narkotika-, uppdrag av Stad

Transkript

1 Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet, Trollhättans Stad

2 Om undersökningen På uppdrag av Folkhälsorådet i Trollhättans Stad har Splitvision Research under vecka genomfört en enkätundersökning om alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland ungdomar i årskurs 9 (832 elever) och årskurs 2 i gymnasiet (836 elever) i Trollhättans kommun. En likvärdig undersökning genomfördes Syftet med undersökningen är att synliggöra ungdomarnas attityder till användande av tobak, alkohol och narkotiska preparat och brukarmönster när det gäller tobak, alkohol och narkotiska preparat. Undersökningen ämnar också ge en bild av hur ungdomarnas fritid och skolsituation ser ut. Den totala svarsfrekvensen för undersökningen är 8 (80% 2004). Jämförelse med 2004 års undersökning I nedanstående diagram (diagram 1-2) belyses hur många som dricker, röker osv, alltså den negativa bilden. Många av följande faktorer ser bra ut för Trollhättans kommun då konsumtionen har minskat på många områden, men för det preventiva arbetet och för att kunna rikta insatser mot rätt områden ser vi att det finns en poäng med att belysa bruk, missbruk och faktorer som kan skapa negativa spiraler. Diagram 1 Sammanställning för årskurs 9. Jämförelse med 2004 års undersökning. 20% Röker % Snusar 13% Har varit berusad 3 39% Intensivdricker 1 20% Har någon gång använt narkotika Känner sig inte trygg på skolan Skolkar oftare än var fjortonde dag 3% 6% 8% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% -2-

3 Diagram 2 Sammanställning för årskurs 2 på gymnasiet. Jämförelse med 2004 års undersökning. Röker 33% 37% 2007 Snusar 19% 19% 2004 Har varit berusad 74% 8 Intensivdricker 44% 5 Har någon gång använt narkotika Känner sig inte trygg på skolan 13% 1 3% Skolkar oftare än var fjortonde dag 1 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tobak Andelen tobakskonsumenter har minskat något 2 av ungdomarna i år 9 och 39% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet är tobakskonsumenter, det vill säga har i någon omfattning angett att de röker och/eller snusar (i en omfattning från bara ibland till varje dag). I jämförelse med 2004 års undersökning har tobakskonsumtionen minskat 2-6 procentenheter. 27% av ungdomarna röker i någon omfattning Nästan lika många som i 2004 års undersökning uppger att de röker i någon omfattning i årets undersökning (27% år 2007 vs 29% år 2004). Lite mer än två femtedelar av ungdomarna uppger att de aldrig har rökt (4). 13% av ungdomarna snusar i någon omfattning 13% uppger att de snusar i någon omfattning. Andelen som snusar i någon omfattning har minskat med 4 procentenheter i jämförelse med 2004 års undersökning (13% år 2007 vs 17% år 2004). 58% av ungdomarna uppger att de aldrig har snusat. Tobak köper ungdomarna själva Det är 48% av ungdomarna i årskurs 9 och 56% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de köper tobak själva. Bland dem som köper tobak själva uppger majoriteten att de köper den i kiosker. -3-

4 Alkohol Generellt har drickandet gått ner. Det är en mindre andel ungdomar som dricker alkohol i årets undersökning jämfört med 2004 års undersökning. 60% av ungdomarna i år 9 och 86% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. 2 ungdomarna i år 9 och 34% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit alkohol under de senaste 7 dagarna. En tredjedel av ungdomarna i år 9 och tre fjärdedelar av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har varit berusade 3 av ungdomarna i år 9 och 74% av ungdomarna i år 2 på gymnasiet har druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade. Andelen ungdomar som har varit berusade har minskat med 4 procentenheter för år 9 och 7 procentenheter för år 2 på gymnasiet från 2004 års undersökning. Mängden alkohol Andelen ungdomar som inte dricker alkohol har ökat. Jämfört med 2004 års undersökning har konsumtionen minskat överlag. År 9 År 2 i gymnasiet Tjej Kille Tjej Kille Dricker inte alkohol 53% % +9 17% Ett till två glas % +1 13% -1 7% -1 Tre till fyra glas % 20% -6 1 Fem till sju glas 14% -4 10% % -6 Åtta eller fler glas 7% +3 9% Tabell 1 Mängden dryck ungdomar dricker en typisk dag då de dricker alkohol. Per årskurs och kön. Glas innebär ölglas, vinglas, drinkglas eller snapsglas. Flaskor med starköl, starkcider, mellancider och folköl beräknas som ett glas och burkar beräknas som 1 ½ glas. Var kommer alkoholen ifrån? Vanligast är det att ungdomarna får tag på alkohol från en kompis (43%), därefter via annan vuxen (20%), köper själva (13%), via förälder (1) och via syskon (). Ungdomar vars föräldrar bjuder på alkohol konsumerar mer Av dem som dricker alkohol uppger 13% av ungdomarna i årskurs 9 och 9% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet att de får alkohol från sina föräldrar. -4-

5 Bland gruppen ungdomar som har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar, har man i högre grad, procentuellt sett, varit berusade, fler är intensivkonsumenter och fler dricker alkohol mer frekvent. Detta behöver inte bero på att föräldrarna har bjudit sina barn på alkohol, utan kan likaväl bero på att föräldrarna förmedlar en liberalare syn på alkoholkonsumtion, vilket i sin tur kan leda till en ökad alkoholkonsumtion hos ungdomarna. Har någon gång druckit så mycket att jag blivit berusad Intensivkonsument av alkohol, fem till sju glas eller mer Dricker alkohol någon gång i månaden till dagligen Har blivit bjuden av föräldrarna på alkohol Har aldrig blivit bjuden av föräldrarna på alkohol 68% 4 58% 4 56% 3 Tabell 2 Konsumtion av alkohol i relation till om ens föräldrar har bjudit en på alkohol. Det finns många faktorer som kan ligga bakom samband som dessa. Exempelvis kan de föräldrar som bjuder sina barn på alkohol förmedla en liberalare alkoholsyn till sina barn, vilket kan ligga bakom skillnaden i alkoholkonsumtion. Narkotiska preparat 8% av ungdomarna i undersökningen uppger att de har använt narkotiska preparat. Andelen ungdomar som brukat narkotika är oförändrad jämfört med 2004 års undersökning. 3% av ungdomarna i årskurs 9 och 13% av ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet uppger att de har använt narkotiska preparat. Det vanligaste narkotiska preparatet är hasch/marijuana, som 7% av ungdomarna i Trollhättans kommun uppger att de har använt. De fyra vanligaste tillvägagångssätten att skaffa narkotiska preparat på är: Bli bjuden (4) Via kontakter (27%) Hos vänner (2) På fest (17%) Sniffning bland ungdomarna i Trollhättan uppvisar höga värden 13% av ungdomarna uppger att de har provat att sniffa (till exempel lösningsmedel, lim, tändargas eller bensin). Bland dessa har 8% gjort det en gång och gjort det flera gånger. 17% av tjejerna och 1 av killarna i år 2 på gymnasiet har provat att sniffa och 10% av tjejerna och 1 av killarna i år 9 har provat att sniffa. -5-

6 Fler än rikssnittet sniffar Ungdomarna i Trollhättan har i högre grad än rikssnittet provat att sniffa/boffa. Framförallt tjejer i årskurs 2 i gymnasiet uppger detta (12 procentenheter över rikssnittet från CANs riksundersökning, 2006). har testat dopningspreparat av ungdomarna i Trollhättans kommun uppger att de har testat att ta dopningspreparat (till exempel anabola steroider, tillväxthormon, efedrin eller andra dopningsmedel). Av dessa uppger att de har testat dopningspreparat och < att de använder dopningspreparat regelbundet. Även vid 2004 års undersökning var det som uppgav att de testat att ta dopningspreparat. Spel om pengar Flertalet av ungdomarna i Trollhättan spelar inte spel om pengar. Beroende på spel är det mellan 6 och 98% som inte spelar de olika spelen undersökningen berör, se diagram 3. Den vanligaste typen av spel bland ungdomar i Trollhättan är lotter (exempelvis Triss eller Bingolotto) som nästan två femtedelar (39%) har deltagit i under det senaste året. Nedan följer i fallande ordning de spel om pengar som ungdomarna uppgett att de i någon omfattning spelat under de senaste 12 månaderna: Lotter (39%) Poker (19%) Spelautomater (18%) samt övriga spel på Internet (18%) Lotto eller tips (1) samt övriga spel (1) Poker på Internet (10%) Övriga sportspel (8%) Kasino på Internet () Det är lagligt för ungdomar under 18 år att spela på lotter som exempelvis Triss och Tia. Det är olagligt för ungdomar under 18 år att spela på sportspel, nummerspel som exempelvis lotto, restaurangspel, spel på Internet (inklusive spel med lotter på Internet) samt spel via mobiltelefon. -6-

7 Diagram 3 Vilka spel om pengar har du deltagit i under de senaste 12 månaderna? Spelautomater Övriga sportspel Poker på Internet Lotter Lotto eller tips Poker Övriga spel Kasino på Internet Övriga spel på Internet Har inte spelat de senaste 12 månaderna En gång i månaden eller mer sällan Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan % 98% 3 16% 10% 13% 1 9% 6% 3% 3% 4% 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Två femtedelar, 39%, uppger att de spelar lotter och en femtedel, 19%, uppger att de spelar poker. < av ungdomarna uppger att de spelar kasino på Internet flera gånger i månaden respektive flera gånger i veckan. Fritidssituationen för ungdomar i Trollhättan 58% av ungdomarna är nöjda med de fritidsaktiviteter som finns att tillgå i Trollhättan. Jämfört med nöjdheten gällande fritidssituationen i 2004 års undersökning har nöjdheten sjunkit med 5 procentenheter. De fem vanligaste fritidssysselsättningarna är: Vara med kompisar (3) Idrottsaktiviteter (2) TV-spel, dataspel eller att surfa (1) Titta på TV eller film (6%) Plugga () Relationer till vuxenvärlden & kompisar 14% av ungdomarna har inte någon vuxen som de kan anförtro sig till. Jämfört med 2004 års undersökning är det i årets undersökning 3 procentenheter färre som är utan någon vuxen att anförtro sig till. Tjejer saknar i högre omfattning än killar någon vuxen som de har förtroende inför och som de kan vända sig till om de har problem. av ungdomarna saknar en kompis som de kan anförtro sig till och 3% av ungdomarna har varken en vuxen eller någon kompis som de kan anförtro sig till om de skulle ha problem. -7-

8 Skolan Skolan är den plats där ungdomarna tillbringar störst sammanhängande del av sin vakna tid och den utgör en viktig del av ungdomarnas liv. Trivs i skolan 84% av ungdomarna trivs bra eller mycket bra på sin skola. Otrygga i skolan 6% av eleverna i år 9 och 3% av eleverna i år 2 på gymnasiet känner sig inte trygga i skolan. Jämfört med 2004 års undersökning så är det några procentenheter fler som upplever sig trygga i skolan i årets undersökning. Mobbning 8% av eleverna i år 9 och 4% av eleverna i år 2 på gymnasiet har blivit mobbade under den senaste månaden, vilket motsvarar 80 personer. Trots att skollagen har förtydligat skolans ansvar i arbetet med att motverka mobbning utsätts alltför många elever för mobbning. När det gäller killar i år 9 har 36% blivit mobbade av lärare. Mobbning bör tas på största allvar. Lärare och skolpersonal bör finnas ute bland eleverna på skolan, på raster och håltimmar. Finns det några misstankar om mobbning ska skolpersonal agera direkt. Lärare och skolledning måste vara omedelbar i sin kommunikation, arbeta proaktivt och bryta dåliga grupprocesser i tidiga skeden. Bil- och mopedkörning i samband med bruk av alkohol och narkotika 16% av ungdomarna i undersökningen uppger att de har åkt bil med någon alkohol- eller narkotikapåverkad förare, vilket är en minskning med 5 procentenheter i jämförelse med 2004 års undersökning. 17% uppger att de själva har kört moped eller bil alkohol- eller narkotikapåverkade, vilket är en minskning med 1 procentenhet i jämförelse med 2004 års undersökning. -8-