Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Transkript

1 Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

2

3 Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland I rapporten Ung i Halland från 2006 beskrivs utvecklingen av hälsosituationen hos åringar i Halland. I denna rapport görs även jämförelser med rapporten Ungdomars liv och hälsa i Halland Ung i Halland baseras på en enkätstudie bland 2600 elever i årskurs 7, 9 och åk 2 på gymnasiet (åk 7 och 9 i Halmstad deltog ej). En tydlig trend som framkom i undersökningen var att de psykiska besvären ökat mycket sedan 2001 särskilt hos flickor. Flera intressenter bland tjänstemän och politiker har efterfrågat en fördjupad analys om psykisk ohälsa. I denna aktuella studie presenteras fördjupade analyser av dem som mår psykiskt dåligt. Gruppen har identifieras utifrån svaren på följande fråga: Har du under de sista 12 månaderna haft så mycket besvär av oro, ängslan eller nedstämdhet att du eller någon annan i omgivningen ansett att du skulle behöva söka hjälp? Ja Nej 301 st. (11) 2302 st. (89) Grupp som mår Jämförandegrupp psykiskt dåligt Resultaten i studien bygger på ett urval av drygt en femtedel av alla elever i Halland i årskurs 7, 9 och åk 2 på gymnasiet. Omräknat för hela Halland så utgörs gruppen som mår psykiskt dåligt av cirka 1400 elever. Om man skulle ta med alla årskurser av elever i Halland blir gruppen av dem som mår psykiskt dåligt betydligt större. För att få fram mer kunskap, om den grupp som mår psykiskt dåligt, har ovanstående fråga kors-körts med andra frågor i enkäten. Nedan följer ett urval av de viktigaste frågorna där resultaten skiljer sig mellan gruppen som mår psykiskt dåligt och jämförelsegruppen. Urvalets storlek är inte tillräckligt stort för att göra separata analyser på kommunnivå. Skillnader i siffror mellan grupperna som presenteras i tabellerna är statistiskt säkerställda (p<0.05). 1

4 Resultat I gruppen som mår psykiskt dåligt är 72 flickor och 28 pojkar. Således är flickor kraftigt överrepresenterade bland dem som mår psykiskt dåligt. Grupp som mår psykiskt dåligt (n=301) Jämförandegrupp (n=2302) Tycker att föräldrar sällan/aldrig har 16 4 tillräckligt med tid Har sällan/aldrig det bra hemma 9 1 Ofta/ alltid bekymrad för syskon/förälder Litar inte på vuxna 13 3 Relationer Forskning visar att goda relationer mellan barn och föräldrar ökar möjligheterna till en god hälsa under hela livet. Miljön i hemmet och goda relationer mellan barn och föräldrar blir därmed en bestämningsfaktor respektive indikator på hälsa. Av dem som mår psykiskt dåligt i denna studie är det 4 gånger vanligare att tycka att föräldrarna sällan eller aldrig har tillräckligt med tid för dem. Man ser också att det är nästan 9 gånger vanligare bland dem som mår psykiskt dåligt att sällan eller aldrig ha det bra hemma. Likaså är det ca 2½ gånger så vanligt bland dem som mår psykiskt dåligt att ofta eller alltid vara bekymrad för något syskon eller någon av föräldrarna. Tillitsbrist, att inte våga lita på vuxenvärlden där föräldrarna är de främsta företrädarna, är mer än 4 gånger så vanlig bland dem som mår psykiskt dåligt. 2

5 Grupp som mår psykiskt dåligt (n=301) Jämförandegrupp (n=2302) Mår allmänt dåligt/ mkt dåligt 35 3 Trivs inte bra med livet just nu 37 4 Huvudvärk > 1 gång /vecka sista 6 månaderna Ont i magen > 1 gång /vecka sista 6 månaderna Svårt att somna > 1 gång /vecka sista 6 månaderna Känt sig nere > 1 gång /vecka sista 6 månaderna Sökt hjälp för oro/ängslan/nedstämdhet de senaste månaderna Medvetet självskadat sig de senaste 12 månaderna 41 4 Känner sig ofta/alltid ensam 34 8 Vill gå ned i vikt Att må allmänt dåligt är 12 gånger vanligare och att trivas sämre med livet 9 gånger vanligare bland dem som mår psykiskt dåligt. Man ser förutom att psykiska symtom är vanligare inom gruppen även att kroppsliga besvär är vanligare. Huvudvärk och sömnsvårigheter är dubbelt så vanligt och magont 3 gånger så vanligt bland dem som mår psykiskt dåligt. Att känna sig nere minst en gång per vecka är det mest vanliga besväret, vilket upplevs av två tredjedelar inom gruppen. I rapporten Ung i Halland redovisas att andelen ungdomar som 2006 sökt hjälp för psykiska besvär fördubblats jämfört med Trots detta så är det endast fyra av tio av dem som anser sig behöva söka hjälp som har gjort det. Det finns således en stor grupp som behöver söka hjälp men som inte gör det. Självskador Fyra av tio inom gruppen som mår psykiskt dåligt har medvetet skadat sig själv. De flesta som självskadar sig genom att skära sig eller ta tabletter har inte någon avsikt att ta sitt liv. Många självskadar sig för att få en lindring från sin ångest. Ensamhet Det är också mer än fyra gånger vanligare i gruppen som mår psykiskt dåligt att ofta eller alltid känna sig ensam. Man kan även lida av ensamhetskänslor trots att man har människor omkring sig. 3

6 Missnöjd med sin vikt Vidare är det nästan hälften av dem som mår psykiskt dåligt som är missnöjda med sin vikt medan knappt var tredje är det i jämförande gruppen. Forskning visar att flickor strävar efter att bli smala och pojkar efter att bli muskulösa. Denna strävan kan skapa missnöje med den egna kroppen. Stress Forskning visar att känna stress av skolarbetet och att känna höga krav på sig själv i samband med skolan och skolarbetet ökar i takt med åldern, samt att fler flickor än pojkar rapporterar stress och höga krav. Det är betydligt fler i den grupp som mår psykiskt dåligt som känner sig stressade av sitt skolarbete och som ställer höga krav på sig själv i skolan i jämförelse med andra. Mobbning Av dem som mår psykiskt dåligt är det 9 som rapporterar att de blivit mobbade en gång i veckan eller mer vilket gör det nästan 5 gånger så vanligt i jämförelse med dem som inte mår psykiskt dåligt. Studier visar att kränkningar, framförallt i form av mobbning, kan leda till psykisk ohälsa eller nedsatt psykiskt välbefinnande. Grupp som mår psykiskt dåligt (n=301) Jämförandegrupp (n=2302) Röker nästan dagligen/ dagligen 17 4 Druckit alkohol någon gång Berusad varje/nästa varje gång de dricker alkohol Någon gång haft lust att prova 26 9 narkotika Har använt narkotika någon gång 14 6 ANT Andelen ungdomar som röker dagligen har minskat kraftigt under senare tid. I denna rapport framkommer dock att daglig-rökande är 4 gånger vanligare bland dem som mår psykiskt dåligt jämfört med övriga. De har också provat alkohol i större utsträckning och berusar sig oftare. Även lusten att prova narkotika och faktiskt göra det är vanligare bland dem som mår psykiskt dåligt. Nikotin och alkohol samt vissa narkotiska preparat har alla en viss lugnande och ångestminskande effekt. Det finns risk för att de som mår psykiskt dåligt använder drogerna som en form av självmedicinering. En kortsiktig lindring av sina besvär med hjälp av droger leder tyvärr i hög grad till ett beroende och därmed en ytterligare belastning. 4

7 Diskussion Det finns ett mycket starkt samband mellan barns och ungas uppväxtvillkor och deras hälsa. Barns och ungas uppväxtvillkor är också ett prioriterat mål i såväl Hallands folkhälsopolicy som i de nationella målen för folkhälsa. I denna sammanställning har fokus varit att ge en fördjupad kunskap om den grupp ungdomar som mår psykiskt dåligt. Det behövs en bred diskussion om åtgärder för att dels främja och stärka en god psykisk hälsa och dels förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga i Halland. För gruppen som mår psykiskt dåligt behövs riktade insatser av olika aktörer inom olika områden. Att vända sig till professionella behandlare, andra professioner som arbetar med unga och ungdomar själva för att hitta möjliga vägar att finna och erbjuda hjälp till dem som mår psykiskt dåligt kan vara en framkomlig väg. Insatser Förutom riktade insatser mot gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande behövs generella insatser för ungdomar. I ett folkhälsoperspektiv är generella insatser riktade mot befolkningen mer verksamma än riktade i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Detta gäller alla åldersgrupper, men särskilt under uppväxtåren. Utmaningen ligger i att se till att alla får, kan och vill ta del av de generella insatserna. Den psykiska ohälsan är ett samhällsproblem där det krävs en bred insats med kompetens och delaktighet från såväl olika professioner, kommun, landsting och befolkningen. 5

8 Referenser Barn och ungas hälsa - ett uppslagsverk. Folkhälsopolicy för Halland Landstinget Halland, Kommunförbundet Halland Folkhälsopolitisk rapport Statens folkhälsoinstitut. Stockholm Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 2002/03:35. Stockholm: Socialdepartementet; Socialstyrelsen. Vad vet vi om flickor som skär sig? www. socialstyrelsen.se, Socialstyrelsen. Förslag till nationellt program för suicidprevention. Befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. december SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. Slutbetänkande av Utredningen om ungdomars psykiska hälsa. Stockholm, Produktion: FoUU-enheten, Närsjukvården Landstinget Halland. Tryckeri: V-TAB Civiltryckeriet AB, Falkenberg 2008 Box 113, Falkenberg Tel Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, ring landstingets broschyrbeställning eller beställ via