RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

Transkript

1 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län

2 RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län Författarna och Fokus Kalmar län FÖRFATTARE Ambjörn Thunberg & Agnetha Hammerin OMSLAG OCH LAYOUT Mona Wikland Denna skrift finns även att ladda ner i pdf-format på Fokus webbplats: Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län ISSN TRYCKERI LENANDERS GRAFISKA AB, Kalmar 2

3 Innehåll Sammanfattning av resultat... 5 Tobaksbruk... 5 Alkoholkonsumtion... 6 Narkotika och andra berusningsmedel... 6 Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning... 7 Handlingspåkallande resultat Handlingsstrategi... 7 Bakgrund... 8 Undersökningens genomförande... 9 Frågeformuläret... 9 Genomförande... 9 Svarsfrekvens... 9 Resultatets tillförlitlighet... 1 Redovisning av resultat... 1 Del 1 Tobak Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Elevernas rökvanor och föräldrarnas inställning till rökning Hur får du tag på cigaretter? Snusar du? Får du snusa för dina föräldrar Elevernas användning av snus och föräldrarnas inställning till snusning Hur får du tag på snus? Elever som både röker och snusar... 2 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna Röker du? Snusar du? Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan och i gymnasieskolan Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Snusar du? Får du snusa för dina föräldrar? Sammanfattning av Del 1 Tobak Del 2 Alkohol... 3 Har du druckit alkohol under det senaste halvåret?... 3 Hur ofta dricker du alkohol? Vilken sorts alkohol drack du vid senaste tillfället? Hur får du tag på alkohol? Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Elevernas alkoholbruk och om de får dricka alkohol för sina föräldrar Får du alkohol av dina föräldrar? Brukar du dricka så mycket alkohol att du blir berusad?

4 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Får du dricka alkohol för dina föräldrar?... 4 Får du alkohol av dina föräldrar? Hur ofta dricker du alkohol? Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan och i gymnasieskolan Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Sammanfattning av Del 2 Alkohol Del 3 Narkotika och övriga berusningsmedel Har du någon gång använt narkotika? Har du använt narkotika under det senaste halvåret? Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? Har du sniffat?... 5 Har du använt läkemedel tillsammans med alkohol under det senaste halvåret?... 5 Har du använt dopningspreparat under det senaste halvåret? Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna Har du någon gång använt narkotika? Vet du någon som kan förse dig med narkotika? Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan och i gymnasieskolan Har du någon gång använt narkotika? Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? Sammanfattning av Del 3 Narkotika och övriga berusningsmedel Del 4 Elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Vilken är din inställning till: a) Rökning? b) Alkoholberusning? c) Narkotikaanvändning?... 6 Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan och i gymnasieskolan Sammanfattning av Del 4 Elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning? Del 5 Handlingspåkallande resultat - Handlingsstrategier Insatser som förutsätter föräldrars delaktighet och engagemang Insatser som förutsätter näringsidkarnas medverkan Bilagor Bilaga 1: Information till föräldrar Bilaga 2: Instruktioner Bilaga 3: Frågeformulär Bilaga 4: Redovisning av resultat

5 Sammanfattning av resultat Undersökningen, 21, bland eleverna i grundskolan år 8 har genomförts i nio av Kalmar läns tolv kommuner. Det är en totalundersökning och utgörs av en enkät, som besvarades av elever. Svarsfrekvensen är hög, 87 procent. Enkäten besvarades av 675 pojkar och 614 flickor. Frågorna som ställdes gällde användningen av tobak, alkohol, narkotika och andra berusningsmedel samt inställningen till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. I år är det fjärde gången som Fokus undersöker elevers eventuella användning av droger, i grundskolan år 8. De tidigare undersökningarna genomfördes 24, 26 och 28. Motsvarande undersökning har även genomförts av Fokus i gymnasieskolan åren 25, 27 och Tobaksbruk Majoriteten av eleverna, 79 procent, varken röker eller snusar. Det är 11 procent som röker och 3 procent som snusar samt 7 procent som både röker och snusar. Det är vanligast att de som röker eller snusar gör det vid enstaka tillfällen. De som både röker och snusar gör det vid enstaka tillfällen eller har ett dagligt bruk av det ena och brukar det andra vid enstaka tillfällen. Det är ovanligt att elever både röker och snusar dagligen. Jämförelse mellan pojkars och flickors användning visar att det finns en skillnad i bruket av tobak. Förenklat kan man säga att pojkarna snusar och att flickorna röker. Av pojkarna röker 15 procent vid enstaka tillfällen eller varje dag och av flickorna är andelen som gör det, 21 procent. Snusar vid enstaka tillfällen eller varje dag gör 17 procent av pojkarna. Flickorna använder snus endast vid enstaka tillfällen, 3 procent. Majoriteten av eleverna vet vilken inställning deras föräldrar har till rökning och snusning hos sina tonåringar. De vet att föräldrarna inte tillåter dem att röka eller snusa. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning. Vid jämförelse med resultat från Fokus undersökningar i gymnasiet 27 och 29 framgår att både andelen elever som röker och andelen som snusar är markant högre när eleverna går i gymnasiet. Bland såväl männen som kvinnorna i gymnasiet är andelen som röker mer än dubbelt så hög jämfört med andel pojkar och flickor som röker i grundskolan. Förhållandet är det samma beträffande användningen av snus. Föreliggande undersökning visar, att trots att tobakslagen förbjuder näringsidkare att sälja tobaksvaror till person under 18 år anger 3 procent av eleverna i grundskolan att de köper cigaretter och snus i butik. 1 Kan laddas ner från 5

6 Alkoholkonsumtion Knappt hälften av eleverna, har druckit alkohol under de senaste sex månaderna, vilket motsvarar 45 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna. För 37 procent av samtliga elever sker konsumtionen 1 gång i månaden eller mer sällan. En mer regelbunden alkoholkonsumtion, 2-3 gånger i månaden, svarar 8 procent av eleverna att de har och 2 procent svarar att de dricker alkohol varje vecka eller oftare. Undersökningen visar att flickornas bruk av alkohol är något mer frekvent än pojkarnas. Det är inte ovanligt att eleverna i grundskolan dricker så mycket alkohol att de blir berusade. En fjärdedel blir det ibland, ofta eller alltid. Elevernas svar visar att något mer än en fjärdedel, 26 procent, inte känner till vilken inställning deras föräldrar har till alkoholbruk bland sina tonåringar. Det är 63 procent som vet att de inte får dricka alkohol och 12 procent som svarar att de får dricka alkohol. De som inte känner till sina föräldrars uppfattning har, liksom de som svarar att de får dricka alkohol, ett mer frekvent bruk än de elever som inte får dricka alkohol. Det är ovanligt att föräldrar förser sina tonåringar med egen alkohol. Majoriteten av eleverna, 68 procent, svarar att de inte får alkohol av sina föräldrar, 29 procent svarar att de endast får smaka och 4 procent svarar att de får egen alkohol. Det är vanligare att flickor får smaka alkohol av sina föräldrar än att pojkar får det. De alkoholdrycker som vanligen förekommer bland eleverna är starkcider, starköl och sprit. Undersökningen visar att det framför allt är på privata fester och i hemmet som eleverna får tag på alkohol. Jämförelse med tidigare undersökningar i grundskolan 26 och 28 visar att andelen elever som har druckit alkohol under det senaste halvåret har fortsatt sjunka från 55 procent 26 till 48 procent i årets undersökning. Det är framför allt bland pojkarna som förändringen har skett. Jämförelsen visar även att eleverna 21 i högre grad än tidigare har svarat att de inte har föräldrarnas tillåtelse att dricka alkohol. I årets undersökning svarar 63 procent att de inte ha föräldrarnas tillåtelse jämfört med 55 procent, 26. Vår undersökning, liksom andra undersökningar, 2 visar att alkoholkonsumtionen bland eleverna på grundskolan sjunker. Vid jämförelse med undersökningarna i gymnasiet 25, 27 och 29, är det dock tydligt att ungdomarnas alkoholkonsumtion drastiskt ökar i åldersintervallet år. Narkotika och andra berusningsmedel Det är mycket ovanligt att eleverna har använt narkotika. Majoriteten, 96 procent har aldrig gjort det. Bland pojkarna svarar 5 procent att de någon gång har använt narkotika och bland flickorna är andelen som någon gång har använt det, 2 procent. Majoriteten av eleverna vet inte någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem. Flickorna känner i något högre grad till någon person som skulle kunna förse dem med narkotika än vad pojkarna gör. Det är även mycket ovanligt 2 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga undersökningar i grundskolan år 9 och gymnasiet år 2, 21. 6

7 att eleverna sniffar, använder läkemedel i berusningssyfte eller använder dopingpreparat. Jämförelse med undersökningarna 26 och 28 visar att andelen pojkar som någon gång har använt narkotika har ökat från 2 procent 26 till 3 procent 28 och 5 procent 21. Andelen flickor som någon gång har använt narkotika har varit 2 procent i alla de tre undersökningarna. Jämförelse med resultat från undersökningarna i gymnasiet 25, 27 och 29, visar att andelen studerande som någon gång har använt narkotika är markant högre i gymnasiet. Likaså är andelen studerande som vet någon person som kan förse dem med narkotika markant högre i gymnasiet än i grundskolan. Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Elevernas svar visar en restriktiv inställning till rökning, en liberal inställning till alkoholberusning och ett avståndstagande till användning av narkotika. Pojkar är mer restriktiva till rökning och till alkoholberusning än vad flickor är. Flickornas attityder till användning av narkotika är mer restriktiv än pojkarnas. Jämförelse med Fokus undersökning i grundskolan (26 och 28) och i gymnasiet (25, 27 och 21) visar att eleverna i grundskolan i stort sett har samma inställning till droger som studerande i gymnasiet. Dock är de studerande i gymnasiet något mindre restriktiva till rökning och mer tillåtande till alkoholberusning än vad eleverna i grundskolan är. Trots, att drygt tre fjärdedelar av eleverna i grundskolan och gymnasiet tar avstånd från narkotika svarar en fjärdedel att det är upp till var och en att ta ställning till om de vill använda narkotika. Handlingspåkallande resultat Handlingsstrategi Undersökningens resultat och dess jämförelser med de tidigare genomförda undersökningarna i grundskolan och gymnasiet är handlingspåkallande. Inställningen till alkohol är liberal bland såväl eleverna i grundskolan som bland de studerande i gymnasiet. Detta pekar dels på vikten av allmänt förebyggande arbete riktat till samtliga elever, dels på insatser särskilt riktade till de elever som har utvecklat ett beroende eller som riskerar att göra det. Det visar även på behov av att anlägga ett genusperspektiv vid insatsernas utformning, särskilt inom området för tobak och alkohol. Undersökningen visar att föräldrars inställning till användning av tobak och alkohol har betydelse för om deras tonåring använder droger och i vilken omfattning. Att som tonåring känna till föräldrars inställning har en skyddande effekt. Undersökningens resultat talar för informationsinsatser riktade till föräldrar och andra vuxna. Vår undersökning visar att elever köper tobak i butik, därför finns också behov av att särskilt rikta insatser till näringsidkare. 7

8 Bakgrund Sedan 24 genomför Fokus undersökningar om ungas användning av droger. Det är totalundersökningar och omfattar samtliga elever i grundskolan år 8 (24, 26, 28 och 21) och gymnasieskolan år 2 (25, 27 och 29). Från och med 21 genomförs undersökningarna i nio av länets kommuner. 3 Undersökningarna görs för att tillgodose kommunernas behov av kunskap om i vilken omfattning länets ungdomar använder tobak, alkohol, narkotika eller andra berusningsmedel. Resultaten ska ligga till grund för utformningen av kommunernas drogförebyggande insatser. Föreliggande skrift är en sammanställning av länsresultat och kommunresultat från den fjärde undersökningen avseende grundskolan. Det är nu möjligt att följa, om och hur ungdomars användning av droger förändras över tid. Undersökningen 21 bland elever i grundskolan har genomförts av en arbetsgrupp, där Agnetha Hammerin utvecklingsledare, Fokus Kalmar län har varit ansvarig och handledare. Ambjörn Thunberg fältsekreterare i Mönsterås har haft en samordnande funktion, sammanställt och analyserat svaren. I arbetsgruppen har följande personer från länets kommuner ingått: Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Anette Axelsson Jörgen Anehall Monica Keller Josefin Karlsson Ambjörn Thunberg Ellinor Falkebo Roger Karlsson Karolina Eriksson Anders Degerman 3 I undersökningarna 24, 25 och 26 deltog alla länets tolv kommuner. I undersökningen 28 deltog elva kommuner och i undersökningen 29 deltog åtta kommuner. 8

9 Undersökningens genomförande Frågeformuläret Undersökningen görs för att få kunskap om hur och i vilken omfattning unga i den egna kommunen och i länet använder tobak, alkohol, narkotika och övriga berusningsmedel samt deras inställning till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. En kunskap som är både lokal och regional och ska vara till direkt nytta i vardagens förebyggande arbete mot droger. I undersökningen ställs frågor om hur ungdomarna använder droger, vilka droger de använder och i vilken omfattning. Det ställs även frågor om i vilken utsträckning eleverna känner till hur föräldrarna ser på användning av droger hos sina tonåringar, liksom vilken inställning eleverna själva har till droger. Vid formulering av frågor har eftersträvats att de ska vara konkreta och lätta att förstå. Undersökningen ska också kunna genomföras utan att ta för mycket tid i anspråk, vare sig när det gäller att besvara frågor eller att bearbeta svar. Avsikten är att fältsekreterare eller drogförebyggare i respektive kommun, själva genomför, sammanställer och samordnar den egna kommunens resultat. Därför är metodisk enkelhet en förutsättning för genomförandet. Frågorna som ställs till eleverna i grundskolan år 8 respektive gymnasieskolan år 2 är med två undantag desamma i de två undersökningarna. I formuläret för gymnasiet ställs två ytterligare frågor. De frågorna avser om de studerande är under eller över 18 år och var de är mantalsskrivna. Genomförande Denna undersökning genomfördes under vecka 1 våren 21. I ett missiv till eleverna informerades om att deltagande i undersökningen var frivilligt och anonymt. De informerades både skriftligt och muntligt om hur enkäten skulle fyllas i, hur svaren skulle bearbetas samt hur resultat skulle sammanställas i tabeller och diagram. Inga personuppgifter har förekommit. Även elevernas föräldrar gavs, en tid före undersökningens genomförande, skriftlig information 4 och hade möjlighet att välja om deras tonåring skulle delta i undersökningen eller inte. Enkäten genomfördes under lektionstid och det tog ungefär 25 minuter att informera om undersökningen, besvara frågorna och samla in de ifyllda formulären. Formulären samlades in och tillslöts i elevernas närvaro i klassrummet, i ett kuvert. Materialet har därefter bearbetats och analyserats av Fokus. 5 Svarsfrekvens Undersökningen är en totalundersökning som omfattar 1 49 elever. Enkäten besvarades av elever vilket motsvarar 87 procent svarsfrekvens. Bortfallet uppgår till 13 procent. Det är vanligt att 1-15 procent av eleverna är frånvarande en vanlig 4 Se information till föräldrarna, bilaga 1. 5 Se instruktioner till undersökningsledaren, bilaga 2. 9

10 skoldag, vilket i stort motsvarar bortfallet. Det interna bortfallet 6 varierar och består i huvudsak av uteblivna eller felaktigt ifyllda svar. Svarsfrekvensen är således hög, även jämfört med andra undersökningar. En så hög svarsfrekvens uppnås sällan vid exempelvis en postenkät som ofta används vid motsvarande undersökningar. Våra erfarenheter visar att svarsfrekvensen påverkas positivt av att eleverna har haft möjlighet att fylla i formuläret under lektionstid. Detta behöver dock inte innebära att eleverna inte har vågat avstå från deltagande, då det har varit möjligt att lämna in frågeformuläret utan att besvara frågorna. Resultatets tillförlitlighet Är svaren eleverna lämnar trovärdiga? Svarar de uppriktigt på enkätfrågorna? Om detta kan man säga att det finns elever som överdriver, liksom det finns elever som underrapporterar. Dock, brukar de effekter som beror på respondenternas olika attityder, ta ut varandra om populationen utgör ett representativt urval eller som här är en totalundersökning. Däremot finns det skäl att uppmärksamma läsaren på att i de fall där resultat utgörs av enstaka procent får eventuella felsvar ett större genomslag. Det finns inget som tyder på att bortfallet skulle ha varit systematiskt på ett sådant sätt att det påverkar resultatet. Det vi känner till tyder på att resultat från såväl denna undersökning som de tidigare undersökningarna är tillförlitliga. Är det möjligt att generalisera de slutsatser som dras i undersökningen till andra åldersgrupper bland unga än undersökningens population? Det är angeläget att betänka att attityderna under vuxenblivandet är föränderliga. Det innebär att beteendemönster och inställningar hos yngre ungdomar och unga vuxna kan visa relativt stora skillnader. Därutöver finns lokala skillnader att beakta mellan kommunerna. Redovisning av resultat Föreliggande skrift är en sammanställning av länsresultat. För några frågor görs även en kommunvis redovisning av resultat. Varje kommun har fått sitt resultat, över vilket de själva förfogar. Undersökningen genomförs på ett sådant sätt att det inte är möjligt att göra jämförelser mellan olika grundskolor. När vi talar om undersökningens respondenter används benämningarna elever, pojkar och flickor samt benämningarna unga, ungdomar och tonåringar för att betona att respondenterna i denna undersökning är mellan 14 och 16 år. Resultatet av undersökningen redovisas i tabeller och diagram. För att visa eventuella skillnader i elevernas svar utifrån kön, presenteras pojkarnas respektive flickornas svar i antal och andel. I ett antal frågor jämförs resultat med resultat från de tidigare undersökningarna i grundskolan 26 och 28 respektive gymnasiet 25, 27 och 29. Angiven procent har genomgående avrundats till heltal, vilket är anledningen till att summan av andelarna inte alltid blir 1 procent. Antalet elever som har besvarat de enskilda frågorna varierar på grund av internt bortfall. 6 Bortfall av svar för en enskild fråga. 1

11 Resultat redovisas i samma ordningsföljd som frågorna har i frågeformuläret. Del 1 avser frågor om tobak, del 2 frågor om alkohol, del 3 frågor om narkotika och övriga berusningsmedel och del 4 avser frågor om elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning. Del 5 har rubriken; handlingspåkallande resultat och handlingsstrategier. Missiv till föräldrar och instruktioner till undersökningsledarna redovisas i bilaga 1 respektive bilaga 2. I bilaga 3 redovisas frågeformuläret. Antal svar och svarsfrekvens för varje enskilt svarsalternativ redovisas i bilaga 4. Presentationen har ambitionen att vara så användarvänlig som möjligt. Skriftens tänkta läsare är elever, föräldrar, lärare, socialtjänst, politiker och allmänhet. Därför presenteras resultaten på ett enkelt och lättöverskådligt sätt i text, tabeller och diagram. Skriften är tillgänglig på Fokus webbsida, där den kan laddas ner eller beställas. 7 Den finns även i pappersformat på skolbibliotek, inom elevvårdsteam och ledning på samtliga grundskolor år 7 9 i de deltagande kommunerna. Dessutom finns den tillgänglig inom socialtjänst, fritidsförvaltning och polis. Den sänds även till kommunernas huvudbibliotek, till politiker såsom barn- och ungdomsnämnd, gymnasienämnd och socialnämnd i de deltagande kommunerna samt till politikerna i Regionförbundet i Kalmar län

12 Del 1 Tobak Röker du? (Fråga 2) 8 Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Svaren visar att majoriteten, 82 procent, inte röker, att 13 procent röker vid enstaka tillfällen och att 5 procent röker varje dag. Det är således vanligast att de som röker gör det ibland. Bland pojkarna är det 85 procent som inte röker och bland flickorna är andelen som inte röker 8 procent. Det är vanligare att flickor röker än att pojkar gör det, 2 procent respektive 15 procent. Bland pojkarna röker 11 procent vid enstaka tillfällen och 4 procent röker varje dag. Bland flickorna svarar 15 procent att de röker ibland och 6 procent att de röker dagligen. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan år 2, 25, 27 och 29 görs på sidorna 23 och 24. Jämförelse mellan deltagande kommuner av fråga 2 görs på sidan 21. Tabell 1. Antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som svarar på frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Pojke Flicka Samtliga Röker du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner Pojke Flicka Andel % Röker inte Vid enstaka tillfällen Varje dag Diagram 1. 8 Fråga 1 redovisas inte här, utan i bilaga 4. 9 Internt bortfall

13 Får du röka för dina föräldrar? (Fråga 3) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de har föräldrarnas tillåtelse att röka. Majoriteten av eleverna, 82 procent, vet att de inte får röka för sina föräldrar, 3 procent får röka och 16 procent känner inte till föräldrarnas inställning. Bland pojkarna är det 8 procent och bland flickorna 85 procent som inte får röka. Andelen pojkar som får röka är 3 procent och andelen flickor som får röka är 1 procent. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning till rökning än att flickor inte gör det, 17 procent respektive 14 procent. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna åren 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan år 2, 25, 27 och 29 görs på sidan 25. Tabell 2. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, som besvarar frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Får inte röka Får röka Vet inte Samtliga Pojke Flicka Samtliga Får du röka för dina föräldrar? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av kalmar läns kommuner Pojke Flicka Andel % Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Diagram 2. 1 Internt bortfall

14 Elevernas rökvanor och föräldrarnas inställning till rökning (Fråga 2 och 3) Tabellen och diagrammet nedan visar antal och andel elever som inte röker, röker ibland och som röker dagligen och föräldrarnas inställning till rökning hos sina tonåringar. Diagrammet åskådliggör att 86 procent av de elever som inte får röka för sina föräldrar inte heller gör det, 12 procent svarar att de ändå röker vid enstaka tillfällen och 2 procent att de röker varje dag. Av de elever som svarar att de har föräldrarnas tillåtelse att röka är det 23 procent som inte röker, 7 procent som röker vid enstaka tillfällen och 7 procent som röker varje dag. 11 Av de elever som inte känner till sina föräldrars inställning är det 73 procent som inte röker, 2 procent som röker vid enstaka tillfällen och 7 procent som röker varje dag. Tabell 3. Elevernas svar i antal på frågan om de röker och om de har föräldrarnas tillåtelse att röka, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Svarande Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Samtliga Elevernas svar på frågan om de röker och om de har föräldrarnas tillåtelse att röka, i nio av Kalmar läns kommuner Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte 6 Andel % Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Det är viktigt att beakta att elevernas svar om att de får röka för sina föräldrar inte säger något om vilket som kom först, tillåtelsen eller rökningen. 12 Internt bortfall

15 Hur får du tag på cigaretter? (Fråga 4) Tabellen och diagrammet nedan visar antal svar som lämnats av de pojkar och flickor som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter. Svarsalternativet Jag röker inte angavs av 1 38 elever. Antalet som besvarade frågan med något eller några av de övriga svarsalternativen är 228 elever. 13 De hade möjlighet att välja flera alternativ. Antal svar i diagrammet är 39. De vanligaste sätten att få tillgång till cigaretter är att eleverna får eller köper av någon vuxen som inte är deras förälder. Enligt tobakslagen 14 är det inte tillåtet att sälja tobaksvaror till person under 18 år. Trots det svarar 38 elever att de själva köper sina cigaretter i butik. I frågans öppna svarsalternativ Annat sätt dominerar svaret att få cigaretter från kompisar. Tabell 4. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, som besvarar frågan om hur de får tag på cigaretter (flera svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Röker inte Köper själv i butik Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen Annat Summa antal svar Pojke Flicka Samtliga Hur får du tag på cigaretter? De vanligaste sätten att få tag på cigaretter, bland pojkarna och flickorna år 8 (fler svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Pojke Flicka Antal svar Diagram Köper själv Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen över 18 år Annat sätt 13 Internt bortfall SFS 1993: Svarsalternativet Röker inte redovisas inte i diagrammet. 15

16 Snusar du? (Fråga 5) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Majoriteten, 89 procent av eleverna, använder inte snus, 8 procent gör det vid enstaka tillfällen och 3 procent använder snus varje dag. Bland pojkarna är det 83 procent som inte snusar och bland flickorna är andelen som inte snusar 96 procent. Det är således vanligare att snusa bland pojkarna än bland flickorna. Av pojkarna svarar 11 procent att de snusar vid enstaka tillfällen och 6 procent att de snusar dagligen. De flickor som använder snus gör det endast vid enstaka tillfällen, 3 procent. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna åren 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan 25, 27 och 29 görs på sidan 26. Jämförelse mellan deltagande kommuner av fråga 5 görs på sidan 22. Tabell 5. Antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som svarar på frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Pojke Flicka Samtliga Snusar du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om de snusar och hur ofta i så fall de gör det, i nio av Kalmar läns kommuner Pojke Flicka 6 Andel % Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall

17 Får du snusa för dina föräldrar (Fråga 6) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de har föräldrarnas tillstånd att snusa. Majoriteten, 78 procent av eleverna, vet att deras föräldrar inte tillåter dem att snusa, 3 procent svarar att de får snusa och 19 procent känner inte till föräldrarnas inställning. Det är 73 procent av pojkarna som svarar att de inte får snusa, 6 procent som svarar att de får och 22 procent som inte vet vilken inställning föräldrarna har. Bland flickorna är det 83 procent som inte får snusa, 1 procent som får och 16 procent som inte vet om de får snusa eller inte. Av svaren framgår att det är vanligare bland pojkarna än bland flickorna att inte känna till sina föräldrars inställning. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna åren 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan 25, 27 och 29 görs på sidan 27. Tabell 6. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, som besvarar frågan om de får snusa för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Får inte snusa Får snusa Vet inte Samtliga Pojke Flicka Samtliga Får du snusa för dina föräldrar? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om de får snusa för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner Pojke Flicka 6 Andel % Nej, får inte snusa Ja, får snusa Vet inte Diagram Internt bortfall 7. 17

18 Elevernas användning av snus och föräldrarnas inställning till snusning (Fråga 5 och 6) Diagrammet nedan visar andel elever som inte snusar respektive snusar utifrån föräldrarnas inställning till användande av snus hos sina tonåringar. Av de elever som inte har föräldrarnas tillåtelse att snusa är det 95 procent som inte heller gör det, 4 procent som snusar ibland och 1 procent som snusar varje dag. Bland dem som får snusa för sina föräldrar är det 2 procent som inte gör det, 38 procent som gör det vid enstaka tillfällen och hälften, 43 procent, snusar varje dag. 18 Av de elever som inte känner till sina föräldrars inställning är det 79 procent som inte snusar, 15 procent som gör det ibland, och 7 procent som snusar dagligen. Tabell 7. Elevernas svar i antal på frågan om de snusar och om de har föräldrarnas tillåtelse att röka, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Svarande Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Nej, får inte snusa Ja, får snusa Vet inte Samtliga Elevernas svar på frågorna om de snusar och om de har föräldrarnas tillåtelse att snusa, i nio av Kalmar läns kommuner Nej, får inte snusa Ja, får snusa Vet inte 6 Andel % Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Elevernas svar om att de har föräldrarnas tillåtelse att snusa säger inget om vilket som kom först, tillåtelsen eller snusningen. 19 Internt bortfall

19 Hur får du tag på snus? (Fråga 7) Tabellen nedan visar antal pojkar och flickor som besvarat frågan om hur de får tag på snus. Alternativet Jag snusar inte anges av elever. Antalet elever som besvarar frågan med något eller några av de övriga svarsalternativen är 115 elever. 2 De hade möjlighet att ange flera svarsalternativ. Antal svar i diagrammet är 142. Majoriteten av dem som snusar är pojkar (fråga 5). Bland både pojkar och flickor är det vanligt att de får eller köper snus av en vuxen person som inte är deras förälder. Trots att tobakslagen 21 inte medger försäljning till person under 18 år anger 19 av eleverna att de själva köper snus i butik. I frågans öppna svarsalternativ dominerar svaret att bli bjuden av kompisar. Tabell 8. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, som svarar på frågan om hur de får tag på snus (flera svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Snusar inte Köper själv Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen Annat Summa antal svar Pojke Flicka Samtliga Hur får du tag på snus? De vanligaste sätten att få tag på snus, bland pojkarna och flickorna år 8 (fler svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Pojke Flicka Antal svar Diagram Köper själv Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper från annan vuxen över 18 år Annat sätt 2 Internt bortfall SFS 1993: Svarsalternativet Snusar inte redovisas inte i diagrammet. 19

20 Elever som både röker och snusar Tabellen nedan visar antal elever som inte använder tobak, använder tobak ibland och elever som använder tobak varje dag. Vår undersökning visar att 79 procent av eleverna inte använder tobak, de varken röker eller snusar, 21 procent av eleverna (258 personer) använder tobak vid enstaka tillfällen eller varje dag. Av dessa är det 87 elever som både röker och snusar. Det motsvarar 7 procent av samtliga elever eller 34 procent av tobaksbrukarna. Det är 39 elever som svarar att de inte har något dagligt bruk av tobak, men att de röker och snusar vid enstaka tillfällen. Det motsvarar 5 procent av samtliga elever eller 15 procent av tobaksbrukarna. Det är 6 elever som dagligen använder både cigaretter och snus, vilket motsvarar mindre än 1 procent av samtliga elever eller 2 procent av tobaksbrukarna. Tabell 9. Antal elever år 8 som både röker och snusar, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Svarande Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Internt bortfall 63. 2

21 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 21 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna Röker du? I tabellen och diagrammet nedan redovisas kommunresultat i antal respektive andel elever som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Tabell 1. Jämförelse mellan kommunerna av resultat bland eleverna år 8, som svarar på frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kommun Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Röker du? Jämförelse mellan deltagande kommuner utifrån andelen elever i år 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner Andel % Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Internt bortfall

22 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 21 Snusar du? I tabellen och diagrammet nedan redovisas kommunresultaten i antal respektive andel elever som besvarat frågan, om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Tabell 11. Jämförelse mellan kommunerna av antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som besvarat på frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kommun Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Snusar du? Jämförelse mellan deltagande kommuner utifrån andelen elever i år 8, som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner Andel % Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall

23 Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 26 och 28 samt i gymnasieskolan 25, 27, 29 För att förenkla läsningen redovisas alla jämförelser mellan resultat från undersökningarna i grundskolan och gymnasieskolan på grå bakgrund. Nedan redovisas jämförelser mellan Fokus undersökningar 26, 28 och 21 i grundskolan och undersökningarna i gymnasieskolan, 25, 27 och De frågor som jämförs är; Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Snusar du? Och får du snusa för dina föräldrar? Röker du? Jämförelse mellan undersökningarnas resultat i grundskolan och gymnasieskolan visar att andelen unga som röker, ökar med ålder. Både andelen elever som röker vid enstaka tillfällen och andelen elever som röker varje dag är markant högre bland elever som studerar i gymnasiet. Medan undersökningarna i grundskolan visar att drygt 8 procent av eleverna inte röker, visar undersökningarna i gymnasiet att andelen studerande som inte röker är drygt 6 procent. I såväl grundskolan som gymnasiet är det vanligast att de som röker gör det vid enstaka tillfällen. I grundskolan är det några få procent av eleverna som röker varje dag och bland de studerande på gymnasiet är det drygt en tiondel som dagligen röker. Vår jämförelse visar att det i både grundskolan och i gymnasiet är vanligare att flickor röker än att pojkar gör det. År 8 grundskolan 1 8 Röker du? Jämförelse mellan andelen pojkar och andelen flickor, bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 26, 28 och Röker inte Andel % Pojkar 26 Pojkar 28 Pojkar 21 Flickor 26 Flickor 28 Flickor 21 Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Jämförelsen görs mellan de nio kommuner som deltog i undersökningen år 21. I enkätundersökningen 29 deltog endast åtta av dessa kommuner. 23

24 År 2 gymnasieskolan Andel % Röker du? Andelen män jämfört med andelen kvinnor bland de studerande i gymnasieskolan år 2, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 25, 27 och Män 25 Män 27 Män 29 Kvinnor 25 Kvinnor 27 Kvinnor 29 Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram

25 Får du röka för dina föräldrar? Jämförelse mellan resultaten från tidigare undersökningar visar att föräldrarna till elever i grundskolan (21) och till studerande i gymnasiet (29) i högre grad än tidigare inte tillåter sina barn att röka. Tydligast är det bland flickor i grundskolan och bland kvinnor i gymnasiet. Jämförelsen visar även att andelen elever som svarar att de inte får röka för sina föräldrar är avsevärt högre i grundskolan än i gymnasiet. År 8 grundskolan Andel % Får du röka för dina föräldrar? Jämförelse mellan andelen pojkar och andelen flickor, bland de elever i år 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio Kalmar läns kommuner 26, 28 och Pojkar 26 Pojkar 28 Pojkar 21 Flickor 26 Flickor 28 Flickor Får inte röka Får röka Vet inte Diagram 13. År 2 gymnasieskolan Får du röka för dina föräldrar? Jämförelse mellan andelen män och andelen kvinnor, bland de studerande i gymnasieskolan år 2, som besvarade frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 25, 27 och 29. Andel % Får inte röka Får röka Vet inte Män 25 Män 27 Män 29 Kvinnor 25 Kvinnor 27 Kvinnor 29 Diagram

26 Snusar du? Jämförelse med drogvaneundersökningarna i gymnasieskolan visar att andelen studerande som använder snus var dubbelt så hög i gymnasiet jämfört med andelen elever som snusar i grundskolan. I såväl grundskolan som i gymnasiet är det vanligare att pojkar snusar än att flickor gör det. Andelen som dagligen snusar har sjunkit bland både pojkarna i grundskolan och bland männen på gymnasiet. Bland flickorna i grundskolan är det mycket ovanligt att använda snus. Det är däremot något vanligare att kvinnor på gymnasiet snusar. År 8 grundskolan Snusar du? Jämförelse mellan andelen pojkar och andelen flickor, bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 26, 28 och Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen 6 Snusar varje dag Andel % Pojkar 26 Pojkar 28 Pojkar 21 Flickor 26 Flickor 28 Flickor 21 Diagram 15. År 2 gymnasieskolan Snusar du? Jämförelse mellan andelen män och andelen kvinnor, bland de studerande i gymnasieskolan år 2, som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner 25, 27 och 29. Andel % Diagram Män Män 27 Män 29 9 Kvinnor Kvinnor kvinnor 29 Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag 26

27 Får du snusa för dina föräldrar? Jämförelse mellan undersökningarnas resultat i grundskolan och gymnasiet visar att föräldrar till elever i grundskolan är mer restriktiva till användandet av snus än vad föräldrar till studerande i gymnasiet är. Jämförelsen visar också att andelen elever som svarar att de inte får snusa för sina föräldrar har ökat i både grundskolan och gymnasiet mellan åren 25 till 21. Flickorna i såväl grundskolan som i gymnasiet anger i högre utsträckning än pojkarna att de inte får snusa för sina föräldrar. År 8 grundskolan Får du snusa för dina föräldrar? Jämförelse mellan andelen pojkar och andelen flickor, bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om de får snusa för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 26, 28 och Får inte snusa Får snusa Vet inte Andel % Pojkar 26 Pojkar 28 Pojkar 21 Flickor 26 Flickor 28 Flickor 21 Diagram 17. År 2 gymnasieskolan Andel % Får du snusa för dina föräldrar? Jämförelse mellan andelen män och andelen kvinnor, bland de studerande i gymnasieskolan år 2 som besvarat frågan om de får snusa för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner 25, 27 och Män 25 Män 27 Män 29 Kvinnor 25 Kvinnor 27 Kvinnor Får inte snusa Får snusa Vet inte Diagram

28 Sammanfattning av Del 1 Tobak Majoriteten av eleverna, 79 procent, använder inte tobak. De varken röker eller snusar. Andelen som röker är 11 procent och andelen som snusar är 3 procent. Av samtliga elever är det 7 procent som både röker och snusar, vilket motsvarar 34 procent av tobaksbrukarna. Rökning och användning av snus bland eleverna sker till största delen vid enstaka tillfällen. Av pojkarna svarar 85 procent att de inte röker. Bland pojkarna är det vanligast att göra det vid enstaka tillfällen, 11 procent. Röker varje dag gör 4 procent av pojkarna. När det gäller användningen av snus är det 83 procent av pojkarna som inte snusar, 1 procent som snusar ibland och 5 procent som gör det dagligen. Andelen flickor som inte röker är 8 procent. Av flickorna svarar 17 procent att de röker ibland och 4 procent svarar att de röker varje dag. Bland flickorna är det ovanligt att snusa. De flickor som använder snus, 3 procent, gör det vid enstaka tillfällen. När det gäller de elever som svarar att de röker eller snusar med föräldrarnas tillåtelse är det särskilt angeläget att betona elevernas svar inte säger något om vilket som kom först; rökningen eller tillåtelsen. Det eleverna tolkar som en tillåtelse skulle kanske av föräldrarna förklaras som eftergift. Majoriteten, 82 procent, av eleverna vet att de inte får röka för sina föräldrar. Det är 3 procent som svarar att de vet att de får röka och det är 16 procent som inte känner till sina föräldrars inställning. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars uppfattning än att flickor inte känner till den. Svaren visar att bland de elever som vet att de inte får röka för sina föräldrar är det 86 procent som inte heller gör det. Av eleverna som anger att de har föräldrarnas tillåtelse att röka är det 23 procent som inte röker. Bland dem som inte vet vilken åsikt föräldrarna har är det 73 procent som inte röker. Även föräldrarnas inställning till snusning är restriktiv. Det är 78 procent av eleverna som vet att de inte får snusa, 3 procent som vet att de får och 19 procent som inte känner till föräldrarnas inställning. Av pojkarna är det 22 procent som inte vet föräldrarnas uppfattning och av flickorna är andelen som inte vet den, 16 procent. Svaren antyder att flickors föräldrar är mer restriktiva till snusning, än vad pojkars föräldrar är. Av de elever som inte får snusa är det 95 procent som inte gör det. Av dem som anger att de får snusa är det 2 procent som inte snusar och bland dem som inte känner till föräldrarnas inställning är det 79 procent som inte snusar. För både pojkar och flickor är det vanligt att få tag på cigaretter eller snus genom en annan vuxen person eller att bli bjuden av kompisar. Det är inte heller ovanligt att få tag på tobak i hemmet, att få eller ta från föräldrar. Trots att det enligt tobakslagen inte är tillåtet att sälja tobaksvaror till en person under 18 år svarar 15 procent av de elever som använder tobak att de själva köper cigaretter eller snus i butik. Detta motsvarar 3 procent av samtliga elever. 28

29 Jämförelse av tobaksvanorna mellan undersökningarna i grundskolan och i gymnasieskolan visar att andelen pojkar respektive andelen flickor som röker och/eller snusar vid enstaka tillfällen eller dagligen är markant högre bland det studerande i gymnasiet. Såväl undersökningarna i grundskolan som i gymnasiet visar att det bland pojkarna/männen är det vanligare att snusa medan det bland flickorna/kvinnorna är vanligare att röka. 29

30 Del 2 Alkohol Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? (Fråga 8) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om de har druckit alkohol under det senaste halvåret. Drygt hälften av eleverna, 52 procent, svarar att de inte har druckit alkohol. Av pojkarna har 55 procent inte druckit alkohol och av flickorna är det 48 procent, som inte har gjort det. Av svaren framgår inte hur mycket eller hur ofta de har druckit alkohol. Kommentar: Jämförelse med undersökningarna 26 och 28 samt med undersökningarna i gymnasieskolan 25, 27 och 29 görs på sidorna 43 och 44. Jämförelse mellan deltagande kommuner av fråga 8 görs på sidan 39. Tabell 12. Antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som svarar på frågan om de har druckit alkohol under det senaste halvåret, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Har inte druckit alkohol Har druckit alkohol Samtliga Pojke Flicka Samtliga Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om de har druckit alkohol under det senaste halvåret, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Pojke Flicka Andel % Diagram 19. Nej, har inte druckit alkohol Ja, har druckit alkohol 27 Internt bortfall 28. 3

31 Hur ofta dricker du alkohol? (Fråga 9) Tabellen och diagrammet nedan visar antal respektive andel pojkar och flickor som besvarat frågan om sina alkoholvanor. Av samtliga svarar 54 procent att de inte dricker alkohol. Av eleverna svarar 37 procent att de dricker alkohol 1 gång i månaden eller mer sällan, 8 procent anger att det sker 2-3 gånger i månaden och 2 procent svarar att det sker varje vecka eller oftare. Av svaren framgår inte hur mycket alkohol eleverna dricker. Bland pojkarna svarar 33 procent att de dricker alkohol 1 gång i månaden eller mer sällan, 8 procent att de gör det 2-3 gånger i månaden och 2 procent anger att de dricker alkohol varje vecka eller oftare. Bland flickorna är det 41 procent som dricker alkohol 1 gång i månaden eller mer sällan, 8 procent som gör det 2-3 gånger i månaden och 1 procent som dricker alkohol varje vecka eller oftare. Kommentar: Jämförelse med de elever som svarat på frågan om de dricker alkohol 2-3 gånger i månaden eller oftare, görs mellan de deltagande kommunerna på sidan 42. Tabell 13. Antal pojkar och flickor bland eleverna år 8, som besvarar frågan om hur ofta de dricker alkohol, i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Dricker inte alkohol Mindre än en gång i månaden En gång i månaden Två-tre gånger i månaden Varje vecka eller oftare Samtliga Pojke Flicka Samtliga Hur ofta dricker du alkohol? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna år 8, som besvarat frågan om hur ofta de dricker alkohol, i nio av Kalmar läns kommuner Pojke Flicka Andel % Dricker inte alkohol Mindre än 1 gång per vecka gång per månad 2-3 gånger per månad 2 1 Varje vecka eller oftare Diagram Internt bortfall 2. 31

32 Vilken sorts alkohol drack du vid senaste tillfället? (Fråga 1) Tabellen och diagrammet nedan visar antal svar från de pojkar och flickor som besvarat frågan om vilken eller vilka alkoholdrycker de drack vid senaste tillfället. Svaret Jag dricker inte alkohol angavs av 616 elever. Antalet elever som angav något eller några av de övriga alternativen är Flera svarsalternativ var möjliga att välja. Antal svar som redovisas i diagrammet är De vanligaste alkoholsorterna som anges är starkcider, sprit och starköl. Hembränd sprit och hemtillverkat vin är mindre vanligt att dricka bland eleverna. De vanligaste svaren i frågans öppna svarsalternativ är olika blandningar av sprit samt olika starkvinsorter. Av svaren framgår inte hur ofta eller hur mycket eleverna dricker. Tabell 14. Pojkars och flickors svar i antal bland eleverna år 8, efter vilken eller vilka alkoholsorter de drack vid senaste tillfället (flera svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Kön Dricker inte Folköl Starköl Vin Hemtillverkat vin Sprit Starkcider Alkoläsk Hembränt Annat Summa antal svar Pojke Flicka Summa Vilken sorts alkohol drack du vid det senaste tillfället? Pojkar och flickors antal svar bland eleverna i år 8, som besvarat frågan om vilken/vilka alkoholsorter de drack vid senaste tillfället (fler svar fick anges), i nio av Kalmar läns kommuner 21. Pojke Flicka Antal svar 1 5 Folköl Starköl Vin Hemtillverkat vin Starkcider Alkoläsk Sprit Hembränt Annat Diagram Internt bortfall Svarsalternativet Dricker inte alkohol redovisas inte i diagrammet. 32