Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009)

Transkript

1 Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 9) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Jörgen Lundqvist, Salems kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo AB. Undersökningen genomfördes under mars 9 i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i ett kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Denna undersökning är nr 9 i samma serie. Sammanfattning av rapporten I Salems kommun röker ca sju procent i år 7 vilket är en klart minskad andel sedan år % av niondeklassarna röker vilket är en liten minskning sedan förra mätningen men värdet är fortfarande ett av de högsta sedan undersökningarna startade år. I år 2 röker 28 % av eleverna. Andelen alkoholkonsumenter i år 7 minskar kraftigt i årets mätning. Nivån hamnar på 24 %. I år 9 ligger andelen alkoholkonsumenter still på 73 % och i år 2 minskar andelen något till 9 % sedan förra mätningen. Andelen elever som har varit berusade har ökat i alla tre årskurserna sedan år men det finns en liten minskning under de två senaste åren. Andelen intensivkonsumenter av alkohol i år 9 och år 2 har ökat kraftigt sedan 4. Årets värde för intensivkonsumtion i år 9 ligger avsevärt högre än genomsnittet i Sverige. Samma förhållande gäller för år 2. Detta är angeläget att diskutera på föräldramöten och bland berörda tjänstemän och politiker i kommunen. Föräldrarna i samtliga tre årskurser har blivit betydligt mer restriktiva till att bjuda sina barn på alkohol sedan förra mätningen. Konsumtionen av hembränd sprit minskar i alla tre årskurserna liksom i riket som helhet. Hälften av föräldrarna i år 9 och en tredjedel av föräldrarna i år 2 vars barn dricker alkohol, känner till max hälften av alkoholkonsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. 13 % av pojkarna och 1 % av flickorna i år 9 uppger att de haft lust att pröva narkotika. Genomsnittet i riket är sex procent. I år 2 uppgår andelen som haft lust att knarka till 22 %, lika mellan könen. Andelen som uppger att de haft lust att pröva narkotika i år 2 har minskat kraftigt sedan förra mätningen men är avsevärt större än snittet i riket där sju procent uppgav att de haft lust att pröva (CAN 8). I år 9 finns en liten ökning av andelen som har använt narkotika från sju till nio procent. Riksgenomsnittet är sex procent enligt CAN 8. I år 2 på gymnasiet sjunker andelen som använt narkotika för andra året i rad och hamnar nu på 16 % vilket är samma nivå som i riket. 1

2 Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så mycket rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar mm, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här beskrivningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkoholoch drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser - öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. Och sist men inte minst, en drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar som en preventiv kraft mot missbruk. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge åtminstone indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter i på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser. 2

3 Bortfall I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 14 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Att genomföra drogvaneundersökningen När det är beslutat vilka årskurser som ska undersökas måste rektorerna kontaktas för ett godkännande. Rektorn behöver förankra detta bland de lärare som ska genomföra undersökningen. För att undersökningen ska gå till på samma sätt i alla klasser är det viktigt med instruktionsbrev till lärare och elever. Efter insamling av blanketterna måste någon eller några personer stansa in uppgifterna, göra frekvenstabeller, analysera materialet, göra OHbilder och ev rapport. Innan presentationen av undersökningen Innan det är dags att presentera undersökningen bör man utarbeta en strategi för hur det ska gå till för att få ut maximalt av resultaten. Här är några frågeställningar för en väl genomtänkt strategi: Vilka målgrupper ska vi nå? - kommunledning, andra beslutsfattare, närpolis, skolor, socialtjänst, ideella organisationer, föräldrar, företagare, allmänhet m fl Vilka kanaler kan vi använda? - interna nyhetsblad, hemsidor, lokala medier, muntliga och skriftliga presentationer, konferenser, föräldramöten mm Vilken information ska vi ge? - enbart de nya resultaten, olika samband, annan information som t ex mobiliserar olika målgrupper etc När ska informationen ges och vem ska få den först? Vem ansvarar för vad? Att presentera undersökningen För att göra en bra presentation av resultaten från en drogvaneundersökning krävs snygga OH-bilder eller med datorpresentation. Om undersökningsresultaten kommer i tabellform kan man göra grafiska bilder i t ex Microsoft Office-programmet Power Point. Bilderna bör göras som en jämförelse mellan de lokala resultaten och genomsnittet i Sverige genom CANs årliga rikssiffror. 3

4 En enkät innehåller ofta många frågor och man måste göra ett urval. Presentationen bör inte ta mer än ca 4 minuter. Här följer ett förslag på viktiga frågor att presentera för föräldrar, politiker, skolanställda och olika professionella grupper inom preventionsområdet: andel rökare andel som druckit alkohol senaste halvåret en / flera gånger olika dryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen. Detta visar vilka drycker som är populärast bland ungdomar. andel intensivkonsumenter av alkohol (I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att eleven vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 24cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 24 cl starksprit) eller en flaska vin (= ca cl starksprit) eller en halvflaska sprit (= 3 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad räknas som intensivkonsument). de vanligaste sätten att skaffa alkohol föräldrarnas uppskattade vetskap om ungdomarnas alkoholkonsumtion andel som druckit hembränd sprit under det senaste året (t ex 1-4 ggr, ggr eller mer) de vanligaste sätten att skaffa hembränd sprit andel som har sniffat / sniffar (om resultatet är anmärkningsvärt) andel som haft möjlighet att pröva narkotika andel som har prövat / använder narkotika (En etisk regel som är viktig att iaktta, är att några få procent som har använt narkotika på ett litet antal elever kan göra det lätt att identifiera enskilda individer. Undersökningen görs inte av det skälet. Om det görs på det sättet kommer elevernas vilja till att svara sanningsenligt att minska markant. En bra regel är att redovisa sex elever eller färre som har använt narkotika som noll procent). vilka typer av narkotika som är aktuella Om det föreligger stora könsskillnader på vissa frågor är det viktigt att illustrera detta! Det är också värdefullt att göra en kort sammanfattning på papper för utdelning i samband med presentationen. Genom att dessutom göra s k korstabuleringar går det att redovisa olika samband, t ex mellan skolk och missbruk, mellan rökning och narkotikaanvändning, sociala bakgrundsfaktorer och missbruk mm. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i landet som helhet? T ex att narkotikaanvändning ökar eller minskar? För att säkrare kunna uttala sig om vad siffrorna står för behövs jämförbara kontrollområden där det inte görs några påtagliga åtgärder under motsvarande tidpunkt. Jörgen Larsson 1. 4

5 Undersökningens tillförlitlighet Erfarenheten från andra undersökningar visar att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är ganska få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa vid inmatningen. I den här undersökningen har endast fyra blanketter uteslutits p g a uppenbart oseriösa svar. Ett större problem är underrapportering och bortfall. Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort första juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande åren. Från 1988 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet. År -8 har alkoholkonsumtionen sjunkit bland svenska grundskoleelever, i synnerhet bland pojkarna. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan som planat ut i slutet av 9-talet. Under -talets första sex år har såväl alkohol som narkotika minskat bland ungdomar, framförallt folköl och hembränd sprit. Nu finns nationella tecken på att konsumtionen ökar. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i år 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 14 % av pojkarna och 16 % av flickorna att de använt narkotika. År 1974 hade siffran sjunkit till 9 respektive 8 procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197- talet fram till 1983 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 1 gav % för båda könen. Därefter minskar vanorna ånyo och ger 6 % för år 8. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger några procentenheter högre. Det är angeläget att påpeka att narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! % Andel som använt narkotika i riket (år 9) 1 1 8, , , Källa: CAN

6 Undersökningen 9 Undersökta skolor: Nytorpsskolan, Rönninge skola, Skogsängsskolan, Säbyskolan, Söderby friskola och Rönninge gymnasium Tidpunkt: Mars 9 Undersökta årskurser: år 7, 9 i grundskolan samt år 2 i gymnasiet Antal: n = 4 elever i år 7, 182 elever i år 9 samt 128 elever i gymnasiet. Bortfall: 11 % i år 7 23 % i år 9 24 % i år 2 Internt bortfall: Totalt 14 elever i båda skolformerna har fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talen skifta i och med att ett visst internt bortfall förekommer. Jämförelsegrupper: Tidigare undersökningar i Salems kommun och riket. Antal bortsorterade enkäter på grund av oseriösa svar: Fyra st 6

7 Resultat Andel snusare år 7, 9 & 2, år 7 år 9 år 2 Andelen elever som snusar i år 7 ligger kvar på två procent sedan förra mätningen. I år 9 finns en ökning i årets undersökning till 14 %. Det är den näst högsta nivån sedan år 3. I år 2 fortsätter minskningen från år 7 och årets nivå hamnar på 3 %. I år 7 snusar fem elever dagligen eller ibland. I år 9 finns en stark övervikt för pojkarna (23 pojkar jmf med två flickor). I år 2 är övervikten ännu starkare för pojkarna (36 pojkar jmf med 2 flickor). Andel rökare år 7, 9 & 2, år 7 år 9 år 2 Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. I Salems kommun röker ca sju procent i år 7 (nio flickor och fem pojkar) vilket är en klar minskning i procent sedan år -3 samt 7-8 men en ökning sedan år % av niondeklassarna röker (29 pojkar och 23 flickor) vilket är en liten minskning sedan förra mätningen men värdet är fortfarande ett av de högsta sedan undersökningarna startade år. I år 2 röker 28 % av eleverna (29 pojkar och 7 flickor). Minskningen fortsätter något sedan toppnoteringen år 7. 7

8 Föräldrars vetskap om ungdomarnas rökning/snusning Ja-alternativet i % av dem som röker/snusar dagligen eller ibland år 7 år 9 år 2 år 7 år 9 år 2 Andelen föräldrar som vet om att deras barn röker eller snusar brukar öka radikalt med ungdomarnas ålder. Så icke i den här och förra årets undersökningar. 63 % av rökarna/snusarna i år 7 och endast 3 % av tobaksanvändarna i nian har föräldrar som känner till saken. I år 2 har en tredjedel av föräldrarna vetskap om sina ungdomars rökande/snusande enligt elevernas egna uppfattningar. Vad beror det på att över 6 % av rökarna i år 7 och ca en tredjedel i år 9 och år 2 har föräldrar som känner till barnets rökning? Har föräldrarna accepterar att deras barn använder tobak eller har de kapitulerat inför sina barns vanor? Det är en intressant fråga att diskutera på föräldramöten. De vanligaste anskaffningssätten för cigaretter i % av rökarna, år 9 & kompisar köp själv annan vux köp föräld u lov föräld m lov annan vux bjud år 9 år 2 Niondeklassarna skaffar i första hand cigaretter genom att vuxna köper åt dem, genom kompisar, att vuxna bjuder eller att man köper själv. Egna inköp har halverats i år 9 sedan förra mätningen, kompisars betydelse har minskat men langning av cigaretter från vuxna har ökat. Föräldrarna spelar också i årets mätning en ganska liten roll i sammanhanget. I år 2 har de egna inköpen av cigaretter ökat starkt. Detta bör uppmärksammas i o m att tobakslagen har en tydlig 18 års-gräns för inköp av cigaretter. 8

9 Andel som druckit alkohol de senaste sex månaderna år 7, 9 & 2, år 7 år 9 år 2 Andelen alkoholkonsumenter i år 7 minskar kraftigt i årets mätning efter tre års ökning från år. Årets nivå hamnar på 24 %. Könsfördelningen är relativt jämn. I år 9 ligger andelen alkoholkonsumenter still på 73 % (71 % pojkar jmf med 7 % flickor) och i år 2 minskar andelen något till 9 % sedan förra mätningen (91 % av pojkarna och 88 % av flickorna) vilket är lite över genomsnittsvärdet för hela undersökningsperioden från år. Andel som varit berusad år 7, 9 & 2 (%) år 7 år 9 år 2 Andelen elever som har varit berusade har ökat i alla tre årskurserna sedan år. 13 % av eleverna i åk 7 har varit berusade minst en gång vilket är samma nivå som vid förra mätningen. Nivån på 6 % ligger också still i år 9 sedan 8. I år 2 har andelen som varit berusade klart minskat från 88 % år 8 till 8 % i årets mätning. Flickorna är överrepresenterade i både år 7 och år 9. Pojkarna överväger knappt i år 2. 9

10 Andel som har intensivkonsumtion av alkohol minst en gång/månad år 7, 9 & 2, år 7 år 9 år 2 I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att man vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 24 cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 24 cl starksprit) eller fyra stora flaskor starkcider/alkoholäsk eller en flaska vin (= ca cl starksprit) eller en halv halvflaska sprit (= 18 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad redovisas i diagrammet ovan. Kurvorna visar tydligt att andelen intensivkonsumenter av alkohol ökade betydligt i år 7 mellan och år 2 för att sedan minska 3 och 4. Efter finns en svag ökning och årets nivå hamnar på fem procent. Andelen intensivkonsumenter i år 9 sjönk radikalt mellan år och 4. Därefter finns en stadig ökning som nu ger det högsta värdet (34 %) sedan undersökningarna startade. Genomsnittet för rikets år 9 uppgår till 24 % (CAN 8). Också i år 2 ökar andelen intensivkonsumenter av alkohol kraftigt (ända från år ) men årets nivå på 63 % ligger dock klart under 8 års toppnotering. Det är en större andel flickor än pojkar i år 7 som intensivkonsumerar alkohol. I år 9 överväger pojkarna (4 % jmf med 29 % flickor) liksom i år 2 (67 % pojkar jmf med 3 % flickor). Andelen intensivkonsumenter av alkohol i år 9 och år 2 har alltså ökat kraftigt sedan år 4. Årets värde för intensivkonsumtion i år 9 ligger som nämnts ovan avsevärt högre än genomsnittet i Sverige. Samma förhållande gäller i år 2 (63 % intensivkonsumenter i Salem jmf med 48 % av rikets år 2-elever). Det är angeläget att diskutera på föräldramöten och bland berörda tjänstemän och politiker i kommunen.

11 De vanligaste sätten att skaffa alkohol (år 7) i % av dem som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ vän föräld utan lov föräld med lov vux köper/bjuder syskon köp folköl själv År 7-eleverna skaffar i första hand alkohol genom Kompisar, Föräldrar utan lov, Föräldrar med lov samt annan vuxen som köper ut eller bjuder. Föräldrarna bjuder i betydligt mindre utsträckning än i förra mätningen. Andelen som skaffar alkohol genom andra vuxna har ökat något. Endast en pojke uppger att han köper folköl själv. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). De vanligaste sätten att skaffa alkohol (år 9) i % av dem som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ vän vux köper ut syskon föräld u lov föräld m lov vux bjuder Niondeklassarna skaffar i första hand sin alkohol genom Kompisar eller kompisars syskon som oftast är äldre, Vuxen som köper ut och genom syskon. Endast enstaka procent skaffar alkohol på pubar eller köper folköl själva. Att få alkohol från egna föräldrar har minskat under flera år i Salems kommun och är nu nere på 11 %. Det är samma storlek på andelen som uppger att de stjäl alkohol hemma. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). 11

12 De vanligaste sätten att skaffa alkohol (år 2) i % av dem som dricker, möjligt att fylla i fler alternativ vän pub etc vux köper ut föräld m lov syskon vux bjud Det är i första genom kompisar, handla själv på pub etc samt langning från vuxna som år 2- eleverna skaffar alkohol. Sätten att skaffa alkohol som ökar något sedan förra mätningen är Föräldrar med lov och från syskon. Att köpa själv på pub eller liknande ställe ökar kraftigt från 31 till 37 %. De andra anskaffningssätten minskar i betydelse. Att köpa folköl själv hamnar under tio procent. (Staplarna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ.) Vilka drycker eleverna vanligen dricker i % av dem som dricker i år 7, 9 & 2 År 7 År 9 År 2 Folköl 22 1 Starköl Vin Sprit 27 Hembränt Alkoläsk Starkcider I år 7 dricker eleverna i fallande skala starkcider, alkoläsk, starköl, sprit, folköl och vin. I nian dricks det i första hand sprit, starköl, alkoläsk och starkcider. I år 2 dominerar starköl följt av sprit, starkcider och alkoläsk. Pojkarna dominerar vid drickandet av öl och sprit. Flickorna dricker hellre vin och i viss mån alkoläsk och starkcider. (Tabellerna summerar inte till vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ). 12

13 Andel som får alkohol av sina egna föräldrar i % av dem som dricker i år 7, 9 & aldrig smaka ibland eget glas år 7 år 9 år ofta ibland egen flaska År 7- och år 9-föräldrarna har blivit betydligt mer restriktiva med att bjuda sina barn på alkohol sedan förra mätningen. Gruppen alkoholkonsumenter i år 7 som uppger att de aldrig får alkohol har ökat från 2 % år 8 till 37 % i årets undersökning. Motsvarande siffra i år 9 har ökat från 31 till 42 %. Men drygt % av eleverna som dricker alkohol i år 7 och 34 % av år 9-konsumenterna uppger att de får smaka alkohol ur sina föräldrars glas. Också i år 2 har föräldrarna blivit mer restriktiva. Gruppen alkoholkonsumerande elever som uppger att de aldrig får alkohol av föräldrarna har ökat från 22 till 28 %. Andel som fått problem p g a alkoholförtäring i % av dem som dricker i år 9 & förstört sak kläd tapp peng sak olycka skada oönsk sex oskydd sex bråkat slagits 2 8 bestulen rånad 8 bråk med polis år 9 år 2 I år 9 har 23 % av eleverna som dricker alkohol förstört saker/kläder, 17 % har tappat pengar/ värdesaker, 12 % har bråkat/slagits, 11 % har haft oskyddat sex och % har haft oönskat sex. Åtta procent har varit i bråk med polisen. De problem som har ökat är olycka/skada samt oönskat sex. Övriga problem ligger still förutom oskyddat sex och bråkat/slagits som har minskat starkt. 13

14 Ca 3 % av år 2-eleverna som dricker alkohol har förstört saker/kläder, tappat pengar/värdesaker samt bråkat/slagits. De flesta skadetyper i år 2 har ökat förutom hamnat i bråk med polis som har minskat. Andelarna som har haft oskyddat sex och bråkat/slagits är oförändrade. I år 9 är könsskillnaderna ganska små i de olika alkoholproblemen. Pojkarna överväger klart när det gäller bråk med polisen. Flickorna överväger vid oskyddat sex. I år 2 överväger pojkarna klart när det gäller olycka/skada, bråkat/slagits samt bråk med polisen. En större andel flickor har haft oönskat sex och blivit bestulna/rånade. Ex på elevernas kommentarer: hamnat på Maria pol, haft sex med min kompis syrra, eldat och tappat kontrollen, provat knark, spytt mm Andel som druckit hembränt senaste året år 7, 9 & 2, år 7 år 9 år 2 Andelen år 9-elever som har druckit hembränd sprit det senaste året sjunker med fyra procentenheter i denna mätning och hamnar på 14 % Det är två procentenheter över genomsnittet i riket år 8 enligt CAN. Konsumentgruppen minskar kraftigt i år 7 från nio till två procent. Även i år 2 på gymnasiet minskar andelen som har druckit hembränt och hamnar på den näst lägsta nivån ( %) sedan år. Genomsnittet för år 2-eleverna i riket år 8 är 17 % enligt CAN. Totalt sett har 2 elever druckit hembränd sprit i de tre undersökta årskurserna vilket ska jämföras med 7 st i förra mätningen. Könsfördelningen sett över de tre årskurserna ger att 12 % av pojkarna har druckit hembränt senaste året jämfört med 8 % av flickorna. 14

15 Föräldrars vetskap om ungdomarnas alkoholvanor -i % av dem som dricker alkohol åk 7 åk 9 åk 2 nej liten del/hälften nästan allt/allt 12 1 % av föräldrarna i år 9 och 33 % av föräldrarna i år 2 som har barn som dricker alkohol, känner till max hälften av alkoholkonsumtionen. Detta enligt ungdomarnas uppfattning. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. Detta är en angelägen fråga att diskutera på föräldramöten. Andel som har sniffat år 7 & 9, år år 7 år 9 I Salem har tre procent av sjundeklassarna sniffat en eller flera gånger. Det är en halvering sedan 8 och samma värde som år. I år 9 finns också en minskning. Den går från åtta procent år 8 till fem procent i år vilket är ungefär samma värde som genomsnittet ibland rikets niondeklassare. I sjuan är det övervägande pojkar som har sniffat och i år 9 är könsfördelningen jämn. 1

16 Andel som haft lust att pröva narkotika år 9 & 2 (%) pojkar flickor år 9 år 2 13 % av pojkarna och 1 % av flickorna i år 9 uppger att de haft lust att pröva narkotika. Det är ungefär samma resultat som i förra mätningen (genomsnittet i riket är sex procent enligt CAN 8). I år 2 uppgår andelen som haft lust att knarka till 22 %, lika mellan könen. Andelen som uppger att de haft lust att pröva narkotika i år 2 har minskat kraftigt sedan förra mätningen men är avsevärt större än snittet i riket där sju procent uppgav att de haft lust att pröva (CAN 8). Andel som haft möjlighet att pröva narkotika år 7, 9 & 2, år 7 år 9 år 2 Bilden visar hur pass exponerade de olika årskurserna är för narkotika enligt elevernas egna bedömningar. I årets undersökning ökar andelen som haft möjlighet att pröva narkotika i år 9 och minskar i sjuan samt tvåan. Pojkarna är klart överrepresenterade i år 9 och år 2. 16

17 Andel som har använt narkotika år 7, 9 & 2, år 7 år 9 år 2 Totalt uppger 4 elever (28 pojkar och 12 flickor) i undersökningen att de har använt narkotika en eller flera gånger. I år 7 har andelen som använt narkotika sjunkit från fem till en procent. I nian finns en liten ökning från 7 till 9 %. Riksgenomsnittet är 6 % enligt CAN 8. I år 2 på gymnasiet sjunker andelen som använt narkotika för andra året i rad och hamnar nu på 16 % vilket är samma nivå som i riket. Det är övervägande pojkar som har använt narkotika i år 9 och år 2. De 4 elever i undersökningen som uppger att de har använt narkotika har använt flera preparat i olika frekvens men i stort sett samtliga har rökt hasch eller marijuana. Preparat år 9 år 2 Antal Antal hasch / eller marijuana en gång 8 11 hasch / eller marijuana flera gånger 8 Ecstasy 3 LSD 1 Amfetamin 2 Heroin 2 1 Anabola steroider Kokain 1 17

18 Andel som skolkar år 7, 9 & 2 på gymnasiet år 7 år 9 år 2 ngn g/termin en/fler ggr/mån en/fler ggr/vecka Fem procent av eleverna i sjuan, 31 % av niondeklassarna och 29 % i år 2 på gymnasiet skolkar minst en gång per månad. Skolket har minskat i samtliga tre årskurser sedan förra mätningen. Det är en större andel pojkar som skolkar i år 7 och år 2 på gymnasiet. I nian skolkar flickorna mer än pojkarna. Vad eleverna gör på sin fritid (%) år 7, 9 & 2 på gymnasiet år 7 år 9 år 2 4 förening hemma/hos kompis läser/datorn ute/hamburgerbar ftg Andelen föreningsaktiva ökar något i år 7 och 2 minskar i år 9. I samtliga årskurser är de populäraste aktiviteterna: vara hemma/vara med kompisar, läsa/ägna sig åt datorn och föreningsaktiviteter. Fritidsgården attraherar % i år 9 och 4 % i år 2. 18

19 Frågor om tobak, alkohol, narkotika och skolk Drogvaneundersökning i Salems kommun år 7 SKOLA:. 1. Är du pojke eller flicka? Pojke Flicka 2. Snusar du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat 3. Röker du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig rökt 4. Känner dina föräldrar till att du snusar/röker? Ja Nej Jag varken snusar eller röker. Har du någon gång under det senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit? (Räkna inte med lättöl eller lättcider). Med sprit menas brännvin, vodka, gin, konjak, whisky, likör, punsch och liknande, även utblandat i grogg eller drink. Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 6. Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? Nej Ja 19

20 7. Hur ofta händer det att du dricker motsvarande minst 18 cl sprit (1/2 kvarting ) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Dricker inte alkohol gå vidare till fråga 13 Någon gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig 8. Var får du vanligtvis alkohol ifrån? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Från syskon Från kamrat eller kamraters syskon Från mina föräldrar, med lov (blir bjuden) Från mina föräldrar, utan lov ( tullar ur barskåp eller liknande) Från annan vuxen ( år eller äldre) som bjuder Från annan vuxen ( år eller äldre) som köper ut åt mig Köper själv på restaurant, pub, diskotek eller liknande Köper folköl själv i affär, bensinmack eller liknande 9. Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Folköl Starköl Vin Sprit Hembränt Alkoläsk Starkcider. Händer det att du blir bjuden på alkohol av dina föräldrar? Nej, jag blir aldrig bjuden Ja, ibland får jag smaka ur föräldrarnas glas Ja, ibland får jag ett eget glas Ja, jag blir ofta bjuden Ja, ibland får jag en egen flaska med t ex vin eller några burkar öl 11. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hembränt? Ja, en gång Ja, 2-4 gånger Ja, - gånger Ja, 11 gånger eller mer Har inte druckit hembränt under de senaste 12 månaderna Har aldrig druckit hembränt

21 12. Känner dina föräldrar till att du använder alkohol Nej Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker Ja, nästan allt jag dricker Ja, allt jag dricker 13. Har du sniffat någon gång? Nej Ja, en gång Ja, 2-4 gånger Ja, 6- gånger Ja, 11 gånger eller mer 14. Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? (Med narkotika menas t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) Ja Nej 1. Har du någon gång använt narkotika? Ja Nej 16. Brukar du skolka? Nej, aldrig Någon gång per termin En eller flera gånger per månad En eller flera gånger per vecka 17. Vad gör du på din fritid? (Markera med kryss de tre vanligaste fritidssysselsättningarna. Om du bara gör en eller två saker, markera endast dessa) Är aktiv i en eller flera föreningar (t.ex. idrottsförening) Är hemma eller hos kompisar Är på fritidsgården eller liknande Läser/ägnar mig åt datorn Är på hamburgerbar eller liknande Är på biljardhall eller liknande Är ute utan att göra något speciellt Annat: 21

22 Frågor om tobak, alkohol, narkotika och skolk Drogvaneundersökning i Salems kommun år 9 samt år 2 på gymnasiet SKOLA: 1. Är du pojke eller flicka? Pojke Flicka 2. Snusar du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat 3. Röker du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat gå vidare till fråga 6 Nej, har bara provat gå vidare till fråga 6 Nej, har aldrig rökt gå vidare till fråga 6 4. Känner dina föräldrar till att du röker? Ja Nej. Hur får du vanligen tag på cigaretter? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Köper själv Köper eller blir bjuden av kompisar Egna föräldrar med lov Egna föräldrar utan lov Annan person (minst 18 år) som köper ut Annan person (minst 18 år) som bjuder 6. Har du någon gång under det senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, starkcider vin eller sprit? (Räkna inte med lättöl eller lättcider). Med sprit menas brännvin, vodka, gin, konjak, whisky, likör, punsch och liknande, även utblandat i grogg eller drink. Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 22

23 7. Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? Nej Ja 8. Hur ofta händer det att du dricker motsvarande minst 18 cl sprit (1/2 kvarting ) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Dricker inte alkohol gå vidare till fråga 1 Någon gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig 9. Var får du vanligtvis alkohol ifrån? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Från syskon Från kamrat eller kamraters syskon Från mina föräldrar, med lov (blir bjuden) Från mina föräldrar, utan lov ( tullar ur barskåp eller liknande) Från annan vuxen ( år eller äldre) som bjuder Från annan vuxen ( år eller äldre) som köper ut åt mig Köper själv på restaurant, pub, diskotek eller liknande Köper folköl själv i affär, bensinmack eller liknande. Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Folköl Starköl Vin Sprit Hembränt Alkoläsk Starkcider 11. Händer det att du blir bjuden på alkohol av dina föräldrar? Nej, jag blir aldrig bjuden Ja, ibland får jag smaka ur föräldrarnas glas Ja, ibland får jag ett eget glas Ja, jag blir ofta bjuden Ja, ibland får jag en egen flaska med t ex vin eller några burkar öl 23

24 12. Har du nånsin fått något av följande problem p g a att du druckit alkohol? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Nej Förstört saker eller kläder Tappat pengar eller värdesaker Råkar ut för olycka eller skadats Lett till oönskat sex Lett till oskyddat sex Bråkat eller slagits Blivit bestulen eller rånad Råkat i bråk med polisen Annat: 13. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hembränt? Ja, en gång Ja, 2-4 gånger Ja, - gånger Ja, 11 gånger eller mer Har inte druckit hembränt under de senaste 12 månaderna Har aldrig druckit hembränt 14. Känner dina föräldrar till att du använder alkohol Nej Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker Ja, nästan alt jag dricker Ja 1. Har du sniffat någon gång? Nej Ja, en gång Ja, 2-4 gånger Ja, 6- gånger Ja, 11 gånger eller mer 16. Har du någon gång haft lust att pröva narkotika? (Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) Ja Nej Tveksam 17. Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? (Med narkotika menas t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) Ja Nej 24

25 18. Har du någon gång använt narkotika? Ja Nej 19. Om du svarat ja på fråga 18, vilken sorts narkotika har du använt och hur många gånger (markera med kryss) En gång 2- gånger 11 gånger eller mer Marijuana Hasch Ecstasy LSD Amfetamin Heroin Annat:. Brukar du skolka? Nej, aldrig Någon gång per termin En eller flera gånger per månad En eller flera gånger per vecka 21. Vad gör du på din fritid? (Markera med kryss de tre vanligaste fritidssysselsättningarna. Om du bara gör en eller två saker, markera endast dessa) Är aktiv i en eller flera föreningar (t.ex. idrottsförening) Är hemma eller hos kompisar Är på fritidsgården eller liknande Läser/ägnar mig åt datorn Är på hamburgerbar eller liknande Är på biljardhall eller liknande Är ute utan att göra något speciellt Annat:. 2