Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet

Transkript

1 Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet

2 Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut ( ) om miljönämndens ansvar att planera och samordna kommunens folkhälsoarbete. Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun (KF ) reviderad (MN ) Det nationellt fastställda folkhälsomålet med dess elva målområden (Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan) Miljönämndens fullmäktigemål och nämndsmål GOD OCH JÄMLIK FOLKHÄLSA. Genom aktiv samverkan med samhällsaktörer främja en positiv och jämlik folkhälsoutveckling där bland annat barn och ungdomars perspektiv skall beaktas utifrån FN:s barnkonvention. Målgruppen för folkhälsoarbetet är kommunens invånare. I "Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun" är målsättningen att finna strategier för att i samverkan utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle med god livsmiljö i vilken jämlika förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i befolkningen främjas. Kommunala verksamheter ska utifrån kunskap om hälsans bestämningsfaktorer verka för: Stödjande miljöer och säkra och trygga uppväxtvillkor God fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun Hälsofrämjande levnadsvanor (ur Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun) Av miljönämnden antagna dokument att utgå från Välfärdsbeskrivning Lunds kommun ( ) Prioriterade åtgärder utifrån Välfärdsbeskrivning Lunds kommun ( ) Folkhälsorapport Lunds kommun ( ) Folkhälsorapport Lunds kommun 2005 Syftet med folkhälsorapporten är att bilda underlag för diskussion och planering vad gäller inriktning av det kommunövergripande folkhälsoarbetet under kortare och längre period. Rapporten visar att dödligheten i diabetes och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), främst bland äldre, är högre i Lund än i länet. Skadeincidensen i trafikmiljö är högre i Lund än i länet för de som är 65 år och äldre. Det är framförallt barn och äldre som råkar ut för olyckor. Skador på grund av olycksfall ökar. Lundabor i åldersgruppen år uppger i högre utsträckning, än lundaborna totalt, att de känner sig osäkra i bostadsområdet och att de har svagt emotionellt och praktiskt stöd. Personer som uppger att de lever under ekonomisk stress (här i betydelsen att ha haft svårighet att betala 2

3 räkningar under minst hälften av årets månader) uppger också i större utsträckning, än de som inte upplever ekonomisk stress, en rad ohälsoproblem. Sammanfattningsvis noteras att det är betydligt fler kvinnor än män som uppger att de upplever sin fysiska och psykiska hälsa som dålig, ohälsotalet är också högre för kvinnor. Andelen, både kvinnor och män, som upplever sin fysiska hälsa som dålig har ökat mellan 2000 och Mot denna bakgrund och utifrån vad som i övrigt framkommit i folkhälsorapporten föreslås följande viktiga områden uppmärksammas: Äldres hälsa Olyckor och skador Ekonomisk utsatthet och hälsa Barn och ungdomars situation ska särskilt beaktas inom olyckor och skador samt ekonomisk utsatthet och hälsa. Skillnader på grund av kön ska beaktas inom alla områden. Arbetet med föreslagna områden ska komplettera pågående folkhälsoarbete i kommunen under utöver tidigare uppdrag och prioriteringar. Arbetet ska ske i bred samverkan över verksamhetsgränser enligt Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun. Arbetet med dessa områden kopplar direkt till de av miljönämnden fastställda prioriterade åtgärder, utifrån Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004, för att uppnå högre välfärd för fler invånare i Lund. 3

4 Äldres hälsa I Statens Folkhälsoinstituts kunskapssammanställning Liv till åren fastslås att det i stor utsträckning går att påverka äldres psykiska och fysiska hälsa och förebygga sjukdom genom olika hälsofrämjande och förebyggande insatser. Grundläggande för god livskvalitet och hälsa är att bibehålla en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Vidare framgår i sammanställningen att fysik aktivitet, goda matvanor, sociala relationer och meningsfull sysselsättning är grunden för en god hälsa bland äldre. I Folkhälsorapport Lunds kommun 2005 framkommer att: Dödlighet i sjukdom ökar med stigande ålder. Lunds kommun ligger över länsgenomsnittet för dödlighet bland de som är 65 år och äldre när det gäller KOL och diabetes. Dödlighet, bland kvinnor 65 år och äldre, på grund av skador och förgiftning har ökat och är också högre än för länet. Skadeincidensen i trafikmiljö är högre i Lund än i länet för åldersgruppen 65 år och äldre. Skador på grund av olycka i bostadsmiljö ökar för åldersgruppen 75 år och äldre och är dubbelt så hög för kvinnor som för män. Kvinnor 75 år och äldre skadar sig i störst utsträckning på grund av olyckor, oftast fallolyckor, i bostadsmiljön. I trafikmiljön är det framför allt unga män mellan år och kvinnor mellan år som skadar sig. I Region Skånes befolkningsenkät 2004 uppger en större andel av lundaborna i åldersgruppen år att de känner sig osäkra i det egna bostadsområdet, har svagt emotionellt och praktiskt stöd samt ett lågt socialt deltagande jämfört med Lund totalt. Det är också en större andel med övervikt och fetma i åldersgruppen jämfört med kommungenomsnittet, en högre andel har även en låg fysisk aktivitet i denna åldersgrupp. För de kvinnor och män som är 65 år och äldre dominerar hjärtsjukdomar, både ischemiska* och icke ischemiska**, sjukdomar i hjärnans kärl samt speciellt för kvinnor, skador på höft och lår. I Sveriges kommuner och landstings rapport Öppna jämförelser 2007 redovisas siffror för kommunernas äldreomsorg. När det gäller fallskador ligger Lund bland de 25% av Sveriges kommuner med flest fallolyckor bland de som är 80 år och äldre (142 fallolyckor/1000 invånare 80 år och äldre, Rangordning 255. Bäst värde = 1, sämst värde = 290). Hälsosamt åldrande definieras i EU s projekt Healthy ageing som en process där möjligheterna till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. Slutsats: Satsa på att minska antalet olyckor bland äldre för att så många som möjligt skall kunna uppleva ett hälsosamt åldrande. Arbetet med att på olika sätt öka den sociala tryggheten och delaktigheten bland äldre måste få större fokus. Delaktighet och social trygghet ökar möjligheten att bibehålla en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå samt en god hälsa. * Med ischemisk hjärtsjukdom menas hjärtsjukdom orsakad av otillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln till exempel hjärtinfarkt och kärlkramp. ** Med icke ischemisk hjärtsjukdom menas hjärtsjukdom som orsakas av till exempel hjärtsvikt, infektion i hjärtats vävnader eller på grund av klaffel. 4

5 Olyckor och skador Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) i kraft. Den nya lagen utgår från det nationella målet att ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor utifrån lokala förhållanden ska uppnås i landet. I Statens Folkhälsoinstituts sammanställning över folkhälsopolitiken 2005 listas det skadeförebyggande arbetet som ett prioriterat område med specifik prioritet för bostads- och fritidsmiljö samt för gruppen äldre. Skador pga. olycksfall är den vanligaste dödsorsaken bland barn, ungdomar och yngre vuxna. Förutom det stora personliga lidande som det innebär för de drabbade och deras anhöriga, medför skadorna även stora kostnader för samhället. Generellt skadas fler män än kvinnor på grund av olyckor men om de olika miljöerna och åldersgrupperna jämförs syns en annan bild av skade- och olycksmönstret I Folkhälsorapport Lunds kommun 2005 framkommer att: I trafikmiljön är det framför allt unga män mellan år och kvinnor mellan år som skadar sig. Skadeincidensen i trafikmiljö är högre i Lund än i länet för åldersgruppen 65 år och äldre. Skador på grund av olycka i bostadsmiljö ökar för åldersgruppen 75 år och äldre och är dubbelt så hög för kvinnor som för män. Kvinnor 75 år och äldre skadar sig i störst utsträckning på grund av olyckor, oftast fallolyckor, i bostadsmiljön. Antal skadade på grund av olycksfall ökar i alla åldersgrupper men är generellt lägre än i länet. Största andelen olyckor totalt sett sker i bostadsmiljön. Kvinnor 75 år och äldre skadar sig i störst utsträckning på grund av olyckor, oftast fallolyckor, i bostadsmiljön. Barn och unga skadar sig på grund av olyckor i bostads-, skol- och idrottsmiljö. I trafikmiljön är det framför allt unga män mellan år och kvinnor mellan år som skadar sig. Alkoholrelaterade singelolyckor med motorfordon har ökat men är lägre än för länet. Slutsats: En enhetlig skade- och olycksfallsregistrering bör införas i kommunen. Möjlighet till snabb och överskådlig information kan leda till att risker och riskmiljöer lättare identifieras och kan åtgärdas. Ett riktat arbete mot olika målgrupper och miljöer där en ökad risk för olyckor registreras samt ett mer generellt skadepreventivt arbete på samhällsnivå bör gå hand i hand. Barn och ungdomars skaderisk och skademönster skall särskilt uppmärksammas bland annat med hjälp av skolhälsovården. 5

6 Ekonomisk utsatthet och hälsa Nationella befolkningsstudier visar på ett statistiskt samband mellan ansamling av materiella problem, som ekonomisk stress, och upplevd hälsa. De med materiella problem upplever i högre utsträckning, än de utan materiella problem, olika hälsoproblem och har i större utsträckning inte sökt tandläkare trots behov. Det är rimligt att anta att samma samband finns i Lunds kommun. I Folkhälsorapport Lunds kommun 2005 framkommer att: Av de som upplever ekonomisk stress är andelen som upplever sin fysiska och psykiska hälsa som dålig markant större än motsvarande för de som inte upplever ekonomisk stress. Det är en högre andel av de som är födda i annat land än Sverige och de som är arbetslösa som upplever ekonomisk stress. Med ekonomisk stress menas här att ha haft svårighet att betala räkningar under minst hälften av årets månader. Personer som uppger att de är arbetslösa anger i högre utsträckning, än de som inte är arbetslösa, sin fysiska och psykiska hälsa som dålig. De uppger också i högre utsträckning övervikt, låg fysisk aktivitet, daglig rökning, riskkonsumtion av alkohol (framför allt män) och besvär med karies (framför allt kvinnor). Personer som inte är födda i Sverige anger i högre utsträckning än de som är födda i Sverige att de upplever sin hälsa som dålig, framför allt den psykiska hälsan. Detsamma gäller för övervikt, låg fysisk aktivitet, daglig rökning (framför allt män), besvär med karies och stress i vardagen (framför allt kvinnor). Nedanstående citat hämtade ur "Den nya folkhälsopolitiken Nationella mål för folkhälsan" av Gunnar Ågren, Statens folkhälsoinstitut Fattigdom och brist på resurser kan leda till otrygghet och en form av ekonomisk stress.. En viktig fråga är i vilken grad inkomstklyftornas storlek också påverkar det genomsnittliga hälsotillståndet. Mycket talar för att samhällen med små inkomstskillnader är hälsosammare att leva i än samhällen med stora sociala klyftor, som också kan bidra till ökad kriminalitet och ökad rädsla hos människor för att bli utsatta för brott. I folkhälsopropositionen betonas dels att en hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för välfärdspolitiken, dels att inkomstklyftor i sig kan vara en riskfaktor för ohälsa. Den sociala trygghetens stora betydelse för att förebygga ekonomisk stress framhålls och ses som särskilt viktig när det gäller att motverka psykisk ohälsa. När det gäller trygghetssystemet framförs särskilt stödet till barnfamiljerna, till de äldre, sjukförsäkringen och bostadspolitiken som viktiga. 6

7 Slutsats: Kunskapsspridning om sambandet ekonomisk stress och hälsa bör genomföras. Ekonomisk utsatthet måste förebyggas och kombineras med ett generellt arbete på samhällsnivå med stödjande miljöer och strukturer för att minska den ekonomiska utsatthetens hälsokonsekvenser. Konsekvenserna för barn och ungdomar skall särskilt beaktas. I enlighet med miljönämndens beslut , satsa på extra stöd till barn i Lunds kommun som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Det kan bland annat innebära att olika fritids-, idrotts- och kulturella aktiviteter görs lättillgängliga såväl geografiskt som ekonomiskt 7