Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor

Transkript

1 Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november Undersökning nr Jörgen Larsson

2 Rapport om ungdomars drogvanor i Järfälla kommun åk (nov ) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Drog- och Brottsförebyggande Gruppen i Järfälla kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo AB. Undersökningen genomfördes under senhösten i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Sammanfattning av rapporten I denna mätning syns en generell utjämning mellan könen kring användandet av olika substanser men flickorna överväger när det gäller rökning, andelen alkoholkonsumenter, andelen som har druckit hembränd sprit, sniffat och som har använt narkotika. I undersökningen uppvisas de lägsta nivåerna någonsin för andel rökare, andel snusare, andel som druckit hembränt och andelen som använt narkotika. Sex procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun är rökare vilket är en klar minskning sedan förra undersökningens nio procent. Det är flickorna som överväger. Drygt % av ungdomarna som röker eller snusar uppger att deras föräldrar känner till det. Debutåldern för regelbunden rökning ligger på 12, år vilket är ungefär samma snittdebut som vid de senaste mätningarna. 1 % av eleverna uppger att de har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret. Av dem som har druckit har ca hälften druckit alkohol flera gånger. Totalt sett är andelen alkoholkonsumenter klart sjunkande sedan mätningarna startade år 3 men en marginell ökning kan iakttas de senaste åren. Tio procent i åk intensivkonsumerar alkohol varje månad i Järfälla kommun vilket är en klar minskning sedan rekordåret och samma nivå som genomsnittet för hela undersökningsperioden. Föräldrarnas betydelse när det gäller hur ungdomarna skaffar alkohol ligger ganska lika med förra mätningen. Langningen från vänner och deras syskon har minskat liksom egna inköp av folköl i butik. De alkoholdrycker som de flesta av alkoholkonsumenterna dricker är starkcider, sprit, alkoläsk och folköl i fallande ordning. Därefter kommer vin och sist starköl. Sett över åtta år har samtliga alkoholsorter blivit ovanligare bland åttondeklassarna förutom sprit som har blivit betydligt vanligare. I åk uppger % av eleverna som dricker alkohol att föräldrarna är helt ovetande om detta. Föräldrarnas ovetskap har minskat sedan förra undersökningen ( %). Nästan % av föräldrarna (vars barn dricker alkohol) känner till max hälften av konsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. 2

3 1 % av åttondeklassarna eller 1 stycken uppger att de har varit berusade minst en gång (1 % i förra undersökningen). Könsfördelningen för erfarenhet av berusning är jämn. Genomsnittsåldern för första berusningen ligger på 13,1 år jämfört med 12, år och 12, år. Andelen i åk som har använt narkotika en eller flera gånger halveras sedan förra mätningen och tangerar den lägsta nivån (två procent) sedan mätningarna startade elever uppger att de har använt narkotika (2 st år ). 3

4 Varför är det viktigt att följa drogvaneutvecklingen bland ungdomar? Få arbetsfält innehåller så mycket rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar mm, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Här är några synpunkter på att arbeta med enkäter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser - öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. Och sist men inte minst, en drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar som en preventiv kraft mot missbruk. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge åtminstone indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter i på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser.

5 Bortfall I åk brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 1 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller intensivkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter. Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Att genomföra drogvaneundersökningen När det är beslutat vilka årskurser som ska undersökas måste rektorerna kontaktas för ett godkännande. Rektorn behöver förankra detta bland de lärare som ska genomföra undersökningen. För att undersökningen ska gå till på samma sätt i alla klasser är det viktigt med instruktionsbrev till lärare och elever. Efter insamling av blanketterna måste någon eller några personer stansa in uppgifterna, göra frekvenstabeller, analysera materialet, göra OHbilder och ev rapport. Innan presentationen av undersökningen Innan det är dags att presentera undersökningen bör man utarbeta en strategi för hur det ska gå till för att få ut maximalt av resultaten. Här är några frågeställningar för en väl genomtänkt strategi: Vilka målgrupper ska vi nå? - kommunledning, andra beslutsfattare, närpolis, skolor, socialtjänst, ideella organisationer, föräldrar, företagare, allmänhet m fl Vilka kanaler ska vi använda? - interna nyhetsblad, hemsidor, lokala medier, muntliga och skriftliga presentationer, konferenser, föräldramöten mm Vilken information ska vi ge? - enbart de nya resultaten, olika samband, annan information som t ex mobiliserar olika målgrupper etc När ska informationen ges och vem ska få den först? Vem ansvarar för vad? Att presentera undersökningen För att göra en bra presentation av resultaten från en drogvaneundersökning krävs en sober Power Point-presentation på en dator eller snygga OH-bilder. Om undersökningsresultaten kommer i tabellform kan man göra grafiska bilder i t ex Microsoft Office-programmet Power Point eller liknande program.

6 Bilderna bör göras som en jämförelse mellan de lokala resultaten och genomsnittet i Sverige genom CANs årliga rikssiffror. En enkät innehåller ofta många frågor och man måste göra ett urval. Presentationen bör inte ta mer än ca minuter. Här följer ett förslag på viktiga frågor att presentera för föräldrar, politiker, skolanställda och olika professionella grupper inom preventionsområdet: andel rökare andel som druckit alkohol senaste halvåret en / flera gånger vilka drycker som är populärast bland ungdomar. andel intensivkonsumenter av alkohol (I frågeblanketten framgår att med intensivkonsumtion menas att eleven vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl (= 2cl starksprit) eller fyra burkar starköl (= 2 cl starksprit) eller eller fyra burkar starkcider/alkoläsk (=-2 cl starksprit) eller en flaska vin (= ca cl starksprit) eller en halvflaska sprit (= 3 cl starksprit). Den andel av eleverna som har en sådan konsumtion minst en gång per månad räknas som intensivkonsument). de vanligaste sätten att skaffa alkohol föräldrarnas uppskattade vetskap om ungdomarnas alkoholkonsumtion andel som druckit hembränd sprit under det senaste året (t ex 1- ggr, ggr eller mer) andel som har sniffat / sniffar (om resultatet är anmärkningsvärt) andel som haft möjlighet att pröva narkotika andel som har prövat / använder narkotika (En etisk regel som är viktig att iaktta, är att några få procent som har använt narkotika bland ett litet antal elever kan göra det lätt att identifiera enskilda individer. Undersökningen görs inte av det skälet. Om det görs på det sättet kommer elevernas vilja till att svara sanningsenligt att minska markant. En bra regel är att redovisa sex elever eller färre som har använt narkotika som noll procent). vilka typer av narkotika som är aktuella Det är viktigt att illustrera könsskillnaderna! Det är också värdefullt att göra en kort sammanfattning på papper för utdelning i samband med presentationen. Genom att dessutom göra s k korstabuleringar går det att redovisa olika samband, t ex mellan skolk och missbruk, mellan rökning och narkotikaanvändning, sociala bakgrundsfaktorer och missbruk mm. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i landet som helhet? T ex att narkotikaanvändning ökar eller minskar? För att säkrare kunna uttala sig om vad siffrorna står för behövs jämförbara kontrollområden där det inte görs några påtagliga åtgärder under motsvarande tidpunkt. Jörgen Larsson 1

7 Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 171 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort första juli 177 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande åren. Från 1 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet. År - har alkoholkonsumtionen sjunkit bland svenska grundskoleelever, i synnerhet bland pojkarna. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan 1- som planat ut i slutet av -talet. Under -talets första sex år har såväl alkohol som narkotika minskat bland ungdomar, framförallt folköl och hembränd sprit. Nu finns nationella tecken på att konsumtionen ökar. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk har stora likheter med alkoholvanorna. År 171 uppgav 1 % av pojkarna och 12 % av flickorna att de använt narkotika. År 17 hade siffran sjunkit till respektive procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 17- talet fram till 13 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 1 gav % för båda könen. Därefter minskar vanorna ånyo och ger % för år. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger några procentenheter högre. Det är angeläget att påpeka att narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! % Andel som använt narkotika i riket (åk ) 1 13, 3 3 7,

8 Om undersökningen Undersökta skolor: Viksjöskolan, Vittraskolan, Fjällenskolan, Björkebyskolan, Engelska skolan, Källtorpsskolan och Tallbohovsskolan. Tidpunkt: November. Undersökt årskurs: Åk. Antal besvarade enkäter: n = st (33 pojkar och 33 flickor i åk ) vilket är st färre än år. Bortfall: % jmf med % år och 11 % år. Internt bortfall: Totalt har elever fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talen skifta något i och med att ett visst internt bortfall förekommer. Sekretessprinciper: Skolorna redovisas med nr från ett till sju. Kodnyckel finns hos Drogoch Brottsförebyggande Gruppen. Om färre än sex elever uppger att de har använt narkotika, redovisas de som noll procent i diagrammen. Drog- och Brottsförebyggande Gruppen ansvarar för om även skolor med få elever särredovisas. Bortsorterade blanketter p g a uppenbart oseriöst ifyllande: Sju stycken.

9 Resultat Andel rökare (%) pojke flicka totalt Fråga: Röker du? Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. Sex procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun är rökare vilket är en klar minskning sedan förra undersökningens nio procent. Det är flickorna som överväger (åtta procent flickor jmf med fyra procent pojkar). Efter ett par år med stigande andel rökare bland åttondeklassarna (-7) märks nu att den marginella minskningen till har bytts till en kraftig minskning av andelen rökare i års undersökning. Kan detta bero på ett framgångsrikt arbete från de alkohol- och drogförebyggande tjänstemännen i kommunen med upprätthållandet av åldersgränser vid försäljning av tobak? Detta kräver ofta en mix av utbildningar och påtryckningar riktat till affärs- och kioskanställda. Insatser mot tobaksrökning bland ungdomar har också positiva effekter när det gäller ungdomarnas alkohol- och ev narkotikakonsumtion. Andel rökare (%) skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Storleken på andelen rökare skiljer sig åt väsentligt mellan de sju skolorna. Tolv procent (högsta värdet) av åttondeklassarna röker på skola 1 jämfört med en procent på skola 7. Snittet har sjunkit till sex procent.

10 Andel snusare (%) pojke flicka totalt Fråga: Snusar du? Med snusare menas att man snusar dagligen eller ibland. Två procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun snusar och könsfördelningen är jämn. Detta är en mycket stor minskning sedan 3 då 1 % av pojkarna och fyra procent av flickorna uppgav att de snusade. Andel snusare (%) skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Det skiljer mycket mellan skolornas andelar av snusare. Skola ligger klart högst men skola 1 och 2 ligger också över genomsnittet. På skola, och 7 uppger inga elever att de snusar. Genomsnittet som snusar har sjunkit till två procent.

11 Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas rökning/snusning i % av ungdomarna som uppger att de röker/snusar 3 3 känner till pojkar flickor totalt Fråga: Känner dina föräldrar till att du röker / snusar? % av pojkarna som röker eller snusar har föräldrar som känner till det enligt pojkarnas egen uppfattning. % av flickorna som använder tobak har föräldrar som känner till det. Totalt har 3 % av de rökande eller snusande ungdomarna föräldrar som känner till ungdomarnas vanor jmf med 2 % i förra mätningen. Föräldrarnas vetskap har alltså ökat markant sedan förra undersökningen. Har föräldrarnas syn på sina ungdomars rökande liberaliserats? Fördelning på ålder när de rökande ungdomarna började röka i % av rökarna, åk 3 7 år år år år år Fråga: Hur gammal var du när du började röka regelbundet (minst en gång/vecka)? Totalt uppger 3 elever att de röker dagligen eller ibland jämfört med 1 elever år. Men sju elever fler, d v s stycken uppger en ålder för när de började röka regelbundet. Dessa har förmodligen slutat röka. Av de eleverna började 3 % att röka när de var 13 år (vilket är den vanligaste debutåldern för rökning minst en gång/vecka). Genomsnittsdebuten låg i denna undersökning vid 12, år vilket är ungefär samma snittdebut som vid de senaste mätningarna. 11

12 Andel som druckit alkohol senaste halvåret (%) pojkar flickor totalt Fråga: Har du någon gång under det senaste halvåret druckit folköl, starköl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit? I åk uppger 1 % av eleverna att de har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret. Av dem som har druckit har ca hälften druckit alkohol flera gånger. Totalt sett är andelen alkoholkonsumenter klart sjunkande sedan mätningarna startade år 3 men en marginell ökning kan iakttas de senaste åren. Andelen alkoholkonsumenter är något större bland flickorna jämfört med pojkarna (3 % flickor jmf med % pojkar). Andel som druckit alkohol senaste halvåret (%) skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola skola 7 totalt På skola, 3 och, i fallande ordning, finns de största andelarna som har druckit alkohol under det senaste halvåret. Skola ligger klart under genomsnittet. Skola och har de största andelarna som har druckit alkohol flera gånger (2 % respektive 2 %). Skola ligger lägst med samma andel (åtta procent). 12

13 1 Andel intensivkonsumenter av alkohol minst 1 gång/månad (%) pojkar flickor totalt Fråga: Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar starkcider eller fyra burkar alkoläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Med intensivkonsumtion av alkohol menas att eleven minst en gång i månaden dricker en av de mängder som räknas upp i frågan. Tio procent i åk intensivkonsumerar alkohol varje månad i Järfälla kommun vilket är en klar minskning sedan rekordåret och samma nivå som genomsnittet för hela undersökningsperioden. Flickornas andel ökar med två procentenheter från åtta till tio procent. Pojkarnas andel ligger still på nio procent. Sex elever i hela materialet intensivkonsumerar alkohol en eller flera gånger per vecka. Andel intensivkonsumenter av alkohol (%) minst en gång/månad skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Det skiljer mycket mellan skolorna när det gäller andelen intensivkonsumenter av alkohol. Störst andel intensivkonsumenter går på skola 3, och. Lägst andel går på skola 2. 13

14 3 De vanligaste anskaffningssätten för alkohol i % av de som dricker vän/väns syskon förälder med lov förälder utan lov vuxen langar syskon köp folköl själv Fråga: Var får du vanligen alkohol ifrån? OBS ej hembränt (eleverna kan markera flera alternativ) Bilden visar de vanligaste anskaffningssätten för alkohol bland de elever som är alkoholkonsumenter. Föräldrarnas betydelse är i stort sett oförändrad sedan förra mätningen. Langningen från vänner och deras syskon har minskat från 1 % till 3 % liksom egna inköp av folköl i butik från sju till fyra procent i årets mätning. Andel som druckit hembränd sprit senaste året (%) pojkar flickor totalt Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? Fyra procent av åttondeklassarna har druckit hembränt minst en gång det senaste året vilket tangerar det lägsta värdet sedan första undersökningen år 3. Könsfördelningen visar på sex procent flickor jämfört med en procent pojkar. De allra flesta av dem som har druckit hembränt har gjort det en gång. Totalt har 2 elever i åk druckit hembränt minst en gång jämfört med 2 elever i förra mätningen. 1

15 Vilka alkoholdrycker eleverna vanligen dricker åk, i % av de som dricker alkohol Folköl Starköl Vin Sprit Hembränt Alkoläsk Starkcider Fråga: Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? Sett över åtta år har samtliga alkoholsorter blivit ovanligare bland åttondeklassarna förutom sprit som har blivit betydligt vanligare. Vilka alkoholdrycker eleverna vanligen dricker i % av de som dricker alkohol folköl starköl vin sprit hembränt alkoläsk starkcider De alkoholdrycker som de flesta av alkoholkonsumenterna dricker är starkcider, sprit, alkoläsk och folköl. Därefter kommer vin och starköl. Hembränd sprit gav inget utslag i denna mätning. Det är en större andel flickor än pojkar som dricker vin, sprit, alkoläsk och starkcider. Pojkarna överväger när det gäller folköl och starköl. 1

16 Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas alkoholvanor i % av de som dricker alkohol i åk nej lite/hälften nästan allt/allt vet ej om förälder känner till Fråga: Känner dina föräldrar till att du använder alkohol? I åk uppger % av eleverna som dricker alkohol, att föräldrarna är helt ovetande om detta. Föräldrarnas ovetskap har minskat sedan förra undersökningen ( %). Nästan % av föräldrarna (vars barn dricker alkohol) känner till max hälften av konsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på deras barns alkoholkonsumtion. Fördelning på ålder för självrapporterad första berusning åk, i % av samtliga år år år år år Fråga: Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? 1 % av åttondeklassarna uppger att de har varit berusade minst en gång (1 % i förra undersökningen). Könsfördelningen för erfarenhet av berusning är jämn. 1 åttondeklassare uppger att de har varit berusade minst en gång i intervallet -1 år. Genomsnittsåldern för första berusningen ligger på 13,1 år jämfört med 12, år och 12, år. 1

17 3 Andel som haft sin första berusning vid 12-1 års ålder i % av samtliga i åk skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola skola 7 totalt totalt Genomsnittligt har 1 % av åttondeklassarna i Järfälla kommun haft sin berusningsdebut i 12-1 års åldern. Skola och 3 ligger betydligt över snittet. Skola 1 ligger lägst. Vid förra mätningen hade totalt 17 % av ungdomarna haft sin första berusning i samma ålder. Totalt sett har andelen som har berusat sig minskat med några procentenheter. Fråga: Har du sniffat någon gång? Sniffning I åk uppger ca tre procent att de har sniffat en eller flera gånger. Det är en liten minskning sedan förra mätningen. Det är en klar övervikt för flickorna till skillnad mot i förra undersökningen. Totalt uppger 21 elever att de har sniffat (1 st en gång och st flera gånger). 17

18 Andel som haft möjlighet att pröva narkotika i % av samtliga i åk pojkar flickor totalt Fråga: Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? Cirka nio procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika vilket är en klar minskning sedan förra mätningen. Däremot är det en ökning från då endast sju procent av eleverna uppgav att de haft möjlighet att pröva. Könsfördelningen visar på en marginell övervikt för pojkarna. Figuren visar hur pass exponerade eleverna är för narkotika. Andel som haft möjlighet att pröva narkotika i % av samtliga i åk skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola skola 7 totalt Skola, 3 och har de högsta andelarna som uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika. Skola 1, och sju ligger under genomsnittet som år är nio procent. Skola 7 ligger allra lägst med en andel på fem procent. 1

19 Informationen kan ge en indikation hur stor tillgängligheten är i olika områden förutsatt att ungdomarnas skolgång sker i anslutning till hemmet och att de i första hand tillbringar sin lediga tid i närområdet. Andel som har använt narkotika i % av samtliga i åk pojkar flickor totalt Fråga: Har du någon gång använt narkotika? Andelen i åk som har använt narkotika en eller flera gånger halveras sedan förra mätningen och tangerar den lägsta nivån (två procent) sedan mätningarna startade elever uppger att de har använt narkotika (2 st år ). Tio elever uppger att de har använt en gång och tre stycken att de har använt flera gånger. Det är en stor övervikt för flickorna (nio flickor jämfört med fyra pojkar). I riket har åtta procent i åk använt narkotika minst en gång (CAN år ). Vilka preparat eleverna har använt Hasch Marijuana Ecstasy 1 Amfetamin 1 Fråga: Vilket eller vilka preparat har du använt? Cannabis (hasch och marijuana) är i särklass vanligast. Ett visst mörkertal förekommer. 1

20 Försök till berusning med andra medel Fråga: Har du någon gång försökt berusa dig genom något annat medel som inte räknas som alkohol eller narkotika? Tre pojkar och 1 flickor uppger att de har försökt att de har försökt berusa sig med något annat medel än alkohol eller narkotika (1 elever år ). Exempel på medel är olika mediciner hemifrån, röka te, tipp ex. Andel som skolkar (%) pojkar flickor totalt en/flera ggr/vecka en/flera ggr/månad ngn g/termin Fråga: Brukar du skolka? I åttan skolkar två procent av eleverna en eller flera gånger per vecka vilket är identiskt med förra mätningen. Fyra procent skolkar en eller flera gånger per månad vilket också är lika med år. 21 % av eleverna skolkar någon gång per termin ( % senast). Könsfördelningen är som de senaste åren relativt jämn.

21 Vad eleverna gör på sin fritid (%) 3 7 Förening 2 3 Hemma/hos kompis Fritidsgård Läser/dator 7 2 Fik/hamburgerbar Inget speciellt/ute Fråga: Vad gör du på din fritid? (Eleverna kryssar för de tre vanligaste aktiviteterna) De populäraste fritidssysselsättningarna är att vara hemma/hemma hos en kompis, läsa/ägna sig åt datorn och vara aktiv i en förening. Föreningstillhörigheten och att vara ute utan att göra något speciellt har minskat något sedan förra mätningen. Gårdsbesökande och att läsa/syssla med datorn har ökat något. Minst populärt är att vara på fik/hamburgerbar samt på fritidsgård. 21

22 Några frågor om tobak, alkohol, sniffning och narkotika Drogvaneundersökning i Järfälla kommun, ht, åk Vilken skola går du på?. 1. Är du pojke eller flicka? Pojke Flicka 2. Röker du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara prövat Nej, har aldrig rökt 3. Snusar du? Ja, dagligen Ja, ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat Nej, har aldrig snusat. Känner dina föräldrar till att du röker / snusar? Jag varken röker eller snusar Ja Nej. Hur gammal var du när du när du började röka regelbundet (minst en gång per vecka)? Har aldrig rökt regelbundet Jag var.. år. Har du någon gång under det senaste halvåret druckit folköl, starköl, alkoläsk, starcider, vin eller sprit? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 7. Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar starkcider eller fyra burkar alkoläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Någon gång i veckan 22

23 Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig Dricker inte alkohol. Var får du vanligtvis alkohol ifrån? (Här kan du sätta fler än ett kryss) Dricker inte alkohol Från syskon Från kamrater eller kamraters syskon Från mina föräldrar, med lov (blir bjuden) Från mina föräldrar, utan lov (tar ur barskåp eller liknande) Från annan vuxen ( år eller äldre) som bjuder eller köper ut åt mej Köper folköl själv i affär, bensinmack eller liknande. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? Ja, en gång Ja, 2- gånger Ja, - gånger Ja, 11 gånger eller mer Har inte druckit hembränd sprit under de senaste 12 månaderna Har aldrig druckit hembränd sprit. Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? Dricker inte alkohol Folköl Starköl Vin Sprit Hembränt Alkoläsk Starkcider 11. Känner dina föräldrar till att du använder alkohol? Jag använder inte alkohol Nej Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker Ja, nästan allt jag dricker Ja, allt jag dricker 12. Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? Har aldrig känt mig berusad Jag var.. år 13. Har du sniffat någon gång? Nej 23

24 Ja, en gång Ja, flera gånger 1. Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? (Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) Ja Nej 1. Har du någon gång använt narkotika? Ja, en gång Ja, flera gånger Nej 1. Om du svarat Ja på fråga 1, vilket eller vilka preparat har du använt? 17. Har du någon gång försökt berusa dig genom något annat medel som inte räknas som alkohol eller narkotika? Ja Nej Om du svarat ja, vilket eller vilka medel har du använt?.. 1. Brukar du skolka? Nej, aldrig Någon gång per termin En eller flera gånger per månad En eller flera gånger per vecka 1. Vad gör du på din fritid? (Markera med kryss de tre vanligaste fritidssysselsättningarna. Om du bara gör en eller två saker, markera endast dessa) Är aktiv i en eller flera föreningar (t ex idrottsförening) Är hemma eller hos kompisar Är på fritidsgård Läser/ägnar mig åt datorn Är på hamburgerbar / bowlinghall eller liknande Är ute utan att göra något speciellt Annat:. 2