Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Transkript

1 Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

2 Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland Några trender inom ANDT-området Skydds- och riskfaktorer Arenor och aktörer inom folkhälsoarbete (inkl ANDTområdet) Frågor

3 Jag tycker det var en mycket bra enkät, den påminner en om många bra saker som man har i livet Vet ni överhuvudtaget hur ungdomar ser ut och beter sig? Seriöst, vad är grejen med den här enkäten? Är det inte bättre att lägga tiden på att hjälpa folk istället för att undersöka vilka som behöver Röster från Liv & Hälsa ung

4 Nyttan av folkhälsodata Som del i ett beslutsunderlag För att höja kunskapsnivån inom ett område Som diskussionsunderlag Som argument vid politisk opinionsbildning För att följa upp För att planera en insats/åtgärd Verksamhetsutveckling Forskning

5 Faktorer som påverkar hälsan Miljö Samhällsekonomiska strategier Narkotika Matvanor Motion Tobak Alkohol Boende Arbets -miljö Trafik Socialt stöd Sociala nätverk Ålder, kön och arv Fritid och kultur Socialförsäkr. Sex och Hälsooch samlevnad sjukvård Barns vuxenkontakt Utbildning m. m m. m Sömn vanor Bilden inspirerad av Lennart Rydéns förlaga.

6 Orsaker och samband i folkhälsoarbetet Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa/ohälsa Sociala, Beteenden ekonomiska förutsättningar Liv & Hälsa ung ger möjlighet att följa folkhälsans utveckling och dess fördelning i befolkningen

7 Enkätundersökning, riktad till elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet FoU-centrum och Folkhälsocentrum i Landstinget Sörmland genomför enkäten i samarbete med länets kommuner/skolor Enkäten fylls i på lektionstid med en lärare eller annan vuxen närvarande Frågeområden: livsvillkor, levnadsvanor, hälsa Genomförts 2004, 2006, 2008 och 2011 Svarsfrekvens 2011: åk 7 86 % åk 9 84 % åk 2 77 %

8 Liv & Hälsa ung 2011 visar bland annat att.. 8 av 10 elever har ett bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd 8 av 10 elever trivs bra eller mycket bra i skolan 7 av 10 är nöjda med sin fritid 9 av 10 har minst en kompis man kan prata om allt med 9 av 10 trivs i stort sett bra eller mycket bra med livet just nu

9 Föräldrars sysselsättning och andel som mår bra, % Båda föräldrarna arbetar/studerar En förälder arbetslös/sjukskriven Båda föräldrarna arbetslösa/sjukskrivna

10 Andel elever som druckit alkohol, utveckling över tid Åk 7 Åk 9 Åk %

11 Andel elever som röker dagligen utveckling över tid, årskurs 2 Flickor Pojkar %

12 Andel elever som röker dagligen Åk 7 Åk 9 Åk 2 40 % Flickor Pojkar

13 Andel elever som snusar dagligen utveckling över tid, årskurs 2 Flickor Pojkar %

14 Andel elever i åk 2 som rökt vattenpipa de senaste 12 månaderna Flickor Pojkar 80 % aldrig en gång flera gånger

15 Andel elever som någon gång använt narkotika, utveckling över tid, årskurs 2 Flickor Pojkar %

16 Alkohol - andel elever i årskurs 9 som de senaste 12 månaderna, aldrig druckit en eller några ggr/halvår 1-3 ggr månad 1-2 gånger i veckan eller oftare % Flickor Pojkar

17 Elever i årskurs 9 som är risk / icke riskkonsument av alkohol Definition: Risk - dricker alkohol 1-3 gånger i månaden eller oftare (utgör ca 18 % av elever i årskurs 9) Icke risk - de som dricker alkohol mer sällan än en gång i månaden

18 Unga med riskfyllt alkoholdrickande Unga utan riskfyllt alkoholdrickande - Lägre andel som mår bra - Rispar eller skär sig oftare - Daglig rökning vanligare - Daglig snusning vanligare - Vanligare att ha provat vattenpipa - Mer kriminellt beteende Oftare blivit mobbad - Trivs sämre i skolan - Skolkar mer - Har fler IG - Relationen till föräldrar ngt sämre - Oftare förekommit våld i hemmet - Oftare fått en örfil av föräldrar - Mindre trygg (i hem, skola och i bostadsområdet - Ser mindre ljust på sin framtid - Högre andel som mår bra - Lägre andel dagligrökare - Lägre andel dagligsnusare - Trivs bra i skolan - Lite skolk och få IG - Bra relation till föräldrar - Hög grad av trygghet i skola, hem och i bostadsområdet - Ser ljust på sin framtid

19 Framgångsrikt folkhälsoarbete Minimera riskfaktorer Stärka skyddsfaktorer Behandling, rehabilitering Förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser Hälsofrämjande arbete, med generella insatser för alla

20 Exempel på Landstingets arbete som berör ANDT-området Hela Skolan guide till hälsofrämjande skolutveckling Liv & Hälsa ung & Liv & Hälsa vuxen Familjecentraler (Barnmorskemott, BVC) Ungdomsmottagningar Frågor om din hälsa tidig upptäckt och stöd vid levnadsvaneförändring Samverkan (t.ex. Drogsam, Sörmlands folkhälsonätverk)

21 Exempel på arenor & aktörer inom ANDT-arbetet & folkhälsoarbete Skolan Hemmet Fritiden Kommuner Landsting Länsstyrelse Myndigheter Frivillig organisationer m.fl.

22 Några saker att tänka på framöver Trygga och goda uppväxtvillkor Stödjande miljöer (skola, hem, fritid) Helhetssyn Tvärsektoriellt Samordning Samverkan Långsiktighet

23 Det var ju bra det här man fick skriva, men vad kommer ni göra åt problemen? Vill du veta mer om Liv & Hälsa ung?