Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Promenadfråga - ekonomisk utsatthet bland familjer med barn och unga Sammanfattning Under 2014 kommer folkhälsonämndens promenadfrågor att ha sin utgångspunkt i de 11 folkhälsomålen som riksdagen har beslutat om. Dagens promenadfråga utgår från mål 2 och 3. Mål 2 berör ekonomisk och social trygghet och mål 3 berör barn och ungas uppväxtvillkor. Dessa är viktiga mål för att uppnå en jämlik hälsa. Det är också en rättighet enligt barnkonventionen att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. Föräldrar är ytterst ansvariga, men ska stöttas i den mån då föräldrarna inte kan säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling (Barnkonventionen artikel 27). Bakgrund Det finns en kedja av beslut, mål och uppdrag från nationell till lokal nivå som alla stärker uppdraget till kommunens nämnder att prioritera och göra jämlikt för ekonomiskt utsatta familjer med barn och unga. Det är en tvärsektoriell fråga som innebär att hela kommunen behöver ingå. Inom nationell folkhälsopolitik prioriteras tre områden som berör människors livsvillkor. De områden som berör dagens promenadfråga är ekonomisk och social trygghet och barns trygga uppväxtvillkor. Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. Livsvillkoren har ett samband med de levnadsvanor som människan väljer. Faktorerna påverkar varandra. Ekonomisk utsatthet (som kan komma av arbetslöshet) kan exempelvis påverka matvanorna, som i sin tur påverkar vikten, som i sin tur påverkar förekomst av hjärtinfarkt. Orsaker behöver med andra ord inte vara kopplade direkt till individen utan kan finnas på samhällsnivå. Ju tidigare en insats sätts in i orsakskedjan, desto bättre c:\temp\cljg9hs8la.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 2 (4) Karlskoga kommun har genom sina fullmäktigemål gjort prioriteringar för att kommunens arbete ska leda till en tryggare, mer välkomnande, ansvarsfull, främjande och hållbar kommun. Karlskoga har även tagit fram ett nytt mål Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskat utsatta barn och unga. I Degerfors ska mål och målområden leda kommunens arbete och prioriteringar i riktning mot att öka andelen ungdomar med gymnasiebehörighet samt att bryta den negativa befolkningstrenden samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans och organisationen effektiv. Kommunerna har även beslutat att man ska prioritera ekonomisk och social trygghet samt barn och ungas trygga uppväxtvillkor i den kommungemensamma folkhälsopolitisk policyn. Det finns även uttryckt i avtal om lokalt folkhälsoarbete att kommunerna ska prioritera barnfattigdom i folkhälsoarbetet. I Karlskoga finns även ett uppdrag att göra en förstudie (med utgångspunkt från Örebromodellen) samt att ta fram en handlingsplan för ekonomisk utsatthet bland barn och unga. Uppdraget bygger på en motion som inkom till Karlskoga kommun Temat för promenadfrågan ekonomisk utsatthet är en tvärsektoriell fråga som berör hela kommunerna. Målet ekonomisk och social trygghet gäller samtliga nämnder, men förutsättningarna för att arbeta med detta ser olika ut beroende på vilka huvuduppdrag man har. Begreppet ekonomisk utsatthet Barnfattigdom som begrepp är omdiskuterat. Orsaken till detta är att det ibland jämställs med det fattigdomsbegrepp som avser barn i utvecklingsländer. Utifrån svenska förhållanden menas företrädesvis de barn som lever i familjer som under en längre tid är beroende av ekonomiskt bistånd. Fattigdom är med detta synsätt ett relativt begrepp, som innebär att människor med knappa ekonomiska resurser är fattiga i jämförelse med den stora majoriteten i samhället. Det är framförallt tre grupper av barn som är särskilt utsatta och som inte har nåtts av den allmänna välfärdsutvecklingen; barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter samt barn till ensamstående. Relativt sett, i förhållande till andra grupper i samhället, har barnfamiljernas materiella villkor försämrats, dvs. generationsklyftorna har ökat, liksom klyftorna mellan rik och fattig och mellan invandrare och icke invandrare. De sociala skillnaderna i hälsa beskriver en gradient. Detta betyder att det inte bara är de fattigaste som är sjukare än de rikaste; för varje steg nedåt från toppen blir hälsan sämre. Detta lyfts fram i en av de förklaringsmodeller som Michael Marmot förespråkar, statussyndromet.

3 3 (4) Det är viktigt att skilja på reella åtgärder för minskad barnfattigdom och åtgärderna för att minska effekterna av barnfattigdom. Ytterst ansvarig för åtgärder som minskar barnfattigdom i Sverige ligger på nationellt politisk nivå, men lokalt och regionalt finns också krav och möjligheter att minska ekonomisk utsatthet bland barn och familjer. För att minska ekonomiskt utsatthet bland barn rekommenderar Rädda barnen att kommuner ska ta fram handlingsplaner mot barnfattigdom. Dessutom rekommenderar de en översyn av den ekonomiska familjepolitiken, avgiftsfria skolor, barnrättsperspektiv i prövning av försörjningsstödet, meningsfulla och kostnadseffektiva fritidsaktiviteter i varje kommun, förskola på obekväm arbetstid samt nollvision för vräkning av barn. Karlskoga och Degerfors har en ökad andel barn som faller inom ramen för ekonomisk utsatthet.

4 4 (4) Mer fakta om ekonomisk utsatthet Fakta om ekonomisk utsatthet finns i årets folkhälsopolitiska bokslut. Det finns även en sammanfattande text i den regionala rapporten Social hållbarhet och jämlik hälsa som finns på Karlskogas hemsida under folkhälsoinformationen. Kommuner som kommit långt i arbetet med ekonomisk utsatthet är Örebro, Västerås och Uppsala. Kort om deras arbete finns i rapporten tryggare och tryggaer varje dag som beskriver den senaste kollegiala granskningen inom Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Även den finns på Karlskogas hemsida under barnkonvention. Ytterligare tips på fakta är Rädda Barnens årsrapport Diskussionsfråga Kommunen och samverkansparter spelar en viktig roll i arbetet med att minska ekonomisk utsatthet bland barn och unga och deras familjer, och kan även påverka effekterna av ekonomisk utsatthet. Utifrån detta ombeds nämnden diskutera: - Hur går vi vidare med arbetet gällande ekonomiskt utsatta familjer med barn och unga? Cecilia Ljung Folkhälsostrateg

5 Tjänsteskrivelse Handläggare: Emmy Andersson FHN Folkhälsonämnden Promenadfrågor de 11 folkhälsomålen Bakgrund Folkhälsonämnden beslutade den 12 februari 2014 att fortsätta med tematiska temafrågor under Vid sammanträdet framförde nämnden önskemål om vad promenadfrågorna under 2014 skulle behandla. De förslag som nämnden framförde var bland annat jämställdhet, våld i nära relationer/mot äldre/mot kvinnor, demokrati och ungdomar, dialog och inflytande, sociala medier, ekonomiskt utsatta barn, matvanor, arbete mot ätstörningar, de 11 folkhälsomålen, mobbning, unga arbetslösa, sex och samlevnad. Genomförande Under 2014 kommer därmed promenadfrågorna att ha de 11 folkhälsomålen som grund för de ämnen och frågor som presenteras till nämnden för diskussion. Då nämnden beslutat att prioritera fyra av de 11 folkhälsomålen kommer fokus att läggas på de av nämnden prioriterade målen. De ämnen som promenadfrågorna berör under 2014 kommer att behandlas med utgångspunkt i de olika målen. Ämnena kommer att baseras på de förslag på ämnen som nämnden framfört den 12 februari 2014, viktiga frågor inom nämndens verksamheter, aktuella händelser samt möjlighetera att inkalla föreläsare. c:\temp\eann9gnh7y.doc

6 2 (8) De 11 folkhälsomålen Våren 2003 beslutade riksdagen om en nationell folkhälsopolitik baserad på elva målområden för folkhälsa. Det övergripande målet var att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen beslutade riksdagen om en förnyad folkhälsopolitik och rubriceringen av målområdena reviderades. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och socials förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målområdena har sammanförts till tre strategiska områden. Dessa är: - Goda livsvillkor - Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor - Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Det strategiska området goda livsvillkor omfattar miljön i hemmet, miljön i forskolan och skolan samt möjligheterna att nå en utbildningsnivå som skapar goda möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende. I goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället. Det strategiska området hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor omfattar den fysiska och psykosociala miljö där människor bor, arbetar och tillbringar sin fritid. Dessa kan hjälpa till att främja fysisk aktivitet, goda matvanor samt sexualitet och reproduktiv hälsa som alla ar viktiga delar for att uppnå en god folkhälsa. Det strategiska området alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel innehåller arbete för att minska skadorna av alkohol, minska tobaksbruket, verka för ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande, vilket är viktigt för att nå en god folkhälsa.

7 3 (8) Mål 1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa. Rätten till delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Mål 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska och sociala förutsättningar är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Mål 3 Barn och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa bör göras där barn är. I hemmet är samspelet och relationen mellan barn och föräldrar viktigt och det finns metoder för föräldrastöd för att förbättra detta. Förskola och skola är också viktiga miljöer för barn. Där utvecklar och tränar barnen olika kompetenser som till exempel problemlösningsförmåga och förmåga att samarbeta, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa. I dessa miljöer går det också att göra insatser för goda levnadsvanor, som till exempel goda kost- och motionsvanor. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.

8 4 (8) Mål 4 Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt. Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas. Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer. Det räcker dock inte att endast förebygga ohälsa utan insatser behövs som främjar hälsa i arbetslivet. Mål 5 Miljöer och produkter Folkhälsopolitikens målområde 5, Miljöer och produkter, handlar om hela vår fysiska omgivning- luft, mark, vatten samt den byggda miljön. Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor ger upphov till faktorer som på olika sätt kan påverka hälsan. Till exempel påverkar luftföroreningar och buller hälsan i form av sjukdom och förtida dödsfall, men även vårt mentala välbefinnande genom att de kan störa upplevelser. Buller kan också orsaka sömnstörningar, koncentrationssvårigheter samt direkta skador i form av hörselnedsättningar och tinnitus. Farliga kemiska ämnen kan påverka fosterutvecklingen samt orsaka cancer. Speciella risker för personskador finns i trafiken, på arbetsplatser, i hemmet, i skolan och i fritidsmiljöer. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Mål 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområde 6, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, lyfter fram hälsodimensionen i hälso- och sjukvårdsektorn och knyter därmed an till Hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål - att hela befolkningen ska ha en god hälsa på lika villkor.

9 5 (8) Mål 7 Skydd mot smittspridning Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet. Skydd mot smittspridning ska därför utgöra ett särskilt målområde. Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade. Ett fördjupat internationellt samarbete inom smittskyddsområdet är av stor vikt i en globaliserad värld och regeringen verkar därför för att smittskyddsfrågor ska ges hög prioritet såväl i det samarbete som sker i EU som i det samarbete som sker i WHO:s och FN:s regi. Mål 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som bland annat sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Samhällets syn på sexualiteten påverkar exempelvis livsvillkoren för homo- eller bisexuella och deras utsatthet för fördomar och diskriminering - och med ohälsa som följd. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Detsamma gäller även för människor med annan etnisk bakgrund. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Mål 9 Fysisk aktivitet Forskning har visat att regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa, välbefinnande och har en sjukdomsförebyggande effekt. Trenden är att den totala mängden regelbunden fysisk aktivitet minskar i befolkningen samtidigt som många vuxna är mer fysiskt aktiva på fritiden. Detta kompenserar dock inte nedgången. Utvecklingen mot mer inaktiva livsstilar bidrar starkt till välfärdssjukdomar och ohälsa. Förutom betydelsen för den enskilde individens hälsa finns det mycket som tyder på att ökad fysisk aktivitet är en mycket lönsam samhällsekonomisk åtgärd.

10 6 (8) Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar alla vuxna från 18 år och uppåt att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig och aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Aktiviteten ska ge ökad puls och andning samt avser alla typer av kroppsrörelser som ger ökad energiförbrukning. Till fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation hör t.ex.: 30 minuters rask promenad fem dagar per vecka eller minuters löpning tre dagar per vecka, men det kan också handla om trädgårdsarbete, friluftsliv, cykling eller att gå i trappor. Dessutom rekommenderas regelbundna korta pauser ("bensträckare"), särskilt för dem som har ett stillasittande arbete eller stillasittande beteende. Mål 10 Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor kan leda till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnandet vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad olika ohälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer samt även psykisk ohälsa. Mål 11 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målet med folkhälsopolitiken på detta område är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande.

11 7 (8) Folkhälsonämndens fyra prioriterade mål Sedan 2012 har Karlskoga respektive Degerfors kommun egna folkhälsopolitiska planer vilka är beslutade i respektive kommuns fullmäktige. Dessa bygger på gemensamma folkhälsopolitiska policyer Barn- och ungdomspolitisk policy och Folkhälsopolitisk policy. Policyerna är beslutade av respektive kommuns fullmäktige. Genom dessa styrdokument är fyra målområden inom folkhälsopolitiken prioriterade. Dessa är: - Delaktighet och inflytande (1) - Ekonomiska och sociala förutsättningar (2) - Barn och ungas uppväxtvillkor (3) - Alkohol, narkotika, dopning och tobak (11) Målen som kommunerna ska jobba mot är följande:

12 8 (8) De prioriterade områdena och målen är framtagna med utgångspunkt från nationellt, regionalt och lokalt arbete. Inför beslut har målen remissats av kommunernas nämnder för att sedan behandlas av kommunernas gemensamma tvärsektoriella nätverk för politiker. Policyerna och planerna finns att läsa och ladda ner från Karlskoga kommuns hemsida: Regionalt folkhälsopolitiskt arbete Karlskoga och Degerfors folkhälsopolitiska arbete bygger på det regionala arbetet med folkhälsoplan och lokala folkhälsoavtal. I februari 2012 antog landstingsfullmäktige en folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål- En god och jämlik hälsa i Örebro län Folkhälsoplanen är ett strategiskt styrdokument som ska ge struktur och långsiktighet i det regionala folkhälsoarbetet. Utifrån folkhälsoplanen har landstinget tagit initiativ till och tecknat fyraåriga samverkansavtal med kommunerna i länet samt med Örebro läns idrottsförbund inklusive SISU idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund. Folkhälsoavtalen i Örebro län bygger på länets folkhälsoplan och syftet med avtalen är att genom långsiktig samverkan mellan parterna främja en god och jämlik hälsa i befolkningen. Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet är att samverka för en god hälsoutveckling, angripa den ojämlika fördelningen av hälsa, verka för en god hälsa hos barn och ungdomar, verka för äldres hälsa samt stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I regionen finns även Regionalt program för social välfärd. Programmet pekar på att människors levnadsvillkor och förutsättningar är ojämlika och samhällets sociala välfärd inte kommer alla länsinvånare till del. Utifrån målområde 11, alkohol, narkotika dopning och tobak finns det en regional strategi som Länsstyrelsen tagit fram. Strategins mål är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Vidare läsning För att läsa mer om ämnet besök följande hemsidor: