Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor

Transkript

1 Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 212 Undersökning nr Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria rökfria snusfria alkoholfria narkotikafria Utredare: Jörgen Larsson

2 Rapport om ungdomars drogvanor i Järfälla kommun åk 8 (nov 212) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Drog- och Brottsförebyggande Gruppen i Järfälla kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo AB. Undersökningen genomfördes under senhösten 212 i form av en anonym enkät med tillhörande instruktionsbrev. Svarsblanketterna lades ned i kuvert som klistrades igen innan eleverna lämnade klassrummen på skolorna. Sammanfattning av rapporten Andel rökare : minskning från 12 % år 23 till 8 % flickorna överväger något Andel snusare : mycket kraftig minskning från % år 23 till 3 % (näst lägsta nivå) år 212 pojkarna överväger starkt Andel alkoholkonsumenter : kraftig minskning från 9 % år 23 till 29 % (lägsta nivå) år 212 flickorna överväger Andel intensivkonsumenter av alkohol : kraftig minskning från % år 23 till 7 % relativt jämn könsfördelning Andel som har druckit hembränt senaste året : minskning från 8 % år 23 till % jämn könsfördelning Andel som haft möjlighet att pröva narkotika : likartat resultat från 1 % år 23 till 1 % (näst högsta nivå) år 212 pojkarna överväger starkt Andel som har använt narkotika : identiskt resultat från % år 23 till % (näst högsta nivå) år 212 pojkarna överväger 2

3 Bakgrund författat av Ulf Peterson, Drog- och brottsförebyggande samordnare i Järfälla kommun År 26 antog kommunfullmäktige en Drogpolicy för Järfälla kommun. I policyn fastslås att det drogförebyggande arbetet är ett ansvar för alla kommunens olika nämnder, förvaltningar och enheter. Beslutade inriktningsmål är att barn och ungdomar ska få en drogfri start i livet och en drogfri uppväxt. Vi ska gemensamt arbeta för att minska tobaksanvändningen, vi ska främja en alkoholfri livsstil och motverka missbruk av alkohol (ingen alkohol till ungdomar under 18 år) och vi har nolltolerans för narkotika och dopning. Vi ska kartlägga, analysera och informera om drogvanorna i kommunen. Vi ska exempelvis göra årliga enkäter och samla erfarenheter från fältet. Föreliggande rapport över alkohol- och drogvanorna bland elever i kommunens årskurs 8 genomförs varje år sedan 23. Under åren har trenderna skiftat. Men vi ser sedan 28 en generell nedgång av såväl tobaks- som alkoholprevalensen i åldersgruppen medan narkotikaerfarenheten gått såväl upp som ned under samma period. Rapporten är en sätt att följa utvecklingen i åldersgruppen men måste kombineras med iakttagelser och erfarenheter från dem som arbetar direkt med ungdomarna i skolan och på fritiden. Eleverna fyller i enkäten under sista veckan i november och resultatet i form av den här rapporten finns att tillgå för elevernas föräldrar, personal och politiker redan under februari året efter. Att rapporten ger svaren från varje skola och kommunen totalt redan drygt två månader senare gör att den kan användas som ett viktigt incitament för att tillsammans göra insatser i syfte att påverka situationen lokalt i kommunen och i respektive skola. Under våren 212 deltog Järfälla kommun också i den länsövergripande Stockholmsundersökningen som omfattar ett tjugotal kommuner i Stockholms län och genomförs vartannat år på elever i grundskolans år 9 och gymnasieskolans år 2. Undersökningen är en bredare kartläggning som förutom drogvanor också innefattar skoltrivsel, psykisk hälsa, erfarenheter och utsatthet för brott samt risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsundersökningen redovisas med resultat för Järfällas elever samt med möjlighet att göra jämförelser med kommunerna i övriga länet och utgör ett bra underlag för långsiktig analys och utvecklingsarbete. En sammanfattning av resultaten med kommentarer finns på Järfälla Stöd och Behandlings hemsida: Båda undersökningarna kan också beställas från: ulf.petersson@jarfalla.se Varför är det viktigt att följa drogvanorna bland ungdomar? 3

4 Få arbetsfält innehåller så många rykten och gissningar som alkohol- och drogområdet. Vi har alla vid upprepade tillfällen hört att "drickandet går allt längre ner i åldrarna" och att "det säljs knark på skolgårdarna." Men hur är det i verkligheten? Det finns olika sätt att försöka ta reda på det: T ex använda befintliga data från polisingripanden, akutinläggningar, intervjua nyckelgrupper av professionella och andra "kännare" av lokalsamhället, arbeta med enskilda djupintervjuer bland ungdomar, arrangera fokusgruppsintervjuer eller arbeta återkommande med anonyma enkätundersökningar av elever på högstadiet och i gymnasiet. Den här redovisningen utgår från det sistnämnda och är ett försök att maximera nyttan av resultatet från anonyma elevenkäter. Alltså, varför är det viktigt att undersöka elevers alkohol och drogvanor? Här är några synpunkter: En drogvaneundersökning ger en någorlunda välgrundad uppfattning om vad och hur mycket skolelever använder av olika berusningsmedel tillsammans med andra data om t ex trivsel, social bakgrund, attityder mm. En väl genomförd redovisning av undersökningsresultaten till de lokala politikerna kan bidra till att resurser nyskapas eller omdisponeras så att nya prioriteringar görs för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Undersökningsresultaten kan när de presenteras i media och på konferenser öka engagemanget mot ungdomsmissbruk, t ex genom förbättrad ANT-undervisning, effektivare arbete av poliser, fältassistenter, socialarbetare, vårdanställda, fritidsledare m fl. En drogvaneundersökning kan engagera och aktivera tonårsföräldrar i det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Om undersökningarna upprepas årligen eller var annat år kan tidsserien ge indikationer på hur olika drogpreventiva åtgärder ger effekter på ungdomarnas konsumtion av bl a alkohol, narkotika och tobak. En bra undersökning bör minimera antalet liknande lokala undersökningar. Enkätundersökningen ger data som kan användas för fördjupade analyser om orsakssamband. Några metodproblem med drogvaneundersökningar Svarens tillförlitlighet Erfarenheten säger att elever som medvetet överdriver sina drogvanor är få. Överdrifterna är då oftast av den karaktären att det är lätt att exkludera dessa blanketter vid inmatningen. Ibland vill vissa elever imponera på sina kamrater genom att kryssa i en högre alkoholkonsumtion än vad som är den verkliga. Den risken kan minimeras om undersökningen sker under tystnad och att ingen elev kan se vad kamraterna fyller i för svar. Ett större problem är underrapportering eller osanna svar. Respondenten kan ha en ovilja att svara sanningsenligt på känsliga frågor. Speciellt om elevens beteende innebär ett socialt icke önskvärt eller kriminellt beteende. Detta har visat sig vid flera studier av den vuxna befolkningen. I praktiken innebär det att framförallt frågorna om narkotika sannolikt underrapporteras av de elever som har sådana erfarenheter. Dessa elever kan möjligen känna oro över att deras formulär kan identifieras vilket de uppfattar kan leda till negativa konsekvenser. Bortfall

5 I åk 9 brukar bortfallet, d v s frånvaron under en slumpvis vald lektion, ligga på ca 1 %. Det kallas för externt bortfall. Vi vet genom s k bortfallsanalyser att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. (Vid bortfallsanalyser får de frånvarande eleverna göra enkäten när de återkommer till skolan. Därefter jämförs de med dem som var närvarande vid det ordinarie undersökningstillfället. Vid en sammanräkning brukar frekvenserna stiga med några procentenheter framför allt vad gäller storkonsumtion av alkohol och narkotikaerfarenheter). Man måste därför ta hänsyn till att de resultat man får vid en drogvaneundersökning innehåller mörkertal på några procent när det gäller dessa beteenden. Med det interna bortfallet menas att elever som deltar i undersökningen låter bli att svara på vissa frågor i enkäten. Vad säger resultaten? Det är viktigt att försöka analysera vad resultaten visar. Om t ex resultaten är goda, (visar en minskning) måste orsaken ändå diskuteras. Beror det på att de unga efterfrågar mindre alkohol, narkotika och tobak? Har deras grundläggande attityd förändrats eller handlar det snarare om att tillgängligheten har minskat? Eller kan en minskning eller ökning förklaras med en allmän trend i regionen eller i landet som helhet? Ja detta är några frågor att diskutera för att öka förståelsen av resultaten.

6 Ungdomars drogvanor i Sverige Alkohol I Sverige har vi mångårig erfarenhet av drogvaneundersökningar. Nationellt görs sådana fortlöpande av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Sett över hela undersökningstiden från 1971 kan man sammanfattningsvis konstatera att andelen alkoholkonsumenter i åk 9 var högre under "mellanölstiden" jämfört med idag. När mellanölet togs bort första juli 1977 följde en minskning av andelen alkoholkonsumenter under de nästkommande åren. Från 1988 finns en svag ökning av konsumentgruppen som har planat ut i slutet av nittiotalet. År har andelen alkoholkonsumenter minskat bland svenska grundskoleelever, i synnerhet bland pojkarna. Vad gäller berusningsbenägenheten är den också lägre idag jämfört med första halvan av sjuttiotalet. Men även här finns en ökning sedan som planat ut i slutet av 9-talet. Under 2-talet har såväl alkohol som narkotika minskat bland ungdomar, framförallt folköl och hembränd sprit. En oroande skillnad är dock att den lilla grupp som dricker mest alkohol dricker mer nu än under 7-talet.. Narkotika Mönstret kring narkotikavanorna i åk 9 har stora likheter med alkoholvanorna. År 1971 uppgav 16 % av pojkarna och 1 % av flickorna att de använt narkotika. År 197 hade siffran sjunkit till 9 respektive 8 procent och låg sedan på ungefär samma nivå under resten av 197-talet fram till 1983 då andelen elever med narkotikaerfarenhet var % bland båda könen. Under senare delen av åttiotalet låg siffrorna på ca 3 % och lika mellan pojkar/flickor. Därefter finns en ökning som 21 gav % för båda könen. Därefter minskar vanorna ånyo och ger 8 % för år 212. Siffrorna i storstäder som Stockholm och Malmö ligger några procentenheter högre. Det är angeläget att påpeka att narkotikasiffrorna är för låga med tanke på en viss underrapportering och bortfall! Andel som Om använt undersökningen narkotika i riket (åk 9) Källa: CAN 2 % 1 1 8, 7,

7 Om undersökningen Undersökta skolor: Viksjöskolan, Vittraskolan, Fjällenskolan, Björkebyskolan, Engelska skolan, Källtorpsskolan och Tallbohovsskolan. Tidpunkt: november 212 Undersökt årskurs: årskurs 8 Antal besvarade enkäter: n = 8 st (3 pojkar och 27 flickor i årskurs 8) vilket är 29 stycken färre än år 211 Bortfall: 17 % jämfört med 9 % år 211 Internt bortfall: totalt har 8 elever fyllt i enkäten. På vissa frågor kan n-talen skifta något i och med att ett visst internt bortfall förekommer precis som i alla andra undersökningar. Skalor i diagrammen: maxvärde i skalorna är närmaste -tal ovanför högsta värdet Jämförelser: jämförelser görs med tidigare mätningar i Järfälla kommun Sekretessprinciper: skolorna redovisas med nummer från ett till sju. Kodnyckel finns hos Drog- och Brottsförebyggande Gruppen. Om färre än sex elever uppger att de har använt narkotika, redovisas de som noll procent i diagrammen. Drog- och Brottsförebyggande Gruppen ansvarar för om även skolor med få elever särredovisas. Bortsorterade blanketter p g a uppenbart oseriöst ifyllande: tre stycken Statistikprogram: SPSS Statistics 17, Redovisningssätt: rapport i Word och fristående grafiska bilder i Power Point 7

8 Resultat Andel rökare årskurs 8, i procent av samtliga elever Med rökare avses att man röker dagligen eller ibland. Åtta procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun röker vilket är en minskning sedan år 27 då tio procent uppgav att de rökte. Samtidigt är det en ökning från förra mätningen 211 med två procentenheter. Flickorna överväger något (9 % flickor jmf med 7 % pojkar). Efter flera år med sjunkande andel rökare bland åttondeklassarna (27-211) märks nu en ökning till 212 års resultat som trots det är den fjärde lägsta nivån i raden av tio års mätningar. Upprätthållande av åldersgränser och ett effektivt skolarbete tillsammans med information till föräldrarna är insatser som har positiva effekter på att minska rökningen. Andel rökare (%) årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Flickorna har övervägt i hela tidsserien när det gäller rökning förutom år 28 och

9 Fördelning i åldrar när de rökande ungdomarna började röka årskurs 8, i procent av rökarna Ålder år eller yngre år år år år Totalt uppger elever att de röker dagligen eller ibland jämfört med 37 elever år % av rökarna började röka när de var 13 år (vilket är den vanligaste debutåldern för rökning minst en gång/vecka). Genomsnittsdebuten låg i denna undersökning vid 12, år vilket är en höjning från 12,3 år i förra mätningen. 2 Andel rökare årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola 6 skola 7 totalt Storleken på andelen rökare skiljer sig mycket mellan de sju skolorna. 16 % (högsta värdet) av åttondeklassarna röker på skola jämfört med fem procent (lägsta värdet) på skola 2 och 3. Snittet för samtliga åttor har ökat från sex till åtta procent rökare år

10 Andel snusare årskurs 8, i procent av samtliga elever Definitionen av snusare i den här studien är att man snusar dagligen eller ibland. Tre procent av åttondeklassarna i Järfälla kommun snusar och det är samma nivå som i den förra mätningen. Könsfördelningen visar fyra procent pojkar jämfört med en procent flickor. Detta är en mycket stor minskning sedan 23 då 1 % av pojkarna och fyra procent av flickorna uppgav att de snusade. Andel snusare årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Pojkarna har övervägt i hela tidsserien när det gäller snusning förutom år 2 då könsfördelningen var helt jämn. 212 års resultat är det näst lägsta värdet för andelen snusare sedan år 23.

11 2 Andel snusare (%) årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola 6 skola 7 totalt Det skiljer mycket mellan skolornas andelar av snusare. Skola ligger högst med tolv procent snusare. På skola 1, 3 och 6 uppger inga elever att de snusar. Genomsnittet som snusar ligger still på tre procent sedan förra mätningen. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas rökning/snusning i procent av rökarna/snusarna känner till pojkar flickor totalt 21 % av pojkarna som röker eller snusar har föräldrar som känner till det enligt pojkarnas egen uppfattning. Exakt samma förhållande gäller för flickorna. Föräldrarnas vetskap (enligt ungdomarnas egen uppfattning) har alltså minskat radikalt sedan förra mätningen då 36 % av rökarna/snusarna uppgav att de använde tobak med föräldrarnas vetskap. En förklaring till detta kan vara att tobaksbruk har blivit mindre accepterat i samhället och att de ungdomar som använder tobak i allt högre grad vill hemlighålla det för sina föräldrar. Föräldrarnas vetskap har alltså minskat kraftigt sedan förra undersökningen. 11

12 Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, i procent av samtliga elever I årskurs 8 uppger 29 % av eleverna att de har druckit alkohol en eller flera gånger det senaste halvåret. Det är en marginell minskning sedan förra mätningen men den lägsta noteringen sedan undersökningarna startade år 23. Av de 16 åttondeklassare som uppger att de har druckit alkohol det senaste halvåret har 77 st druckit flera gånger. Totalt sett är andelen alkoholkonsumenter klart sjunkande sedan mätningarna startade år 23 men en marginell ökning kunde iakttas år 2. Andelen alkoholkonsumenter är något större bland flickorna jämfört med pojkarna (31 % flickor jämfört med 27 % pojkar). Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Flickorna har under hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som har druckit alkohol det senaste halvåret. Flickornas dominans var starkast har det skett en utjämning. 12

13 Andel som druckit alkohol senaste halvåret årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola 6 skola 7 totalt På skola 2 finns den största andelen som har druckit alkohol under det senaste halvåret räknat från november 212. Skola 2 och har de största andelarna som har druckit alkohol flera gånger (2 % respektive 18 %). Skola 6 ligger lägst med 17 % som har druckit alkohol överhuvudtaget. Andel intensivkonsumenter av alkohol 2 1 årskurs 8, i procent av samtliga elever Med intensivkonsumtion av alkohol menas att eleven minst en gång i månaden dricker en av de mängder som räknas upp i fråga 7 (se enkäten längst bak i rapporten). Sju procent i årskurs 8 uppger att de intensivkonsumerar alkohol varje månad i Järfälla kommun. De är en ökning från förra mätningen men samtidigt en halvering från rekordåret 26. Nivån är den näst lägsta sedan 23 men ökningen från 211 är så pass stor att utvecklingen bör följas noggrant. Pojkarnas andel minskar från nio till sju procent sedan förra mätningen. Flickornas andel ökar från tre till sex procent. Nio elever, jämfört med fem stycken år 211 intensivkonsumerar alkohol en eller flera gånger per vecka. 13

14 Andel intensivkonsumenter av alkohol minst en gång/månad årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Flickorna har under nästan hela undersökningsserien haft större andelar än pojkarna som varit intensivkonsumenter av alkohol. Flickorna dominerade samt 2. Kraftigast var flickornas dominans De senaste två mätningarna visar dock en liten övervikt för pojkarna. 2 Andel intensivkonsumenter av alkohol årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola 6 skola 7 totalt Det skiljer mycket mellan skolorna när det gäller andelen intensivkonsumenter av alkohol. Störst andel går på skola, och 6. Lägst andel går på skola 1 och 2 i stigande ordning. 1

15 De vanligaste anskaffningssätten för alkohol årskurs 8, i procent av eleverna som dricker alkohol vän/väns syskon förälder med lov förälder utan lov vuxen langar syskon köp folköl själv Bilden visar de vanligaste anskaffningssätten för alkohol bland de elever som dricker alkohol. Föräldrarnas betydelse har ökat ganska kraftigt sedan förra mätningen men det beror inte på att bjudvanorna har ökat. Ökningen ligger istället på svarsalternativet Förälder utan lov, d v s stöld av alkohol från föräldrarnas hemmalager. Langning från vänner och deras syskon är oförändrat men langning från vuxna har minskat från 23 % till 19 %. Egna inköp av folköl i butik har också minskat något från sex procent 211 till fyra procent i denna mätning. Hembränd sprit årskurs 8, i procent av samtliga elever Fem procent av åttondeklassarna uppger att de har druckit hembränt minst en gång det senaste året vilket är en klar ökning från år 211. Värdet hamnar strax under medelvärdet (,7 %) för hela undersökningsperioden. Könsfördelningen är relativt jämn med en liten övervikt för pojkarna. Hälften av de 28 elever i åttan som uppger att de har druckit hembränt fyller i att de har gjort det en gång. Hälften fördelar sig på de övriga svarsalternativen upp till 11 gånger eller fler. 1

16 Vilka alkoholdrycker eleverna vanligen dricker årskurs 8, i procent av dem som dricker alkohol Alkoholsort folköl starköl vin sprit hembränt alkoläsk starkcider Sett över tio år har samtliga alkoholsorter förutom sprit och hembränd sprit blivit ovanligare bland åttondeklassarna. De sorter som har minskat mest är folköl, starköl, vin och starkcider. De alkoholdrycker som de flesta av alkoholkonsumenterna dricker är starkcider, sprit, alkoläsk och folköl i fallande ordning. Det är en större andel flickor än pojkar som dricker vin, sprit, alkoläsk och starkcider. Pojkarna överväger när det gäller folköl och starköl. Tabellen summerar inte till då eleverna ofta fyller i flera drycker. Den ska istället ses ett popularitetsindex över tid. Föräldrarnas kännedom om ungdomarnas alkoholvanor årskurs 8, i procent av dem som dricker alkohol nej lite/hälften nästan allt/allt I årskurs 8 uppger 71 % av eleverna som dricker alkohol, att föräldrarna är helt ovetande om detta. Föräldrarnas ovetskap fortsätter att öka jämfört med tidigare mätningar. Cirka 83 % av föräldrarna (vars barn dricker alkohol) känner till max hälften av konsumtionen. De allra flesta föräldrar lever i okunnighet om storleken på sina barns alkoholkonsumtion. Detta bör vara en alltid lika aktuell fråga på föräldramöten. 16

17 Fördelning i åldrar för självrapporterad första berusning årskurs 8, i procent av samtliga elever Ålder år eller yngre 11 år år år år % av åttondeklassarna uppger att de har varit berusade minst en gång vilket är tre procentenheter högre än i förra undersökningen. 73 åttondeklassare har varit berusade minst en gång i intervallet -1 år. Andel som uppger att de har känt sig berusade vid minst ett tillfälle årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola 6 skola 7 totalt 212 totalt 211 Genomsnittsåldern för första berusningen ligger på 12,7 år vilket är lägre än mätningen 211 som visade 13,1 år. Skola ligger högst följt av Skola och 6. Skola 2 och 3 ligger lägst. Andelen som har känt sig berusade har ökat sedan mätningen

18 Sniffning I årskurs 8 uppger drygt tre procent att de har sniffat en eller flera gånger. Det är en marginell minskning sedan förra mätningen. Pojkarna överväger starkt när det gäller att ha sniffat flera gånger. Totalt uppger 18 elever (13 pojkar och flickor) att de har sniffat (9 st en gång och 9 st flera gånger). Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, i procent av samtliga elever Cirka 1 % av åttondeklassarna i Järfälla kommun uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika vilket är det näst högsta värdet sedan mätningarna startade år 23. Könsfördelningen visar på en stark övervikt för pojkarna. Figuren visar hur pass exponerade eleverna är för narkotika. Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Flickorna har övervägt när det gäller möjligheten att pröva narkotika år samt år 28. Övriga år har pojkarnas andel varit större. Sett över hela undersökningsperioden har könsfördelningen varit jämn. 18

19 2 1 Andel som haft möjlighet att pröva narkotika årskurs 8, jämförelse mellan skolorna och i procent av samtliga elever skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola 6 skola 7 totalt Skola 2, och 7 har de högsta andelarna (i fallande ordning) som uppger att de har haft möjlighet att pröva narkotika. Skola 3 ligger lägst med en andel på sju procent. Informationen kan ge en indikation på hur stor tillgängligheten är i olika områden förutsatt att ungdomarnas skolgång sker i anslutning till hemmet och att de i första hand tillbringar sin lediga tid i närområdet. Andel som har använt narkotika årskurs 8, i procent av samtliga elever Andelen i årskurs 8 som har använt narkotika en eller flera gånger har pendlat mellan som lägst två och som högst fem procent under hela tidsserien. 212 års resultat hamnar på fyra procent. 22 elever uppger att de har använt narkotika (16 st år 211). Elva elever svarar att de har använt en gång och lika många att de har använt flera gånger. I riket har åtta procent i åk 9 använt narkotika minst en gång (CAN 212). Cannabis (hasch och marijuana) är i särklass vanligast såväl i Järfälla som i riket. 19

20 Andel som har använt narkotika åk 8, uppdelat på kön och i procent av samtliga elever Kön pojkar flickor totalt Det var en något större andel flickor än pojkar som hade använt narkotika under åren 23-2 samt under 28 och 2. Därutöver har pojkarna övervägt. I den här mätningen är det en ganska stor övervikt för pojkarna som i individer räknat ger 1 pojkar jämfört med 8 flickor. Försök till berusning med andra medel Elva elever uppger att de har försökt berusa sig med något annat medel än alkohol eller narkotika (22 elever år 211). Exempel på medel är bananskal, hostmedicin, lustgas, tabletter, naturtabletter, sömnpiller. Andel som skolkar (%) årskurs 8, i procent av samtliga elever en/flera ggr vecka en/flera ggr månad ngn gång/termin pojkar flickor totalt I åttan skolkar tre procent av eleverna en eller flera gånger per vecka vilket är en liten ökning sedan förra mätningen. Sex procent skolkar en eller flera gånger per månad vilket är en fördubbling sedan % av eleverna skolkar någon gång per termin (18 % senast). Totalt sett har alltså skolket ökat en del bland åttorna i kommunen. Könsfördelningen är som de senaste åren relativt jämn. 2

21 Andel som skolkar åk 8, jmf mellan skolorna och i procent av samtliga elever Skolk skola 1 skola 2 skola 3 skola skola skola 6 skola 7 en/flera gånger/vecka en/flera gånger/mån någon gång/termin totalt som skolkar ibland Skolket är (i fallande ordning) mest utbrett på Skola, Skola 1 samt Skola 3 och 6. Lägst andel skolkare finns på Skola 7. Vad eleverna gör på sin fritid (%) eleverna kryssar för de tre vanligaste aktiviteterna Aktiviteter förening hemma / hos kompis fritidsgård läser / dator fik / hamburgerbar 6 9 inget speciellt/ute De populäraste fritidssysselsättningarna är att vara hemma/hemma hos en kompis, läsa/ägna sig åt datorn och vara aktiv i en förening. De fyra översta aktiviteterna i tabellen har dock alla minskat i popularitet, framför allt medlemskap i föreningar och att läsa/ägna sig åt datorn. Minst populärt är att vara på fik/hamburgerbar samt på fritidsgård. Flickorna överväger när det gäller att umgås med kompisar och att läsa/syssla med datorn. Pojkarna är mer aktiva i föreningar. Bland de övriga aktiviteterna är könsskillnaderna små. 21

22 Några frågor om tobak, alkohol, sniffning och narkotika Drogvaneundersökning i Järfälla kommun, ht 212, årskurs 8 Vilken skola går du på?. 1. Är du pojke eller flicka? ο Pojke ο Flicka 2. Röker du? ο Ja, dagligen ο Ja, ibland ο Nej, har slutat ο Nej, har bara prövat ο Nej, har aldrig rökt 3. Snusar du? ο Ja, dagligen ο Ja, ibland ο Nej, har slutat ο Nej, har bara provat ο Nej, har aldrig snusat. Känner dina föräldrar till att du röker / snusar? ο Jag varken röker eller snusar ο Ja ο Nej. Hur gammal var du när du när du började röka regelbundet (minst en gång per vecka)? ο Har aldrig rökt regelbundet ο Jag var.. år 6. Har du någon gång under det senaste halvåret druckit folköl, starköl, alkoläsk, starcider, vin eller sprit? ο Nej ο Ja, en gång ο Ja, flera gånger 22

23 7. Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar starkcider eller fyra burkar alkoläsk eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? ο Någon gång i veckan ο Ett par gånger i månaden ο Någon gång i månaden ο Mer sällan ο Aldrig ο Dricker inte alkohol 8. Var får du vanligtvis alkohol ifrån? (Här kan du sätta fler än ett kryss) ο Dricker inte alkohol ο Från syskon ο Från kamrater eller kamraters syskon ο Från mina föräldrar, med lov (blir bjuden) ο Från mina föräldrar, utan lov (tar ur barskåp eller liknande) ο Från annan vuxen (2 år eller äldre) som bjuder eller köper ut åt mej ο Köper folköl själv i affär, bensinmack eller liknande 9. Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkad sprit, s k hembränt? ο Ja, en gång ο Ja, 2- gånger ο Ja, - gånger ο Ja, 11 gånger eller mer ο Har inte druckit hembränd sprit under de senaste 12 månaderna ο Har aldrig druckit hembränd sprit. Vad dricker du vanligen när du dricker alkohol? ο Dricker inte alkohol ο Folköl ο Starköl ο Vin ο Sprit ο Hembränt ο Alkoläsk ο Starkcider 11. Känner dina föräldrar till att du använder alkohol? ο Jag använder inte alkohol ο Nej ο Ja, men bara en liten del av det jag dricker ο Ja, men bara ungefär hälften av det jag dricker ο Ja, nästan allt jag dricker ο Ja, allt jag dricker 23

24 12. Hur gammal var du första gången du kände dig berusad? ο Har aldrig känt mig berusad ο Jag var.. år 13. Har du sniffat någon gång? ο Nej ο Ja, en gång ο Ja, flera gånger 1. Har du någon gång haft möjlighet att pröva narkotika? (Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, ecstasy, LSD, amfetamin och heroin) ο Ja ο Nej 1. Har du någon gång använt narkotika? ο Ja, en gång ο Ja, flera gånger ο Nej 16. Om du svarat Ja på fråga 1, vilket eller vilka preparat har du använt? 17. Har du någon gång försökt berusa dig genom något annat medel som inte räknas som alkohol eller narkotika? ο Ja ο Nej Om du svarat ja, vilket eller vilka medel har du använt? Brukar du skolka? ο Nej, aldrig ο Någon gång per termin ο En eller flera gånger per månad ο En eller flera gånger per vecka 19. Vad gör du på din fritid? (Markera med kryss de tre vanligaste fritidssysselsättningarna. Om du bara gör en eller två saker, markera endast dessa) ο Är aktiv i en eller flera föreningar (t ex idrottsförening) ο Är hemma eller hos kompisar ο Är på fritidsgård ο Läser/ägnar mig åt datorn ο Är på hamburgerbar / bowlinghall eller liknande ο Är ute utan att göra något speciellt ο Annat:. 2