Liv & Hälsa ung 2011

Transkript

1 2011 Liv & Hälsa ung en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner.

2 Inledning Liv & Hälsa ung Landstingets Folkhälsocentrum och FoU-centrum gör i samarbete med Södermanlands kommuner enkätundersökningen Liv & Hälsa ung riktad till elever i årskurserna 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Liv & Hälsa ung har genomförts åren 2004, 2006, 2008 och 2011 i Södermanland. Undersökningen genomförs under februari/mars och omfattar alla elever i årskurs 7, 9 och 2, cirka elever per tillfälle. På skolorna har skolsköterskan eller annan personal ansvarat för utlämnandet och insamlandet av enkäterna. Eleverna har besvarat enkäterna anonymt på skoltid, med en lärare närvarande. Svarsfrekvens i Liv & Hälsa ung Årskurs 7 93% 88% 88% 86% Årskurs 9 89% 86% 84% 84% Årskurs 2 84% 81% 78% 77% Frågeområden Enkäten innehåller frågor kring elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Livsvillkor - familjeförhållanden, trygghet, ekonomiska resurser, skolan och fritiden. Levnadsvanor - kost, motion, sömn, alkohol och tobak. Hälsa - fysisk och psykisk hälsa. Enkäterna till eleverna i årskurs 9 och 2 är mer omfattande och innehåller frågor om t.ex. kriminalitet, narkotika, ungdomsmottagningar samt sex och samlevnad. Syfte och användningsområde Syftet med Liv & Hälsa ung är att ge ett brett och mångsidigt kunskapsunderlag om sörmländska ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Materialet gör det möjligt att följa utvecklingen över tid. Resultatet kan användas för planering och uppföljning samt som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett övergripande och långsiktigt mål är att Liv & Hälsa ung ska vara en del i de underlag och prioriteringar som styr kommunernas och landstingets åtgärder för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar. Denna länssammanställning presenterar de första resultaten från Liv & Hälsa ung 2011 och utveckling över tid Framtagen av Folkhälsocentrum och FoU-centrum, Landstinget Sörmland juni

3 Inledning Vad vet vi om barn och ungas uppväxtvillkor? Barn och unga har rätt till en bra uppväxt enligt FN s konvention om barnets rättigheter. Det innebär att barnet har rätt att känna sig trygg med sina nära och kära, att känna sig lika mycket värd som alla andra barn, att bli lyssnad på och bli respekterad. Barn har rätt till fritid, lek, vila, att få lära sig nya saker och att utvecklas. En bra start i livet är en förutsättning för att barnet ska våga, kunna och vilja utvecklas, som barn och som vuxna. Barn och unga i Sverige mår generellt sett bra och är enligt flera undersökningar nöjda med sina liv. Samtidigt är barns och ungas uppväxtvillkor inte jämlika, vissa löper större risk än andra att råka ut för problem och ohälsa. En mindre grupp lever dessutom under svåra förhållanden som går att härleda till deras livsvillkor och familjeförhållanden. Ansvaret för att ge barn och unga en bra uppväxt delas av många i samhället. Forskare, föräldrar och barn är samstämmiga i att familjen är viktig för att skapa tillit, ge stöd och omsorg i vardagen. Fritiden har också betydelse, att träffa vänner, att vara aktiv i föreningslivet eller att ha andra intressen är berikande och utvecklande på många sätt. Skolan är en annan viktig aktör som har möjlighet att bidra till en bra hälsoutveckling för barn och unga. Beslutsfattare på olika nivåer i samhället har viktiga roller genom att de påverkar barns och familjers dagliga livsvillkor. För att kunna ta beslut om insatser som gynnar barns och ungas uppväxtvillkor är det viktigt med bra beslutsunderlag. Liv & Hälsa ung är ett exempel på faktaunderlag som kan vara till stöd i detta arbete, det är också ett sätt att ta tillvara barns och ungas röst i beslutsprocesser. Det finns inte någon riskaktie på börsen som ger så god utdelning som förebyggande arbete för barn och unga Ingvar Nilsson, nationalekonom 3

4 Årskurs 7 Utveckling över tid - årskurs 7 länet Flickor % Pojkar % Mår bra Trivs bra i skolan Dricker läsk dagligen Tränar minst 2 ggr/vecka Kan simma 200 meter Druckit alkohol någonsin Röker dagligen Nöjd med sin fritid Känner sig oftast eller alltid trygg utomhus i sitt bostadsområde på kvällen/natten Ser ljust på sin framtid Obs! En blank ruta innebär att frågan inte ställdes det året. Mår bra Det stora flertalet, 80 procent eller mer, av eleverna i årskurs 7 skattar sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. En tydlig skillnad finns dock mellan flickor och pojkar. Flickor uppger i lägre grad att de mår bra eller mycket bra. Trivs bra i skolan Andelen elever som trivs bra i skolan i årskurs 7 ligger på dryga 80 procent och har ökat något för flickorna och minskat något för pojkarna sedan Det finns dock fortfarande grupper av elever som inte alls trivs lika bra i skolan som det stora flertalet. Bland elever som återkommande blir mobbade och elever som inte upplever att den som behöver extra stöd i skolarbetet kan få det, är det bara cirka hälften som trivs bra i skolan. Läskkonsumtion Förekomsten av dagligt läskdrickande har inte förändrats nämnvärt mellan 2008 och Även förhållandet mellan flickor och pojkar ligger fast, det är dubbelt så vanligt att pojkar dricker läsk dagligen. Det är även stor skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund, det är tre gånger så vanligt att de med utländsk bakgrund dricker läsk dagligen jämfört med de med svensk bakgrund. Fysisk träning Det är en högre andel pojkar som bedriver regelbunden träning, omfattande minst två gånger i veckan, än flickor. Regelbunden vardagsmotion, i form av att gå eller cykla minst en timme per dag åtminstone fyra dagar i veckan, är dock mindre vanligt, men drygt hälften av eleverna får vardagsmotion enligt ovanstående definition. 4

5 Årskurs 7 Simkunnighet Andelen elever i årskurs 7 som uppger att de kan simma 200 meter är 91 procent bland pojkarna och 90 procent bland flickorna. Bland elever med utländsk bakgrund uppger 81 procent av pojkarna och 74 procent av flickorna att de kan simma 200 meter. Rökning Det har inte skett någon förändring av andelen dagligrökare i årskurs 7 sedan 2004, både bland flickor och pojkar är det två procent som uppger att de röker dagligen. Alkoholkonsumtion Andelen elever som druckit alkohol någon gång har minskat med 20 procentenheter för flickorna sedan 2004 och med 15 procentenheter för pojkarna är det 38 procent av flickorna som har druckit alkohol och 45 procent av pojkarna. Nöjd med sin fritid Andelen elever som är nöjda med sin fritid är i stort sett oförändrad jämfört med Precis som då är andelen nöjda pojkar högre än andelen nöjda flickor. På frågan om de har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter de vill svarar 88 procent av eleverna att de har det. Trygghet i det egna bostadsområdet Känslan av trygghet i sitt bostadsområde varierar stort mellan dagtid och kvällstid/nattetid. Medan en överväldigande majoritet av eleverna känner sig trygga under dagtid, känner bara 49 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. För flickorna har det skett en ökning av andelen som är trygga kvällstid/ nattetid medan andelen för pojkarna har minskat. Framtidstro Sammantaget ser de flesta elever i årskurs 7 ljust på sin framtid. En något högre andel av pojkarna jämfört med flickorna, ser ljust på sin framtid. 5

6 Årskurs 7 Så här svarade elever i sjuan på ytterligare några frågor 90% av flickorna och 96% av pojkarna trivs bra med livet i stort 93% av flickorna och 83% av pojkarna har en kompis de kan prata om allt med 77% av flickorna och 79% av pojkarna tycker om att vara tillsammans med sina föräldrar 82% av flickorna och 87% av pojkarna kan alltid lita på sina föräldrar när det verkligen gäller 52% av flickorna och 37% av pojkarna läser böcker/tidningar flera gånger/vecka Så här svarade några elever på frågan om vad de vill arbeta med när de är vuxna Spela i ett band, leva på musik Jag har inte funderat på det än, går ju bara i 7:an Målare eller psykolog Antingen SO-lärare eller arkeolog Bibliotekarie eller kläddesigner Jobba på hotell, fotograf eller sånt där som pappa jobbar med Fotbollspelare Veterinär Frisör eller polis. Jag vet inte, jag får se vad som finns när jag blir vuxen Jag vill ha ett bra jobb och en trygg familj och jag vill kunna leva i nuet och njuta av livet och det vill jag lära dem runt omkring mig som mina föräldrar lärt mig 6

7 Årskurs 7 Röster från elever i årskurs 7 Jag tycker det är bra att ni gör sådana undersökningar. Och jag trivs allmänt! Jag tycker en del frågor var konstiga, varför ska ni veta hur ofta jag borstar tänderna eller var jag träffar mina kompisar Det här var ganska jobbigt men jag svarade helt ärligt ändå! Det var väl okej att fylla i denna enkäten. Men jag fattar inte varför riktigt men jag hoppas verkligen att ni gör något åt det. Jag tror enkäten kan vara bra för att se hur vi elever mår 7

8 Årskurs 9 Utveckling över tid - årskurs 9 länet Flickor % Pojkar % Mår bra Mått dåligt minst 2 veckor under senaste året Trivs bra i skolan Dricker läsk dagligen Tränar minst 2 ggr/vecka Kan simma 200 meter Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Känner sig oftast eller alltid trygg utomhus i sitt bostadsområde på kvällen/natten Ser ljust på sin framtid Obs! En blank ruta innebär att frågan inte ställdes det året. Mår bra Det stora flertalet av eleverna i årskurs 9 uppger att de mår bra eller mycket bra. En tydlig skillnad finns dock mellan flickor och pojkar. Flickor uppger i lägre grad att de mår bra eller mycket bra. Mått dåligt Andelen som uppger sig ha mått dåligt under minst två veckors sammanhängande tid under senaste året har minskat med cirka fem procentenheter för både flickor och pojkar mellan 2008 och Det är fortfarande stora skillnader mellan flickor och pojkar, till flickornas nackdel. Mer än hälften av flickorna har mått dåligt, jämfört med en knapp femtedel av pojkarna. Trivs bra i skolan Bland flickorna i årskurs 9 har andelen som trivs i skolan ökat från 71 procent år 2004 till 78 procent år 2011 medan pojkarnas andel legat på ungefär samma nivå över tid. Detta innebär att 2011 är det i princip lika hög andel flickor som pojkar som uppger att de trivs i skolan. Det finns ändå grupper av elever som inte alls trivs lika bra i skolan som det stora flertalet. Bland elever som har IG i många ämnen, elever som återkommande blir mobbade och elever som inte upplever att den som behöver extra stöd i skolarbetet kan få det, är det bara ungefär hälften som trivs bra i skolan. Läskkonsumtion Det är stora skillnader i förekomst av dagligt läskdrickande mellan pojkar och flickor, mer än dubbelt så stor andel av pojkarna dricker läsk dagligen jämfört med flickorna. Andelen pojkar som dricker läsk dagligen har ändå minskat relativt mycket från 2004 till Det är även stor skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund, dubbelt så hög andel av de med utländsk bakgrund dricker läsk dagligen jämfört med de med svensk bakgrund. 8

9 Årskurs 9 Fysisk träning Drygt två tredjedelar av pojkarna tränar regelbundet, minst två gånger i veckan. Andelen för flickorna är något lägre, det är drygt hälften av flickorna som tränar minst två gånger i veckan. Regelbunden vardagsmotion, i form av att gå eller cykla minst en timme per dag åtminstone fyra dagar i veckan, är mindre vanligt. Ungefär hälften av eleverna vardagsmotionerar enligt ovanstående definition. Simkunnighet Nio av tio elever i årskurs 9 uppger att de kan simma 200 meter. Bland de med svensk bakgrund uppger 93 procent att de kan simma 200 meter. Bland de med utländsk bakgrund uppger 87 procent av pojkarna och 75 procent av flickorna att de kan simma 200 meter. Alkoholkonsumtion Andelen elever som druckit alkohol under det senaste året har vid samtliga undersökningstillfällen varit högre bland flickor än bland pojkar. År 2011 är det 61 procent av flickorna och 55 procent av pojkarna som druckit alkohol under det senaste året. Bland elever med utländsk bakgrund har hälften druckit alkohol senaste året medan motsvarande andel bland elever med svensk bakgrund är 60 procent. Rökning Det är vanligare att flickor röker dagligen än att pojkar gör det, men andelen dagligrökare har ökat bland pojkarna sedan är det 10 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna som röker dagligen. Nöjd med sin fritid Andelen flickor som är nöjda med sin fritid har minskat från 2008 till 2011 medan andelen pojkar som är nöjda med sin fritid har ökat. Detta gör att skillnaden, i hur stor andel som är nöjd med sin fritid, mellan pojkar och flickor är större nu än tidigare. Trygghet i det egna bostadsområdet Känslan av trygghet i sitt bostadsområde varierar stort mellan dagtid och kvällstid/nattetid. Över 90 procent av eleverna känner sig trygga under dagtid. Det är stora skillnader mellan flickor och pojkar, 56 procent av flickorna och 81 procent av pojkarna känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Framtidstro Fler än åtta av tio elever i årskurs 9 ser ljust på sin framtid. Medan andelen pojkar som ser ljust på sin framtid legat närmast konstant sedan 2004, har flickornas andel ökat sedan dess. 9

10 Årskurs 9 Så här svarade elever i nian på ytterligare några frågor 88% av flickorna och 95% av pojkarna trivs bra med livet i stort 90% av flickorna och 85% av pojkarna har en kompis de kan prata om allt med 79% av flickorna och 84% av pojkarna kan alltid lita på sina föräldrar när det verkligen gäller 33% av flickorna och 37% av pojkarna har någon gång rökt vattenpipa 45% av flickorna och 37% av pojkarna läser böcker/tidningar flera gånger/vecka 93% av flickorna och 90% av pojkarna tror att de kommer att gå på gymnasiet nästa läsår 10

11 Årskurs 9 Röster från elever i årskurs 9 Hej! Det var en väldigt intressant och rolig enkät. Jag hoppas på fler av den sorten även om det var lite för personliga frågor på vissa ställen. Häftet var jätteroligt att fylla i!! Varför ska ni veta allt det här? Vissa frågor var väldigt jobbiga att svara på. Det här var bra man fick tänka efter och det kändes skönt för kropp och själ. 11

12 Årskurs 2 Utveckling över tid - årskurs 2 länet Flickor % Pojkar % Mår bra Mått dåligt minst 2 veckor under senaste året Trivs bra i skolan Dricker läsk dagligen Tränar minst 2 ggr/vecka Kan simma 200 meter Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Känner sig oftast eller alltid trygg utomhus i sitt bostadsområde på kvällen/natten Ser ljust på sin framtid Tror på arbete eller studier direkt efter gymnasiet Obs! En blank ruta innebär att frågan inte ställdes det året. Mår bra Det stora flertalet, 80 procent eller mer, av eleverna i årskurs 2 skattar sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Det är en något högre andel pojkar än flickor som uppger att de har bra eller mycket bra hälsotillstånd. Flickornas andel har dock ökat stadigt från 2004 och framåt, medan pojkarnas andel legat på en mer konstant nivå sedan dess. Mått dåligt Andelen pojkar som uppger sig ha mått dåligt under minst två veckors sammanhängande tid under senaste året har ökat något mellan 2008 och 2011, medan flickornas andel inte har förändrats. Det är dock fortfarande stora skillnader mellan flickor och pojkar, till flickornas nackdel. Mer än hälften av flickorna har mått dåligt, jämfört med en dryg fjärdedel av pojkarna. Trivs bra i skolan Andelen elever som trivs i skolan i årskurs 2 på gymnasiet ligger kvar på samma höga nivå som Det finns dock fortfarande grupper av elever som inte alls trivs lika bra i skolan som det stora flertalet. Bland elever som har IG i många ämnen, elever som återkommande blir mobbade och elever som inte upplever att den som behöver extra stöd i skolarbetet kan få det, är det bara drygt hälften som trivs bra i skolan. Läskkonsumtion Förekomsten av dagligt läskdrickande har inte förändrats nämnvärt mellan 2008 och Även förhållandet mellan flickor och pojkar ligger fast, där dubbelt så vanligt att pojkar dricker läsk dagligen. Det är även stor skillnad mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund, dubbelt så hög andel av de med utländsk bakgrund dricker läsk dagligen jämfört med de med svensk bakgrund. 12

13 Årskurs 2 Fysisk träning Ungefär två tredjedelar av pojkarna bedriver regelbunden träning, omfattande minst två gånger i veckan. Andelen för flickorna är något lägre, men det är ändå en bra bit över hälften även bland flickor som tränar minst två gånger i veckan. Regelbunden vardagsmotion, i form av att gå eller cykla minst en timme per dag åtminstone fyra dagar i veckan, är dock mindre vanligt. Vare sig bland flickor eller bland pojkar är det ens hälften av eleverna som får vardagsmotion enligt ovanstående definition. Simkunnighet Andelen elever i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de kan simma 200 meter är 90 procent bland pojkarna och 88 procent bland flickorna. Bland de med utländsk bakgrund uppger 77 procent av pojkarna och 66 procent av flickorna att de kan simma 200 meter. Alkoholkonsumtion Andelen elever som druckit alkohol under det senaste året har vid samtliga tidigare undersökningstillfällen legat kring 85 procent, både för flickor och för pojkar. Denna andel har minskat med några procentenheter 2011 för både flickor och pojkar. Andelen elever som uppger att de druckit så mycket alkohol att de blivit berusade/fulla en gång i veckan eller oftare är 11 procent för pojkar och 9 procent för flickor. Rökning Jämfört med 2008 har andelen elever som röker dagligen ökat. Rökning dagligen är fortfarande vanligare bland flickor, men det är bland pojkar som den stora ökningen har skett. Nöjd med sin fritid Andelen elever som är nöjda med sin fritid är i stort sett oförändrad jämfört med Precis som då är andelen nöjda pojkar högre än andelen nöjda flickor. På frågan om de har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter de vill svarar 80 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna att de har det. Trygghet i det egna bostadsområdet Känslan av trygghet i sitt bostadsområde varierar stort mellan dagtid och kvällstid/nattetid. Medan en överväldigande majoritet av eleverna känner sig trygga under dagtid, känner bara 60 procent av flickorna och 84 procent av pojkarna sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Framtidstro Sammantaget ser de flesta elever i årskurs 2 ljust på sin framtid. Medan andelen flickor som ser ljust på sin framtid har legat närmast konstant runt 80 procent sedan 2004, har pojkarnas andel sakta minskat över tiden, för att nu ligga en procentenhet lägre än flickornas. 13

14 Årskurs 2 Så här svarade elever i tvåan på ytterligare några frågor 88% av flickorna och 91% av pojkarna trivs bra med livet i stort 91% av flickorna och 85% av pojkarna har en kompis de kan prata om allt med 11% av flickorna och 17% av pojkarna har någon gång använt narkotika 45% av flickorna och 40% av pojkarna läser böcker/tidningar flera gånger/vecka Vad skulle eleverna helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Flickor Pojkar Resa 35% Resa 21% Jobba utomlands 14% Jobba här i kommunen 18% Studera utomlands 14% Studera i Sverige 13% Studera i Sverige 13% Studera utomlands 13% Vad tror eleverna att de kommer att göra direkt efter gymnasiet? Flickor Pojkar Studera i Sverige 30% Jobba här i kommunen 30% Jobba här i kommunen 22% Studera i Sverige 27% Resa 9% Jobba någon annanstans i Sverige 11% Jobba utomlands 9% Bo kvar hemma 6% 14

15 Årskurs 2 Röster från elever i årskurs 2 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Bra enkät, ni tog med det mesta. Hoppas ni gör något bra av den information som vi alla delar med oss av. En del av frågorna var lite svåra att ge ett exakt svar på. Tack för att jag fick göra det här, känner mig nöjd. Hoppas ni kan hjälpa de behövande. Tack för en bra enkät och lycka till med statistiken! Landstinget borde lägga mer pengar på sjukvården. 15

16 Ojämlikhet i hälsa Ojämlikhet i hälsa - sårbara grupper och utveckling sedan 2008 Folkhälsan i Sverige är generellt sett bra men vi vet vi också att vissa grupper i samhället är mer utsatta för ohälsa och hälsorisker. En första analys av resultaten från Liv & Hälsa ung 2011 visar att det fortfarande finns tydliga skillnader mellan olika grupper av elever, ur ett flertal aspekter. Allra störst tycks ojämlikheten mellan elever med respektive utan funktionsnedsättning vara. Det gäller såväl med avseende på allmänt hälsotillstånd, levnadsvanor, trivseln i skolan och hur man ser på framtiden. Det går däremot inte att se någon generell trend av ökad eller minskad ojämlikhet men vissa tendenser går att skönja. Ojämlikheten i hälsa beroende på föräldrarnas socioekonomiska status har t.ex. ökat från 2008 till I tabellerna nedan görs jämförelser mellan olika grupper av elever. Någon arbetslös/ sjukskriven förälder Båda föräldrarna arbetar/studerar Andel (%) som Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Är nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid Bor med en ensamstående förälder Bor med båda föräldrarna Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid Blir ej uppmärksammad av föräldrarna* Blir uppmärksammad av föräldrarna* Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid * Mina föräldrar lägger märke till om jag gjort något bra och berömmer mig Elever med fysisk funktionsnedsättning* Elever utan fysisk funktionsnedsättning* Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid *Med fysisk funktionsnedsättning avses här rörelsehinder, hörselnedsättning och synnedsättning Elever med ADHD/ DAMP Elever utan ADHD/ DAMP Mår bra Trivs bra i skolan Druckit alkohol senaste året Röker dagligen Nöjd med sin fritid Ser ljust på sin framtid

17 Ojämlikhet i hälsa Allmänt hälsotillstånd Elevernas självskattade hälsotillstånd skiljer sig mycket mellan olika grupper. Elever med kognitiva funktionsnedsättningar, som läs- och skrivsvårigheter eller ADHD, upplever i betydligt mindre utsträckning än andra att deras hälsa är bra. Bland dem som har en eller två föräldrar som är arbetslösa eller långtidssjukskrivna är andelen med bra hälsa lägre än bland dem med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Institutet för framtidsstudier konstaterar utifrån sina studier att uppväxtförhållandena påverkar en människas risk för marginalisering och utanförskap som vuxen. Den allra mest problematiska är långvarig fattigdom under barndomen, men även andra sociala problem eller ohälsa i hemmet har betydelse. Sådana faktorer påverkar hur man lyckas i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden. Dessutom leder de till ökad risk för ohälsa och förtidspensionering. Skolan Skillnader i hur man trivs i skolan har minskat, framför allt mellan dem som bor med en förälder och mellan dem som bor med båda sina föräldrar. Detta gäller även för de elever vars föräldrar lägger märke till och berömmer dem när de gör något bra och dem vars föräldrar inte gör det. Detta skulle kunna tolkas som att skolan blivit mer framgångsrik att fungera kompensatorisk för dem med mindre gynnsamma hemförhållanden. Det finns dock fortfarande grupper av elever som inte alls trivs lika bra i skolan som det stora flertalet. Bland elever som har IG i många ämnen, elever som återkommande blir mobbade och elever som inte upplever att den som behöver extra stöd i skolarbetet kan få det, är det bara drygt hälften som trivs bra i skolan. Elever med icke-godkänt i ett eller flera ämnen är en grupp som är viktig att uppmärksamma utifrån att elever som inte fullföljer gymnasiet i betydligt högre utsträckning riskerar att hamna i ett framtida utanförskap t.ex. i långvarig arbetslöshet. Elever med många IG hade en mörk bild av framtiden. Bland dem med IG i mer än två ämnen var det inte ens hälften som såg ljust på framtiden. Levnadsvanor Jämfört med 2008 har andelen elever som röker dagligen ökat. Daglig rökning är fortfarande vanligare bland flickor, men det är bland pojkar som den stora ökningen har skett. Bland elever med något slags funktionsnedsättning, samt bland elever som inte bedömer sin hälsa som bra, är andelen som röker mycket hög. I dessa grupper röker var femte elev dagligen. Skillnaderna mellan dem med och de utan ADHD har ökat när det gäller att dricka alkohol. Andelen med ADHD som dricker alkohol har stadigt ökat från 2004 till 2011 medan det generellt sett skett en minskning. Fritid Bland elever som bor med en ensamstående förälder och elever med en arbetslös eller långtidssjukskriven förälder är andelen som uppger att de har möjlighet att delta i de fritidsaktiviteter de önskar är lägre än de som bor med två förvärvsarbetande eller studerande föräldrar. Den vanligaste orsaken till att inte ha möjlighet att göra det man vill är att det inte finns i närheten eller att man inte har råd. 17

18 Avslutning Att ge barn och unga goda uppväxtvillkor - en lönsam investering Ohälsan tär på samhällets resurser och kostar mycket pengar men genom tidiga och förebyggande insatser ökar förutsättningarna för att alla ska få en god hälsa. Om insatserna istället blir sena eller uteblivna kan det leda till marginalisering och onödig ohälsa. Exempelberäkningar från Statens Folkhälsoinstitut visar att sena åtgärder för ett barn med ADHD kan leda till att barnet i sitt vuxna liv kan komma att kosta samhället miljoner kronor mer än om tidiga åtgärder sätts in. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan i Sverige och ska bli bättre men även för att kunna påverka ojämlikhet i hälsa. Det handlar bl.a om att skapa möjligheter till en bra start i livet för alla barn och unga. Några områden som är särskilt viktiga för att utveckla en god hälsa är: Inflytande och delaktighet En meningsfull fritid Trivsel i skolan Goda nätverk En god boendemiljö God ekonomi i familjen Hälsosamma levnadsvanor Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Skolan har möjligheter att påverka utvecklingen av elevernas hälsa och välmående och är därför en viktig hälsofrämjande arena. Det finns en koppling mellan hälsa och lärande på så sätt att en god hälsa ger bättre förutsättningar för eleven att uppnå kunskapsmålen. Alla barn i Sverige har rätt till utbildning och det har visat sig att godkända betyg och fullgången gymnasieutbildning är av central betydelse för ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och i vuxenlivet samt att det även påverkar hälsan. Andra viktiga aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga är skolhälsovård, familjecentraler, ungdomsmottagningar, föreningsliv och hälso- och sjukvården. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Brottsförebyggande, trygghetsskapande arbete och ANDT-området (alkohol, narkotika, doping och tobak) är andra exempel på områden av relevans för folkhälsan. Att i samhällsplanering beakta olika folkhälsoaspekter såsom trygghet, jämställdhet och tillgänglighet är också viktigt. Likaså är möjligheten till delaktighet och inflytande för barn och unga en central del i arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor. Det kan handla om att skapa olika typer av förutsättningar för barn och unga att komma till tals inom områden och frågor som berör dem i vardagen. 18

19 Avslutning Liv & Hälsa ung fångar upp hur folkhälsan utvecklas hos barn och unga i Södermanland och kan med fördel användas som underlag för att planera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Datamaterialet är omfattande och ger goda möjligheter till fördjupningar inom olika områden och kan användas av såväl offentliga aktörer som av frivillig sektorn. Välkommen till oss med dina frågor om barn och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa! Folkhalsocentrum@dll.se eller FoU-centrum@dll.se Mer information och kontaktpersoner för finns på Landstingets hemsida 19

20 20