Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val.

Transkript

1 Hälsoplan

2

3 Bakgrund och organisation 1996 bildades ett folkhälsoråd i Eda kommun. I sin nuvarande form har det funnits sedan 1999 och fungerar även som trygghetsråd. Folkhälsorådet består av sju förtroendevalda och fem tjänstemän från kommunens Bildningsutskott, Vårdutskott samt Samhällsutskott. Övriga deltagare är Eda vårdcentral - Landstinget i Värmland, Friskvården i Värmland/ Eda samt Närpolisen. Folkhälsorådet är organisatoriskt sorterat under Kommunstyrelsen och sammanträder minst 4 gånger per år eller oftare om någon särskild fråga kräver detta Utvärdering och uppföljning Eda kommun antog 2003 en hälsoplan utifrån prioriterade områden som ska tjäna som vägledning för samtliga utskotts arbete och 2012 har Folkhälsorådet reviderat hälsoplanen som kommer att gälla till och med Utskottens prioriterade folkhälsomål och konkreta åtgärder redovisas årligen i verksamhetsberättelse gällande respektive utskott. Utvärdering/uppföljning av hälsoplanen skall ske vart fjärde år utifrån en utförlig kartläggning. I samband med detta görs också en återkoppling och redovisning till kommunstyrelsen. Syfte Folkhälsorådet ska vara ett tvärsektoriellt forum där olika aktörer i kommunen samverkar för att förbättra folkhälsan i kommunen. Rådet ska utveckla, samordna och stödja folkhälsoarbetet i kommunen i dialog med offentliga, privata och frivilliga aktörer. Medlemmarna i Folkhälsorådet ska bidra med sina erfarenheter och kunskaper, utifrån de områden man är verksam inom samt ha mandat att förankra folkhälsoarbetet i sina egna verksamheter. Mål Målet för rådets arbete är att främja hälsa och att förebygga ohälsa så att alla människor i Eda kommun ska ha möjlighet att göra hälsosamma val. 3

4 Uppgifter En av Folkhälsorådets uppgifter är att utifrån tillgängliga data och statistik kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen och utifrån de kartlagda behoven föreslå och ta initiativ till satsningar som främjar folkhälsan i Eda kommun. Ytterligare uppgift är att följa upp Hälsoplanen med prioriterande områden som utgår från de elva nationella folkhälsomålen men som bygger på befintliga folkhälsofakta och lokala förutsättningar. I arbetet med vilka mål som ska prioriteras har Kommunstyrelsens utskott föreslagit vilka målområden de anser som viktiga utifrån sin verksamhet. Aktiviteterna som föreslås utifrån prioriterade mål ska följas upp och utvärderas i den årliga verksamhetsberättelsen. Folkhälsorådet ska ha kunskap om pågående folkhälsoarbete i kommunen och även fungera som kunskapsspridare inom folkhälsa ex genom att arrangera föreläsningar, Rådslag och verka för att konsekvenserna för folkhälsan belyses i såväl planering som beslutsprocess inom samtliga utskott. Folkhälsorådet är remissinstans vid fysisk planering i kommunen. Vad är folkhälsa? Det är ett uttryck för en befolknings hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Man kan säga att hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället. Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Figuren här nedan illustrerar olika faktorer som på ett eller annat sätt påverkar vår hälsa. 4

5 Vårt biologiska arv och sociala miljö påverkar naturligtvis vår hälsa men också våra val som exempelvis matvanor, motion, rökning och alkoholvanor. Den tredje nivån visar på faktorer som ofta bestäms av politiska beslut, på många områden på lokal nivå. Den fjärde nivån illustrerar den globala nivån. Kommunen har därmed ansvar för många frågor av avgörande betydelse för folkhälsan. Barn och äldreomsorg, skola och socialtjänst har grundläggande uppgifter för den sociala tryggheten. Bostadsområden, fysisk planering, översiktsplanering, hälsoskydd, kultur och fritid är andra exempel på kommunala ansvarsområden av betydelse för folkhälsan. Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för positiv samhällsutveckling. En god hälsa kännetecknas av en god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och jämlik hälsa i befolkningen. Kommuninnevånarnas hälsa är ett angeläget politiskt mål. Källor och kunskapsunderlag för folkhälsostatistik Kommunala basfakta (Folkhälsoinstitutet) Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008 (Landstinget i Värmland) Värmlänningarnas liv och hälsa 2010 (Landstinget i Värmland) Ung i Värmland (C Hagqvist, Karlstads universitet) Aktuell Folkhälsorapport (Socialstyrelsen) Öppna jämförelser 2009 (Folkhälsoinstitutet) Rådslag Syftet med ett Rådslag är att främja folkhälsodiskussionen i kommunen, lyfta fram nya satsningar och goda exempel samt inspirera till utveckling. Rådslagets synpunkter ger Folkhälsorådet kunskap kring pågående eller genomförda folkhälsoinsatser i kommunen och rådet kan därmed lättare identifiera inom vilka områden behoven finns. 5

6 Måldokument Folkhälsoarbetet vilar på följande styrdokument. Nationellt För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen har riksdagen fattat beslut om nationella folkhälsomål där elva områden prioriterats. Regionalt Nya Perspektiv är ett utvecklingsarbete för Värmlands kommuner och Landstinget i Värmland. Nya Perspektiv fokuserar på fyra utmaningar; den sårbara familjen, riskbruk och riskbeteende, psykisk ohälsa och äldres hälsa. Lokalt Eda kommuns strategiska plan med vision, övergripande mål och kännetecken har antagits av kommunfullmäktige. De övergripande målen är bra boendemöjligheter, goda kommunikationer, utvecklat näringsliv, berikande upplevelser, offentlig service och livslångt lärande. 6

7 De nationella folkhälsomålen Riksdagen har beslutat om nationella folkhälsomål. Målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Efter kartläggning och diskussion i utskotten samt i Folkhälsorådet, har följande områden prioriterats: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel 7

8 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vision: Alla invånare i Eda kommun känner delaktighet i samhällslivet och har inflytande över sin livssituation. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Delmål: 1. Ökad medborgardialog 2. Ökat barn- och ungdomsinflytande Aktiviteter: Ansvariga: 1 a. Översiktsplanering, Samhällsbyggnadsutskott detaljplanering och samråd kring planer 1 b. Utvecklingsberedningen Kommunfullmäktige 2 a. Skolråd, elevråd och Bildningsutskott utvecklingssamtal 2 b. Utveckla ett fungerande Bildningsutskott ungdomsråd 8

9 Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Vision: Alla barn och ungdomar i Eda kommun är trygga och lever under goda uppväxtvillkor. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Delmål: 1. Utveckla föräldrastöd 2. Helhetssyn kring barn och föräldrar 3. Föreningsstöd Aktiviteter: Ansvariga: 1 a. inrätta en familjecentral Bildningsutskott och vårdutskott b. utveckla föräldrastöd inom: - familjecentral Bildningsutskott och vårdutskott - barnomsorg Bildningsutskott - skola Bildningsutskott 2 a. Familjecentral Bildningsutskott och vårdutskott b. Barnhälsoteam Bildningsutskottet/vårdutskott/LIV c. Stödgruppsverksamhet Vårdutskott 3. Föreningsstöd Bildningsutskott 9

10 Målområde 5 Miljöer och produkter. Vision: Eda kommun kännetecknas av sunda och säkra miljöer som bidrar till god hälsa. Målområdet Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Delmål: 1. God inomhus- och utomhusmiljö i förskola och skola 2. Fler gång- och cykelvägar 3. Tillgängliga friluftsområden Aktiviteter: Ansvariga: 1 a. Projekt med syfte att säkra Samhällsbyggnadsutskott en god inomhusmiljö inom skola och förskola. 1 b. Inventera skolgårdar och lekplatser Bildningsutskott Samhällsuskott 2. Inventera och utöka antal gångoch cykelvägar Samhällsutskott 3. Inventering och marknadsföring Samhällsutskott och bildningsav kommunens friluftsområden utskott 10

11 Målområde 9 Fysisk aktivitet. Vision: Eda kommuns invånare är medvetna om livsstilens betydelse för den egna hälsan och har möjlighet till daglig fysisk aktivitet utifrån sina egna förutsättningar. De livsstilsrelaterade sjukdomstillstånden ökar i hela Sverige. Dåliga matvanor och fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för bl a hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och högt blodtryck. Den medicinska vetenskapen är idag överens om att fysisk aktivitet är en av våra starkaste friskfaktorer för hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Eda kommun har deltagit i enkätundersökningen Liv&Hälsa år 2000, 2004 och Där har man tittat på livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. Statistiken visar att Eda kommuns innevånare tycker att deras allmänna hälsotillstånd är bra och de har ganska optimistisk framtidstro. Andel invånare med låg fysisk aktivitetsnivå har minskat men är fortfarande högre i Eda jämfört med länet. Övervikten har ökat både bland kvinnor och män och andel personer som röker ligger över länssnittet. Nedsatt psykiskt välbefinnande hos yngre personer (18-34 år) är fortsatt högt, främst bland kvinnor. Delmål: 1. Öka den fysiska aktiviteten hos den vuxna befolkningen. 2. Öka den fysiska aktiviteten hos barn och unga. Aktiviteter: Ansvariga: 1 a Öka medvetenhet kring Kommunstyrelsen, LIV och FiV fysisk aktivitet och dess betydelse för vårt hälsa 1 b. Tillgång och förutsättning Kommunstyrelsen för fysisk aktivitet i närmiljön. 11

12 1 c. Föreningsstöd Bildningsutskott 2 a. Föreningsstöd Bildningsutskott 2 b. Öka den dagliga aktiviteten Bildningsutskott inom förskola och skola. 2 c. SMARTIS (arbetsmodell för Bildningsutskott att genomföra daglig fysisk aktivitet för skolelever) 12

13 Målområde 10 Matvanor och livsmedel. Vision: Alla kommuninvånare ska ha kunskap om kostens betydelse för hälsan och ha möjlighet att göra hälsosamma val som främjar en god hälsoutveckling hos befolkningen. Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud till olika sorters livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där olika aktörer drar åt samma håll med en gemensam målsättning. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall. Delmål: 1. Ökad medvetenhet om kosten och dess betydelse för hälsan 2. Minskat antal överviktiga barn och ungdomar. Aktiviteter: Ansvariga: 1 a. Information Kommunstyrelsen, LIV och FiV 1 b. Arbetsgrupp Bra mat i Eda Samhällsbyggnadsutskottet 2 a. Riktlinjer gällande utbud Bildningsutskott och kvalitet inom den kommunala verksamheten. 13

14 2 b. SMARTIS (arbetsmodell Bildningsutskott för att genomföra daglig fysisk aktivitet för skolelever) 2 c. ELSA (databas med resultat Bildningsutskott från elevhälsans hälsosamtal i Värmland) 14

15 Målområde 11 Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Vision: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt att alla ungdomar fram till 18 års ålder ska vara tobak och alkoholfria. Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Det krävs ett ökat fokus på dessa faktorers samlade effekter och inbördes kopplingar. Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändigt för att nå det övergripande målet. Ett viktigt verktyg är att kunna erbjuda adekvat hjälp och stöd till de som är beroende och deras anhöriga. Rökning har minskat betydligt i sedan 1980-talet i Sverige, men är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde kan påverka. Eda kommun ligger över länssnittet när det gäller antal dagligrökare, antal personer som vistas i lokaler där andra röker exempelvis i hemmet och på arbetet. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan. Delmål: 1. Minskat tobaksanvändande bland kommunens invånare 2. Höja åldern för ungdomars alkoholdebut. 3. Minska andelen ungdomar och vuxna i gruppen riskkonsumenter av alkohol. Aktiviteter: Ansvariga: 1 a. Ta fram en tobakspolicy Folkhälsorådet gällande kommunens lokaler. 1 b. Aktiv tillsyn av Samhällsbyggnadsutskott tobaksförsäljning 15

16 1 c. Erbjuda rökavvänjningskurser Kommunstyrelsen och LIV i samverkan med LIV och Friskvården i Värmland. 1 d. Kontraktsmetod i skolorna Bildningsutskott 2 a. Föräldramöten Bildningsutskott 2 b. Fältarbete vid arrangemang i Bildningsutskott samverkan med polis. 3. Öppenvårdsmottagning och Vårdutskott stödgruppsverksamhet