Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Transkript

1 Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare

2 Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar i ett flertal av Skånes kommuner. De deltagande kommunerna i 2007 års undersökning var: Bromölla, Burlöv, Eslöv, Hässleholm, Höganäs, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Osby, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Östra Göinge, Sydskånska gymnasieförbundet och Landskrona/Svalövs gymnasieförbund. I undersöktes drogvanorna bland skolelever i åk nio och i gymnasiets åk två. Enkäterna besvarades och bearbetades under vårterminen 2007 och totalt medverkade 8500 elever. Av dessa kommer 1278 elever från Kristianstad. Fördelningen mellan kön och årskurs presenteras i tabell 1. Flickor Pojkar Totalt Åk Åk 2 Gymnasiet Totalt Tabell 1. Fördelning mellan kön och årskurs i Kristianstads kommun Den sammanlagda svarsfrekvensen för hela Skåne var 80,1 procent för åk nio och 76,5 procent för gymnasiet. För Kristianstad var svarsfrekvensen 82 procent för åk nio och 62 procent för åk 2. Svarsfrekvenserna ligger ungefär på samma nivå tidigare år. Svaren i enkäterna är självupplevda dvs. det är elevernas egen uppfattning som ligger till grund för resultatet. Resultaten som presenteras nedan gäller för ungdomar som går i skolan i Kristianstads kommun. I de fall då jämförelser görs med övriga Skåne eller på nationell nivå anges detta tydligt. 2

3 Resultat Åk 9 Alkoholkonsumtion Ett av s mål är att höja debutåldern för första berusningstillfället. Årets drogvaneundersökning visar att genomsnittsåldern (bland dem som har druckit) för första berusningstillfället ligger oförändrad på ca 14 år jämfört med tidigare år. Skillnaden mellan pojkar och flickor är liten. För pojkar ligger genomsnittet på 13 år och 11 månader medan genomsnittsåldern för flickor ligger på 14 år och tre månader. Inte heller i jämförelse med övriga Skåne finns det någon större skillnad. Skånska pojkar debuterar i genomsnitt vid 13 år och 10 månader och flickor vid 14 års ålder. Andelen elever i åk nio som har druckit alkohol har totalt sett inte förändrats under de senaste fyra åren. Cirka två tredjedelar av eleverna dricker alkohol. Det som däremot är anmärkningsvärt är att flickorna har hunnit i kapp pojkarna. År 2007 svarar 67 procent av pojkarna att de har druckit alkohol medan 71 procent av flickorna säger sig vara alkoholkonsumenter. För fyra år sedan var förhållandet omvänt, dvs. fler pojkar än flickor hade druckit alkohol när de gick i nian, se tabell 2. Pojkar 70% 69% 67% Flickor 69% 70% 71% Tabell 2. Andel ungdomar som någon gång har druckit alkohol. På frågan Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du känner dig berusad svarar 54 procent ja, vilket är en positiv minskning i jämförelse med 2003 och 2005, se tabell 3. Andelen är dock något större i jämförelse med övriga elever i Skåne av vilka 52 procent säger sig ha varit berusade. Pojkar 58% 56% 54% Flickor 58% 56% 54% Skåne totalt 57% 56% 52% Tabell 3. Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du känner dig berusad? Intensivkonsumtion är ett mått på allvarligt ungdomsdrickande. Med intensivkonsumtion avses att man vid ett och samma tillfäller dricker motsvarande minst 18 cl sprit eller en hel flaska vin eller fyra brukar 50 cl starköl/cider/alkoläsk eller sex burkar folköl års undersökning visar att intensivkonsumtionen i genomsnitt har ökat med några procent i åk 9. År 2005 svarade ca 31 procent att de intensivkonsumerar någon gång/månad eller oftare. År 2007 har denna siffra ökat till 33 procent. Det är flickorna i åk 9 som står för ökningen, pojkarna ligger oförändrat i jämförelse med 2003, se tabell 4. Pojkar 33% 35% 33% Flickor 29% 28% 32% Tabell 4. Andel som anger att de intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare. 3

4 Föräldrars bjudvanor Forskning visar att föräldrars förhållningssätt till sina barn påverkar om och hur ofta barnen dricker alkohol. Barn till föräldrar som har ett restriktivt förhållningssätt 1 berusar sig i mindre utsträckning än barn vars föräldrar har en tillåtande attityd (Koutakis och Stattin 2003). Att förmå föräldrar att inte bjuda sina tonåringar på alkohol är därför en viktig hörnsten för att minska ungdomars alkoholkonsumtion. Drogvaneundersökningen 2007 visar att andelen föräldrar som aldrig köper ut alkohol till sina barn har ökat med nästan 10 procent de senaste fyra åren. I tabell 5 visas andelen elever som uppger att deras föräldrar har köpt ut alkohol någon gång. Den tydligaste minskningen finns bland eleverna som säger att deras föräldrar köper ut starköl/starkcider. Andelen har minskat från 20 till 10 procent under en fyraårsperiod, se tabell fem. Ja, folköl eller mellancider 18% 21% 15% Ja, starköl eller starkcider 20% 16% 10% Ja, vin 6% 4% 2% Ja, sprit 6% 5% 5% Nej, aldrig 66% 65% 75% Tabell 5. Har det hänt att någon av dina föräldrar har köpt ut någon av följande drycker till dig? (Eleverna kunde kryssa i fler än ett alternativ) Även när det gäller föräldrars bjudvanor har det skett en positiv förändring. Nästan upp emot häften av alla ungdomar i åk nio svarar att det inte blir bjudna på alkohol av sin mamma eller pappa (tabell 6). Nej, aldrig 24% 26% 45% Ja, jag får smaka ur deras glas 34% 39% 31% Ja, jag får ett eget glas 29% 25% 16% Ja, jag får hälla upp själv 13% 9% 8% Tabell 6. Händer det att du blir bjuden på alkohol av din pappa och/eller mamma? Tillgänglighet alkohol Ett av de mest effektiva sätten att minska ungdomars alkoholkonsumtion är att minska tillgängligheten. Sedan införselkvoterna på alkohol ändrades i Sverige i början på 2000-talet har dessvärre den illegala vidareförsäljningen av alkohol ökat. En stor mängd av denna når ungdomar. Drogvaneundersökningen 2007 visar att det är lätt för ungdomar att få tag på illegalt såld alkohol. Cirka 25 procent av eleverna i åk nio dricker importerad alkohol ofta eller alltid när 1 Med restriktivt förhållningssätt avses här att som förälder inte köpa ut och att inte bjuda sitt barn på alkohol. 4

5 de dricker alkohol. Dock har andelen som dricker importerad alkohol ofta eller alltid minskat något i jämförelse med 2003 (tabell 7). Dricker importerad alkohol ofta eller alltid 29% 26% 25% Tabell 7. Andel ungdomar som dricker importerad alkohol ofta eller alltid. Den importerade alkoholen har ersatt hemtillverkad alkohol som tidigare var mer vanligt förekommande bland ungdomar. Bland Kristianstads niondeklassare svarar 15 procent att de har druckit hemtillverkad alkohol det senaste året, se tabell 8. Av dessa svarar dock mer än hälften att de bara har druckit så kallat hembränt en gång vilket pekar på att hembränning inte är vanligt förekommande. Har druckit hemtillverkad sprit de senaste 12 åren? 37% 19% 15% Tabell 8. Andel ungdomar som har druckit hemtillverkad alkohol de senaste 12 åren. Narkotika De senaste åren har gatupriserna på narkotika sjunkit. Det finns inget som entydigt pekar på att narkotikabruket har ökat bland niorna. Andelen som anger att de har haft möjlighet att prova narkotika har visserligen ökat med tre procent i jämförelse med 2003 men det krävs ytterligare undersökningar under en längre tidsperiod för att kunna fastställa att ökningen håller i sig, se tabell 9. Pojkar 20% 27% 25% Flickor 20% 17% 20% Genomsnitt 20% 22% 23% Tabell 9. Andel ungdomar som anger att de någon gång haft möjlighet att prova narkotika. Andelen pojkar som har provat narkotika tycks ha ökat under åren Bland flickorna tycks det däremot ha minskat något. Som framgår ur tabell tio varierar siffrorna dock en del mellan de olika mättillfällena. En förklaring kan vara att olika årskullar är mer eller mindre benägna att experimentera och att siffrorna därför skiljer sig från år till år. Den förklaringen får stöd om Kristianstads nior jämförs med nior i övriga Skåne vilka är betydligt jämnare över tid, se tabell 10. Även på nationell nivå har andelen elever i åk nio som har provat narkotika minskat under de senaste åren ligger riksgenomsnittet på sex procent (CAN 2007). Pojkar 5% 13% 10% Flickor 6% 6% 4% Genomsnitt Kristianstad 6% 10% 7% Skåne 9% 7% 7% Tabell 10. Andel ungdomar som svarar att de någon gång har använt narkotika. 5

6 I valet mellan att göra en enkel eller en betydligt mer omfattande drogvaneundersökning 2007 valde Kristianstad det första alternativet. Detta har inneburit att en del frågor som är intressanta att få svar på inte fanns med i 2007 års undersökning. En sådan fråga är t ex vilken sorts narkotika som är den mest brukade. Eleverna i övriga Skåne har uppgett att cannabis är den vanligaste drogen. Eftersom Kristianstads resultat från drogvaneundersökningen i huvudsak ser ut som genomsnittet i Skåne kan man förmoda att det vanligaste preparatet bland Kristianstads nior också är cannabis. Tobak Jämfört med 2003 har det inte skett någon större förändring av andelen icke-rökare. År 2003 svarade 75 procent av eleverna i åk nio att de inte röker. Även 2007 svarade 75 procent att de inte röker. Jämförs däremot på pojkar och flickor var för sig framgår att andelen pojkar som röker varje dag eller nästan varje dag har ökat från sex till elva procent under Andelen dagligrökande flickor tycks däremot ha minskat med några procent från fjorton till tio procent under samma period, se tabell 11. Åk Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Aldrig, har provat, har slutat 80% 70% 75% 69% 76% 73% Bara på fest eller veckoslut 14% 16% 16% 21% 13% 17% Varje dag eller nästan varje 6% 14% 9% 10% 11% 10% dag Tabell 11. Röker du? Vad gäller snusning är siffrorna ojämna under och det är därför svårt att urskilja någon trend. Föga förvånande dock är att pojkar snusar i betydligt större utsträckningar än flickor. Femton procent av pojkarna respektive två procent av flickorna i åk nio anger att de snusar varje dag, nästan varje dag eller ibland, se tabell 12. Åk 9 Nej aldrig, har provat, har slutat) Ja varje dag, nästan varje dag eller ibland Tabell 12. Snusar du? Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 83% 98% 80% 96% 85% 98% 17% 2% 20% 4% 15% 2% De senaste åren har rökning av vattenpipa har blivit en trend bland svenska ungdomar. För första gången ställdes därför frågan om eleverna någon gång har rökt vattenpipa. Resultatet blev förvånande högt då 45 procent av flickorna respektive 55 procent av pojkarna svarade att de har rökt vattenpipa. Ingen vidare fråga ställdes om vilken typ av tobak som har rökts. Vanligtvis röks dock en sötluktande vattenpipstobak som är behandlad med olika essenser, t ex körsbär, äpple eller mint. Tobaken är inte ett narkotiskt preparat men innehåller nikotin, tjära och andra skadliga ämnen. För att få köpa vattenpipstobak krävs att man har fyllt 18 år. 6

7 Resultat gymnasiet åk 2 Alkoholkonsumtion Bland gymnasieeleverna i åk 2 svarar 87 procent att de dricker alkohol vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2003 då 86 procent svarade att de är alkoholkonsumenter. Det är något fler flickor (15 procent) som inte dricker jämfört med pojkar (12 procent). Även genomsnittet för andelen ungdomar som har varit berusade ligger relativt oförändrat på 81 procent, se tabell 12. Pojkar 81% 83% 82% Flickor 79% 82% 79% Tabell 12 Har du någonsin druckit så mycket alkohol att du känner dig berusad? Andelen som anger att de intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare (se definition ovan) verkar ha ökat enligt drogvaneundersökningen Tabell 13 visar att den genomsnittliga ökningen är på ca 9 procent sedan 2003 och att den har skett både bland pojkar och flickor. Även CAN rapporterar om en ökad intensivkonsumtion bland ungdomar på nationell nivå. Intensivkonsumtionen i Skåne (och i Kristianstad) är dock betydligt högre än i övriga Sverige. Riksgenomsnittet på intensivkonsumerar någon gång per månad, ligger på 51 procent hos pojkarna respektive 42 procent hos flickorna. En trolig förklaring är lättillgängligheten på alkohol till följd av närheten till kontinenten. Pojkar 58% 63% 67% Flickor 43% 55% 52% Genomsnitt 51% 59% 60% Tabell 13 Andel som anger att de intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare. Föräldrars bjudvanor Precis som i åk nio verkar det som att föräldrar inte köper ut alkohol till sina barn i lika stor utsträckning som tidigare. Andelen elever som har föräldrar som aldrig har köpt ut alkohol har ökat stadigt från 26 procent år 2003 till 44 procent år 2007 i gymnasiet åk två. Bland de enskilda dryckerna är det framförallt vin, starköl och starkcider som föräldrar inte köper ut i lika stor utsträckning, se tabell 14. Ja, folköl eller mellancider 24% 23% 27% Ja, starköl eller starkcider 47% 47% 35% Ja, vin 20% 16% 14% Ja, sprit 15% 14% 16% Nej, aldrig 26% 36% 44% Tabell 14. Har det hänt att någon av dina föräldrar har köpt ut någon av följande drycker till dig? (Eleverna kunde kryssa i fler än ett alternativ) 7

8 På frågan händer det att du blir bjuden på alkohol av din pappa och/eller mamma svarar fler elever än tidigare nej, aldrig. Även andelen elever som får ett eget glas har minskat från 39 till 25 procent mellan (tabell 15). Nej, aldrig 19% 15% 28% Ja, jag får smaka ur deras glas 17% 16% 18% Ja, jag får ett eget glas 39% 37% 25% Ja, jag får hälla upp själv 25% 32% 29% Tabell 15. Händer det att du blir bjuden på alkohol av din pappa och/eller mamma? Tillgänglighet alkohol Att få tag på illegal alkohol i Kristianstad är enkelt. Det framgår av hur eleverna har svarat på frågan hur ofta de har druckit importerad alkohol, se tabell 16. Precis om i åk nio har däremot konsumtionen av hemtillverkad sprit minskat kraftigt de senaste fyra åren, se tabell 17. Dricker importerad alkohol ofta eller alltid 43% 55% 48% Tabell 16. Andel ungdomar som dricker importerad alkohol ofta eller alltid. Har druckit hemtillverkad sprit de senaste 12 åren? 41% 20% 20% Tabell 17. Andel ungdomar som har druckit hemtillverkad alkohol de senaste 12 åren. Narkotika Att gatupriserna på narkotika har sjunkit de senaste åren återspeglas inte entydigt bland gymnasieeleverna i åk 2. Andelen som anger att de har haft möjlighet att prova narkotika ligger på 36 procent vilket är en liten minskning i jämförelse med 2003, se tabell 18. Pojkar 41% 43% 39% Flickor 34% 35% 33% Genomsnitt 38% 39% 36% Tabell 18 Andel ungdomar som anger att de någon gång haft möjlighet att prova narkotika. I gengäld har andelen som anger att de har provat narkotika ökat något bland pojkarna, från 15 till 18 procent mellan (tabell 19). Jämfört med pojkar i hela Skåne där 16 procent i genomsnittet har provat narkotika, ligger Kristianstad således något över det skånska genomsnittet. Kristianstadsflickorna ligger på ungefär samma procentsats som tidigare år dvs 12 procent. 8

9 Pojkar 15% 15% 18% Flickor 12% 8% 12% Genomsnitt 14% 12% 15% Tabell 19. Andel ungdomar som svarar att de någon gång har använt narkotika. Tobak De flesta börjar röka vid relativt unga år. Enligt CANs studie 2007 svarar 35 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna i gymnasiet åk två att de röker. Tio respektive 14 procent gör så dagligen eller nästan dagligen. I Kristianstad svarar 11 procent av pojkarna respektive 19 procent av flickorna att de röker varje dag eller nästan varje dag, se tabell 20. Kristianstads flickor ligger således något över genomsnittet. Åk Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Aldrig, har provat, har slutat 71% 61% 62% 62% 71% 56% Bara på fest eller veckoslut 18% 20% 29% 22% 18% 25% Varje dag eller nästan varje 11% 19% 9% 16% 11% 19% dag Tabell 20. Röker du? Snusning är precis som tidigare vanligast bland pojkar. Jämfört med riksgenomsnittet i Sverige är det färre flickor i Kristianstad som snusar, 10 procent jämfört med sju procent. Precis som i övriga Sverige har dock andelen flickor i Kristianstad som snusar ökat de senaste åren. Bland pojkarna kan däremot anas en minskning med tre procent jämfört med Kristianstads pojkar i åk två ligger därmed något under riksgenomsnittet som ligger på ca 30 procent, se tabell 21. Åk 2 Nej aldrig, har provat, har slutat) Ja varje dag, nästan varje dag eller ibland Tabell 21 Snusar du? Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 73% 97% 74% 94% 76% 93% 27% 3% 26% 6% 24% 7% Precis som i åk nio har en stor andel av eleverna i gymnasiet rökt vattenpipa, 49 procent av flickorna respektive 59 procent pojkarna svarar att de har rökt vattenpipa någon gång. 9