procent 0% 7% I tabell B och C redovisas bortfallet på individnivå, det vill säga antalet elever som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället. I samband med undersökningen har uppgifter tagits in om orsakerna till frånvaron, vilket också redovisas i tabellen. Sjukdom var den vanligaste orsaken till frånvaro vid undersökningstillfället. I tabellerna redovisas även antalet formulär som sorterats bort eftersom de bedömts vara skämtsamt eller överdrivet ifyllda. Tabellen visar på en jämn fördelning mellan överdriven konsumtion och oseriösa svar i årskurs 9 som orsak till att formulären plockades bort. I gymnasiet var den vanligaste orsaken till att ett formulär blev bortplockat överdriven konsumtion. Tabell B. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak i Härryda samt antalet bortplockade formulär. Årskurs 9. Totalt Andel frånvarande elever Sjuk Vägrat besvara enkäten 0 Beviljad ledighet Annan skolaktivitet Olovlig frånvaro Annan frånvaro Antal bortplockade formulär Totalt Oseriösa svar Överdrivna konsumtionsvanor Ej uppgett kön 4

7 Tabell C. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak i Härryda (antalet inom parentes) samt antalet bortplockade formulär. Gymnasiet, år 2. Totalt Andel frånvarande elever Sjuk Vägrat besvara enkäten Beviljad ledighet Annan skolaktivitet Olovlig frånvaro Annan frånvaro Antal bortplockade formulär Totalt Oseriösa svar 2 2 Överdrivna konsumtionsvanor Ej uppgett kön I anslutning till 1993 års undersökning gjordes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Då gjordes även en uppföljning av bortfallet, de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället fick besvara formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en större konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter om man beaktade de senare erhållna uppgifterna om bortfallet (Andersson & Hibell 1993). Antalet bearbetade formulär och bortfallet på individnivå i procent redovisas i tabell D. Totalt har 412 enkäter i Härryda årskurs 9 och 355 enkäter i Härryda gymnasiet år 2 databearbetats och analyserats. Svaren från dessa enkäter ligger till grund för den föreliggande redovisningen. Tabell D. Antalet bearbetade formulär och bortfallet i procent i Härryda. Bortfall Årskurs % Gymnasiet, år % Mätfelet är skillnaden mellan ett erhållet och ett sant värde. Mätfel kan grovt sett sägas orsakas av mätinstrumenten, mätmetoden och svarens tillförlitlighet, det vill säga huruvida eleverna lämnar sanningsenliga svar. Vid flera studier av den vuxna befolkningen har man funnit en ovilja att redovisa känsliga förhållanden och att respondenterna medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av bland annat alkohol och tobak. Det kan naturligtvis inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie skulle rapportera en för låg konsumtion (underrapportering), men även motsatsen förekommer, det vill säga att man uppger en för hög konsumtion (överrapportering). En alltför högt redovisad konsumtion kan vara ett utslag av leklust. Ett dylikt beteende torde många gånger ta sig uttryck i helt orimliga och uppenbart felaktiga svar och svarskombinationer som genomskådas vid granskningen av formulären. Ett annat, och antagligen mer vanligt, skäl att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara att man vill imponera på sina kamrater. Det kan också vara så att man inför klasskamraterna brukar ge sken av att dricka mer än vad man egentligen gör. Trots att 5

8 formulären skall besvaras under samma former som vid ett enskilt skriftligt prov kan det inte alla gånger undvikas att några har möjlighet att se vad andra svarar. Vetskapen om att andra eventuellt har möjlighet att se svaren kan medföra att somliga även i enkätsituationen uppger ett falskt konsumtionsbeteende. För att minska risken för att eleverna inte skall svara sanningsenligt har undersökningarna genomförts helt anonymt. Vid genomförandet av undersökningen har en lärare varit närvarande för att bland annat motverka störande moment och se till att undersökningen genomförs enligt instruktionerna från CAN. Detta ger dock ingen fullständig garanti för att somliga inte angett en över- eller underkonsumtion av alkohol, narkotika eller andra droger. Undersökningen är genomförd som en gruppenkät. Gruppenkäter är ett effektivt sätt att undersöka många personer, och bortfallet på grund av vägran blir, som nämnts ovan, vanligtvis litet. Viktigt vid denna typ av enkäter är att eleverna får tillräckligt med tid på sig att besvara enkäten och att de upplever att de kan svara på enkäten utan att riskera att identifieras. Bearbetningsfel avser de fel som kan uppstå vid bearbetningen, analysen och rapporteringen av undersökningens resultat. De enkäter som besvarats har granskats manuellt, bland annat för att upptäcka oseriöst ifyllda enkäter, varefter de har skannats in i en dator. Datamängden har sedan bearbetats och ett dataset har upprättats. Generellt kan man säga att ju fler steg som förekommer i databehandlingsprocessen, desto mer ökar risken för att fel skall uppträda. Genom att gå metodiskt tillväga, samt att med felsökningar och kontroller granska resultaten, kan bearbetningsfelet hållas lågt. Bearbetningsfelen brukar anses vara den feltyp som bidrar minst till det totala felet. De representativitets- och tillförlitlighetsproblem som behandlats bör naturligtvis beaktas vid tolkningen av resultaten. En viktig slutsats kan vara att enskilda siffror snarare bör ses som storleksordning på konsumtionen av en viss drog än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att till exempel jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Härtill kan läggas att det finns anledning att anta att felkällorna är ungefär lika stora i ungersökningen i hela landet som i specialstudien i Härryda kommun (urvalsfelet undantaget). Vid jämförelser mellan Härryda kommun och riket är det viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta och att inte dra för långtgående slutsatser vid låga frekvenser. 6

9 Kommentarer till tolkningen av resultaten För att underlätta tolkningen av resultatet ges nedan några metodologiska kommentarer, dessutom redogörs för några begrepp som återfinns i tabellerna. Materialet presenteras genomgående uppdelat efter kön, med undantag för de tillfällen då svarsfrekvensen är så pass låg att det kan anses integritetskränkande att redovisa andel elever. I de flesta tabeller redovisas procenttal beräknade på totalmaterialet, det vill säga samtliga elever i respektive grupp. I dessa fall redovisas inga bastal för procentberäkningarna (antalet elever framgår av tabell D). I de fall då procentberäkningarna endast avser en begränsad del av eleverna redovisas bastalen för procentberäkningarna i respektive tabell. I vissa fall avser procentberäkningarna ytterst få individer. Sådana tabeller ska tolkas med mycket stor försiktighet, eftersom det statistiskt sett inte går att dra några meningsfulla slutsatser utifrån dem. På några ställen där antalet varit så litet att en redovisning skulle vara problematisk ur integritetssynpunkt har värden utelämnats, med en notering om att detta har skett och varför. Redovisningen i tabellerna avser samtliga som skulle ha besvarat respektive fråga. Detta innebär att andelen som hoppat över en fråga i tabellerna redovisas som Ej svar. I tabellerna återges data avrundade till hela procenttal. På grund av dessa avrundningseffekter kan det ibland förekomma att de sammanslagna andelarna i vissa tabeller inte blir exakt 100. I tabellredovisningen används följande beteckningar: Ingen frekvens (det vill säga ingen elev har angett svarsalternativet). 0 Procenttal avrundat till 0 (det vill säga svarsalternativet har angetts av minst en elev, men av mindre än 0,5 procent i respektive grupp). 7

10 Resultat Nedan redogörs för vissa nyckeltal från undersökningen i Härryda, dessa resultat jämförs med resultaten från 2010 års riksundersökning. Alkoholkonsumenter För att bli klassificerad som alkoholkonsument är det tillräckligt att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), cider eller alkoläsk, 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition måste betraktas som relativt vid, vilket bör beaktas vid tolkningen och diskussion av resultaten. Under 1970-talet var det betydligt fler niondeklassare, ca 90 procent, som var alkoholkonsumenter jämfört med idag. I stora drag har andelen alkoholkonsumenter minskat kontinuerligt sedan dess. Mellan 80-talets mitt och 90-talets slut var minskningen mindre påtaglig, men sedan 2000 har trenden bland niondeklassarna varit tydligt nedåtgående och i årets undersökning låg nivån på 56 procent för pojkar och 65 procent för flickor. I diagram 1 redovisas andelen elever som klassificerades som alkoholkonsumenter i Härryda kommun och jämförs med eleverna i hela landet samt mellan könen i de båda undersökningarna. Diagrammet visar att det var en större andel flickor som drack alkohol än pojkar, både i Härryda och i resten av landet. Andelen alkoholkonsumenter var större i Härryda jämfört med övriga landet (tabellerna 1 och 112). Procent 100 Pojkar Flickor Härryda, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 1. Andelen alkoholkonsumenter efter kön i Härryda samt hela landet. Årskurs 9. 8

11 Bland gymnasieeleverna har andelen alkoholkonsumenter sjunkit sedan mätningarna startade Skillnaderna mellan pojkar och flickor har hela tiden varit små, vid startåret klassificerades 86 procent av pojkarna och 89 procent av flickorna som alkoholkonsumenter. Andelen alkoholkonsumenter har alltid varit högre gymnasiets år 2 jämfört med årskurs 9 och så var det även i Härryda. Diagram 2 visar att det var lika stor andel bland flickor som bland pojkar i Härryda i gymnasiets år 2 som drack alkohol. I landet som helhet var det en något större andel flickor som drack alkohol. Precis som bland eleverna i årskurs 9 var andelen alkoholkonsumenter något högre i Härryda jämfört med nivån i riket (tabellerna 120 och 240). Procent 100 Pojkar Flickor Härryda, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 2. Andelen alkoholkonsumenter efter kön i Härryda samt hela landet. Gymnasiet, år 2. Total årlig alkoholkonsumtion För att få en sammanfattande beskrivning av konsumtionens storlek har ett mått på årskonsumtionen beräknats. Detta mått har konstruerats utifrån respektive elevs uppgifter om den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck (folköl, starköl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit). Dessa kvantiteter har multiplicerats med respektive dryckesfrekvens och sedan räknats om till ren alkohol (alkohol 100%). Dessa har sedan summerats till ett mått på individens totala alkoholkonsumtion uttryckt i cl ren alkohol per år. För att få en uppfattning om storleken av konsumtionen kan nämnas att 150 cl ren alkohol per år ungefär motsvarar 5 burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. 500 cl ren alkohol per år motsvarar en konsumtion av ca 16 burkar starköl eller ca 1 liter sprit per månad. I tabell 26 redovisas sambandet mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Därvid har årskonsumtionen delats in i sju olika kategorier vars gränser framgår av nedanstående uppställning. Vissa konsumtionskategorier av konsumtionsindex har sedan slagits samman så att fyra kategorier bildats; dels de som inte dricker alls (0), samt kategorierna 1 2, 3 4 och

12 Konsumtionsindex Skattad årskonsumtion i cl alkohol 100% 0 (icke-konsumenter) Den totala årskonsumtionen låg under slutet av 70-talet på ca 4 liter bland niondeklassarna. Nivån sjönk sedan till ca 2 liter under 80-talet. Under 90-talet ökade totalkonsumtionen igen för att sedan åter sjunka under 2000-talet. Under hela perioden har pojkarnas totalkonsumtion varit högre än flickornas. I den senaste undersökningen drack pojkarna ungefär motsvarande en liter 100-procentig alkohol mer än flickorna. När det gäller valet av dryck är den tydligaste förändringen över tid att folköl utgör en allt mindre del av den totala konsumtionen. Detta gäller såväl pojkar som flickor. Bland flickor i årskurs 9 har sprit hela tiden varit den dominerande drycken. Bland de jämnåriga pojkarna var folköl och sprit de populäraste dryckerna under 90-talets början. Sedan början av 2000-talet är istället starköl den vanligaste drycken bland pojkar i den här åldersgruppen. Vin har hela tiden utgjort den minsta delen av niondeklassarnas konsumtion. I diagram 3 redovisas antalet liter alkohol eleverna drack i genomsnitt, uppdelat på typ av dryck. Genomsnittskonsumtionen var något högre i Härryda jämfört med riket. I både Härryda och i landet som helhet låg pojkarnas konsumtion på en högre nivå jämfört med flickornas. Starköl var den populäraste drycken bland pojkar i årskurs 9 i Härryda, mönstret var det samma bland pojkarna i hela landet. Bland flickorna var sprit den populäraste drycken enligt resultaten från 2010 års riksundersökning. I Härryda var blanddryck och starköl ungefär lika populärt bland flickor (tabellerna 19 och 113). Liter Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit Pojkar, åk 9 Härryda Flickor, åk 9 Härryda Pojkar, åk 9 Hela landet Flickor, åk 9 Hela landet Diagram 3. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100%) efter kön i Härryda samt hela landet. Årskurs 9. 10

13 Bland gymnasieeleverna i riket har andelen alkoholkonsumenter sjunkit sedan mätningarna startade Skillnaderna mellan pojkar och flickor har hela tiden varit små, vid startåret klassificerades 86 procent av pojkarna och 89 procent av flickorna som alkoholkonsumenter. Som väntat låg den genomsnittliga konsumtionen högra bland eleverna i gymnasiets år 2 jämfört med årskurs 9, både i Härryda och i landet som helhet. Diagram 4 visar antalet liter alkohol eleverna drack i genomsnitt uppdelat på typ av dryck. Den totala alkoholkonsumtionen var högre bland pojkar jämfört med flickor och nivåerna var lägre i Härryda kommun jämfört med landet som helhet. Diagrammet visar också att starköl, blanddrycker och sprit var de populäraste dryckerna. Bland pojkar var starköl populärast medan blanddrycker var den dryck som flickor föredrog (tabellerna 138 och 241). Liter 8 Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit Pojkar, gy 2 Härryda Flickor, gy 2 Härryda Pojkar, gy 2 Hela landet Flickor, gy 2 Hela landet Diagram 4. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100%) efter kön i Härryda samt hela landet. Gymnasiet, år 2. Intensivkonsumtion Ett mått på berusningsdrickande är intensivkonsumtion av alkohol någon gång i månaden eller oftare. I den här undersökningen definieras intensivkonsumtion på så sätt att en individ vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller en halv halvflaska starksprit (18 cl). Dessa mängder motsvarar inte lika mycket ren alkohol (100%) utan är ett mått på hur ofta eleverna dricker en stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. Andelen niondeklassare som intensivkonsumerar en gång i månaden eller oftare var som störst i slutet av 70-talet, därefter sjönk andelen kraftigt, för att sedan åter öka långsamt under slutet av 80-talet och under hela 90-talet. Andelen intensivkonsumenter minskade därefter fram till Fram till 2004 var andelen som intensivkonsumerade en gång i månaden eller oftare större bland pojkar än bland flickor. Sedan dess 11

14 har nivån varit ungefär den samma för pojkar och flickor och 2010 svarade ungefär en femtedel att de intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. Diagram 5 visar att det, precis som i landet som helhet, inte var någon större skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller andelen som svarat att de intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. Andelen intensivkonsumenter skiljde sig inte heller nämnvärt mellan Härryda och resten av landet (tabellerna 23 och 114). Procent 60 Pojkar Flickor Härryda, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 5. Andelen elever som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare efter kön i Härryda samt hela landet. Årskurs 9. Bland eleverna i årskurs två på gymnasiet har andelen pojkar som intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare, varit högre än andelen flickor under hela mätperioden. Andelen intensivkonsumenter ökade bland både pojkar och flickor fram till Andelen som intensivkonsumerar någon gång i månaden eller oftare är betydligt högre i den här åldersgruppen jämfört med hur det ser ut bland niondeklassarna. Diagram 6 nedan visar att det i Härryda var större skillnader mellan pojkar och flickor jämfört med landet som helhet. I både Härryda och riket var det en större andel pojkar som uppgav att de intensivkonsumerar någon gång i månaden eller oftare (tabellerna 142 och 242). 12

15 Procent 60 Pojkar Flickor Härryda, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 6. Andelen elever som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare efter kön i Härryda samt hela landet. Gymnasiet, år 2. Negativa konsekvenser av alkohol I diagram 7 och 8 redovisas hur stor andel av eleverna som har fått något av följande problem på grund av att de har druckit alkohol. Individuella problem avser här om personen fått försämrade prestationer i skolan eller på arbetet, och/eller förstört saker eller kläder, och/eller tappat pengar eller andra värdesaker, och/eller råkat ut för en olycka eller skadats, och/eller behövt uppsöka sjukhus eller akutmottagning. Relationsproblem avser om personen grälat och/eller haft problem med förhållandet till föräldrar, vänner eller lärare. Sexuella problem avser om personen haft oskyddat sex och/eller oönskat sex. Brottsrelaterade problem avser om personen råkat i bråk med polisen, och/eller bråkat eller slagits, och/eller blivit bestulen eller rånad. Resultatet i diagram 7 visar att nivåerna var högre bland flickor för samtliga problemtyper utom brottsrelaterade problem. Bland flickor var relationsproblem vanligast och bland pojkarna var individuella problem vanligast. Nivåerna när det gäller individuella och relationsproblem var något högre bland flickorna i Härryda jämfört med resterande grupper. I övrigt var mönstret i Härryda och övriga landet likartat (tabellerna 25 och 115). 13

16 Procent 60 Individuella problem Relationsproblem Sexuella problem Brottsrelaterade problem Pojkar, åk 9 Härryda Flickor, åk 9 Härryda Pojkar, åk 9 Hela landet Flickor, åk 9 Hela landet Diagram 7. Negativa konsekvenser i samband med alkoholkonsumtion efter kön i Härryda och hela landet. Årskurs 9. Resultatet i diagram 8 visar nivåerna var högre i gymnasiets år 2 när det gäller andelen som upplevt problem på grund av alkohol. Diagrammet visar också att det var en större andel bland flickor än pojkar som hade erfarenhet av individuella och relationsproblem. Skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gäller sexuella problem var små, men nivåerna var något högre i Härryda jämfört med riket. Det var vanligare att pojkar sa sig ha erfarenhet av brottsrelaterade problem. (tabellerna 144 och 243). Procent 60 Individuella problem Relationsproblem Sexuella problem Brottsrelaterade problem Pojkar, gy 2 Härryda Flickor, gy 2 Härryda Pojkar, gy 2 Hela landet Flickor, gy 2 Hela landet Diagram 8. Negativa konsekvenser i samband med alkoholkonsumtion efter kön i Härryda samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 14

17 Provat narkotika Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika, vilka publiceras på deras hemsida. Där förekommer främst sådana medel som är föremål för kontroll enligt internationella överenskommelser (FNs narkotikakonventioner), men också ett antal medel som enligt svenska bestämmelser skall anses som narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt är att de påverkar centrala nervsystemet. Andelen elever i årskurs nio som någon gång har testat narkotika var ca 15 procent på 70-talet men sjönk sedan till tre procent i slutet av 80-talet och i början på 90-talet ökade det igen och ligger nu på ca nio procent. Genom åren har det inte varit någon stor skillnad mellan flickor och pojkar. Cannabis har genom åren varit den absolut vanligaste narkotikan bland landets niondeklassare. I diagram 9 framgår att det var en något större andel pojkar än flickor, som testat narkotika någon gång, både i Härryda och i hela landet. Skillnaderna mellan Härryda och riket var små (tabellerna 49 och 116). Procent 30 Pojkar Flickor Härryda, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 9. Andelen elever som någon gång använt narkotika efter kön i Härryda samt hela landet. Årskurs 9. Det var en större andel bland pojkarna i gymnasiet som testat narkotika jämfört med de jämnåriga flickorna. Mönstret har varit det samma sedan mätningarna startade Nivån har legat relativt stabilt runt 17 procent bland pojkarna och runt 15 bland flickorna, även om man kan ana en svag ökning i undersökningen för Även bland gymnasieeleverna har cannabis varit det vanligaste preparatet i samtliga undersökningar. Diagram 10 visar att det var en större andel i gymnasiet år 2 som prövat narkotika jämfört med i årskurs 9, undantaget flickorna i Härryda, där nivåerna var ungefär de samma i årskurs 9 och i gymnasiet år 2. I gymnasiets år 2 var det betydligt fler pojkar som testat narkotika jämfört med andelen flickor både i hela landet och i Härryda. Andelen flickor som hade testat narkotika var högre i hela landet än i Härryda, medan 15

18 andelen pojkar med narkotikaerfarenhet var något högre i Härryda jämfört med hela landet (tabellerna 170 och 244). De flesta som någon gång har provat narkotika i Härryda har, precis som i övriga landet, använt cannabis (hasch eller marijuana), detta gäller för både flickor och pojkar, i båda åldersgrupper. Procent 30 Pojkar Flickor Härryda, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 10. Andelen elever som någon gång använt narkotika efter kön i Härryda samt hela landet. Gymnasiet, år 2. Rökare För att bli klassificerad som rökare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du? Under 70-talet låg andelen rökare bland flickorna på ca 45 procent medan andelen för pojkarna låg på ca 30 procent. Dessa siffror har sjunkit och andelen rökare bland flickorna ligger nu på ca 25 procent medan andelen för pojkar är ca 17 procent, skillnaden mellan könen har alltså minskat i landet. Det var en högre andel flickor än pojkar som uppgav att de endast röker när de är på fest. De som däremot röker mer regelbundet eller bara ibland var mer jämnt fördelade mellan könen. I både Härryda och i hela landet var det en större andel flickor än pojkar som rökte. Det var även en större andel flickor i Härryda som rökte jämfört med andelen rökande flickor i hela landet. Andelen pojkar låg däremot på ungefär samma nivå i Härryda och hela landet (diagram 11 och tabellerna 34 och 117). 16

19 Procent Pojkar Flickor Härryda, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 11. Andelen rökare efter kön i Härryda samt hela landet. Årskurs 9. Andelen rökare i gymnasiets år 2 har legat på en ganska konstant nivå under hela mätperioden, cirka 40 procent bland flickor och drygt 30 procent bland pojkar. Under hela mätperioden har det varit en större andel flickor som röker dagligen. Bland gymnasieeleverna var det en större andel som röker jämfört med eleverna i årskurs 9. I Härryda var det vanligare att flickor rökte dagligen eller till fest i båda åldersgrupperna. Diagram 12 visar att det var en större andel flickor än pojkar som svarade att de röker i både Härryda och i hela landet. Andelen rökare bland gymnasieeleverna var något lägre i Härryda jämfört med resten av riket. (tabellerna 154 och 245). Procent 50 Pojkar Flickor Härryda, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 12. Andelen rökare efter kön i Härryda samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 17

20 Snusare För att bli klassificerad som snusare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du? Under 70-talet var andelen pojkar i årskurs 9 som snusade ca procent. Denna siffra har minskat kraftigt och ligger idag på ca 15 procent. Andelen flickor som snusar var betydligt lägre och låg på 70-talet på ca 5 10 procent och har även den minskat något och ligger idag på ca 4 procent. Det var fler pojkar än flickor som svarade att de snusar varje dag eller nästan varje dag bland niondeklassarna. Bland de som snusade ibland var det dock ganska jämnt fördelat mellan flickor och pojkar i den här åldersgruppen. Även i Härryda var det vanligare bland pojkar än bland flickor att snusa dagligen. Diagram 13 visar att det både i Härryda och i resten av landet var en betydligt större andel pojkar som snusade jämfört med flickor i årskurs 9. Ni vån bland pojkar i Härryda var högre än bland pojkar i riket medan nivån bland flickor i Härryda var lägre än i riket (tabellerna 38 och 118). Procent 40 Pojkar Flickor Härryda, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 13. Andelen snusare efter kön i Härryda samt hela landet. Årskurs 9. I tidigare skolundersökningar bland gymnasieelever har det varit vanligare med snusning bland pojkar jämfört med flickor. I de tre första årens undersökningar uppgick andelen snusande pojkar till cirka 30 procent och andelen snusande flickor var runt 10 procent. I de senare undersökningarna har, framförallt bland pojkarna, snusningen minskat något. Sedan undersökningens början har det varit betydligt vanligare att snusa dagligen bland pojkar jämfört med bland flickor. Detta mönster gäller även i Härryda. Diagram 14 visar hur stor andel som snusar i Härryda jämfört med resten av landet. Även i gymnasiets år 2 var det en betydligt större andel pojkar som svarade att de snusar jämfört med andelen flickor, både i Härryda och i hela landet. Det var en lika stor andel i Härryda som i övriga landet som uppgav att de snusar (tabellerna 158 och 246). 18

21 Procent Pojkar Flickor Härryda, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 14. Andelen snusare efter kön i Härryda samt hela landet. Gymnasiet, år 2. Total tobakskonsumtion Ser man på tobakskonsumtionen totalt, d v s rökning och snusning, utgjorde pojkarna den största gruppen bland niondeklassarna under perioden Sistnämnda år var dock skillnaden mindre än tidigare och sedan dess har skillnaderna mellan pojkarna och flickorna varit relativt små. Resultatet i diagram 15 visar att den totala tobakskonsumtionen var något högre bland flickor. Diagrammet visar också att en majoritet av flickorna endast rökte. Bland pojkarna var det ganska jämnt fördelat mellan de som endast rökte och de som både rökte och snusade. Det var en minoritet som endast snusade bland pojkar och bland flickor förekom detta endast i enstaka fall. Mönstret när det gäller den totala tobakskonsumtionen var det samma i både Härryda och i landet som helhet (tabellerna 43 och 119). Procent 50 Röker endast Röker och snusar Snusar endast Pojkar, åk 9 Härryda Flickor, åk 9 Härryda Pojkar, åk 9 Hela landet Flickor, åk 9 Hela landet Diagram 15. Andelen tobakskonsumenter efter kön i Härryda samt hela landet. Årskurs 9. 19

22 Sett till den totala tobakskonsumtionen i gymnasiets år 2 har skillnaderna mellan pojkar och flickor varit små. Skillnaderna mellan pojkar och flickor består i att det är vanligare att flickor endast röker medan det bland pojkarna är ungefär lika vanligt att både röka och snusa som att endast röka. Mönstret har varit det samma sedan startåret Resultatet i diagram 16 visar, i linje med tidigare undersökningar, att en majoritet av flickorna endast röker. Bland pojkarna var det vanligare att både röka och snusa. Andelen tobakskonsumenter utgjorde lite drygt 40 procent bland både pojkar och flickor, både i Härryda och i landet som helhet (tabellerna 164 och 247). Procent 50 Röker endast Röker och snusar Snusar endast Pojkar, gy 2 Härryda Flickor, gy 2 Härryda Pojkar, gy 2 Hela landet Flickor, gy 2 Hela landet Diagram 16. Andelen tobakskonsumenter efter kön i Härryda samt hela landet. Gymnasiet, år 2. Resultat av några följdfrågor I tabell 59 och 183 redovisas andelen elever som sniffat någon gång, samt andelen som uppgett att de fortfarande sniffar. I en följdfråga med öppet svarsalternativ har eleverna som uppgett att de har sniffat någon gång fått ange vilka medel de har använt. Det var få individer i Härryda som svarade att de har sniffat och följdfrågan genererade ett visst bortfall, vilket gör underlaget om sniffningsmedel mycket begränsat. Det går därför inte att hitta någon typ av medel som var vanligare att sniffa än något annat. Riksundersökningarna visar dock att bensin, gas och lösningsmedel är det som är vanligast att sniffa. Eftersom det var så pass få elever som sniffat går det inte att redovisa debutålder för sniffning (fråga 48/49i). I tabell 61 och 185 redovisas användningen av läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte och i en följdfråga fick eleverna ange vilka preparat de har använt. Med få undantag rörde det sig om receptfria värktabletter i någon form. I årskurs 9 var värktabletter av ibuprofentyp vanligast. I gymnasiets år 2 fanns det ingen typ av värktablett som var vanligare än någon annan. Eftersom det var så pass få elever som använt läkemedel tillsammans med alkohol går det inte att redovisa debutålder för detta (fråga 48/49j). 20

23 Vissa frågor i enkäten rörde ovanliga beteenden och besvarades därför av så få individer att det inte blir meningsfullt att redovisa dessa i tabellbilagan. Bland niondeklassarna i Härryda gällde detta frågor om frekvensen narkotika (frågorna 36a och 36b i enkäten), var de som handlat snus själva köpt det (fråga 44b), om man använt anabola androgena steroider utan läkares ordination (fråga 28) och om man har varit i kontakt med socialtjänsten, ungdomsmottagningen, sjukvården eller polisen på grund av att de har druckit alkohol eller använt någon annan drog de senaste 12 månaderna (fråga 49). Utifrån fråga 36 kan man se att av de 36 personer som angett att de vid något tillfälle har använt narkotika har de flesta använt hasch/marijuana. Det var dock många som inte angav något svar på frågan om hur många gånger de använt annan narkotika än hasch/marijuana. Bland de som uppgav att de köper snus själva i fråga 44a var det vanligast att ha gjort inköpet i en kiosk. Från fråga 49 framgår det att det var väldigt få elever bland niondeklassarna i Härryda som har haft någon kontakt med socialtjänsten, ungdomsmottagningen, sjukvården eller polisen på grund av att de har druckit alkohol eller använt någon annan drog de senaste 12 månaderna. Man kan heller inte se att kontakten med någon av dessa institutioner som var vanligare än någon annan. Resultatet från fråga 28 visar att det var mycket ovanligt bland niondeklassarna i Härryda att ha använt anabola androgena steroider. Även bland gymnasieeleverna var det vissa frågor som besvarades av så pass få individer att det inte blir meningsfullt med en redovisning i tabellform. Detta gällde om man har varit i kontakt med socialtjänsten, ungdomsmottagningen, sjukvården eller polisen på grund av att de har druckit alkohol eller använt någon annan drog de senaste 12 månaderna (fråga 50) samt om man hade blivit utsatta för så mycket våld att man blivit tvungen att söka vård (fråga 64a). Från fråga 50 framgår det att det var väldigt få elever i gymnasiets år 2 i Härryda som har haft någon kontakt med socialtjänsten, ungdomsmottagningen, sjukvården eller polisen på grund av att de har druckit alkohol eller använt någon annan drog de senaste 12 månaderna. Utifrån 64 framgår att majoriteten av dem som hade blivit utsatta för så pass mycket våld att de hade behövt söka vård svarade majoriteten att det inte hade gjorts någon polisanmälan. Bland både niondeklassarna och eleverna i årskurs 2 på gymnasiet var det få som testat annan narkotika än cannabis, därför går det inte att redovisa debutålder för detta. När eleverna fyllde i formuläret fick samtidigt den ansvarige läraren fylla i en klassrapport med bland annat en fråga om det finns någon policy på skolan för alkohol och andra droger. Det kan dock vara en och samma lärare som fyllt i flera klassrapporter eftersom en lärare kan vara ansvarig för flera klasser när de fyller i formuläret. I Härryda, i årskurs 9, angavs att skolan hade någon form av policy för elever och lärare på alla klasrapporter utom en. Det vanligaste i årskurs 9 var att man uppgav att skolan hade en policy för alkohol, narkotika och tobak. I Härryda i gymnasiets år 2 angavs att skolan hade någon form av policy för eleverna på alla klassrapporter, medan det på alla klassrapporter förutom två angavs att skolan hade någon form av policy för lärarna. Det vanligaste var även i gymnasiet att skolan hade en policy för alkohol, narkotika och tobak. 21

24 Referenser Damström K (1996). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur. Andersson B, Hibell B (1993). Skolelevers drogvanor Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hvitfeldt T, Gripe I (2009). Skolelevers drogvanor Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 22

25 Tabeller årskurs 9 1. Andelen konsumenter och icke-konsumenter av alkohol efter kön i Härryda. Årskurs Andelen konsumenter och icke-konsumenter av folköl, starköl, blanddrycker, vin och sprit efter kön i Härryda. Årskurs Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Har du druckit alkohol under de senaste 30 dagarna (från och med igår)? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Konsumtionsfrekvens för folköl. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för folköl. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Konsumtionsfrekvens för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Konsumtionsfrekvens för blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Konsumtionsfrekvens för vin. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för vin. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Konsumtionsfrekvens för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit smugglad starköl, stark cider och alkoläsk? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkad sprit (hembränt)? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Konsumtionsindex för total årlig alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Den beräknade genomsnittliga totala årskonsumtionen mätt i dl alkohol 100% samt olika dryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs På en skala från 1 till 10, hur berusad var du senaste gången? Procentuell fördelning efter kön bland dem som varit berusade i Härryda. Årskurs

26 22. Hur ofta dricker du så mycket att du känner dig berusad? Procentuell fördelning efter kön bland dem som varit berusade i Härryda. Årskurs Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv flaska sprit eller en helflaska vin eller 4 stora flaskor stark cider eller 4 burkar starköl eller 6 folköl? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Andel som upplevt något av följande problem i samband med alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Samband mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Andelen i olika konsumtionskategorier som uppvisat respektive beteende i Härryda. Årskurs Samband mellan narkotikaerfarenhet och vissa andra variabler. Andelen med och utan narkotikaerfarenhet som uppvisat respektive beteende i Härryda. Årskurs Är det lätt eller svårt för dig att få tag på folköl, starköl, stark cider och alkoläsk, vin, sprit, hembränt eller smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur får du vanligen tag på alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur får du vanligen tag på folköl? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur får du vanligen tag på smugglad starköl, stark cider eller alkoläsk? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur får du vanligen tag på smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur får du vanligen tag på hembränt? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Röker du? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Vill du sluta röka? Procentuell fördelning bland dem som röker dagligen eller nästan dagligen i Härryda. Årskurs Hur får du vanligen tag på cigaretter? Procentuell fördelning bland dem som röker efter kön i Härryda. Årskurs Var köper du cigaretter? Procentuell fördelning bland dem som köper cigaretter själva i Härryda. Årskurs Snusar du? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Vill du sluta snusa? Procentuell fördelning bland dem som snusar i Härryda. Årskurs Hur får du vanligen tag på snus? Procentuell fördelning bland dem som snusar i Härryda. Årskurs Har du rökt vattenpipa? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du rökt vattenpipa? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Tobaksvanor. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Tobakskonsumtion. Procentuell fördelning efter rök- och snusvanor i familjen. Årskurs

27 45. Samband mellan rökning bland kompisar och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Härryda. Årskurs Samband mellan snusning bland kompisar och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Härryda. Årskurs Samband mellan föräldrarnas inställning till rökning och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Härryda. Årskurs Samband mellan föräldrarnas inställning till snusning och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Härryda. Årskurs Har du någon gång använt narkotika? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Vilken typ av narkotika har du använt? Procentuell fördelning bland dem som någon gång använt narkotika i Härryda. Årskurs Har du använt narkotika de senaste 30 dagarna (från och med igår)? Procentuell fördelning i Härryda. Årskurs Har du använt narkotika de senaste 12 månaderna? Procentuell fördelning i Härryda. Årskurs Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? Procentuell fördelning efter kön bland dem som INTE använt narkotika i Härryda. Årskurs Hur svårt eller lätt tror du att det skulle vara för dig att få tag på hasch/marijuana inom 24 timmar (från och med nu) om du skulle vilja? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Har du någon gång haft lust att prova narkotika? Procentuell fördelning efter kön bland dem som INTE använt narkotika i Härryda. Årskurs Har du sniffat någon gång? Procentuell fördelning i Härryda. Årskurs Har du någon gång använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp? Procentuell fördelning i Härryda. Årskurs Har du någon gång använt läkemedel tillsammans med alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Har du haft någon undervisning om alkohol, narkotika och tobak det här läsåret? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur trivs du i skolan? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Brukar du skolka? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man röker 10 cigaretter eller fler per dag? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man berusar sig på alkohol varje helg? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar amfetamin 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man tar amfetamin regelbundet? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs

28 66. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar marijuana eller hasch 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar ecstasy 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar heroin 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar att sniffa (lim, spray, etc) 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) drack minst ett glas alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) var berusad första gången? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) rökte din första cigarett? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) rökte cigaretter dagligen? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) snusade första gången? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) snusade dagligen? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur nöjd är du med ditt förhållande till din familj? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur nöjd är du med ditt förhållande till dina vänner? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur nöjd är du med ditt förhållande till dina klasskamrater? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur nöjd är du med din familjs ekonomiska situation? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Andel som tycker att det är svårt eller mycket svårt att vända sig till någon av följande personer om de får problem eller vill prata. Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs a. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig och ditt liv? Procentuell fördelning bland pojkar i Härryda. Årskurs b. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig och ditt liv? Procentuell fördelning bland flickor i Härryda. Årskurs Vad hade du för betyg förra terminen i följande ämnen? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Om du tänker en vanlig vecka, hur många dagar brukar du då Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur många av dina vänner (inom och utom skolan) Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Vet dina föräldrar vilka kamrater du umgås med? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Vet dina föräldrar vad du gör på fredags och lördagskvällar? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs Hur väl stämmer följande påståenden in på dig och dina föräldrar? Procentuell fördelning efter kön i Härryda. Årskurs