HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige"

Transkript

1 HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Antagen av kommunfullmäktige

2 En folkhälsopolicy Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö Högskola, Turning Torso, Malmö Arena, Västra Hamnen, Nya Hamnen och Citytunneln är sju exempel på den förändringstakt och beslutsamhet som finns i Malmö. Dessa byggnader och de nya sammanhang som de skapat fanns inte för 10 år sedan. Framtiden går att påverka och det är Malmös utveckling från en industristad till en kunskapsstad och förmåga till ekologisk omställning ett bevis på. Politiska beslut påverkar hur Malmö utvecklas, både hur staden växer fysiskt och vilka förutsättningar man har som malmöbo att leva ett gott liv. I dag bor det närmare personer i Malmö och en stor andel av befolkningen är ung. Det är inte alla som är med på den framtidsresa som Malmö gör. Det finns malmöbor som saknar viktiga förutsättningar för hälsa som utbildning, arbete, boende, ekonomi och sociala sammanhang. Malmös folkhälsopolicy sätter fokus just på de strukturella förutsättningarna för hälsa och utmaningen att nå det övergripande nationella folkhälso målet: Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Med den beslutsamhet som finns i Malmö med bland annat uppkomsten av sju nya landmärken för Malmö och den ekologiska omställningen, finns det kapacitet för att förbättra livsvillkoren för alla malmöbor, mot visionen Hela Malmö. Stadens arbete behöver nu inriktas mot en ur alla aspekter hållbar stad. Miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet behöver integreras för att ömsesidigt stärka varandra. Det innebär att sätta fokus på den sociala hållbarhetsdimensionen så att Malmö kan fortsätta att växa till en hållbar stad. Policyn ska vara vägledande för det arbetet. Välfärdsredovisningen visar att nivån på hälsan generellt har förbättrats. Däremot har fördelningen av den goda hälsan inte förbättrats utan tvärt om försämrats. Förutsättningar för hälsa går att påverka eftersom den har sin grund i förhållanden som människors växer upp i, lever och åldras i och i de system som vi använder för att hantera sjukdomar. 2

3 Investera i folkhälsa Folkhälsa är ett uttryck för en befolknings hälsotillstånd och omfattar både nivå och fördelning av hälsa. Folk hälsoarbetet är ett långsiktigt arbete som syftar till att skapa förutsättningar för livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Utgångspunkten för Malmö stads folkhälsoarbete är det övergripande folkhälsomålet skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor och de elva prioriterade målområden som riksdagen fastställt. 1 Delaktighet och inflytande 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 10 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Läs mer på sidan 7. Malmö stads folkhälsoarbete De elva målområdena omfattar både livsvillkor och livsstilsfrågor. Det finns i dagsläget ett 40-tal måldokument (strategier, policys, handlingsplaner) i Malmö stad, förutom den årliga budgeten, där det preciseras mål och åtgärder som berör målområdena. Ansvariga för att genomföra insatser och följa upp arbetet ligger på många olika verksamheter inom kommunen. Det behövs inte fler måldokument, men delvis andra mål, aktiviteter och annan uppföljning för att ta sig an Malmös utmaningar. Eftersom folkhälsoläget i Malmö gällande fördelning av hälsa inte förbättras behövs en fokusering på detta i befintliga måldokument och kommande folkhälsoarbete. Kontinuerligt ska uppföljning göras av befintliga måldokument som finns antagna av kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige som berör de elva nationella folkhälsomålområdena. Årligen sammanställs en välfärdsredovisning med ett 40-tal indikatorer som beskriver folkhälso- och välfärds utvecklingen. Utifrån denna görs analyser som resulterar i förslag på utvecklingsområden. Dessa förslag beaktas i planeringsarbete där budgetprocessen är en viktig del. Varje år Bokslut/Årsredovisning Välfärdsredovisning Analys av folkhälsooch välfärdsläget och förlag till prioriteringar av mål/områden Budgetberedning Prioriterade områden Budgetbeslut i kommunstyrelsen Budgetbeslut i kommunfullmäktige Ramar och mål till nämnderna Vart annat år Kartläggning och uppföljning av kommunens olika styrdokument (strategier, policys, planer) som berör de elva nationella folkhälsomålområdena. Föreslå eventuella förändringar. Process över Malmös folkhälsoarbete 3

4 Vision Hela Malmö Visionen är att alla malmöbor har samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Att ha god hälsa är centralt i människors liv. Ju fler malmöbor som mår bra och är friska och ju mer jämlikt fördelad välfärden är desto bättre och mer långsiktig tillväxt och välmående kommun. En positiv utveckling av folkhälsan i Malmö är en förutsättning för en långsiktigt hållbar stad. Syfte Policyn anger inriktning, värdegrund och förhållningssätt till folkhälsoarbetet och ska vara vägledande för styrning och genomförande av aktiviteter som främjar förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Värdegrund Policyns värdegrund vilar på FNs deklaration om mänskliga rättigheter tillsammans med det nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I värdegrunden ryms också begreppet empowerment eller egenmakt. Grunden är att främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjligheter att ta hand om den egna hälsan. Avgränsning Policyn omfattar det handlingsutrymme som Malmö stad har för att åstadkomma bättre folkhälsa för malmöborna. I flera avseenden är det andra aktörer än Malmö stad som kan påverka folkhälsoutvecklingen och beslut fattas på en annan nivå än på den kommunala. Det handlar till exempel om nationella arbetsmarknadspolitiska åtgärder, trygghetssystem, sjukvård etc. Folkhälsopolicyn kan vara vägledande även för samverkan med andra aktörer. 4

5 Sex principer för folkhälsoarbetet i Malmö stad För att förverkliga visionen om Hela Malmö förutsätts agerande på flera nivåer. 1 Systematiskt folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet är en del av samhällsplaneringen och ska i möjligaste mån vara en del i ordinarie arbete. I det systematiska arbetet ingår välfärdsredovisning, analys och förslag till prioriterade områden/ mål i budgetberedningsarbetet, samt kontinuerlig uppföljning av alla kommunens måldokument som berör de elva nationella folkhälsomålområdena. Om utvecklingen kring ett folkhälsoområde går åt fel håll ska det fångas upp. 4 Kvalitet och innovation Malmö stad är en lärande organisation. Organisationen behöver kontinuerligt uppdatering av ny kunskap om främjande och förebyggande metoder. I Malmö stad ska vi i möjligaste mån använda kostnads effektiva och evidensbaserade metoder, men också finna nya innovativa sätt för att påverka hälsoutvecklingen. Samverkan och gränsöverskridande ledarskap kan generera kreativa och innovativa lösningar på folkhälsans utmaningar. 2 3 Bättre analyser varför ser det ut som det gör? Vi behöver nödvändigtvis inte mer kunskap om hälsoläget, men däremot kunskap om varför det ser ut som det gör och vilka konsekvenser det får både gällande hälsoutfall och ekonomiska konsekvenser. Det handlar om att mäta och förstå problemet med jämlikhet i hälsa och bedöma effekterna av olika åtgärder. Analyserna genererar förslag till prioriteringar och åtgärder. Prioritera Folkhälsoarbetet är allas ansvar och allas uppgift. När alla politikområden och verksamheter i Malmö stad konsekvent arbetar för att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor kommer det att få effekt. Det innebär en fokusering på den sociala dimensionen av hållbar utveckling. 5 6 Samverkan och gränsöverskridande ledarskap För att åstadkomma en förändring förutsätts agerande över alla samhällssektorer och alla politikområden. Detta är hela Malmös utmaning och det kommer att krävas samverkan och gränsöverskridande ledarskap mellan förvaltningarna, men också mellan Malmö stad och andra aktörer, både andra samhällsaktörer och aktörer så som förenings-, och näringsliv. Kompetensutveckling För att kunna veta vilka vinster man kan göra med bra förebyggande och hälsofrämjande arbete och prioritera folkhälsoarbete behövs kontinuerlig kompetensutveckling. Det handlar om att stärka kompetensen inom och mellan förvaltningar, verksamheter och bland politiker om i vilken utsträckning beslut och olika åtgärder påverkar folkhälsan. 5

6 Organisation Allas ansvar och engagemang Alla förvaltningar och i stort sett alla Malmö stads verksamheter påverkar malmöbornas livsvillkor och förutsättningar för hälsa direkt eller indirekt, på individnivå och/eller på strukturell nivå. Alla de anställda som varje dag möter medborgarna kan bidra till förändring. Det är i dessa möten med förskolebarn, skolelever, föräldrar, försörjningsstödstagare, arbetssökande, funktionshindrade, äldre, boende, trafikanter, parkbesökare, föreningsaktiva, kollegor med flera som vi har möjlighet att göra skillnad. Det är i dessa möten som engagemang, tilltro, respekt, förväntan, krav och intresse kan bidra till förändringsarbetet. Därför är utgångspunkten för folkhälsoarbetet den befintliga organisationen och inställningen att kommunen är en lärande organisation där folkhälsofrågorna är en del av ordinarie verksamhet och utvecklingsarbete. Ansvaret att implementera policyn vilar på alla verksam heter inom Malmö stad. Det finns några huvudaktörer som har som uppgift att säkerställa intentionerna med policyn. Folkhälsorådet Sedan januari 2009 finns det ett folkhälsoråd som utgör den politiska ledningen av folkhälsoarbetet. Rådet är kommunstyrelsens beredande organ och har till uppgift att leda arbetet genom att bland annat följa utvecklingen, sätta mål, prioritera områden och följa utfallet av insatser. Stadskontoret Stadskontoret ansvarar för att bereda ärenden till folkhälsorådet som till exempel att årligen sammanställa välfärdsredovisningen. Det är också stadskontorets uppdrag att koordinera, utvärdera och stödja utvecklingen av folkhälsopolicyn. Kommission När det gäller insatser för ojämlikhet i hälsa och att minska gapet mellan de som har goda förutsättningar för hälsa och de som inte har det krävs ett omfattande förändringsarbete som innebär nya synsätt och arbetsmetoder. Därför tillsätts en kommission. Denna kommissions uppdrag är att gränsöverskridande analysera konsekvenser och kostnader av ojämlikhet i hälsa för Malmö, samt föreslå strategier för att explicit minska ojämlikhet i hälsa. Kommissionen arbetar under en begränsad tid och resultatet av arbetet kan innebära att folkhälsopolicyn och även andra styrdokument kan komma att revideras. Andra viktiga aktörer Ingen enskild aktör kan ensam tackla folkhälsans utmaningar. Malmö stad är beroende av sin omgivning. Mycket viktiga aktörer för både hälso främjande arbete och förebyggande insatser är alla de föreningar, ideella verksamheter och samhällsentre prenörer som finns i Malmö. Närings livet spelar en avgör ande roll liksom hälso och sjukvården, regionala och nationella aktörer. 6

7 De 11 nationella folkhälsomålområdena 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är grundläggande för folkhälsan. Det finns ett tydligt samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framförallt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor som metoder för föräldrastöd och insatser i förskola och skola. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. 4 Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. 5 Miljöer och produkter Målområdet miljöer och produkter är brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Området har delats upp i ett antal delområden; sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) och säkra miljöer och produkter (skadeperspektivet). 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. 7 Skydd mot smittspridning Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En trygg och säker sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. 9 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. 10 Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. De övergripande nationella målen för samhällets insatser inom dessa områden är; minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning och minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 7

8 Ordförklaringar Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsa. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan ska vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Evidensbaserade metoder Den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter. Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. De tre dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk utveckling är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är när alla tre dimensioner tillmäts lika stort värde. Den sociala dimensionen sätter människors behov och välbefinnande i centrum. Samhällets värdegrund är demokratisk. Hälsa, delaktighet, rättvis fördelning av makt och trygghet är centrala begrepp. En utveckling utifrån social hållbarhet strävar efter ett samhälle där alla människor, oavsett kön, ålder, socioekonomisk, etnisk eller kulturell tillhörighet har samma möjlighet att ta del av och vara delaktig i samhället. Jämlik, jämlikhet Att alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldig heter inom alla väsentliga områden i livet. Levnadsvanor Motions- och matvanor, alkohol-, sex och tobaksvanor etc. Livsvillkor Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Exempel är utbildning, ekonomi, anknytning till arbetsmarknaden och sociala nätverk. Lärande organisation Kännetecknas av ett ständigt lärande för alla, med en hög grad av ansvar och initiativtagande och att det är lätt att ta till sig, utveckla och föra vidare kunskap samt en förmåga att förändra sig och tillämpa kunskaper och insikter. Man söker inom den lärande organisationen ständigt efter nya eller bättre arbetsformer, metoder, rutiner och strategier. Bild: Colourbox Tryck: CA Andersson AB, Malmö Form: Sven Eighteen Stadskontoret tel

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Kommunstyrelsen 1 (6) STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet Beslutad när 2017-11-23 275 Beslutad av Diarienummer Ersätter Gäller för Kommunfullmäktige KSKF/2015:579 Handlingsplan för

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val. Hälsoplan 2012-2014 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun

Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se PLAN 1(12) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Beslutsinstans

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Ängelholms Folkhälsoplan

Ängelholms Folkhälsoplan Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 DEL 1 - INLEDNING Hållbar utveckling myntades av Lester Brown i början av 1980talet och nådde den internationella arenan genom Brundtlandrapporten i FN 1987. Brundtlandkommissionens

Läs mer

Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram Styrdokument, program Folkhälsosamordnare 2018-01-16 Helene Hagberg 08-59097173 Dnr Helene.Hagberg@upplandsvasby.se KS/2017:392 Folkhälsoprogram 2018-2020 Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Ängelholms folkhälsoplan

Ängelholms folkhälsoplan Ängelholms folkhälsoplan 2014 2019 Senaste Rev. 2013-12-16 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet

Läs mer

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga

Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga Tjänsteskrivelse 2014-04-02 Handläggare: Cecilia Ljung FHN 2014.0021 Folkhälsonämnden Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga Sammanfattning Under 2014 kommer folkhälsonämndens

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Bakgrund till uppdraget Uppdrag folkhälsoberedningen 140307 Regional utvecklingsstrategi Det öppna

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2016-2018 Töreboda kommun 2017-01-12 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer