uppdrag Trollhättans kommun

Transkript

1 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet, Trollhättans Stad

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Kapitel 1 Sammanfattning och reflektioner... 4 Kapitel 2 Bakgrund... 9 Kapitel 3 Metod Kapitel 4 Tobak Kapitel 5 Alkohol Kapitel 6 Narkotiska preparat Kapitel 7 Sniffning Kapitel 8 Dopningspreparat Kapitel 9 Fritidssituationen för ungdomar i Trollhättan Kapitel 10 Relationer Kapitel 11 Skola Kapitel 12 Bil och mopedkörning i samband med bruk av alkohol och narkotika Om Splitvision Research Bilaga 1 Enkät om undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättan samt trygghet i skolan,

3 Förord Årets drogvaneundersökning ger en positiv bild av ungdomssituationen i Trollhättan. Inom många områden har det skett en förbättring vad gäller konsumtionen, som har sjunkit (eller ligger kvar på samma nivåer som för 2007 års undersökning). Med årets undersökning har vi möjlighet att se på trender för vissa av frågorna i rapporten från 2004 och 2007 års undersökningar och fram till idag. Vi vill passa på att tacka alla ungdomar som fyllt i enkäten samt alla lärare, rektorer och all skolpersonal som hjälpt till att distribuera enkäterna. Utan er insats hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research. Rapporten kan beställas hos Johanna Linnarsson, folkhälsosamordnare, Trollhättans Stad, , johanna.linnarsson@trollhattan.se Göteborg, den 30 november 2010 Splitvision Research 3

4 Kapitel 1 Sammanfattning och reflektioner Årets drogvaneundersökning ger en positiv bild av ungdomssituationen i Trollhättan. Inom många områden har det skett en förbättring vad gäller konsumtionen, som har sjunkit (eller ligger kvar på samma nivåer som för 2007 års undersökning). Det är färre ungdomar i årskurs 9 i årets undersökning som uppger att de blivit utsatta för mobbning den senaste månaden i jämförelse med 2007 års undersökning. När det gäller jämförelser med CANs rikssnitt (2009), ligger resultatet för Trollhättans ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i årets undersökning på rikssnittet eller något lägre än rikssnittet för de flesta frågor (se diagram nedan). Jämförande diagram För det preventiva arbetet i Trollhättans Stad och för att medarbetarna i Trollhättans Stad ska kunna rikta insatser mot rätt områden belyser vi nedan hur många som uppger att de röker, snusar, dricker med mera, det vill säga den negativa bilden. Viktigt att poängtera är dock att många av ungdomarna uppger att de aldrig har druckit eller rökt och så vidare. Diagram 1:1. Sammanställning för årskurs 9. Jämförelse med 2007 och 2004 års undersökningar. Röker Snusar Har varit berusad Intensivdricker Har använt narkotika Känner sig inte trygg på skolan Skolkar oftare än var fjortonde dag 19% 20% 2 7% 7% % % 6% 6% 8% 6% 6% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

5 Diagram 1:2. Sammanställning för årskurs 2 på gymnasiet. Jämförelse med 2007 och 2004 års undersökningar. Röker 36% 3 37% Snusar 16% 19% 19% Har varit berusad 67% 7 8 Intensivdricker Har använt narkotika Känner sig inte trygg på skolan Skolkar oftare än var fjortonde dag % 16% 1 20% 48% 4 52% % 20% 40% 60% 80% 100% När det gäller rökning och snusning är det inte några stora skillnader jämfört med tidigare års undersökningar, se diagram 1:1 2. I årets undersökning är det fler killar generellt samt killar i årskurs 9 som uppger att de röker dagligen i jämförelse med 2007 års undersökning. När det gäller snusning, är det fler ungdomar som i årets undersökning uppger att de aldrig har snusat i jämförelse med år När det gäller alkoholkonsumtionen minskar andelen ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de har varit berusade, se diagram 1:1 2. Andelen ungdomar som uppger att de är intensivkonsumenter ligger på ungefär samma nivå som vid tidigare års undersökningar. Nästan fem av tio ungdomar i årskurs 9 och två av tio ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de inte druckit någon alkoholhaltig dryck de senaste 12 månaderna. I jämförelse med 2007 års undersökning är det färre ungdomar som uppger att de får alkohol av sina föräldrar (dock endast statistiskt säkerställt för årskurs 9) (se mer i kapitlet Alkohol). 5

6 När det gäller narkotika, uppger tjejer i årskurs 9 samt killar i årskurs 2 på gymnasiet uppger i årets undersökning i högre grad (jämfört med 2007 års undersökning) att de någon gång har använt narkotika. En mindre grupp (4 %; en grupp på 54 personer) ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet utgör en riskgrupp som uppger att de är tobakskonsumenter, har provat sniffa, är alkoholkonsumenter, har druckit sig berusade, har provat narkotika och röker vattenpipa. När det gäller andelen ungdomar som känner sig trygga på skolan samt som skolkar oftare än var fjortonde dag är det inga skillnader i jämförelse med tidigare års undersökningar. När det gäller mobbning finns det fortfarande mycket att göra. Det är 5 % (motsvarar 62 ungdomar) av ungdomarna i årskurs 9 samt årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de blivit utsatta för mobbning under den senaste månaden. De som ungdomarna främst nämner att de blir mobbade av är kamrater, andra elever på skolan och andra jämnåriga, men ungdomarna nämner även att de blivit utsatta för mobbning av lärare och andra vuxna på skolan (framförallt i årskurs 2 på gymnasiet). Jämförelse med rikssnittet När det gäller jämförelser med CANs rikssnitt (2009), ligger resultatet från Trollhättans ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i årets undersökning generellt på rikssnittet eller något lägre än rikssnittet. Det är färre ungdomar i årskurs 9 samt tjejer i årskurs 2 på gymnasiet i Trollhättan som röker i jämförelse med rikssnittet. Dock uppger killar i årskurs 2 på gymnasiet i högre grad att de snusar jämfört med rikssnittet. Vid en jämförelse med rikssnittet ligger Trollhättans ungdomar flera procentenheter under rikssnittet vad gäller ungdomar som uppger att de dricker sig berusade. När det gäller andelen ungdomar som uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna ligger Trollhättans ungdomar lägre än rikssnittet, vilket är positivt. En något mindre andel tjejer i årskurs 2 på gymnasiet respektive killar i årskurs 9 uppger att de någon gång har använt narkotika i jämförelse med CANs rikssnitt. 6

7 Debutåldern Diagram1:3 4 nedan belyser i vilka åldersperioder som ungdomar debuterar med att dricka alkohol, bli berusade, snusa, röka en hel cigarett, röka vattenpipa samt prova narkotiska preparat. Viktigt att påpeka är att inte alla ungdomar omfattas av dessa linjer. Flera av ungdomarna uppger exempelvis att de inte dricker alkohol eller att de aldrig har provat att röka. Årets undersökning visar att det är vanligast att ungdomarna uppger att de testade att röka en hel cigarett, snusa, röka vattenpipa, drack alkohol, blev berusade första gången vid 14 års ålder. Det är vanligast att ungdomarna uppger att de provade narkotika vid 15 års ålder. Diagram 1:3. Sammanfattande diagram när ungdomarna i undersökningen för första gången provade att röka cigaretter, snusa samt röka vattenpipa. 20% 1 10% 0% 6% 6% 6% 11 år eller yngre 10% 8% 7% % 1 9% 7% 6% 2% 2% 0% 0% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Rökte cigaretter Snusade Rökte vattenpipa Diagram 1:4. Sammanfattande diagram när ungdomarna i undersökningen för första gången provade att dricka alkohol, blev berusade samt provade narkotika. 20% 1 10% 0% 1 11 år eller yngre 2% 20% 1 16% 1 12% 8% 9% 8% 6% 2% 2% 2% 2% 0% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 0% 0% Drack alkohol Blev berusad Provade narkotika 7

8 Skillnader per årskurs samt för killar och tjejer Ser vi till resultaten i undersökningen uppger ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet i högre omfattning än årskurs 9 att de har testat eller använt tobak, alkohol, narkotika, sniffning, dopning och vattenpipa, vilket följer ungdomarnas utveckling. Killar uppger i högre grad att de snusar samt att de röker vattenpipa någon gång i månaden till dagligen i jämförelse med tjejer. När det gäller rökning finns det inga skillnader per kön. När det gäller alkohol, uppger killarna i årskurs 2 på gymnasiet i högre grad att de dricker en gång i veckan till några gånger i veckan i jämförelse med tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet. 8

9 Kapitel 2 Bakgrund På uppdrag av Folkhälsorådet i Trollhättans Stad har Splitvision Research genomfört 2010 års undersökning om alkohol, narkotika och tobaksvanor bland ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet i Trollhättans kommun. Syftet med undersökningen är att synliggöra ungdomarnas attityder till användande av tobak, alkohol och narkotiska preparat och brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat. Undersökningen ämnar också ge en bild av hur ungdomarnas fritid och skolsituation ser ut. Likvärdiga drogvaneundersökningar har tidigare genomförts år 2007 samt 2004 i Trollhättans kommun och baserades även då på ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Före det genomfördes en drogvaneundersökning 2001 som baserades på ungdomar i gymnasiets årskurs 1. Resultatet från årets undersökning jämförs med tidigare års drogvaneundersökningar (2007, 2004) samt med resultat från CANs riksundersökning, (Notera att vid jämförelse med CANs undersökning avser resultat från 2009). 1 Undersökningen är en totalundersökning. Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram har avrundats till hela tal. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi er att läsa siffror och diagram utifrån att det ger en fingervisning om vilka tendenser som råder. I rapporten kommer vi att använda både termen årskurs 9 samt år 9 när vi pratar om ungdomar som går i skolår 9. Tabeller och diagram numreras löpande i rapporten var för sig. 1 Vid jämförelser med CAN så har vi i 2010 års undersökning inkluderat det interna bortfallet i uträkningen av procentandelarna. 9

10 Disposition I följande kapitel Metod kan ni bland annat fördjupa er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. Undersökningens bakgrundsvariabler redovisas som exempelvis ålder och kön. I kapitlet Sammanfattning och reflektioner erhålls en sammanställning och en viss reflektion över resultatet. I kapitlen Tobak, Alkohol, Narkotiska preparat, Sniffning, Dopningspreparat, Fritid, Relationer, Skola samt Bil och mopedkörning i samband med bruk av alkohol eller narkotika presenteras resultatet av undersökningen. Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. Samtliga frekvenstabeller samt vissa korstabeller finner ni i en separat, digital bilaga. 10

11 Kapitel 3 Metod En pappersenkät har delats ut i skolan till samtliga ungdomar som går i årskurs 9 (722 elever) och årskurs 2 i gymnasiet (852 elever) i Trollhättans kommun. Enkäten har besvarats under vecka 37 39, Svarsdata har bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för analys och sammanställning till frekvens och korstabeller. Svarsfrekvens I årets undersökning är den totala svarsfrekvensen 87 % (89 % för årskurs 9 och 85 % för år 2 på gymnasiet), vilket är en normal och acceptabel svarsfrekvens för den här typen av undersökningar. År 2007 var svarsfrekvensen 84 % (83 %, 2004) för elever i årskurs 9 och 77 % (77 %, 2004) för år 2 på gymnasiet. År 2004 var svarsfrekvensen på 83 % för årskurs 9 och 77 % för år 2 på gymnasiet. Bortfall Totalt för undersökningen har vi ett bortfall på 13 %. Bortfallet är att betrakta som normalt i den här typen av undersökningar. Flertalet av dem som inte har besvarat enkäterna var inte närvarande vid undervisningstillfället när enkäten delades ut. Generellt har 1 4 personer per klass varit frånvarande på grund av sjukdom eller annan giltig orsak samt några enstaka personer som varit frånvarande på grund av ogiltig orsak som exempelvis skolk. Ett fåtal enkäter från årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet är oseriöst ifyllda och har av denna anledning tagits bort ur materialet. Det finns även ett internt bortfall i undersökningen gällande de enkäter som inte är ifyllda på rätt sätt. Att en fråga räknas till det interna bortfallet beror främst på två saker. I några fall har deltagaren inte besvarat en fråga alls. I några fall har deltagaren gett fler än ett svar, eller varit inkonsekventa i sina svar. 11

12 Exempelvis kan man ha angett tre olika svar på en fråga som enbart efterfrågar två, eller så kan man ha uppgett på fråga ett att man inte dricker någon alkohol men ändå på fråga två angett hur mycket. I några fall har vi inte kunnat utröna vilket av dessa svar som är giltigt och det har därför räknats till det interna bortfallet. Omkring 1 5 % av svaren har räknats bort som internt bortfall per fråga. De frågor som har högst internt bortfall är frågan om vad man gör på internet (10 % internt bortfall) samt huruvida deltagarna blivit bjudna på alkohol hemma (9 % internt bortfall). 2 Frågeunderlag Enkätfrågorna har utformats i samarbete mellan Splitvision Research och Trollhättans Stads drogförebyggande grupp. Frågeunderlaget utgörs, liksom vid 2007 och 2004 års undersökning som Splitvision Research genomförde, av en kombination av Splitvision Researchs frågor och frågor från Trollhättans tidigare undersökning som delvis baseras på CANs frågor. Totalt består frågeunderlaget av 65 frågor, varav några är av öppen karaktär. Själva frågeunderlaget, enkäten, finns att tillgå längst bak i denna rapport. Undersökningen har genomförts med ett etnografiskt perspektiv, vilket innebär att vi i enkätuppbyggnad och vid analys av enkätsvar fokuserar på ungdomars egen bild av tillvaron. Det finns alltid en begränsning med enkäter, då man i förväg väljer vilka frågor man önskar få svar på. På olika sätt har vi dock försökt att ge utrymme för öppna svar, möjlighet att skriva ytterligare alternativ till förvalda svarsalternativ samt möjlighet till att skriva egna kommentarer i enkäten. Detta med syfte att så långt som möjligt, i en enkät, få läsarnas egna perspektiv på sin situation. Statistik Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och kommer att avrundas till hela tal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan i vissa diagram inte alltid 100 %. Om flera svar tillåtits i en fråga summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 %. 2 När det gäller frågan om vad man gör på internet har många bland det interna bortfallet gett flera svar. När det gäller frågan om de blivit bjudna på alkohol i hemmet har många bland de interna bortfallet hoppat över att svara på frågan. 12

13 Där inte annat anges, är de uppgifter som presenteras i löptext statistiskt säkerställda. Skillnader och likheter mellan årskurs respektive kön presenteras i rapporten där signifikanta skillnader finns. Även statistiskt säkerställda skillnader mellan 2010 och 2007 års undersökning redovisas. I diagram och tabeller har vi markerat de siffror som är signifikanta med en röd ruta. Med statistisk signifikans/ statistiskt säkerställda skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis tjejer och killar är så stor att vi anser att det inte är slumpen som orsakat den, utan skillnaden är statistiskt säkerställd. Bakgrundsvariabler Totalt har elever besvarat undersökningen. Könsfördelningen är jämn för både årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet, se tabell 3:1. Tabell 3:1. Andelen och antalet svarande i undersökning fördelat per årskurs och kön. Tjej Kille Total År 9 49% År 2 på gymnasiet 48% 52% % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de bor i Trollhättan, 5 % bor i Lilla Edet och 13 % bor i annan kommun. 13

14 Kapitel 4 Tobak Det är 45 % av ungdomarna (i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet) som uppger att de aldrig har rökt cigaretter och 63 % som uppger att de aldrig har snusat. Det är främst i 14 årsåldern som de flesta ungdomar provar tobak. Det är fler killar än tjejer som uppger att de snusar. När det gäller rökning finns det inga skillnader per kön. Tobakskonsument Tobakskonsument är en person som i någon omfattning har angett att han eller hon röker och/ eller snusar. Den totala konsumtionen av tobak ökar med stigande ålder, se tabell 4:1. Tabell 4:1. Andel ungdomar som uppger att de är tobakskonsumenter. Per årskurs och kön. Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet % 4 42% % 2 39% 39% % 22% 37% 42% 14

15 Cigaretter Två av tio ungdomar i årskurs 9 samt nästan fyra av tio i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de röker i någon omfattning, se diagram 4:1. Det är fler killar generellt samt killar i årskurs 9 som i år uppger att de röker dagligen (i jämförelse med år 2007). År 2007 uppgav fler killar i årskurs 9 att de feströker. Årets undersökning visar att det är färre ungdomar i årskurs 9 i Trollhättan som röker i jämförelse med rikssnittet, se diagram 4:2. Skillnader i rökning När det gäller rökvanor, uppger ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet i högre grad att de röker varje dag samt feströker (i jämförelse med ungdomar i årskurs 9). Ungdomar i årskurs 9 uppger i högre grad än ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet att de aldrig har rökt. Se diagram 4:1 för värden per årskurs och kön samt tabell 4:2 för värden per årskurs och kön samt samtliga ungdomar. Diagram 4:1. Andel ungdomar som uppger att de röker respektive inte röker. Per årskurs och kön. Ja, varje dag 1 1 6% 7% Ja, nästan varje dag Ja, feströker Ja, men bara ibland Nej, har slutat Nej, har bara provat 1 10% 7% 8% 8% % 28% 36% år 2 19% år 9 Röker i någon omfattning 6 år 2 8 år 9 Röker inte Kille år 2 Tjej år 2 Kille år 9 Tjej år 9 Nej, har aldrig rökt 36% 37% 50% 57% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 15

16 Tabell 4:2. Andel ungdomar som uppger att de röker respektive inte röker. Per årskurs och kön samt samtliga. Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet Tjej år 9 Kille år 9 Samtliga Tjej år 2 Kille år 2 Samtliga Har aldrig rökt 57% 50% 5 37% 36% 37% Har bara provat 19% 28% Har slutat Röker ibland 8% 8% 8% Feströker 7% 10% 1 12% Röker nästan varje dag Röker varje dag 7% 6% 6% % Diagram 4:2. Jämförande statistik mellan andel ungdomar som röker i Trollhättan år 2010 år 2007 och år 2004 samt riket i övrigt (CANs riksundersökning, 2009). Per dem som har uppgett att de i någon omfattning röker. Kille år 2 på gymnasiet % 3 Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 36% 42% 3 40% 18% 2 18% 18% Trollhättan 2010 CAN 2009 Trollhättan 2007 Trollhättan 2004 Tjej år 9 20% 30% 22% 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vid vilken ålder röker ungdomar för första gången? Årets undersökning visar att det är vanligast att röka första gången vid 13 till 14 års ålder. Ungdomar generellt i årskurs 2 på gymnasiet uppger i högre grad att de var 11 år eller yngre första gången de rökte en hel cigarett (i jämförelse med ungdomar i årskurs 9), se diagram 4:3. 16

17 Diagram 4:3. Ålder gällande första gången ungdomarna röker en hel cigarett. Per samtliga och kön. Notera att de som uppgett att de aldrig rökt är inkluderade i beräkningen av procentandelar i diagrammet. De som inte svarat på frågan är exkluderade. Det är 52 % av samtliga ungdomar som uppger att de aldrig har rökt en hel cigarett. Det är 54 % av tjejerna och 50 % av killarna som uppger att de aldrig har rökt en hel cigarett. 20% 1 10% 0% 11 år eller yngre 8% 6% 12% % 10% 9% 9% 9% 9% 7% 7% 6% 6% 2% 2% 2% 0% 0% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Tjej Kille Samtliga Snus Nästan en av tio i årskurs 9 och nästan två av tio i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de snusar i någon omfattning, se diagram 4:4. År 2010 är det fler ungdomar som uppger att de aldrig har snusat (i jämförelse med år 2007). Killar i årskurs 2 på gymnasiet uppger i högre grad att de snusar jämfört med rikssnittet (detta är dock ej statistiskt säkerställt), se diagram 4:5. Gällande ungdomar som snusar i årets undersökning kan man se följande statistiska skillnader: Ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet uppger i högre grad att de snusar (i jämförelse med ungdomar i årskurs 9). Killar uppger i högre grad att de snusar (i jämförelse med tjejer). Tjejer uppger i högre grad att de aldrig har snusat (i jämförelse med killar). Ungdomar i årskurs 9 uppger i högre grad att de aldrig har snusat (i jämförelse med ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet). 17

18 Diagram 4:4. Andel ungdomar som uppger att de snusar respektive inte snusar. Per årskurs och kön. Ja, varje dag 17% Ja, nästan varje dag 2% 16% år 2 7% år 9 Kille år 2 på gymnasiet Ja, men bara ibland Nej, har slutat 10% 2% 7% 2% Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Nej, har bara provat 28% 2 26% 1 8 år 2 9 år 9 Nej, har aldrig snusat 4 60% 72% 82% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 4:5. Jämförande statistik mellan andel ungdomar som snusar i Trollhättan år 2010, år 2007 och år 2004 samt riket i övrigt (CANs riksundersökning, 2009). Per dem som har uppgett att de i någon omfattning snusar. Kille år 2 på gymnasiet 29% 2 26% 26% Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 7% Trollhättan 2010 CAN 2009 Trollhättan 2007 Trollhättan 2004 Tjej år 9 2% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 18

19 Vid vilken ålder snusar ungdomar för första gången? Den vanligaste åldern att snusa för första gången är enligt årets undersökning vid 14 år när det gäller både tjejer och killar, se diagram 4:6. Det är samma ålder som även förra års undersökning visar. Diagram 4:6. Ålder gällande första gången ungdomarna provade att snusa. Per kön och samtliga. Notera att de som uppgett att de aldrig snusat är inkluderade i beräkningen av procentandelar i diagrammet. De som inte svarat på frågan är exkluderade. Det är 61 % av samtliga ungdomar som uppger att de aldrig har provat att snusa. Det är 75 % av tjejerna och 48 % av killarna som uppger att de aldrig har provat att snusa. 20% 1 10% 0% 8% 7% 6% 2% 11 år eller yngre 10% 7% 1 10% 7% 7% 6% 6% 0% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Tjej Kille Samtliga Hur får man tag på tobak? När ungdomar själva köper tobak uppger flertalet att de köper tobak i en kiosk, se diagram 4:7. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader inom grupperna årskurs och kön gällande hur ungdomarna får tag på tobak. 19

20 Diagram 4:7. Var ungdomarna oftast köper cigaretter och snus, när de köper själva. Per årskurs. Det är 143 personer som har fått möjlighet att besvara frågan. Annat ställe 9% Restaurang Bensinstation Kiosk 66% 8 Årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 9 Närbutik/jourbutik 9% Varuhus/mataffär 1 7% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Accepterar användning av tobak Det är 39 % av ungdomarna som använder tobak som uppger att deras föräldrar accepterar att de använder tobak. Både killar generellt och ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet uppger i högre grad (jämfört med tjejer generellt samt ungdomar i årskurs 9) att deras föräldrar accepterar att de använder tobak, se diagram 4:8. Diagram 4:8. Andel ungdomar som uppger att deras föräldrar accepterar att de använder tobak. Per årskurs och kön. 20% 32% 30% 57% Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% 20

21 Vattenpipa Det är 38 % av ungdomarna i årskurs 9 och 53 % av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de har testat eller i någon omfattning röker vattenpipa, se diagram 4:9. 3 När det gäller rökning av vattenpipa kan vi se att killar i högre grad (i jämförelse med tjejer) uppger att de röker vattenpipa någon gång i månaden till dagligen samt att ungdomar i årskurs 9 i högre grad (i jämförelse med ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet) uppger att de aldrig testat att röka vattenpipa, se diagram 4:9. Man kan också se att det finns ett samband att de som uppger att de är tobakskonsumenter, alkoholkonsumenter samt de ungdomar som uppger att de använt narkotika någon gång i högre grad uppger att de har rökt vattenpipa en gång eller oftare. Diagram 4:9. Andel ungdomar som anger att de rökt respektive inte rökt vattenpipa. Per årskurs och kön. Ja, har testat en gång 8% 1 1 9% Ja, har testat några gånger 26% 26% 19% 1 Ja, mer sällan än en gång i månaden 7% 6% 2% 5 år 2 38% år 9 Röker vattenpipa i någon omfattning Ja, någon gång i månaden 1 8% 8% 6% Ja, en gång i veckan till dagligen Nej, använde vattenpipa förut, men gör det ej längre 2% 2% 2% 2% Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Nej, har aldrig testat 4 48% 5 67% Tjej år 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% 3 I årets undersökning ställdes för första gången frågan om ungdomarna röker vattenpipa. Frågan lades till dels för att det behövs mer kunskap om denna typ av tobakskonsumtion, då fler aktörer på området uppmärksammat att vattenpipsrökning ökar bland ungdomar, och dels för att den ställdes i CANs undersökning år

22 Gällande ålder när ungdomarna uppger att de för första gången rökte vattenpipa, kan man se att kurvan liknar den för både snusning och rökning, se diagram 4:10. Diagram 4:10. Ålder gällande första gången ungdomarna rökte vattenpipa. Per kön och samtliga. Notera att de som uppgett att de aldrig rökt vattenpipa är inkluderade i beräkningen i diagrammet. De som inte svarat på frågan är exkluderade. Det är 54 % av samtliga ungdomar som uppger att de aldrig har rökt vattenpipa. Det är 57 % av tjejerna och 50 % av killarna som uppger att de aldrig har rökt vattenpipa. 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 8% % 7% 6% 6% 2% 2% 0% 2% 0% 11 år eller 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år yngre Tjej Kille Samtliga 22

23 Kapitel 5 Alkohol Jämfört med 2007 års undersökning finns det en positiv tendens i att färre ungdomar nu uppger att de någon gång druckit sig berusade och det är fler som uppger att de inte har druckit någon alkoholhaltig dryck under de senaste 12 månaderna. Detta gäller även i jämförelse med rikssnittet (CAN 2009). Dock finns ett negativt mönster när det gäller ungdomar i Trollhättan som dricker ofta och mycket. Mönstret visar att de som dricker mycket också dricker ofta, och detta har ökat jämfört med år Alkoholkonsument För att klassificeras som alkoholkonsument i denna undersökning ska man jakande ha besvarat frågan om man under de senaste 12 månaderna har druckit någon alkoholhaltig dryck. Med denna utgångspunkt så uppger 78 % av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet att de är alkoholkonsumenter, medan motsvarande andel för årskurs 9 är 54 % alkoholkonsumenter, se diagram 4:1. Jämfört med CANs definition* som bygger på mängdintag är vår undersökning något vidare i definitionen. Det kan medföra att andelar i svaren kan ligga högre än vad de skulle gjort om CANs definition hade använts. * För att bli klassificerad som alkoholkonsument i CANs undersökning krävs att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition har erhållits genom att kombinera den lägsta konsumtionsfrekvensen i frågeformuläret med den lägsta konsumtionskvantiteten för varje dryck. Alla personer som har svarat på frågan om frekvensen och kvantiteten för de drycker som ingått har klassificerats som alkoholkonsumenter eller ickekonsumenter Diagram 5:1. Andel ungdomar som uppger att de någon gång under de senaste 12 månaderna har druckit någon alkoholhaltig dryck (öl, alkoläsk, mellancider, starkcider, vin eller sprit). Per årskurs och kön. Ja, flera gånger 32% 36% 66% År 2 78% Ja, en gång 12% 2 17% År 9 5 Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Nej 22% 4 47% Tjej år 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% 23

24 Jämfört med 2007 års undersökning visar årets undersökning att det har skett en minskning av andelen ungdomar som uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, se diagram 5:2. Även jämfört med rikssnittet (CAN 2009) ligger Trollhättans ungdomar under på motsvarande nivåer. Diagram 5:2. Jämförande statistik mellan andel ungdomar i årskurs 9 och i årskurs 2 per kön på gymnasiet i Trollhättan som uppger att de har druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Jämfört med Trollhättan 2007 och med rikssnittet enligt CANs undersökning (2009). Ingen jämförelse görs här med Trollhättans undersökning 2004 därför att frågorna ställdes annorlunda då. Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år % % 78% % 8 89% Trollhättan 2010 CAN 2009 Trollhättan % 20% 40% 60% 80% 100% Ungdomar som druckit flera gånger under 12 månader Det är 66 % av både killarna och tjejerna i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de druckit alkohol flera gånger under de senaste 12 månaderna, se diagram 5:1 ovan. Motsvarande siffror är lägre för årskurs 9. En mindre andel av ungdomarna i båda kurserna uppger att de har druckit bara en gång under perioden, och det är framförallt i årskurs 9. Det är färre ungdomar som uppger att de druckit flera gånger under de senaste 12 månaderna jämfört med 2007 års undersökning. 24

25 Ungdomar som inte druckit något under de senaste 12 månaderna Andelen ungdomar som uppger att de inte druckit någon alkoholhaltig dryck de senaste 12 månaderna är 22 % i årskurs 2 på gymnasiet, medan andelen i årskurs 9 är nära hälften av alla ungdomar i årskursen, se diagram 5:1 ovan. Det är fler ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Trollhättan som, jämfört med CANs rikssnitt (2009), uppger att de inte druckit de senaste 12 månaderna, se tabell 5:1. Tabell 5:1. Andel ungdomar som inte dricker alkohol. Per årskurs och kön. Jämförelse mellan 2010 års ANT-undersökning samt med CAN Notera att för år 2010 har det interna bortfallet inkluderats i uträkningen av procentandelarna. Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet 2010 CAN % 4 22% 22% 30% 36% 12% 1 Konsumtion av alkohol de senaste 7 dagarna Ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de under de senaste 7 dagarna har druckit alkohol i större utsträckning än ungdomarna i årskurs 9, se tabell 5:2. Förhållandena är omvända mellan årskurserna om man ser till kön; i årskurs 2 på gymnasiet uppger killarna i större utsträckning att de har druckit alkohol de senaste 7 dagarna, och i årskurs 9 är det tjejerna. Jämfört med 2007 års undersökning uppger killar i årskurs 9 och tjejer i årskurs 2 på gymnasiet i lägre omfattning att de har druckit alkohol under de senaste sju dagarna, se tabell 5:2. Resultatet är omvänt för tjejer i årskurs 9 och killar i årskurs 2 på gymnasiet. Resonemanget är dock inte statistiskt säkerställt. Tabell 5:2. Andel ungdomar som druckit någon alkoholhaltig dryck under de senaste 7 dagarna. Per årskurs och kön. Jämförelse mellan 2010-, och 2004 års ANT-undersökningar. Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet % 29% % % 3 38% 25

26 Alkoholdebut och den första berusningen Alkoholdebut Den vanligaste alkoholdebutåldern är 14 år. Skillnaderna mellan tjejer och killar när det gäller alkoholdebut är små, det ser ungefär likadant ut spritt över åldrar, se diagram 5:3. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan årskurs eller kön. Diagram 5:3. Ålder gällande första gången ungdomars alkoholdebut. Per kön och samtliga. Det är 23 % av samtliga ungdomar som uppger att de aldrig har druckit en alkoholhaltig dryck. Det är 23 % av tjejerna och 23 % av killarna som uppger att de aldrig har druckit en alkoholhaltig dryck. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10% 18% 1 11 år eller yngre 22% 20% % 1 12% 10% 8% 8% 8% 6% 6% 6% 2% 2% 0% 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år Tjej Kille Samtliga Jämfört med 2007 års undersökning är det fler ungdomar som totalt sett uppger att de aldrig har druckit, och även debutåldern 18 år har ökat vilket får ses som positivt. 26

27 Den första berusningen När det gäller första gången ungdomarna har blivit berusade ligger även här den vanligaste åldern på 14 år, se diagram 5:4. Diagram 5:4. Ålder gällande första gången ungdomarna blev berusade. Per kön och samtliga. Det är 46 % av samtliga ungdomar som uppger att de aldrig har varit berusade. Det är 46 % av tjejerna och 45 % av killarna som uppger att de aldrig har varit berusade. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 17% 10% 16% 16% 1 1 9% 12% 8% 8% 2% 2% 8% 7% 2% 0% 0% 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år eller yngre Tjej Kille Samtliga Det finns, jämfört med 2007 års undersökning, en nedåtgående (positiv) tendens att färre ungdomar dricker sig berusade, se tabell 5:3. (Dock är de enda statistiskt säkerställda skillnaderna att det mellan år 2010 och 2007 är en sänkning för tjejer i årskurs 2 på gymnasiet.) Vid en jämförelse med rikssnittet (CAN 2009) ligger Trollhättans ungdomar flera procentenheter under rikssnittet. Tabell 5:3. Andel ungdomar som har druckit så mycket alkohol att de upplevt sig berusade över tid. Jämförelse mellan 2010-, och 2004 års ANTundersökningar samt med CAN Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet % 42% 82% % % 67% CAN % 76% 27

28 Hur ofta dricker ungdomar? Ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet uppger i högre grad att de dricker alkohol någon gång i månaden till några gånger i veckan (i jämförelse med ungdomar i årskurs 9). Killarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger i högre grad att de drickerr en gång i veckan till några gånger i veckan i jämförelse med tjejerna i årskurss 2 på gymnasiet, se diagram 5:5. Diagram 5:5. Hur ofta ungdomar dricker alkohol. Per årskurs och kön. Dagligen Några gånger i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Sällan Har testat en gång Aldrig 2% 2% 16% 9% 6% % 17% 22% 26% 19% 2 6% % 22% 4 4 Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Årets undersökning jämfört med tidigare år Fler ungdomar uppger i årets undersökning att de aldrig dricker alkohol jämfört med 2007, se diagram 5:6. Det gäller för både årskurs 9 och årskurss 2 på gymnasiet. Det har också skett en minskning totalt sett av andelen som svarat någon gång i månaden. Minskningen finns i både årskurss 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Samtidigt har andelen som svarat att de dricker alkohol dagligen ökat. Det är framförallt i årskurs 2 på gymnasiet och, settt till båda årskurserna, fler killar än tjejer. 28

29 Diagram 5:6. Hur ofta ungdomar dricker alkohol. Per år. Jämförelse mellan 2010-, samt 2004 års ANT-undersökningar. Dagligen Några gånger i veckan En gång i veckan 9% 8% 1 Någon gång i månaden Sällan 26% 30% 3 22% Har testat en gång 9% 9% 7% Aldrig % 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mängden alkohol En av tio ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet uppger att de dricker ett till två glas en typisk dag när de dricker alkohol. Ungdomarnas mängdintag för Trollhättan kan ses i tabell 5:4. Tabell 5:4. Mängden alkoholhaltig dryck som ungdomarna dricker en typisk dag då de dricker alkohol. Per årskurs och kön. Av svarstekniska skäl summeras inte procentandelarna per respektive grupp till 100 %. Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 9 Kille år 9 Dricker inte alkohol 57% 56% 26% 2 Ett till två glas 10% % Tre till fyra glas 8% 7% 2 7% Fem till sju glas Åtta eller fler glas 8% 7% 7% 3 29

30 Intensivkonsumtion Andelen ungdomar som uppger att de dricker fem eller fler glas ligger på samma nivå som vid 2007 års undersökning, förutom när det gäller tjejer i årskurs 2 på gymnasiet där andelen har minskat (dock ej statistiskt säkerställd), se tabell 5:5. Tabell 5:5. Andel ungdomar som uppger att de dricker fem eller fler glas alkoholig dryck en typisk dag då de dricker alkohol år 2007 respektive år Per kön och årskurs. Jämförelse mellan och 2007-års ANTundersökningar. (CAN 2009 har ej frågat på samma sätt, och är därmed inte jämförbar.) Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet Trollhättan % 50% 58% Trollhättan % 20% 38% 58% En mer detaljerad bild av mängden alkohol som ungdomar i Trollhättan dricker under en typisk dag år 2010 kan ses i tabell 5:6. Den visar att de som dricker mycket också dricker ofta. Tabell 5:6. Mängden alkoholhaltig dryck som ungdomarna dricker en typisk dag då de dricker alkohol samt Hur ofta de dricker alkoholhaltiga drycker. Per samtliga svarsalternativ. Notera att antalet svaranden är markerade i tabellen. Har testat en gång Sällan Någon gång i månaden En gång i veckan Dricker inte alkohol 67% 10% 2% Några gånger i veckan Ett till två glas 20% 3 9% Dagligen Tre till fyra glas 9% 20% 2 9% 6% 9% Fem till sju glas 2% 26% % Åtta eller fler glas 9% 2 50% 68% 82% Antal svarande Vad dricker ungdomarna? Den vanligaste alkoholdrycken överlag är starköl eller starkcider/ alkoläsk. Killar uppger i högre grad än tjejer att de dricker hembränt, medan tjejer i större utsträckning uppger att de dricker vin eller starkcider/ alkoläsk. Se diagram 5:7. 30

31 Diagram 5:7. Vad ungdomar oftast dricker när de dricker alkohol. Per årskurs och kön. Hembränt Starksprit % 19% Starkcider/alkoläsk Vin 2% 10% % 4 Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Starköl 12% 1 28% 57% Folköl/mellancider % 36% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Jämfört med 2007 års undersökning, se diagram 5:8, är det för årskurs 2 på gymnasiet framförallt starksprit som har minskat, medan vin har ökat. I övrigt är skillnaderna mellan åren 2010 och 2007 inte statistiskt säkerställda. Diagram 5:8. Vad ungdomar oftast dricker när de dricker alkohol. Per år. Jämförelsee mellan 2010-, och 2004 års ANT-undersökningar. Hembränt Starksprit 10% 16% 2 Starkcider/alkoläsk 2 26% 27% 2010 Vin 7% 6% Starköl 30% 26% 3 Folköl/mellancider 20% 2 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% 31

32 Hur får ungdomarna tag på alkohol? Det allra vanligaste sättet att få tag på alkohol uppger ungdomarna är via kompisar, se diagram 5:9. Det är också vanligt att ungdomarna uppger att de får tag på alkohol via vuxna, varav cirka hälften utgörs av egna föräldrar. Tjejer uppger i högre grad än killar att de får tag på alkohol via kompisar, medan killar (framförallt i årskurs 2 på gymnasiet) uppger att de själva köper sin alkohol. Diagram 5:9. Hur ungdomar får tag på alkohol. Per årskurs och kön. Annat alternativ 7% 9% Köper själv 1 6% 9% Tar hemma utan lov Via annan vuxen Via syskon 2% 7% 1 9% 8% 1 7% Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Via kompis 5 62% 5 6 Via förälder 8% 10% 9% 8% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ungdomar som får alkohol via sina föräldrar Vid jämförelse med 2007 års undersökning är bilden att det i år är färre ungdomar som uppger att de får alkohol av sina föräldrar (dock endast statistiskt säkerställt för årskurs 9), se tabell 5:7. Tabell 5:7. Trendtabell. Andel ungdomar som uppger att de får tag på alkohol via föräldrar över tid. Per årskurs och kön. Jämförelse mellan 2010-, och 2004 års ANT-undersökningar. Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet % % % 9% 10% 8% 32

33 Ungdomar som köper själva Ungdomar som uppger att de köper alkohol själva har, jämfört med 2007 års undersökning, minskat till 8 % (förändringen är 5 procentenheter eftersom andelen år 2007 var 13 %). Var kommer alkoholen ifrån? Ungdomarna uppger att alkoholen de vanligtvis dricker huvudsakligen kommer från systembolaget. Ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger i högre utsträckning än ungdomarna i årskurs 9 att alkoholen kommer från systembolaget. Killarna uppger i högre grad än tjejerna att alkoholen de dricker är smuggeldricka/ privatimport eller hembränt. Diagram 5:10. Var alkoholen som ungdomar dricker vanligtvis kommer ifrån. Per årskurs och kön. Kille år 2 på gymnasiet 62% 3 Tjej år 2 på gymnasiet 8 18% Kille år 9 58% 40% Tjej år 9 69% 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% Systembolaget Smuggeldricka eller privatimport Hembränt 33

34 Bjuden i hemmet Det är 7 % av ungdomarna i årskurs 9 som uppger att de blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar någon gång i månaden eller oftare. Motsvarande siffra för ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet är 16 %. Hur ofta ungdomar blir bjudna på alkohol i hemmet kan ses diagram 5:11. Diagram 5:11. Hur ofta ungdomarna blir bjudna på alkohol hemma av föräldrar. Per dem som svarat att de blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar samt årskurs och kön. Någon gång i månaden eller oftare 20% 1 7% 7% År 2 16% År 9 7% Sällan Har testat en gång 10% 9% 9% 1 52% 4 47% 3 Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Har smakat 17% 40% 37% 48% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vid jämförelse med 2007 års undersökning är andelen föräldrar som bjuder på alkohol nu lägre, se tabell 5:8. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Tabell 5:8. Andel ungdomar som uppger att deras föräldrar någon gång har bjudit på alkohol. Per årskurs och kön. Jämförelse mellan 2010-, och 2004 års ANT-undersökningar. Tjej år 9 Kille år 9 Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 2 på gymnasiet % 5 67% 69% % 29% % % CAN % 4 62% 57% 34

35 Det finns ett samband kring om ungdomar blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar, och om ungdomarna varit berusade, om de är intensivkonsumenter samt om de dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare (se tabell 5:9). Tabellen visar att när föräldrar bjudit på alkohol, får alla delgrupperna högre procentandelar, jämfört med när föräldrar aldrig har bjudit på alkohol. Tabell 5:9 Andel ungdomar som har blivit bjudna på alkohol av förälder respektive dem som inte har blivit bjudna på alkohol av förälder. Per dem som har varit berusade, är intensivkonsumenter samt de som dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare. Har blivit bjuden av föräldrarna på alkohol Har aldrig blivit bjuden av föräldrarna på alkohol Har varit berusade 78% 36% Är intensivkonsument, fem eller fler glas 57% 2 Dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare 6 2 Om föräldrarna har pratat om risker med alkohol Åtta av tio av ungdomarna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet uppger att deras föräldrar har pratat med dem om alkohol och risker med alkohol, se diagram 5:12. Denna fråga är ny för i år och resultatet kan därför inte jämföras med tidigare år. Diagram 5:12 Andel som uppger att deras föräldrar har pratat om alkohol/ risker med alkohol. Per årskurs och kön. 8 79% 80% 8 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 35

36 Föräldrarnas kännedom Ungdomar i årskurs 9 uppger i högre grad än ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet att deras föräldrar inte känner till att de dricker alkohol, se diagram 5:13. Även tjejer generellt, samt tjejer i årskurs 2 på gymnasiet uppger att deras föräldrar inte känner till att de dricker alkohol, jämfört med killargenerellt respektive killar i årskurs 9. Diagram 5:13. Föräldrarnas kännedom gällande ungdomarnas alkoholkonsumtion. Per årskurs och kön. Kille år 2 på gymnasiet 18% 39% 4 Tjej år 2 på gymnasiet 29% 37% 3 Kille år 9 56% 26% 18% Tjej år % 17% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Nej, det gör de inte Ja, men bara en liten del av det jag dricker Ja, de känner i princip till allt jag dricker Om en kompis blir för onykter De allra flesta ungdomarna (och speciellt tjejerna) skulle själva ta hand om sin kompis om han/hon blev för onykter, se diagram 5:14. I andra hand skulle de ringa hans/hennes föräldrar. Noterbart är dock att 4 % av ungdomarna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet uppger att de skulle utgå från att ens kompis skulle klara sig själv om han/hon blev för onykter. Fler killar än tjejer skulle utgå från att han/hon klarar sig själv eller skulle inte bry sig, se diagram 5:14. 36

37 Diagram 5:14. Vad ungdomar skulle göra om en kompis blev för onykter. Per årskurs och kön (parenteserna i diagrammet visar värden från 2007 års undersökning). Annat alternativ 2% 2% Kontakta annan vuxen 2% Utgå ifrån att han/hon klarar sig själv 9% () (2%) () (2%) Jag skulle inte bry mig 6% 7% () () (8%) () Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Kontakta polisen Tjej år 9 Ta hand om honom/henne 72% 79% 66% 7 (79%) (87%) (68%) (76%) Ringa hans/hennes föräldrar 9% 1 17% 19% 0% 20% 40% 60% 80% 100% I undersökningen år 2007 ligger procentandelarna för ta hand om honom/henne högre, medan procentandelarna för utgå ifrån att han/hon klarar sig själv och jag skulle inte bry mig ligger på ungefär samma nivåer. Se 2007 års siffror inom parantes. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda. Har du någon gång råkat ut för på grund av att du druckit alkohol? Det vanligaste som ungdomarna råkat ut för på grund av att de druckit alkohol är grälat, bråkat/ slagits, förstört saker eller kläder samt haft oskyddat sex, se diagram 5:15. 37

38 Diagram 5:15. Vad ungdomar råkat ut för på grund av att de druckit alkohol. Per årskurs och kön. Råkat i bråk med polisen Haft oskyddat sex 16% 7% 10% % Haft oönskat sex Förstört saker eller kläder Blivit av med pengar/värdesaker Råkat ut för olycka/ /skadats 20% 17% 9% 1 37% 37% 17% 26% 17% 17% 8% 18% 2 16% 1 18% Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Tjej år 9 Bråkats/slagits Grälat 20% 1 19% 20% % 38% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Om vi jämför med 2007 års undersökning och tittar på variablerna bråkats/ slagits, råkat ut för olycka/ skadats,, haft oönskat sex och haft oskyddat sex kan man i årets undersökning urskilja följande: Bråkat/ slagits: Ungdomar i årskurs 9, speciellt tjejerna, uppger i högre grad att de bråkat/slagits. Råkat ut för olycka/ skadats: Ungdomar i årskurs 9, speciellt killarna, uppger i högre grad att de råkat ut för olycka/ skadats. Haft oönskat sex: Killar i årskurs 2 uppger att de i större utsträckning haft oönskat sex (ej statistiskt säkerställt). Haft oskyddat sex: Ungdomar i årskurs 9, speciellt killarna, uppger i högre grad att de haft oskyddat sex. 38

39 Kapitel 6 Narkotiska preparat Själva använt narkotiska preparat Det är 6 % av ungdomarna i årskurs 9 och 15 % av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de någon gång har använt narkotika. Tjejer i årskurs 9 samt killar i årskurs 2 på gymnasiet uppger i årets undersökning i högre grad (jämfört med 2007 års undersökning) att de någon gång har använt narkotika, se tabell 6:1. Tabell 6:1. Andel ungdomar som uppger att de någon gång har använt narkotika. Per årskurs och kön. Jämförelse mellan Trollhättans ANTundersökningar från 2010, 2007 och 2004 samt med CAN Tjej år % % CAN % Kille år 9 6% 9% Tjej år 2 på gymnasiet 12% Kille år 2 på gymnasiet 1 12% 18% 18% En något mindre andel tjejer i årskurs 2 på gymnasiet respektive killar i årskurs 9 uppger att de någon gång har använt narkotika i jämförelse med CANs rikssnitt (4 respektive 3 procentenheter), se tabell 6: 1. Skillnadenn är dock inte statistiskt säkerställd. Olika narkotiska preparat Det vanligaste narkotiska preparatet som ungdomarna uppger att de har testat eller använt är hasch/marijuana, se tabell 6:2. Notera att uppgifterna i tabellen presenterass per dem som uppger att de någon gång har använt narkotika (146 personer). 39

40 Tabell 6:2. Vilka narkotiska preparat ungdomarna har testat. Per de ungdomar som har uppgett att de har testat narkotiska preparat. Då frågan är en flervalsfråga blir summan mer än 100 % Hasch/Marijuana 86% 88% 90% Lugnande medel 10% 1 17% Amfetamin 1 10% 12% Ecstasy 1 10% Kokain --- 8% 9% Heroin som injiceras --- 7% GHB eller liknande preparat 7% 6% Rökheroin 7% 6% Preparat med narkotiska effekter Nästan en av tio ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet (5 % i årskurs 9 och 8 % i årskurs 2 på gymnasiet) uppger att de har testat/använt preparat med narkotiska effekter som inte är klassade som narkotika. Det är samma grupper som uppger att de har testat narkotika som uppger att de har testat preparat med narkotiska effekter. Diagram 6:1. Andel ungdomar som uppger att de testat preparat med narkotiska effekter respektive de ungdomar som uppger att de inte testat preparat med narkotiska effekter. Per kön och årskurs. Nej, använde det förut, men gör det ej längre Ja, en gång i veckan till dagligen 2% Ja, har testat några gånger till någon gång i månaden 2% 8% i år 2 i år 9 Kille år 2 på gymnasiet Tjej år 2 på gymnasiet Kille år 9 Ja, har testat en gång 2% Tjej år 9 Nej, har aldrig testat 89% % 20% 40% 60% 80% 100% 40

41 Bland de preparat som ungdomarna uppger att de testat eller använt nämns receptbelagda läkemedel, spice 4, hasch och lim/gas, se tabell 6:3. Tabell 6:3 Vilka preparat med narkotiska effekter ungdomarna har testat. Per de ungdomar som har uppgett att de har testat preparat med narkotiska effekter som inte är narkotikaklassade. Receptbelagda läkemedel 19% Spice 18% Hasch 18% Vet inte / Minns inte 9% Lim/gas 7% Många olika 7% Annat 2 Vid vilken ålder prövas narkotiska preparat? Det är vanligast att ungdomarna provar narkotiska preparat för första gången vid 15 års ålder, se diagram 6:2. Det är ingen skillnad per kön sett till när ungdomarna uppger att de testade narkotika för första gången. Diagram 6:2. Ålder gällande första gången ungdomarna testade narkotika. Per de ungdomar som uppgett att de någon gång använt narkotiska preparat. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 6% 11 år eller yngre 19% 32% 18% 1 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år 18 år 2% Hur ofta brukas narkotiska preparat? Det är 13 % av ungdomarna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de har testat narkotika som i årets undersökning uppger att de använder narkotiska preparat någon gång i månaden eller en gång i veckan till dagligen. I 2007 års undersökning var det 6 % och i 2004 års undersökning var det 4 Enligt Wikipedia är spice en drog som sägs ge ett cannabisliknande rus. Drogen är en örtmix som tros vara en blandning med bland annat en omgjord version av CP 47,497, JWH-018 och HU-210. Flera av de aktiva ingredienserna narkotikaklassades i Sverige den 15 september

42 13 % som uppgav detsamma, se tabell 6:4. Skillnaderna är dock inte statistiskt säkerställda. Tabell 6:4. Hur ofta narkotiska preparat används. Jämförelse mellan 2010, 2007 och 2004 års undersökningar Har testat en gång 36% 4 36% Har testat några gånger 36% 40% 38% Mer sällan än en gång i månaden Någon gång i månaden 7% En gång i veckan till dagligen 6% 2% 8% Använde droger förut, men gör det ej längre 12% 10% 9% 1 år % år % år 2004 Sett per årskurs finns det inga statistiskt säkerställda skillnader gällande hur ofta ungdomarna uppger att de brukar narkotiska preparat, se diagram 6:3. Diagram 6:3. Hur ofta ungdomar brukar narkotiska preparat. Per samtliga som uppgett att de någon gång använt narkotiska preparat. Har testat en gång 32% 47% Har testat några gånger 39% 36% Mer sällan än en gång i månaden Någon gång i månaden En gång i veckan till dagligen Använde droger förut, men gör det ej längre 7% 8% 8% 10% 8% Årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% Var får ungdomar tag på narkotiska preparat? Liksom vid 2007 års undersökning är de fyra vanligaste tillvägagångssätten att skaffa narkotiska preparat på: Bli bjuden Via kontakter Hos vänner På fest 42