Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Transkript

1 Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro av sjukdom eller svaghet. Med folkhälsa menas den sammantagna hälsan i en befolkning och inbegriper allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer samt yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Eftersom förhållanden som angår människors hälsa påverkas på kommunal nivå har Sjöbo kommun en viktig roll i att arbeta förebyggande med att stärka folkhälsan. Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. En hälsosam befolkning ökar viljan att bo kvar på orten samtidigt som den ekonomiska tillväxten påverkas positivt. En god folkhälsa kännetecknas av god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och en jämlik hälsa. En hållbar samhällsutveckling har sin grund utifrån tre hållbarhetsperspektiv vilka förutsätter- och interagerar med varandra. De tre perspektiven på hållbarhet är: Social, handlar om värden som demokrati, rättvisa, livsvillkor och levnadsvanor. Ekonomisk, handlar om hushållning med mänskliga och materiella resurser, samt villkor för tillväxt och välfärd. Ekologisk, handlar om att miljön ska skyddas och att det naturliga kretsloppet värnas. De tre perspektiven ska ses som en helhet där alla behövs och där ingen del är mer betydelsefull än den andra. Det är människans förmåga och vilja att produktivt bidra som är den viktigaste resursen för ett samhälles utveckling och välstånd. Folkhälsa kopplas ofta samman med det sociala hållbarhetsperspektivet. Detta kopplas till ett samhälle som tar tillvara på grundläggande mänskliga rättigheter med en jämlik fördelning av hälsa och välfärd. Sjöbo kommun ser av dessa anledningar folkhälsoarbetet som politiskt angeläget där folkhälsoarbetet präglas av ett långsiktigt perspektiv i tvärsektoriell samverkan. Detta för att vara en kommun där människor trivs, är friska och har goda möjligheter att utvecklas positivt. Sjöbo kommun vill även arbeta aktivt för att integrera barnkonventionen med utgångspunkt från barnets bästa, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter, i det dagliga arbetet. 1

2 Folkhälsoplanens syfte Folkhälsoplanen utgör en plattform för Sjöbo kommuns arbete i att nå en god jämlik hälsa. Den anger inriktning och förhållningssätt samt är vägledande för styrning och ledning avseende Sjöbo kommuns lokala folkhälsoarbete. Genom att med folkhälsoplanen arbeta kommunövergripande skapas en plattform för utveckling, samverkan, kunskapsöverföring och beslutsunderlag för både de kommunala verksamhetsområdena och för övriga samhällsaktörer. Folkhälsoplanen är ett levande dokument utifrån den lärprocess som ett tvärsektoriellt arbete innebär. Det bör därför under arbetets gång finnas mottaglighet för revidering utifrån ny kunskap och nya erfarenheter. Folkhälsoplanens utgångspunkt och målsättning Som grund för folkhälsoplanen ligger det nationella övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och de elva nationella målområdena. Målområdena omfattar allt från goda levnadsvillkor till livsmiljöer och levnadsvanor. Befintlig statistik, indikatorer och nyckeltal påvisar att det finns en del områden, utifrån hälsans ojämna fördelning, som är särskilt viktiga att fokusera på i Sjöbo kommun. Folkhälsoarbetet i Sjöbo kommun ska baseras på evidensbaserad vetenskaplig fakta och/eller beprövad erfarenhet. Nationella Folkhälsomål I april 2003 antog Sveriges riksdag elva folkhälsomål med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De elva målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga, de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. De elva nationella folkhälsomålen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Levnadsvanor är de beteenden som i vardagliga aktiviteter har stor påverkan på befolkningens hälsoutveckling. Vid förebyggande folkhälsoarbete fokuseras det vanligen på levnadsvanor kopplat till mat, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, sömn, sexualitet. Levnadsvanor samspelar med social bakgrund, livsvillkor, levnadsförhållanden och andra bestämningsfaktorer. Livsvillkor är de förutsättningar som ges för en god hälsa och innefattas exempelvis av utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård samt möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället. 2

3 Bestämningsfaktorernas utveckling mäts via olika indikatorer. Folkhälsoarbete handlar ytterst om att försöka förändra dessa faktorer på ett sätt som är bra för folkhälsan. De är till för att hjälpa oss förstå bredden på de insatser som behövs. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir tillgängliga för politiska beslut och kan påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. I Svanström och Haglund modell Hälsans bestämningsfaktorer visas att hälsans påverkansfaktorer finns inom många verksamhetsområden. Hälsans bestämningsfaktorer efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet Folkhälsan i Sverige Medellivslängden i Sverige har varit stigande under mer än ett sekel. År 2014 var medellivslängden 84,1 år för kvinnor och 80,4 år för män. 1 Folkhälsan i Sverige är generellt god och fortsätter att utvecklas positivt, men; allt fler unga, särskilt kvinnor, HBTQ-personer och personer med funktionsnedsättning mår dåligt i dagens samhälle, och det finns socioekonomiska skillnader när det gäller hälsoutvecklingen. De regionala målen i Skåne Region Skåne har utifrån nationella folkhälsopolitiska mål, WHOs Health och den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 utgått från följande inriktningsmål: En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar En mer jämlik och socialt hållbar samhällsutveckling En bra start i livet för barn och unga ur ett livsförloppsperspektiv 1 3

4 Med utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030 vill Region Skåne arbeta koncernövergripande med syfte att stärka den sociala hållbarheten i Skåne och minska ojämlikhet i hälsa. Detta genom att skapa en effektiv plattform för det framtida folkhälsoarbetet. Region Skåne ska stödja beslutsfattare och samverkanspartners genom kunskapsutveckling, kunskapssamverkan och kunskapsspridning i ett gemensamt arbete för en god hälsa och livskvalitet på lika villkor i Skåne. Som en del av Det öppna Skåne 2030 har handlingsplanen Region Skånes folkhälsoarbete Ett socialt hållbart Skåne 2030 tagits fram. Folkhälsoarbetet i Sjöbo kommun Folkhälsoarbete i Sjöbo kommun bedrivs genom systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa. Målsättningen är ett effektivt folkhälsoarbete där bästa möjliga resultat uppnås genom att rätt saker, görs på rätt sätt och med rätt struktur utifrån en god omvärldsbevakning. För att nå framgång i folkhälsoarbetet förutsätts agerande över alla samhällssektorer och politiska områden. Organisation för folkhälsoarbete i Sjöbo kommun Det övergripande och samordnande ansvaret för folkhälsoarbetet ligger hos kommunstyrelsen, men ska i möjligaste mån delegeras till kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet. 2 Övriga nämnder och de kommunala bolagen är medansvariga för folkhälsoarbetet, eftersom verksamheten är beroende av dessas medverkan och engagemang. För att nå ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätts att folkhälsoaspekterna integreras i de verksamheter som bedrivs i kommunen och att detta sker i samverkan med övriga samhällsaktörer vilka vars insatser påverkar folkhälsoutvecklingen. Inom kommunen har folkhälsosamordnaren en stödjande och samordnande funktion i folkhälsofrågor och ska ses som ett stöd för verksamheterna i deras arbete. Detta görs bland annat genom omvärldsbevakningar för att nationellt, regionalt och lokalt följa utvecklingen inom folkhälsoområdet. Med underlag från respektive förvaltning, bolag eller övrig samhällsaktör ansvarar folkhälsosamordnaren för rapporteringen inom området. En arbetsgrupp för folkhälsofrågor med representanter för kommunens olika verksamheter inklusive bolagen bildas med övergripande syfte att genom samsyn kartlägga, implementera och utveckla folkhälsofrågor både inom respektive verksamhetsområde och till övriga samhällsaktörer. Folkhälsosamordnaren är sammankallande i arbetsgruppen och respektive förvaltning och bolag utser sina representanter. Arbetsgruppen träffas fyra gånger per år. Arbetsgruppen för folkhälsofrågor ska även vara rådgivande till kultur- tillväxt- och fritidsutskottet, som beslutar, gällande fördelningen av de inom området strategiskt avsatta projektmedlen. Nämnderna kan, enskilt eller i samverkan med andra samhällsaktörer, ansöka om dessa medel för verksamhetsöverskridande arbete, i syfte att stärka folkhälsan. Folkhälsorådet är en ett samverkansforum mellan arbetsgruppen för folkhälsofrågor och övriga aktörer i samhället och har en viktig roll i att arbeta förebyggande för att stärka folkhälsan i Sjöbo kommun. Exempel på övriga aktörer är Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne, polismyndighet, 2 KF 53/2015 4

5 intresseorganisationer och större samhällsaktörer med folkhälsoarbetet i sin grundläggande verksamhet. Folkhälsorådet har en samverkande och rådgivande funktion med målsättning att genom kunskapsutbyte och spetskompetens skapa en bred helhetssyn kring folkhälsofrågor i Sjöbo kommun. Ansvaret att implementera folkhälsoplanen vilar på varje förvaltnings och bolags verksamhet i Sjöbo kommun. Varje förvaltning och bolag ska i sin verksamhetsplan redovisa på vilket sätt de avser att arbeta mot de nationella folkhälsomålen. Eftersom alla inte är direkt berörda av samtliga mål ska varje förvaltning och bolag utifrån sin verksamhet, i dialog med folkhälsosamordnaren, ta fram mätbara och långsiktiga delmål för att uppnå folkhälsoplanens inriktning. Varje förvaltning och bolag har även i uppgift att i sin verksamhetsberättelse redogöra för det gångna årets resultat kopplat till förvaltningens uppsatta delmål. Policy för att stärka barns rättigheter och möjligheter I Sjöbo kommun finns en lokal policy för att stärka barns rättigheter och möjligheter vilken blev antagen av kommunfullmäktige den 16 december Barnets rättigheter med utgångspunkt från barnkonventionen är en prioriterad fråga inom folkhälsoarbetet. Kunskapsöverföring, implementeringsmetoder och uppföljning av barnrättsfrågor ska vara en stående punkt på dagordningen i såväl arbetsgruppen för folkhälsofrågor som folkhälsoråd. Målsättning med arbetet och policyn är att: - Förverkliga principerna i strategin och kraven i FN:s konvention om barnets rättigheter i alla kommunens verksamheter och politiska beslut på ett likvärdigt sätt. - Höja statusen för arbetet med barns inflytande. Att barns inflytande och delaktighet ska förstärkas och tillvaratas i frågor som berör dem. - Vara med och skapa ett samhälle där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har möjligheter och känner framtidstro. 3 KF 118/2015 5