RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

Transkript

1 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län

2 RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 12 1 Författarna och Fokus Kalmar län FÖRFATTARE Monica Keller & Agnetha Hammerin Denna rapport kan laddas ner i pdf-format på webbplatsen för Regionförbundet i Kalmar län: Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län ISSN

3 Innehåll Sammanfattning av resultat... 6 Tobak... 6 Alkohol... 6 Narkotika och andra berusningsmedel... 7 Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning... 7 Vattenpipa... 8 Bakgrund... 9 Undersökningens genomförande... 1 Frågeformuläret... 1 Genomförande... 1 Svarsfrekvens... 1 Resultatets tillförlitlighet Redovisning av resultat Del 1 Tobak Röker du? (Fråga 2) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner röker du? Får du röka för dina föräldrar? (Fråga 3) Elevernas rökvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning (Fråga 2 och 3) Hur får du tag på cigaretter? (Fråga 4) Snusar du? (Fråga 5) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner snusar du?... Får du snusa för dina föräldrar? (Fråga 6) Elevernas snusvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till snusning (Fråga 5 och 6) Hur får du tag på snus? (Fråga 7) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Snusar du? Får du snusa för dina föräldrar? Diskussion Tobak Del 2 Alkohol Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? (Fråga 8) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Jämförelse av resultat från tidigare undersökningar mellan deltagande kommuner Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Hur ofta dricker du alkohol? (Fråga 9) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner hur ofta dricker du alkohol?

4 Vilken sorts alkohol drack du vid senaste tillfället? (Fråga 1) Hur får du tag på alkohol? (Fråga 11) Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (Fråga 13) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner får du dricka alkohol för dina föräldrar? Elevernas alkoholbruk samt deras svar om de får dricka alkohol för sina föräldrar (Fråga 9 och 13)... 4 Får du alkohol av dina föräldrar? (Fråga 15) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner får du alkohol av dina föräldrar? Brukar du dricka så mycket alkohol att du blir berusad? (Fråga 16) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Diskussion Alkohol Del 3 Narkotika och övriga berusningsmedel Har du någon gång använt narkotika? (Fråga 17) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du någon gång använt narkotika?... 5 Har du använt narkotika under det senaste halvåret? (Fråga 18) Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? (Fråga 19) 51 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner vet du någon person som kan ge eller sälja narkotika till dig? Har du sniffat? (Fråga ) Har du använt läkemedel tillsammans med alkohol under det senaste halvåret? (Fråga 21) Har du använt dopningspreparat under det senaste halvåret? (Fråga 22) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Diskussion Narkotika och övriga berusningsmedel Del 4 Elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Vilken är din inställning till: (Fråga 24) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Diskussion Narkotika och övriga berusningsmedel Del 5 Vattenpipa Har du någon gång rökt vattenpipa? (Fråga 25) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du någon gång rökt vattenpipa? När du har rökt vattenpipa, vad har den innehållit? (Fråga 26) Får du röka vattenpipa för dina föräldrar? (Fråga 27)

5 Elevers användning av vattenpipa samt deras svar om föräldrarnas inställning till vattenpipsrökning. (Fråga 25 och 27) Bilaga 1: Information till föräldrar Bilaga 2: instruktioner Bilaga 3: Frågeformulär Redovisning av resultat

6 Sammanfattning av resultat Undersökningen 12, bland eleverna i grundskolan årskurs 8, har genomförts i nio av Kalmar läns tolv kommuner. Det är en totalundersökning och utgörs av en enkät, som besvarades av 168 elever. Svarsfrekvensen är hög, 87 procent. Enkäten besvarades av 557 pojkar och 511 flickor. Frågorna som ställdes gällde användningen av tobak, alkohol, narkotika, andra berusningsmedel och vattenpipa samt inställningen till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. I år är det femte gången som Fokus undersöker elevers eventuella användning av droger, i grundskolan årskurs 8. De tidigare undersökningarna genomfördes 4, 6, 8 och 1. Motsvarande undersökningar har även genomförts av Fokus i gymnasieskolan år 2, 5, 7, 9 och 11. Tobak Majoriteten av eleverna, 78 procent, varken röker eller snusar. Andelen som röker är 19 procent och andelen som snusar är 7 procent. Det är vanligast att de som röker eller snusar gör det vid enstaka tillfällen. Det är ovanligt att elever både röker och snusar dagligen. Jämförelse mellan pojkars och flickors användning av tobak visar på skillnad i bruket av tobak. Förenklat kan man säga att pojkar snusar och flickor röker. Av pojkarna röker 16 procent vid enstaka tillfällen eller varje dag och av flickorna är andelen som gör det, 23 procent. När det gäller deras användning av snus är det 13 procent av pojkarna som snusar vid enstaka tillfällen eller varje dag medan motsvarande andel av flickorna är 2 procent. Majoriteten av eleverna känner till sina föräldrars inställning till rökning och användning av snus hos sina tonåringar. De vet att föräldrarna inte tillåter sina barn att röka eller att snusa. Det är dock något vanligare bland pojkarna att inte känna till sina föräldrars inställning än bland flickorna. Vid jämförelse med resultat från Fokus undersökningar i gymnasieskolan 5 11, framgår att både andelen elever som röker och andelen elever som snusar är markant högre när eleverna går i gymnasieskolan. Dock visar jämförelsen att såväl föräldrar till elever i grundskolan som föräldrar till studerande i gymnasieskolan har blivit alltmer uttalat restriktiva till både rökning och snusning. Alkohol Över hälften av eleverna svarar att de inte har druckit alkohol under det senaste halvåret, vilket motsvarar 61 procent av pojkarna och 53 procent av flickorna. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att andelen pojkar som inte har druckit alkohol under det senaste halvåret har ökat med 16 procentenheter sedan undersökningen 6. Även andelen flickor som inte har druckit har ökat, dock inte i lika hög grad, 7 procentenheter. För 34 procent av samtliga elever sker alkoholkonsumtionen en gång i månaden eller mer sällan. En mer regelbunden alkoholkonsumtion, två tre gånger i månaden eller oftare, svarar 6 procent av eleverna att de har. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att såväl andelen pojkar som andelen flickor som angett ett frekvent bruk av alkohol, två tre gånger i månaden eller oftare, har sjunkit sedan 6. 6

7 Av svaren framgår att sprit, starköl och starkcider är de alkoholdrycker som är vanligast förekommande bland pojkarna medan det bland flickorna är starkcider, sprit och alkoläsk som är de vanligaste sorterna. Det är vanligt att eleverna får tag på alkohol från kompisar, från någon annan vuxen, tar eller får från föräldrarna. Majoriteten av eleverna vet vilken inställning deras föräldrar har till alkoholbruk hos sina ungdomar. Det vet att föräldrarna inte tillåter dem att dricka alkohol. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att ungdomarna i högre grad nu än tidigare vet att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar. Sedan undersökningen 6 har andelen som vet sina föräldrars inställning ökat med 13 procentenheter, från 55 procent till 68 procent. Av samtliga elever svarar 72 procent att de inte får alkohol av sina föräldrar, vilket är en ökning med 19 procentenheter sedan undersökningen 6. Under samma period, 6 12, har andelen elever som svarar att de endast får smaka alkohol av sina föräldrar, minskat med 17 procentenheter. Andelen elever som svarar att de får egen alkohol av sina föräldrar har dock förändrats marginellt sedan 6. Det är inte ovanligt att eleverna dricker så mycket alkohol att de blir berusade. Av samtliga elever svarar 23 procent att de aldrig blir berusade när de dricker alkohol, 19 procent svarar att de blir det ibland och 5 procent svarar att de blir det ofta eller alltid blir berusade. Det är något vanligare att flickor dricker sig berusade än att pojkar gör det. Vår undersökning, liksom andra undersökningar, 1 visar att alkoholkonsumtionen bland eleverna i grundskolan sjunker. Vid jämförelse med undersökningar i gymnasieskolan, 5 11, är det dock tydligt att ungdomarnas alkoholvanor drastiskt förändras och alkoholkonsumtionen ökar i åldersintervallet år. Narkotika och andra berusningsmedel Det är mycket ovanligt att eleverna har använt narkotika. Majoriteten, 98 procent, har aldrig gjort det. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att andelen pojkar som någon gång har använt narkotika har minskat med 3 procentenheter sedan 1, medan andelen flickor som svarar att de någon gång har använt narkotika har varit konstant, 2 procent, sedan undersökningen 6. Majoriteten av eleverna vet heller inte någon person som kan förse dem med narkotika. na känner i något högre grad till någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem än vad pojkarna gör. Det är även ovanligt att eleverna sniffar, använder läkemedel tillsammans med alkohol eller använder dopingpreparat. Jämförelse med resultat från undersökningarna i gymnasieskolan, 5 11, visar att andelen studerande som någon gång har använt narkotika är markant högre i gymnasieskolan. Likaså är andelen som vet någon person som kan förse dem med narkotika markant högre i gymnasieskolan än i grundskolan. Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Elevernas svar visar en restriktiv inställning till rökning, en liberal inställning till alkohol och ett avståndstagande till användning av narkotika. Jämförelse med tidi- 1 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga undersökning i grundskolan årskurs 9 och gymnasieskolan år 2, 11. 7

8 gare undersökningar visar att såväl pojkar som flickor genomgående blivit mer restriktiva till rökning, dock med undantag för 1 års undersökning. Beträffande alkoholberusning kan även där skönjas en mer restriktiv uppfattning i årets undersökning då eleverna i högre grad än tidigare tar avstånd från alkoholberusning. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att knappt tre fjärdedelar av eleverna anser att det är oacceptabelt att använda narkotika. Vattenpipa Majoriteten av eleverna, 82 procent, har inte rökt vattenpipa. Andelen som har rökt vattenpipa är således 18 procent, 9 procent har inte rökt under det senaste halvåret, 5 procent har rökt en gång under det senaste halvåret medan 4 procent har rökt flera gånger. Andelen pojkar som har rökt vattenpipa är något större, 19 procent, än andelen flickor som har gjort det, 16 procent. Bland de som har svarat att de har rökt vattenpipa är de vanligaste svaren att vattenpipan har innehållit tobak med eller utan nikotin. nas vanligaste svar är dock att de inte vet vad vattenpipan har innehållit. Majoriteten av eleverna, 67 procent, vet att de inte får röka vattenpipa för sina föräldrar. Det är 5 procent som svarar att de får röka vattenpipa och 29 procent som inte känner inte till sina föräldrars inställning till att röka vattenpipa. 8

9 Bakgrund Sedan 4 genomför Fokus undersökningar om ungas användning av droger. Det är totalundersökningar vilket innebär att de omfattar samtliga elever i grundskolan årskurs 8 2 (4, 6, 8 och 1) och gymnasieskolans år 2 (5, 7, 9 och 11). Från och med 1 genomförs undersökningarna i nio av länets kommuner 3. Undersökningen görs för att få kunskap om hur och i vilken omfattning unga i den egna kommunen och i länet använder tobak, alkohol, narkotika eller övriga berusningsmedel samt deras inställning till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. Från och med årets undersökning ställs även frågor om eventuellt bruk av vattenpipa. Kunskapen som undersökningen ger är både lokal och regional och ska bli till direkt nytta i kommunernas vardagliga förebyggande arbete mot droger. Föreliggande skrift är en sammanställning av länsresultat och kommunresultat från den femte undersökningen avseende grundskolan årskurs 8. Det är nu möjligt att följa, om och hur ungdomars användning av droger förändras över tid. Undersökningen 12, bland elever i grundskolan, har genomförts av en arbetsgrupp, där Agnetha Hammerin, utvecklingsledare, Fokus Kalmar län, har varit ansvarig och handledare. Ambjörn Thunberg, fältsekreterare, Mönsterås kommun, har haft en samordnande funktion och Monica Keller, ungdomsbehandlare, Hultsfreds kommun har sammanställt och analyserat svaren. I arbetsgruppen har följande personer från länets kommuner ingått: Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Anette Axelsson, fältsekreterare Jörgen Anehall, behandlingspedagog Monica Keller, ungdomsbehandlare Charlotte Lindgren, skolkurator Ambjörn Thunberg, fältsekreterare Ana de Oliviero, socialsekreterare Roger Karlsson, fältsekreterare Lars-Erik Karlsson, fältsekreterare Mariana Engman, skolkurator Anders Degerman, folkhälsosamordnare 2 Skolverket har återtagit benämningen årskurs istället för år. I tidigare Fokus-rapporter har vi använt benämningen år 8 men, från och med 12 års undersökning används återigen benämningen årskurs 8. 3 I undersökningarna 4, 5 och 6 deltog alla länets tolv kommuner. I undersökningen 8 deltog elva kommuner och i undersökningen 9 deltog åtta kommuner. Från och med undersökningen 1 deltar samtliga nio kommuner ovan i undersökningarna. 9

10 Undersökningens genomförande Frågeformuläret I undersökningen ställs frågor om hur ungdomarna använder droger, vilka droger de använder och i vilken omfattning. Det ställs även frågor om i vilken utsträckning eleverna känner till hur föräldrarna ser på användning av droger hos sina tonåringar, liksom vilken inställning eleverna själva har till droger. Vid formulering av frågor har det eftersträvats att de ska vara konkreta och lätta att förstå. Undersökningen ska också kunna genomföras utan att ta för mycket tid i anspråk, vare sig det gäller att besvara frågor eller att bearbeta svar. Avsikten är att fältsekreterare eller drogförebyggare i respektive kommun, själva genomför, sammanställer och samordnar den egna kommunens resultat. Därför är metodisk enkelhet en förutsättning för genomförandet. Frågorna som ställs till eleverna i årskurs 8 respektive gymnasieskolan år 2 är, med två undantag, desamma i de två undersökningarna. I formuläret för gymnasiet ställs ytterligare två frågor. De frågorna avser om de studerande är under eller över 18 år samt var de är mantalsskrivna. Från och med årets undersökning har det tillkommit frågor om eventuellt bruk av vattenpipa. Genomförande Årets undersökning genomfördes under vecka 1, våren 12. Eleverna informerades skriftligen i frågeformuläret, och även muntligen vid genomförandet, om att deltagandet i undersökningen var frivilligt och anonymt, hur enkäten skulle fyllas i, hur svaren skulle bearbetas samt hur resultatet skulle sammanställas i tabeller och diagram. Även elevernas föräldrar gavs, en tid före undersökningens genomförande, skriftlig information 4 och de gavs därmed möjlighet att välja om deras tonåring skulle delta i undersökningen eller inte. Undersökningen genomfördes under lektionstid och det tog ungefär 25 minuter att informera om undersökningen, besvara frågorna och samla in de ifyllda formulären. Formulären lades i ett kuvert som tillslöts i elevernas närvaro i klassrummet. Materialet har därefter bearbetats och analyserats av Fokus 5. Inga personuppgifter har förekommit. Svarsfrekvens Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 8 i nio av länets kommuner och omfattar elever. Enkäten besvarades av 1 68 elever vilket motsvarar 87 procents svarsfrekvens. Bortfallet uppgår till 13 procent. Det är vanligt att 1 15 procent av eleverna är frånvarande en vanlig skoldag, vilket i stort motsvarar bortfallet. Det interna bortfallet 6 varierar och består i huvudsak av uteblivna eller felaktigt ifyllda svar. Svarsfrekvensen är således hög även jämfört med andra undersökningar. En så hög svarsfrekvens uppnås sällan vid exempelvis en postenkät. Våra erfarenheter visar att svarsfrekvensen påverkas positivt av att eleverna har haft möjlighet att fylla i formuläret under lektionstid. Detta behöver dock inte innebära att ele- 4 Se information till föräldrarna, bilaga 1. 5 Se instruktioner till undersökningsledare, bilaga 2. 6 Bortfall av svar för en enskild fråga. 1

11 verna inte har vågat avstå från deltagande, då det har varit möjligt för dem att lämna in frågeformuläret utan att ha besvarat frågorna. Resultatets tillförlitlighet Är de svar som eleverna lämnar trovärdiga? Svarar de uppriktigt på enkätfrågorna? Om detta kan man säga att det finns elever som överdriver, liksom det finns elever som underrapporterar. Dock, brukar de effekter, som beror på olika attityder hos de som svarar, ta ut varandra om populationen utgör ett representativt urval eller, som här, är en totalundersökning. Däremot finns det skäl att uppmärksamma läsaren på att i de fall där resultat utgörs av enstaka procent får eventuella felsvar ett större genomslag. Det finns inget som tyder på att bortfallet skulle ha varit systematiskt på ett sådant sätt att det påverkar resultatet. Det vi känner till tyder på att resultat från såväl denna undersökning som de tidigare undersökningarna är tillförlitliga. Är det möjligt att generalisera de slutsatser som dras i undersökningen till andra åldersgrupper bland unga än undersökningens population? Man bör tänka på att växande ungdomars attityder varierar och förändras utifrån mognad. Det innebär att beteendemönster och inställningar hos yngre ungdomar och unga vuxna kan visa relativt stora skillnader. Det finns även lokala skillnader mellan olika kommuner att ta hänsyn till. Redovisning av resultat Denna skrift är en sammanställning av länsresultat. För några av frågorna görs även en kommunvis redovisning av resultat. Varje kommun har fått sitt resultat, som de själva förfogar över. Undersökningen genomförs på ett sådant sätt att det inte är möjligt att jämföra resultat mellan specifika grundskolor, utan resultat redovisas endast på kommunnivå. När vi talar om dem som har besvarat frågorna använder vi benämningarna elever, pojkar och flickor samt unga, ungdomar och tonåringar för att betona att de som har svarat är mellan 14 och 16 år. Resultat av undersökningen redovisas i tabeller och diagram. Tabellerna och diagrammen presenterar pojkarnas respektive flickornas svar i antal och andel. I ett antal frågor jämförs resultat från årets undersökning med resultat från de tidigare undersökningarna i grundskolan respektive gymnasiet. Angiven procent har genomgående avrundats till heltal, vilket är anledningen till att summan av andelarna inte alltid blir 1 procent. Antalet elever som har besvarat de enskilda frågorna varierar på grund av internt bortfall. Resultat redovisas i samma ordningsföljd som frågorna har i frågeformuläret. Del 1 avser frågor om tobak, del 2 frågor om alkohol, del 3 frågor om narkotika och övriga berusningsmedel, del 4 frågor om elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning och del 5 avser frågor om vattenpipa. Del 6 har rubriken; handlingspåkallande resultat och handlingsstrategier. Informationen till föräldrar och instruktioner till undersökningsledaren redovisas i bilaga 1 respektive bilaga 2. I bilaga 3 redovisas frågeformuläret. Antal svar samt svarsfrekvens för varje enskilt svarsalternativ redovisas i bilaga 4. Presentationen har ambitionen att vara så användarvänlig som möjligt. Skriftens tänkta läsare är elever, föräldrar, lärare, socialtjänst, politiker och allmänhet. Därför presenteras resultaten på ett enkelt och lättöverskådligt sätt i text, tabeller och diagram. 11

12 Skriften finns tillgänglig på Fokus webbsida där den kan laddas ner eller beställas 7. Det finns även i pappersformat på skolbibliotek, inom elevvårdsteam och hos ledningen på samtliga grundskolor årskurs 7 9 i de deltagande kommunerna. Dessutom finns den tillgänglig inom socialtjänst, fritidsförvaltning och polis. Den sänds även till kommunens huvudbibliotek, till politiker inom barn- och utbildningsnämnd, gymnasienämnd och socialnämnd i de deltagande kommunerna samt till politikerna i Regionförbundet i Kalmar län

13 Del 1 Tobak Röker du? (Fråga 2) 8 Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Resultatet visar att majoriteten, procent, av eleverna inte röker och att det är vanligast att de som röker gör det vid enstaka tillfällen, 15 procent. Andelen av eleverna som röker varje dag är 5 procent. Bland pojkarna har 84 procent svarat att de inte röker och bland flickorna är andelen 77 procent. Bland pojkarna röker 12 procent vid enstaka tillfällen och 4 procent röker varje dag. Andelen flickor som svarat att de röker vid enstaka tillfällen är 18 procent och andelen flickor som röker varje dag är 5 procent. Det är något vanligare att flickor röker än att pojkar gör det. Jämförelse med tidigare undersökningar9 visar endast en marginell skillnad avseende hur pojkarna har besvarat frågan. nas svar visar däremot vid jämförelse med undersökningen, 1, att andelen flickor som inte röker har sjunkit med 3 procentenheter och att andelen flickor som röker vid enstaka tillfällen har ökat med motsvarande procentenheter. Andelen flickor som röker varje dag visar endast en marginell skillnad vid jämförelse med tidigare undersökningar. Tabell 1. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Pojke Flicka Samtliga Fråga 1 redovisas inte här, utan i bilaga 4. 9 Jämförelse görs med Fokus Kalmar läns undersökningar i grundskolan årskurs 8; 6, 8 och 1 samt i gymnasieskolan år 2; 5, 7, 9 och Internt bortfall 3. 13

14 Röker du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag 1 12 Diagram 1. 14

15 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 12 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner röker du? Tabellen och diagrammet nedan redovisar kommunresultat i antal och andel elever som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Som redovisas på föregående sida är det procent av eleverna i de deltagande kommunerna som inte röker, 15 procent som röker vid enstaka tillfällen och 5 procent som röker varje dag. Jämförelse av respektive kommuns resultat visar att Nybro, Oskarshamn och Vimmerby har en högre andel elever som inte röker i förhållande till resultatet för samtliga deltagande kommuner. Tabell 2. Jämförelse mellan kommunerna av hur eleverna i årskurs 8 besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Svaren redovisas i antal. Kommun Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Röker du? Andel elever bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, jämförelse mellan nio av Kalmar läns kommuner, Andel Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Deltagande kommuner Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Internt bortfall 3. 15

16 Får du röka för dina föräldrar? (Fråga 3) Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Majoriteten, 83 procent, av eleverna vet att de inte får röka för sina föräldrar. Det är få elever som anger att de får röka för sina föräldrar, 2 procent. Andelen elever som inte känner till sina föräldrars inställning till rökning är 15 procent. Bland pojkarna är det 81 procent och bland flickorna är det 85 procent som inte får röka för sina föräldrar. Andelen som får röka är 3 procent bland pojkarna och 2 procent bland flickorna. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning till rökning än att flickor inte gör det, 17 procent respektive 13 procent. Det är vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning till rökning än att flickorna inte känner till det. Jämförelse mellan undersökningarna visar att såväl pojkar som flickor 1 och 12 i högre grad än vid tidigare års undersökningar vet att de inte får röka för sina föräldrar. Såväl andelen pojkar som andelen flickor som inte vet om sina föräldrars inställning har minskat med 4 procentenheter sedan undersökningen 6. Tabell 3. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Samtliga Pojke Flicka Samtliga Får du röka för dina föräldrar? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor, bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Diagram 3. Elevernas rökvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning (Fråga 2 och 3) Tabellen nedan visar antal elever som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning. I diagrammet redovisas elevernas svar i andel. 12 Internt bortfall 5. 16

17 Diagrammet åskådliggör att 83 procent av de elever som inte får röka för sina föräldrar inte heller gör det, 14 procent svarar att de röker vid enstaka tillfällen och 3 procent svarar att de röker varje dag. Av de elever som svarar att de får röka för sina föräldrar är det 17 procent som inte röker, 38 procent som röker vid enstaka tillfällen och 46 procent som röker varje dag. Av de elever som inte känner till sina föräldrars inställning är det 76 procent som inte röker, 17 procent som röker vid enstaka tillfällen och 7 procent som röker varje dag Kommentar: Det är viktigt att beakta att elevernas svar om att de får röka för sina föräldrar inte säger något om vilket som kom först, tillåtelsen eller rökningen. Tabell 4. Elevers svar i antal bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Svarande Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Samtliga Elevernas svar på frågorna om de röker och om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Diagram 4. Hur får du tag på cigaretter? (Fråga 4) Tabellen och diagrammet nedan visar antal svar från pojkar och flickor som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter. Totalt besvarades frågan av elever. De hade möjlighet att välja flera svarsalternativ varför det totala antalet svar som angavs är Svarsalternativet Jag röker inte angavs av 859 elever. Anta- 13 Internt bortfall Internt bortfall. 17

18 let elever som besvarade frågan med något eller några av de övriga svarsalternativen är 189. Antal svar som redovisas i diagrammet är 228. Det vanligaste sättet för eleverna att få tag på cigaretter är att de får eller köper dem av någon vuxen som inte är deras förälder. Bland eleverna har 18 elever angett att de själva köper cigaretter i butik 15. I frågans öppna svarsalternativ Annat sätt anger de flesta eleverna att de får cigaretter av kompisar. Tabell 5. s och flickors svar i antal bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Fler svar fick anges. Kön Röker inte Köper själv från butik Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen över 18 år Annat sätt Summa antal svar Pojke Flicka Summa Hur får du tag på cigaretter? Elevernas svar i antal bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Fler svar fick anges. 66 Antal svar Pojke Flicka Köper själv från butik Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen över 18 år Annat sätt Diagram 5. Snusar du? (Fråga 5) Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Majoriteten, 93 procent, av eleverna använder inte snus, 4 procent gör det vid enstaka tillfällen och 3 procent snusar varje dag. Bland pojkarna är det 88 procent som inte snusar och bland flickorna är andelen som inte snusar 98 procent. Av pojkarna svarar 8 procent att de snusar vid enstaka tillfällen och 5 procent att de snusar varje dag. Andelen flickor som snusar vid enstaka tillfällen liksom andelen flickor som snusar varje dag är 1 procent. Det är således markant vanligare att pojkar snusar än att flickor gör det. 15 Enligt tobakslagen är det inte tillåtet att sälja tobaksvaror till person under 18 år. 18

19 Jämförelse med tidigare undersökningar visar att såväl andelen pojkar som andelen flickor som använder snus har minskat sedan undersökningen år 6, med 8 procentenheter respektive 3 procentenheter. Tabell 6. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de snusar hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Pojke Flicka Summa Snusar du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall 2. 19

20 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 12 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner snusar du? Tabellen och diagrammet nedan redovisar kommunresultat i antal och andel elever som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Som redovisas på föregående sida är det 93 procent av eleverna i de deltagande kommunerna som inte snusar, 4 procent som snusar vid enstaka tillfällen och 3 procent som snusar varje dag. Jämförelse av respektive kommuns resultat visar att Oskarshamn och Vimmerby har en högre andel elever som inte snusar i förhållande till resultatet för samtliga deltagande kommuner. Tabell 7. Jämförelse mellan kommunerna av hur eleverna i årskurs 8 besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kommun Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Snusar du? Andelen elever bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Deltagande kommuner Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall 2.