Varifrån kommer alkoholen?

Transkript

1 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013

2 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern som köper ut och langar till de yngre. Text Håkan Leifman Varifrån kommer alkoholen? om konsumtion och anskaffning av olika delmängder alkohol A lkoholkonsumtionen består dels av den i Sverige statistikförda inhemska försäljningen av alkoholdrycker på Systembolaget, restauranger och av folköl (även kallad registrerad alkoholkonsumtion), dels av alkoholdrycker som inte statistikförs i Sverige. Den sistnämnda oregistrerade alkoholkonsumtionen består av alkohol som har förts in i Sverige från andra länder genom såväl resandeinförsel som smuggling och av hemtillverkade alkoholdrycker. För att få en bild av den oregistrerade och den totala konsumtionen (oregistrerad plus registrerad) har det sedan juni år 2000 genomförts månatliga frågeundersökningar (Monitormätningarna), riktade till den vuxna delen av Sveriges befolkning (16 80 år) (se Ramstedt m.fl., 2010). Tidigare CAN-studier har visat att många elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 fått tag på alkoholen från syskon eller kompisar, men ingen studie, som vi känner till, har försökt gå vidare i syfte att försöka få reda på var den alkoholen ursprungligen kommer ifrån. Med start från 2012-års nya enkät ställdes för första gången frågor anpassade för detta ändamål. Någon sådan skattning bland unga på nationell nivå har aldrig tidigare genomförts. Av särskilt stort intresse är att få en bättre bild av fördelningen mellan anskaffning av smugglad alkohol och alkohol från Systembolaget. (Monitormätningarna ger ingen sådan detaljerad bild för olika åldersgrupper, exempelvis årskurs 9 och gymnasiets år 2). Det är av betydelse för utformning av förebyggande insatser om det mesta av den alkohol som ungdomarna konsumerar härrör direkt (genom egna köp) eller indirekt (langning) från Systembolaget eller består av alkohol från utlandet (eller hembränt) som säljs direkt eller indirekt (genom kompisar/äldre syskon) till ungdomar. Det är också av alkoholpolitiskt intresse huruvida den alkohol som ungdomar dricker och anskaffar främst är oregistrerad eller om den är registrerad. Frågan om bruk av hembränt har funnits med i CANs skolundersökningar sedan År 1997 lades det också till en fråga om konsumtion av smuggelsprit och under senare år också smuggelöl (några år också smuggelcider). I början av 1990-talet uppgav ca var tredje pojke och flicka i årskurs Ω Alkohol & Narkotika Nr 3/

3 Tabell 1. Andelen elever i årskurs 9 som hembränt och olika smuggel- drycker. Procentuell fördelning efter kön a). Åk9 hembränt smugglad alkohol b) smuggelsprit smuggelöl smuggelcider ,9 23, ,1 23, ,6 2, ,0 17, ,1 19, ,1 21, ,9 23,1 36, ,5 42,9 26,3 40, ,7 42,5 25,9 40, ,6 42,4 25,7 40, ,0 40,9 24,7 38, ,1 34,9 24,1 23,8 24, ,8 30,2 20,5 19,8 21, ,9 18, ,0 16, ,1 16, ,1 16, ,5 17, ,9 21, ,1 22, ,5 49,9 30,6 46, ,3 50,3 30,8 47, ,6 50,8 30,6 47, ,8 48,3 29,3 45, ,4 41,4 29,2 18,6 36, ,0 37,0 25,2 14,7 33,1 Gy ,0 42, ,0 46, ,7 52, ,0 65,2 50,5 61, ,1 64,7 48,7 60, ,5 62,1 46,5 58, ,9 60,4 44,4 57, ,1 56,3 45,0 45,6 32, ,0 51,5 39,8 42,1 31, ,3 26, ,7 38, ,0 37, ,1 59,6 42,0 53, ,3 58,7 41,1 53, ,3 60,2 42,5 55, ,4 61,5 44,5 55, ,9 49,2 38,9 20,1 36, ,1 48,8 37,1 20,0 40,0 a) Utformningen av frågan förändrades fr.o.m b) Avser smuggelsprit, smuggelöl eller smuggelcider. smuggelcider eller smuggelöl 20 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013

4 Unga dricker mindre nio att de hembränt någon gång under de senaste 12 månaderna. Andelen som konsumerat hembränt ökade därefter med några procentenheter varje år fram till och med 1995 då de hittills högsta värdena noterades (ca 43 %). Sedan 1999 har andelen minskat kontinuerligt bland både pojkar och flickor (Henriksson & Leifman, 2012). Utvecklingen under perioden framgår av tabell 1. År 2000 uppgav 38 procent av både pojkarna och flickorna att de hembränt, 2012 var motsvarande andelar 8 9 procent. När det gäller gymnasieeleverna är mönstret likartat. Andelen som hembränt uppgick 2004 till ca 31 procent för pojkarna och 29 procent för flickorna. År 2012 var motsvarande andel 12 respektive 15 procent. I tabell 1 redovisas utvecklingen av andelen som smuggelsprit, och för vissa år smuggelöl och/eller smuggelcider. Smuggelsprit uppvisade ökningar i början av 00-talet under en tid då andelen som hembränt minskade kraftigt. Sedan 2007 framkommer dock ingen ökning längre utan snarare tvärtom, andelarna som smuggelsprit har minskat. Totalt sett är dock andelen högre 2012 än i slutet av 90-talet och början av 00-talet. Bland gymnasieeleverna är andelen ungefär på samma nivå 2012 som 2004 för pojkarna men högre för flickorna men mönstret är även här ungefär detsamma med något sjunkande nivåer under de senaste åren. Från och med 2008 redovisas också ett sammanfattande mått på andelen som smuggelalkohol (smuggelsprit och/eller smuggelöl och/eller smuggelcider). Under denna period ( ), med en totalt sett kraftig konsumtionsnedgång och minskad andel smuggelspritskonsumenter, har också andelen som smuggelalkohol (dvs smuggelsprit och/eller smuggelöl och/eller smuggelcider) minskat i samtliga fyra grupper men från olika nivåer (årskurs 9: pojkar: från 43 till 30 %, flickor: från 50 till 27 %; gymnasiets år 2: pojkar: från 66 till 52 %, flickor: från 59 till 49 %) (se tabell 1). Analyser som redovisas i den senaste rapporten om skolelevers drogvanor visar på stabila eller sjunkande nivåer när det gäller andelen alkoholkonsumenter som uppger registrerade alkoholdelmängder som vanlig anskaffningskälla (folköl sjunkande andelar, Systembolaget och restauranger relativt stabila och låga andelar, undantaget restauranger för gymnasieelever där ca 25 procent inte är fyllda 18 år). Skulle även icke-konsumenter ingå sjunker alla andelar eftersom andelen som inte dricker stigit kraftigt under perioden. Detta kan möjligen tala för en viss minskad tillgång till inhemskt registrerad alkohol. Hur har då andra delmängder förändrats, framförallt den insmugglade? Utvecklingen enligt tabellerna ovan skulle kunna tyda på ökad tillgång under första perioden ( /2007) men därefter viss minskad tillgång av smugglad alkohol. Men mått på att ha är inget direkt mått på tillgången på dessa drycker. En fråga som tillåter en viss jämförelse mellan olika delmängder (dryckesslag) alkohol är frågan om man upplever att det är lätt eller svårt att få tag på dessa dryckesslag. Frågan i sig är något svårtolkad. Men data för den aktuella perioden tillåter ändå en jämförelse av svaren på delfrågorna om framförallt systembolagssprit, smuggelsprit och hembränt med fokus på hur svaren förändrats över tid. För dessa tre dryckesslag har frågan ställts varje år under perioden. För andra delmängder har frågorna ställts under olika perioder. Hur utvecklingen ser ut för alla dessa delmängder som frågats om redovisas i tabell 2. Eftersom fokus här är på den generella trenden redovisas inte pojkar och flickor separat men gjorda analyser visar på ungefär samma trender för båda könen. Som framgår av tabellen har andelen som svarat att det är ganska lätt eller mycket lätt minskat något för flertalet delmängder. Undantaget är smuggelsprit som uppvisar en stor ökning från 2000 (gymnasiet: 2004) till Därefter har andelen i båda årskullarna minskat något. Samtidigt med denna ökning för smuggelsprit har andelen som uppger att det är ganska lätt eller mycket lätt att få tag på hembränt sjunkit kraftigt. I den reviderade enkäten 2012 ställdes frågan om var den alkohol kom ifrån från början, som man drack den senaste gången. Denna fråga möjliggör att studera närmare de olika anskaffningskällornas andel av det totala antalet ifyllda anskaffningar för det senaste dryckestillfället. På så sätt kan de ge en ungefärlig bild av hur vanliga de olika ursprungskällorna är. Anskaffningssätt av alkohol är en sak, faktisk konsumtion av olika delmängder en annan. Elever som uppger bruk av smuggelalkohol uppger också högre total alkoholkonsumtion än övriga. För att kunna ge en någorlunda rättvisande bild av delmängdernas fördelning baserat på konsumtionsvolymer bör dessa delmängder (vid senaste dryckestillfället) viktas utifrån den totala årliga alkoholkonsumtionen. Baserat på dessa uppgifter om ursprunglig anskaffningskälla framträder vissa tydliga mönster som redovisas i tabell 3. För det första dominerar alkohol från Systembolaget både i Ω Alkohol & Narkotika Nr 3/

5 Tabell 2. och flickor i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som dricker alkohol. svarar att det är ganska lätt eller mycket lätt att få tag på respektive dryckesslag. starköl, starkcider. alkoläsk starköl starkcider Systembolagssprit sprit Folköl Starköl Vin Hembränt Åk ,1 49, ,1 18,1 36, ,7 49, ,9 16,9 36, ,1 48, ,4 16,9 32, ,4 45, ,2 18,5 25, ,9 50,8 46, ,7 19,9 24, ,4 51,4 45, ,3 26,1 23, ,9 51,7 41, ,1 26,7 19, ,9.. 41,1 40, ,2 34,5 21, ,5.. 41,7 38, ,5 32,8 19, ,9.. 41,1 38, ,3 34,3 18, ,6.. 41,7 38, ,8 32,3 20, , ,6 35,2 36,6 33,7 19, , ,9 30,8 34,6 31,1 14,8 Gy ,6 65,5 63, ,1 30,8 28, ,9 65,4 61, ,4 37,8 25, ,3 66,1 60, ,1 40,1 21, ,3.. 61,2 48, ,3 45,2 22, ,3.. 57,8 45, ,9 43,2 20, ,6.. 63,1 46, ,5 44,2 20, ,6.. 60,5 45, ,1 43,5 20, , ,1 36,7 55,6 42,5 17, , ,9 36,1 55,0 40,5 17,9 årskurs 9 och i gymnasiets år 2 men med högre andelar i sistnämnda (från 44 % [pojkar åk 9] till 61 % [flickor gy 2] av den totala konsumtionen). I årskurs 9 för både pojkar och flickor och för pojkar i gymnasiet uppgår Systembolaget till ungefär det dubbla jämfört med den alkohol som köpts från person som säljer insmugglad alkohol. Ser man till den del som är registrerad konsumtion (inhemsk försäljning: Systembolaget, folköl och restauranger) mot den del som i Sverige består av oregistrerad alkohol (köpt från person som säljer insmugglad alkohol, köpt från person som tillverkar själv, från internet, från utlandet införd av till exempel föräldrarna, från utlandet införd av en själv) framkommer följande ungefärliga fördelning i tabell 4 nedan. Den registrerade alkoholens andel av den totala konsumtionen är således lägst bland pojkar i årskurs 9 (ca 56 %) och som högst bland flickor på gymnasiets år 2 (ca 77 %). Gymnasiet visar för båda könen högre andel registrerad alkohol än årskurs 9, vilket är väntat med tanke på att möjligheterna till åtkomst av inhemsk registrerad alkohol är högre i årsåldern än i årsåldern. Det bör poängteras att detta bör betraktas som skattningar. Sammanfattningsvis tyder dessa data (och analyser redovisade i skolrapporten) på minskad anskaffning 22 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013

6 Unga dricker mindre Tabell 3. Skattning av de olika anskaffningskällornas andel av den totala alkoholkonsumtionen i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning efter kön Viktat efter årlig konsumtion. (n=1175) Årskurs 9 Gymnasiets år 2 (n=1175) (n=1412) (n=1606) Från affär eller liknande (folköl) 6,2 3,8 4,0 3,0 Från Systembolaget 43,6 52,8 47,6 61,3 Från person som säljer insmugglad alkohol 27,8 22,8 21,5 10,0 Från person som tillverkar alkohol själv (t ex 4,8 4,4 3,7 3,9 hembränt) Från Internet 1,6 0,6 0,2 0,0 Införd från utlandet av t ex föräldrarna eller 4,8 4,9 6,6 6,2 annan vuxen Införd från utlandet av mig själv 0,9 0,5 3,2 2,4 Från restaurang 0,9 1,0 8,2 12,0 Vet ej 10,0 9,2 4,9 1,1 Tabell 4. Skattad fördelning mellan registrerad och oregistrerad alkoholkonsumtion bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Procentuell fördelning efter kön Årskurs 9 Gymnasiets år 2 Registrerad alkohol Oregistrerad alkohol för de flesta delmängderna alkohol under hela perioden. Undantaget är smuggelsprit som uppvisar ökningar samtidigt som hembränt uppvisar stora minskningar. Hur dessa två delmängder illegal sprit hänger samman är oklart, men det behöver inte betyda att den illegala spriten sammantaget har ökat i tillgänglighet sett till hela perioden. Utifrån elevernas självskattade svar finns det inget som tyder på någon tydlig ökad tillgång på alkohol. Det mesta talar tvärtom i riktning mot minskad tillgång men man bör vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser från dessa data. Data visar också på att den i Sverige registrerade alkoholen indirekt når en stor andel ungdomar icke fyllda 20 år och att denna alkohol faktiskt dominerar både i årskurs 9 och gymnasiets år 2. En annan pågående studie på CAN visar att unga mycket hellre väljer alkohol från Systembolaget än insmugglad alkohol om det finns möjlighet att välja. Samma pågående studie visar också att det framförallt är unga vuxna i 20-årsålden som förser de yngre med alkohol och då relativt sett ofta alkohol från Systembolaget. Detta är en grupp som man i preventiva syften bör kunna rikta mer fokus på för att försöka begränsa omfattningen av langning och vidareförsäljning av alkohol. Ett sådant utvecklingsarbete pågår för tillfället på CAN. Alkohol & Narkotika Nr 3/