Folkhälsa Fakta i korthet

Transkript

1 Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

2 Folkhälsa Fakta i korthet Det är tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 20 procent jämfört med 2 procent bland övriga. 29 procent av personer med funktionsnedsättning saknar kontantmarginal, jämfört med 17 procent bland övrig befolkning. Det är mer än dubbelt så vanligt att personer med funktionsnedsättning har en stillasittande fritid jämfört med övrig befolkning. 21 procent av personer med funktionsnedsättning har ingen nära vän, jämfört med 12 procent bland övriga. Många kommuner efterlyser riktlinjer och vägledning inom området folkhälsa och funktionsnedsättning. 51

3 Inriktningsmål för folkhälsopolitiken Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. Sammanfattande analys En god folkhälsa är grunden i ett hållbart samhälle och möjliggör en god samhällsekonomi och välfärd. Artikel 25 i FN-konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa och att inte utsättas för diskriminering. På de flesta områden som rör folkhälsa visar statistiken att personer med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor. Den totala livssituationen för personer med funktionsnedsättning påverkar hälsan. Den högre ohälsan skulle därför kunna förändras med samhällsinsatser. De hinder som finns för personer med funktionsnedsättning inom nyckelområden som utbildning och arbetsmarknad påverkar sociala relationer, ekonomi, levnadsvanor och hälsa. Fortfarande är många miljöer otillgängliga och försvårar möjligheten till motion och andra hälsofrämjande aktiviteter. Folkhälsomyndighetens mätningar har ökat kunskapen om folkhälsan för personer med funktionsnedsättning. Det finns inget som tyder på att situationen förbättras utan allt pekar på att utvecklingen står still. Därför behöver insatser utvecklas för att förbättra folkhälsan. Det är särskilt viktigt då många kommuner efterlyser stöd och vägledning för insatser inom folkhälsoområdet. Folkhälsomyndighetens arbete bör därför inte begränsas till uppföljning utan även utgå från att genomföra och rikta insatser för att stärka folkhälsan. Folkhälsoperspektivet behöver integreras i olika politikområden som utbildning och arbetsmarknad. Fler hälsofrämjande och förebyggande insatser för personer med funktionsnedsättning behövs också. Den goda uppföljningen visar att folkhälsan är sämre för personer med funktionsnedsättning, vilket i sin tur visar att Sverige inte lever upp till FN-konventionen och rätten till bästa möjliga hälsa. Nu behöver insatser genomföras för att förändra den situationen. Eftersom motion ofta skrivs ut på recept av husläkaren, vore det bra om kostnaden gick under högkostnadsskyddet. Citat ur Rivkraft 52

4 Lägesbeskrivning Hälsan sämre hos många personer med funktionsnedsättning Det är tio gånger så vanligt att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 20 procent jämfört med 2 procent bland övriga. 91 Det kan finnas en viss förklaring i själva funktionsnedsättningen men en stor del kan kopplas till livsvillkor och levnadsvanor. Att ha en plats i samhället med möjligheten till sociala relationer, en stabil ekonomi och bra levnadsvanor ger en bättre hälsa. De hinder som finns för personer med funktionsnedsättning inom nyckelområden som utbildning och arbetsmarknad behöver undanröjas. Det är en orimlig skillnad i upplevd hälsa, och den har inte förändrats sedan en mätning som genomfördes för åren Det är nästan hälften så vanligt att personer med funktionsnedsättning upplever att de har bra hälsa, 41 procent jämfört med 81 procent för övrig befolkning. Nedsatt psykiskt välbefinnande är dubbelt så vanligt hos personer med funktionsnedsättning än bland övriga, 28 procent jämfört med 14 procent. Dessutom är det mer än dubbelt så vanligt att personer med funktionsnedsättning har dålig tandhälsa jämfört med övrig befolkning. Det är mer än fem gånger så vanligt med svåra ryggsmärtor hos personer med funktionsnedsättning än bland övriga. Personer med funktionsnedsättning har svåra sömnbesvär fem gånger så ofta jämfört med övrig befolkning. Även barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra barn och unga. De har oftare ont i magen, ont i huvudet, svårt att sova och dålig aptit. 93 Dessutom känner sig barn och unga med funktionsnedsättning oftare ledsna, 20 procent jämfört med 9 procent av övriga barn och unga. 94 Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har hälsoproblem i större utsträckning än andra föräldrar. Särskilt är det kvinnorna som har en sämre hälsa. 95 Vissa grupper särskilt utsatta Uppföljningen visar att personer med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på de flesta områden som rör folkhälsan. Den visar även att det finns ytterligare grupper som, i kombination med funktionsnedsättningen, är särskilt utsatta. Kvinnor, äldre och personer födda utomlands har på de flesta områden ytterligare sämre folkhälsa än övriga. 91 av funktionshinderspolitiken , delrapportering av regeringsuppdrag 92 Statens folkhälsoinstitut (2008) Onödig ohälsa 93 Staten folkhälsoinstitut (2012) Hälsa och välfärd bland barn och unga med funktionsnedsättning 94 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om barns levnadsförhållanden 95 av funktionshinderspolitiken

5 Bland utrikesfödda personer med funktionsnedsättning är det betydligt vanligare att ha en stillasittande fritid, att röka, att skatta sin hälsa som dålig och att ha ett dåligt psykiskt välbefinnande. Kvinnor med funktionsnedsättning har oftare än män med funktionsnedsättning en dålig hälsa. Dessutom har kvinnorna mer sömnbesvär, mer svår värk och är oftare stressade. Bland äldre utmärker sig personer med funktionsnedsättning genom att de oftare har nedsatt psykiskt välbefinnande och en stillasittande fritid. De personer som har svår ängslan, oro eller ångest är den grupp som har sämst hälsa, lägst inkomst och den största stressen. 96 Många har ansträngd ekonomi Många personer med funktionsnedsättning har ansträngd ekonomi. Det kan bero på att de i högre grad än övrig befolkning är låginkomsttagare. 21 procent av personer med funktionsnedsättning har varit i ekonomisk kris jämfört med 13 procent bland övriga. 29 procent saknar kontantmarginal jämfört med 17 procent bland övrig befolkning. 97 Bland personer med funktionsnedsättning som har svår ängslan, oro och ångest saknar mer än hälften kontantmarginal och har varit i ekonomisk kris. 98 Personer med psykisk funktionsnedsättning är en mycket utsatt grupp i samhället. Uppföljning visar att dessa personers ekonomiska förhållanden konstant har försämrats under de senaste årtiondena. 99 Sämre förutsättningar försvårar goda levnadsvanor Motion och fysisk aktivitet är hälsofrämjande och medför både fysiska och psykiska fördelar. En stillasittande fritid ökar risken för ohälsa. 24 procent av personer med funktionsnedsättning har en stillasittande fritid jämfört med 10 procent bland övriga. 100 Nästan var fjärde person med funktionsnedsättning har inte motionerat alls på fritiden under det senaste året, att jämföra med var tionde person bland övriga. 101 Övervikt är lika vanligt bland personer med funktionsnedsättning som hos övriga. Fetma är dock ungefär dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. 96 Statens folkhälsoinstitut (2013) Särskild framtagning ur Nationella folkhälsoenkäten. 97 av funktionshinderspolitiken , delrapportering av regeringsuppdrag 98 Statens folkhälsoinstitut (2013) Nationella folkhälsoenkäten, särskild framtagning 99 Hjärnkoll (2013) Minuskontot 100 Folkhälsomyndigheten (2014) Uppdrag om delmål inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden 54

6 Att personer med funktionsnedsättning motionerar mindre kan förklaras med att många av de miljöer där motion utövas inte är fullt tillgängliga. 75 procent av kommunerna uppger att deras badanläggningar är tillgängliga och 79 procent att sporthallarna är det. För friluftsanläggningar uppger endast 29 procent av kommunerna att de är tillgängliga. 102 Svår stress är betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning och kvinnorna är precis som befolkningen i stort något mer stressade än män. Att röka dagligen är vanligare bland personer med funktionsnedsättning, 16 procent jämfört med 10 procent bland övriga. 103 Lågt socialt deltagande Att ha vänner och ett socialt sammanhang är en viktig faktor för att uppleva god hälsa och livskvalitet. Personer med funktionsnedsättning har ett lägre socialt deltagande jämfört med övrig befolkning, 35 procent jämfört med 17 procent. 104 Det är generellt sett mindre vanligt bland personer med funktionsnedsättning att umgås med andra. 21 procent saknar en nära vän, jämfört med 12 procent bland övriga. 105 Att öka delaktigheten där människor vanligtvis skaffar vänner som i skolan, idrottsföreningar eller på arbetsplatsen är ett viktigt förebyggande arbete. Det finns tydliga samband mellan psykisk ohälsa i form av svår ängslan, oro eller ångest och bristande sociala relationer och hälsa. Att stödja kontakter och fysisk aktivitet är sådant som kan minska risken för att människor utvecklar psykisk ohälsa. 106 I studien Barn äger beskriver många av barnen en fritid utan aktiviteter och utan kamrater. De har på grund av sin funktionsnedsättning svårt att delta i gruppaktiviteter och har inte samma möjlighet att hitta alternativa aktiviteter för en rimlig kostnad. 107 Jag blir sittandes mycket själv i min lägenhet eftersom det inte finns tillräckligt med bra personal under helgerna. Det bidrar till att jag känner mig ensam och nedstämd. Oftast får mina föräldrar hämta mig så jag får bo hos dem över helgerna när jag inte orkar vara ensam mer. Citat ur Rivkraft 102 Myndigheten för delaktighet (2014) Kolla läget kollalaget.mfd.se 103 av funktionshinderspolitiken , delrapportering av regeringsuppdrag 104 av funktionshinderspolitiken Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden Hjärnkoll (2013) Sociala relationer och ohälsa 107 Handisam (2014) Barn äger slutsater och förslag 55