Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
|
|
- Rickard Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner
2 Röster från Liv & Hälsa ung Hej! Det var en väldigt intressant och rolig enkät. Jag hoppas på fler av den sorten även om det var lite för personliga frågor på vissa ställen. Det är bra att ni gör såna här enkäter. Hoppas ni kan hjälpa dom behövande. Häftet var jätteroligt att fylla i!! Ni får fixa lite roligare frågor till nästa gång. Varför ska ni veta allt det här? Vissa frågor var väldigt jobbiga att svara på. 2
3 Liv & Hälsa ung Landstingets Folkhälsocentrum och FoU-centrum gör i samarbete med Södermanlands kommuner enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till elever i årskurserna 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet. Liv & Hälsa ung har genomförts åren 2004, 2006, 2008 och 2011 under veckorna 9-11 och omfattar cirka elever per tillfälle. På skolorna har skolsköterskan eller annan personal ansvarat för utlämnandet och insamlandet av enkäterna. Eleverna har besvarat enkäterna på skoltid, med en lärare närvarande. Efter ifyllandet lägger eleven enkäten i ett kuvert. Frågeområden Enkäten innehåller frågor kring elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Frågor ställs bland annat om: familjeförhållanden, trygghet, ekonomiska resurser, skolan och fritiden kost, motion, sömn, alkohol och tobak fysisk och psykisk hälsa Enkäterna till eleverna i årskurs 9 och 2 är mer omfattande och innehåller frågor om t.ex. kriminalitet, narkotika, ungdomsmottagningar samt sex och samlevnad. Svarsfrekvenser i Liv & Hälsa ung Södermanland Årskurs 7 93% 88% 88% 86% Årskurs 9 89% 86% 84% 84% Årskurs 2 84% 81% 78% 77% Syfte och användningsområde Syftet med Liv & Hälsa ung är att ge ett brett och mångsidigt kunskapsunderlag om hur de sörmländska ungdomarna själva upplever sina livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten kan användas av verksamheter i kommuner, landstinget, andra offentliga verksamheter och frivilligorganisationer för planering, uppföljning och som underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett övergripande och långsiktigt mål är att Liv & Hälsa ung ska vara en del i de underlag och prioriteringar som styr kommunernas och landstingets åtgärder för barn och ungdomar. Detta är en kommunprofil Kommunprofilen är en redovisning av kommunens och länets resultat från Liv & Hälsa ung inom ett antal frågeområden för åren 2004, 2006, 2008 och Dessutom redovisas ett antal frågor som funnits med i enkäterna vissa år. Resultaten är uppdelade på flickor och pojkar och per årskurs. Kommunprofilen riktar sig till dig som: är politiker eller tjänsteman med ansvar för barn- och ungdomsfrågor inom ditt verksamhetsområde möter barn och unga vill följa hur barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor ser ut och har utvecklats över tid i Södermanland och i dess kommuner Beslutsfattare på olika nivåer i samhället har viktiga roller genom att de påverkar barns och familjers dagliga livsvillkor. Liv & Hälsa ung är ett exempel på faktaunderlag som kan vara till stöd i detta arbete, det är också ett sätt att ta tillvara barns och ungas röst i beslutsprocesser. Framtagen av Folkhälsocentrum och FoU-centrum, Landstinget Sörmland november
4 Barns och ungas hälsa och ohälsa Folkhälsan i Sverige är generellt sett bra och de flesta barn som växer upp i Södermanland har en bra hälsa, gynnsamma livsvillkor och goda levnadsvanor. Den stora utmaningen när det gäller ungas hälsa är de skillnader som finns mellan olika grupper som till stor del beror på ojämlika uppväxtvillkor. Till exempel rapporterar unga som växer upp i ekonomisk utsatthet sämre hälsa, unga homo- bi- och transexuella rapporterar betydligt mer psykisk ohälsa och det samma gäller för unga med funktionsnedsättning. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan i Sverige ska bli bättre men även för att kunna påverka ojämlikhet i hälsa. Det handlar bl.a om att skapa möjligheter till en bra start i livet för alla barn och unga. Trygga uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning. Detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Ohälsan kostar samhället mycket pengar medan tidiga och förebyggande insatser både är billigare och ökar förutsättningarna för att kunna förebygga ohälsa och undvika framtida marginalisering. Exempelberäkningar från Statens Folkhälsoinstitut visar att sena åtgärder för ett barn med ADHD kan leda till att barnet i sitt vuxna liv kan komma att kosta samhället miljoner kronor mer än om tidiga åtgärder sätts in (2010:16). Aktörer i Folkhälsoarbetet Skolan har möjligheter att påverka utvecklingen av elevernas hälsa och är därför en viktig hälsofrämjande arena. Det finns en koppling mellan hälsa och lärande, en god hälsa ger bättre förutsättningar för eleven att uppnå kunskapsmålen. Att gå ur skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. Det finns förstås en rad andra viktiga aktörer i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för barn och unga, såsom förskola, elevhälsa, fritidsverksamheter, familjecentraler, ungdomsmottagningar, föreningsliv, och hälso- och sjukvården för att nämna några. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är viktigt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer. Brottsförebyggande, trygghetsskapande och arbete inom ANDT-området (alkohol, narkotika, doping och tobak) är andra exempel på områden av relevans för folkhälsan. Att i samhällsplanering beakta olika folkhälsoaspekter såsom trygghet, jämställdhet och tillgänglighet är också viktigt. Likaså är möjligheten till delaktighet och inflytande för barn och unga en viktig del i arbetet med att skapa goda uppväxtvillkor. Det kan handla om att skapa olika typer av förutsättningar för barn och unga att komma till tals inom områden och frågor som berör dem i vardagen. 4
5 Den generella basen goda uppväxtvillkor Några faktorer som är viktiga för att barn och unga ska utveckla en god hälsa är: föräldrar som kan ge trygghet och tillit ekonomisk trygghet i familjen inflytande och delaktighet en skola med hög trivsel där alla elever blir sedda en meningsfull fritid en god boendemiljö goda sociala nätverk hälsosamma levnadsvanor Folkhälsopolitisk rapport (Statens Folkhälsoinstitut 2010:16) framhåller att de viktigaste samhälleliga förutsättningarna för barn och ungas hälsa skapas genom goda livsvillkor som främjar miljön i hemmet, förskolan och skolan. Som komplement till generella insatser behöver också strategier och metoder finnas för förebyggande insatser där tidig upptäckt och riktat stöd till sårbara grupper eller individer är viktiga delar. De olika nivåer som finns för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet illustreras i pyramiden nedan. Basen är de hälsofrämjande insatserna som når alla och där det handlar om att stärka de skyddsfaktorer som finns i barn och ungas uppväxtmiljö. I den andra nivån återfinns det förebyggande arbetet som handlar om att försöka förhindra att ohälsa uppstår. Förebyggande arbete är oftast riktat mot vissa grupper i befolkningen och att minimera de riskfaktorer som gör att barn och unga hamnar i ohälsa eller i en marginaliserad situation. Den översta delen av pyramiden handlar framförallt om det mer individinriktade arbetet som ofta är av behandlande eller rehabiliterade karaktär. Alla tre nivåerna i pyramiden är viktiga och nödvändiga delar att ett framgångsrikt hälsoarbete. Inte minst är det viktigt att komma ihåg att det behövs ett bra samspel mellan de olika nivåerna. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är basen för en gynnsam utveckling för barn och ungas uppväxtvillkor generella insatser som når alla barn och unga. Ju mer som satsas på den generella basen desto fler skyddsfaktorer får vi som kan verka gynnsamt för alla. Inom ramen för de insatser som sker är det viktigt att dessa utformas på så sätt att de även når sårbara grupper. Framgångsrikt hälsoarbete Behandling, rehabilitering Förebyggande arbete tidig upptäckt och tidiga insatser Hälsofrämjande arbete, med generella insatser för alla 5
6 för s kommun På följande sidor redovisas resultat från Liv & Hälsa ung för åren 2004, 2006, 2008 och Dessutom redovisas ett antal frågor som funnits med i enkäterna vissa år. Resultaten redovisas oftast uppdelat på flickor och pojkar samt visar kommunens och länets värden för de olika årskurserna. Att tolka resultaten På länsnivå ger resultaten en bra generell bild av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor hos skolungdomar. När det gäller att tolka resultaten på kommunnivå bör en viss försiktighet iakttas då det ibland handlar om mindre grupper av elever. Tänk på att se mönster i resultaten istället för att dra slutsatser från enstaka frågor. Några frågor att fundera på när du läser tabellerna: Skiljer sig kommunen åt från länet? Finns skillnader mellan pojkar och flickor? Vad kan eventuella skillnader bero på? Vad betyder resultaten för oss i vår kommun? Framträder ett mönster som gör att vi i vår kommun kan behöva arbeta särskilt med något område? Det här var bra man fick tänka efter och det kändes skönt för kropp och själ. Tomma rutor innebär att frågorna inte ställdes det året. * OBS! Svarsalternativen och/eller frågorna annorlunda formulerade 2004 ** OBS! Svarsalternativen och/eller frågorna annorlunda formulerade 2004 och
7 Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 7 Totalt Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt Andel elever som uppger att det hemma är ganska eller mycket noga att de sköter sitt skolarbete. Totalt Trygghet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor Pojkar Skolan Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Flickor Pojkar Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig skolkar. Flickor Pojkar Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Totalt
8 Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Årskurs 7 Flickor Pojkar Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor Pojkar Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor Pojkar Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor Pojkar Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Flickor Pojkar Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig använder cykelhjälm. (Av de som cyklar) Flickor Pojkar Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor Pojkar Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor Pojkar
9 Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 7 Flickor Pojkar Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor Pojkar Andel elever som druckit alkohol någon gång. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol. Flickor Pojkar
10 Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 7 Flickor Pojkar Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor Pojkar Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor Pojkar månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor Pojkar Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor Pojkar
11 Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 9 Totalt Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt Andel elever som uppger att det hemma är ganska eller mycket noga att de sköter sitt skolarbete. Totalt Trygghet & delaktighet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor Pojkar Andel elever som bär eller kan tänka sig att bära märken/symboler som uttrycker en åsikt. Flickor Pojkar Andel elever som är eller kan tänka sig att bli medlem i ett politiskt parti. Flickor Pojkar Andel elever som under de senaste tre månaderna upplevt att de blivit nedlåtande behandlade. Flickor Pojkar
12 Skolan Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Årskurs 9 Flickor Pojkar Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig skolkar. Flickor Pojkar Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Totalt Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Flickor Pojkar Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor Pojkar Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor Pojkar Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor Pojkar
13 Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Årskurs 9 Flickor Pojkar Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig använder cykelhjälm. (Av de som cyklar.) Flickor Pojkar Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor Pojkar Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor Pojkar
14 Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 9 Flickor Pojkar Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor Pojkar Andel elever som druckit alkohol under det senaste året. Flickor Pojkar Andel elever som någon gång använt narkotika. Flickor Pojkar Andel elever som tror eller vet att de känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de röker. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att det inte är okej för deras föräldrar att de dricker alkohol. Flickor Pojkar Andel elever som har rökt vattenpipa. Flickor Pojkar Brott Andel elever som aldrig tagit varor i varuhus, kiosk eller butik utan att betala. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig med avsikt slagit till någon så att han/hon börjat blöda eller fått annan skada. Flickor Pojkar
15 Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 9 Flickor Pojkar Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor Pojkar Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att de haft samlag. Flickor Pojkar Andel elever som mått dåligt minst två veckor i rad under det senaste året.** Flickor Pojkar månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor Pojkar Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor Pojkar
16 Familj/hemmet Andel elever som bor med både mamma och pappa. Årskurs 2 Totalt Andel elever som uppger att mamma och/ eller pappa är arbetslös eller långtidssjukskriven. Totalt Andel elever med utländsk bakgrund. Totalt Trygghet & delaktighet Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Flickor Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten. Flickor Pojkar Andel elever som bär eller kan tänka sig att bära märken/symboler som uttrycker en åsikt. Flickor Pojkar Andel elever som är eller kan tänka sig att bli medlem i ett politiskt parti. Flickor Pojkar Andel elever som under de senaste tre månaderna upplevt att de blivit nedlåtande behandlade. Flickor Pojkar
17 Skolan (visar skolkommun) Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan. Årskurs 2 Flickor Pojkar Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar per vecka. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som mobbats mer än en gång denna termin. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig skolkar. Flickor Pojkar Andel elever som haft sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet. Totalt Fritiden Andel elever som är medlemmar i någon förening. Flickor Pojkar Andel elever som är nöjda med sin fritid. Flickor Pojkar Andel elever som sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med kompisar. Flickor Pojkar Andel elever som har minst en kompis de kan prata "om allt" med. Flickor Pojkar
18 Levnadsvanor Andel elever som äter frukost minst 4 dagar per vecka. Årskurs 2 Flickor Pojkar Andel elever som äter frukt och/eller grönt så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andel elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer. Flickor Pojkar Andelen elever som går eller cyklar en timme eller mer per dag minst 4 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan. Flickor Pojkar Andel elever som kan simma 200 meter. Flickor Pojkar Andel som brukar sova mindre än 7 timmar per natt. Flickor Pojkar
19 Tobak, alkohol och narkotika Andel elever som röker i stort sett dagligen. Årskurs 2 Flickor Pojkar Andel elever som snusar i stort sett dagligen. Flickor Pojkar Andel elever som druckit alkohol under det senaste året. Flickor Pojkar Andel elever som åkt bil med någon förare som varit påverkad av alkohol/narkotika senaste 12 månaderna. Flickor Pojkar Andel elever som någon gång använt narkotika. Flickor Pojkar Andel elever som tror eller vet att de känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Flickor Pojkar Andel elever som har rökt vattenpipa. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig tagit varor i varuhus, kiosk eller butik utan att betala. Flickor Pojkar Andel elever som aldrig med avsikt slagit till någon så att han/hon börjat blöda eller fått annan skada. Flickor Pojkar
20 Hälsa Andel elever som mår bra eller mycket bra. Årskurs 2 Flickor Pojkar Andel elever som är ganska eller mycket nöjda med sin kropp.* Flickor Pojkar Andel elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att de har mycket bra eller bra tandhälsa. Flickor Pojkar Andel elever som uppger att de haft samlag. Flickor Pojkar Andel elever som mått dåligt minst två veckor i rad under det senaste året.** Flickor Pojkar månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan.** Flickor Pojkar Övrigt Andel elever som som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. Flickor Pojkar Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Flickor Pojkar
21 Liv & Hälsa ung fångar upp hur folkhälsan utvecklas hos barn och unga i Södermanland. Det kan med fördel användas som underlag för att planera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Datamaterialet är omfattande och ger goda möjligheter till fördjupningar inom olika områden och kan användas av såväl offentliga aktörer som av frivillig sektorn. Välkommen till oss med dina frågor om barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa! Kontaktuppgifter och mer information om Liv & Hälsa ung hittar du på: Folkhalsocentrum@dll.se FoU-centrum@dll.se
Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår
2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merKommunprofil Nyköping. Resultat 2008-2014
Kommunprofil Nyköping Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska
Läs merKommunprofil Eskilstuna. Resultat andra versionen
Kommunprofil Eskilstuna Resultat 2008-2014 andra versionen Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig
Läs merKommunprofil Katrineholm. Resultat andra versionen
Kommunprofil Katrineholm Resultat 2008-2014 andra versionen Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar
Läs merKommunprofil Strängnäs. Resultat andra versionen
Kommunprofil Strängnäs Resultat 2008-2014 andra versionen Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig
Läs merKommunprofil Vingåker. Resultat andra versionen
Kommunprofil Vingåker Resultat 2008-2014 andra versionen Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merKommunprofi l Oxelösund. Resultat 2008-2014
Kommunprofi l Oxelösund Resultat 2008-2014 Liv & Hälsa ung Under våren 2014 genomförde Landstinget Sörmland för femte gången enkätundersökningen Liv & Hälsa ung. Undersökningen riktar sig till sörmländska
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merAtt tänka på innan du börjar:
Årskurs 7 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Läs merFokus på utländsk bakgrund
Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I
Läs merTabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merOm mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2018 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. Om mig 2018 Gy Norrköping
Läs merLiv & Hälsa ung för alla
Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning
Läs merFolkhälsorapport Barn och unga 2016
Folkhälsorapport Barn och unga 216 resultat från Trelleborg Innehåll 1. Hälsa, framtidstro mm.... 4 2. Fritidsvanor... 12 3. Levnadsvanor - matvanor, fysisk aktivitet och spel... 2 4. Levnadsvanor - alkohol,
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Läs merFörhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18
Förhandspresentation Folkhälsoenkät Ung 13 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 14-3-18 Länsrapport med fokus på årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Vidareutveckling av en ANDT-enkät, genomfördes
Läs merOm mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2018 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. Om mig 2018 Grund Norrköping
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7 Alla elever i årskurs 7 bjuds in till ett hälsobesök hos skolsköterskan. I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel och skolmiljö som
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merRegion Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.
1 Resultatet från Liv och hälsa ung särskolan baseras huvudsakligen på jämförelser mellan kön. Detta beror på att urvalet är litet och att det är första gången undersökningen genomförts i Västmanland.
Läs merHur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland?
Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland? 23 september 2011 Monica Pärus, Folkhälsocentrum Lotta Sahlqvist, FoU-centrum Upplägg - Säga något om hur folkhälsa och välfärd hänger ihop -
Läs merÅrskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland
Årskurs 7 2017 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland Varför vill ni veta hur lång jag är och vad jag väger? Hur lång du är och vad du väger påverkar din hälsa. Längd och vikt
Läs merPresentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Läs merFrån ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merOm Mig 2017 Gymn Norrköping
Om Mig 2017 Gymn Norrköping 1. Hur svarar du på enkäten? Antal svarande: 854 2. Var svarar du på enkäten? Antal svarande: 854 3. Är du...? Antal svarande: 850 4. Hur ofta tycker du att dina föräldrar (vårdnadshavare)
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Läs merOm Mig 2017 Grund Norrköping
Om Mig 2017 Grund Norrköping 1. Hur svarar du på enkäten? Antal svarande: 1010 2. Var svarar du på enkäten? Antal svarande: 1009 3. Är du...? Antal svarande: 1009 4. Hur ofta tycker du att dina föräldrar
Läs merOm mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs merHÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1
Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.
Läs merOm mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Läs merFolkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Läs merResultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85
Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes
Läs merOm mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072
Läs merLiv och hälsa Ung 2004
Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om
Läs merStockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merFör alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53
För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje
Läs merStockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat
Stockholmsenkäten 2018 -urval av stadsövergripande resultat The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, psykisk ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer.
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merStockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 16 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan
Läs merANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 216 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-216 Antal deltagare: 85 Bortfall i antal: 15 Bortfall i procent: 15% Redovisade enkäter: 7 ANDT-undersökningen 216 Årskurs 2-216 Antal
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merBARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Läs merHälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merFolkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Läs merLiv & Hälsa ung Du skall inte uppge ditt namn någonstans. Ingen kommer att kunna koppla svaren till
2011 Liv & Hälsa ung 2011 Vad är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor
Läs mer!Du svarar anonymt. Årskurs 7
2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor
Läs merLiv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merOm mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8
Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merAtt höra eller nästan inte höra
Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt
Läs merUngdomsenkät Om mig-kort 2017
Ungdomsenkät Om mig-kort 2017 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten är frivillig Du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på Enkäten är
Läs merHälsofrågor i årskurs 7
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i årskurs 7 Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merTORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Läs merELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat
ELSA Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat Sammanställning av enkäter utifrån elevhälsosamtal med elever i förskoleklass, åk 4, åk 7 samt år 1 på gymnasiet som genomförts av skolsköterska. Hur läser
Läs merElevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Läs merKommunåterkoppling 2017
Kommunåterkoppling 2017 Fagersta Antal utskickade enkäter Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens % Fagersta 394 335 85% Länet 8002 6400 8 Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari
Läs merANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 18 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-18 Antal deltagare: 814 Bortfall i antal: 139 Bortfall i procent: 17% Redovisade enkäter: 675 ANDT-undersökningen 18 Årskurs 2-18 Antal
Läs merHälsofrågor i Gymnasiet
Elevhälsoenkät Norrbotten Läsår 2018/2019 Hälsofrågor i Gymnasiet Namn: Personnummer: Mobilnummer: Längd: Skola: Klass: Vikt: Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa och dina levnadsvanor. Det
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merHÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET
HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merOm mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2
Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2 Om mig är en webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för fjärde gången hösten 2017. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merHur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror. Åbytorp Kumla,
Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror Åbytorp Kumla, 17-1-13 Folkhälsan i korthet 17 Befolkningsutveckling 22 21 334 (+ 12 %) 18 16 14 12 1 8 6 4 18 985 16 278 12 65 7 55 6 964 15 649 (- 4 %) 11
Läs merLiv och hälsa ung Västmanland 2017
Liv och hälsa ung Västmanland 2017 - De första resultaten Maj 2017 Sammanfattning av länets resultat Årets undersökning visar att andelen killar och tjejer som mår bra eller mycket bra har minskat jämfört
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merAtt vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 217 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-217 Antal deltagare: 859 Bortfall i antal: 176 Bortfall i procent: 2,5% Redovisade enkäter: 683 ANDT-undersökningen 217 Årskurs 2-217
Läs merHej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 9 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merStockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merVerksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merLiv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011
Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
Läs merResultat från Levnadsvaneundersökningen 2007
Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.
Läs mer