Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Transkript

1 Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

2

3 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa är allas ansvar... 2 Utgångspunkt 1: Vägledande principer... 3 Utgångspunkt 2: Samverkan, samarbete och samordning... 4 Utgångspunkt 3: Ledning och styrning... 6 Utgångspunkt 4: Uppföljning och utvärdering... 7 Bilaga 1 Bakgrund och ställningstaganden

4 2(11) Programförklaring Befolkningens hälsa är allas ansvar I det regionala utvecklingsprogrammet för Gävleborgs län (RUP), som antogs av fullmäktige i Region Gävleborg under våren 2009, ingår att ta fram en strategi för ett förstärkt folkhälsoarbete i länet. Med förlagor från liknande uppdrag beträffande vård och omsorg om äldre samt arbetet med barn och ungdomar, har strategin utformats som gemensamma utgångspunkter för arbetet inom folkhälsoområdet i Gävleborg. I det följande kommer utgångpunkterna därför att ges namnet GU Folkhälsa. Det finns många argument för att systematiskt och målinriktat arbeta med att förbättra befolkningens hälsa. Ett argument är att med ett väl genomtänkt arbete kan förekomsten av våra vanligaste folksjukdomar minska. Ett annat argument är att ohälsan kostar samhället mycket pengar och att en förbättring av hälsan i en befolkning har en positiv påverkan på samhällsekonomin. Utifrån bland annat dessa förhållanden har riksdagen beslutat om det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Sverige. I beslutet ingår också att arbetet med att skapa de samhälleliga förutsättningarna ska ske inom elva målområden. Med GU Folkhälsa vill länets kommuner, landstinget och länsstyrelsen ange den ambitionsnivå och det förhållningssätt som ska känneteckna både det egna och det gemensamma arbetet med att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Gävleborgs län. Livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor bestämmer i stor utsträckning befolkningens hälsa. Av detta följer att de flesta av de verksamheter som bedrivs inom kommunerna, landstinget och länsstyrelsen kan medverka till att hälsoläget i länet förbättras. Det är därför nödvändigt att integrera ett folkhälsoperspektiv i samtliga verksamheter. Det är också nödvändigt att även andra aktörer än kommuner, landsting och länsstyrelse ges tillfälle att delta i det arbete som följer ur GU Folkhälsa. En utförligare redovisning av bakgrund och de ställningstaganden som ligger till grund för GU Folkhälsa finns i bilaga 1. Konkreta konsekvenser På de följande sidorna beskrivs fyra utgångpunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa. Av beskrivningarna följer ett antal konkreta konsekvenser. De flesta av konsekvenserna har det gemensamt att de pekar på att ett antal aktiviteter, i form av handlingsplaner eller konkreta åtgärder, som måste genomföras för att respektive utgångspunkt ska förverkligas. För att införa GU Folkhälsa i verksamheter där ett folkhälsoperspektiv inte på ett naturligt sätt ingår i det ordinarie arbetet, kan ett särskilt utformat stöd behövas. En plan bör tas fram för utformningen och innehållet i ett sådant stöd.

5 3(11) Utgångspunkt 1: Vägledande principer Inriktning Det övergripande målet för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De samhälleliga förutsättningarna kan beskrivas genom elva målområden, vilka kan sammanfattas i tre kategorier livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor. En princip är att låta målområdena och de tre kategorierna vara vägledande för hur arbetet med att skapa de samhälleliga förutsättningarna planeras, genomförs och följs upp. Andra vägledande principer kan härledas ur det förhållandet att livsvillkor, livsmiljöer, levnadsvanor och hälsa varierar med avseende på social position, som kommer till uttryck i utbildningsnivå, position i arbetslivet, materiellt välstånd, kvaliteten på sociala relationer och föräldrars sociala bakgrund. Andra vägledande principer är skillnader i kön, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, sexuell läggning samt var i livsförloppet man befinner sig. Konkret konsekvens För att i planering, genomförande och uppföljning på ett bättre sätt ta hänsyn till variationer i hälsa betingade av social position, kön, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, sexuell läggning samt skede i livsförloppet bör uppdrag ges att genomföra en litteraturgenomgång av dessa orsakssamband. Den bör kompletteras med en kartläggning av förekomsten av dessa mekanismer i länet och i de enskilda kommunerna.

6 4(11) Utgångspunkt 2: Samverkan, samarbete och samordning Inriktning De gemensamma utgångspunkterna för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa förutsätter att de enskilda kommunerna, landstinget och länsstyrelsen har full beslutanderätt över hur det egna arbetet organiseras, inriktas och effektiviseras. Vid sidan av detta behövs en sektorsövergripande samordning mellan dessa aktörer. Samverkan, samarbete och samordning en viktig förutsättning för att förbättra hela befolkningens hälsa. Region Gävleborg, samverkansorganet mellan Gävleborgs kommuner och landstinget, är viktig i det här sammanhanget bland annat av det skälet att där beslutas om och tas ett övergripande ansvar för genomförandet av länets regionala utvecklingsprogram. Att förbättra befolkningens hälsa är ett viktigt inslag i länets utveckling. Med den utformning och innehåll som GU Folkhälsa har, blir det tydligt att styrelsen och utskotten inom Region Gävleborg kan behandla frågor som faller inom ramarna för de aktuella utgångspunkterna. Det nuvarande Länsfolkhälsorådet är inrättat för att hantera vissa länsgemensamma frågor som rör befolkningens hälsa och där finns samtliga tio kommuner och även landstinget representerat. Detta råd ersätts med ett Nätverk för strategisk samverkan och knyts till ett av utskotten inom Region Gävleborg. Konkreta konsekvenser Det nuvarande Länsfolkhälsorådet ersätts med ett Nätverk för strategisk samverkan, på länsnivå enligt nedan: Nätverket för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG). Ledamöter: En ordinarie samt en suppleant från respektive kommunstyrelse Tre ordinarie samt tre suppleanter från landstingsstyrelsen Presidium: Ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande i NSFG kompletterade med verkställande tjänsteman från sekretariatet (se nedan) Relation till Region Gävleborg: NSFG arbetar enligt de principer som fastställs i GU Folkhälsa och rapporterar kontinuerligt till Region Gävleborgs styrelse.

7 5(11) Uppdrag: Att verka för strategiskt utvecklingsarbete kring att förbättra befolkningens hälsa inom samtliga elva målområden för den nationella folkhälsopolitiken Att införa och förvalta GU Folkhälsa Att ansvara för den sammanhållna och systematiska folkhälsorapporteringen i länet Att ansvara för det länsövergripande systemet för uppföljning och samordna insatser utifrån utfallet av uppföljningen Att verka för samordnade ansökningar och användande av resurser som ställs till förfogande av regering och statliga myndigheter och dylikt Att arrangera och medverka i konferenser, seminarier och utbildningar Sekretariat: Består av fem tjänstemän representerande Region Gävleborg, landstinget, kommunerna och länsstyrelsen Uppdrag: Att initiera och bereda ärenden för behandling i NSFG För att utföra dessa uppdrag behöver en av medlemmarna i sekretariatet fungera som sammankallande och verkställande tjänsteman; en annan som sekreterare.

8 6(11) Utgångspunkt 3: Ledning och styrning Inriktning För att leda till att hälsan i befolkningen förbättras och fördelas jämnare, måste arbetet med att uppnå detta vara mer effektivt. Med effektivitet avses här hur väl mål uppnås i förhållande till de resurser som används. En förutsättning för ökad effektivitet är en förbättrad ledning och styrning av de verksamheter, samverkansorgan och enskilda insatser som kan skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen i Gävleborgs län. Utifrån ett vanligt sätt att beskriva förvaltningsprocessen i offentlig verksamhet innebär detta att ledningen och styrningen hos såväl enskilda aktörer som hos samverkansorgan ska ha förmåga: 1. Att på sin dagordning föra upp ärenden som innebär att prioritera och sätta mål för befolkningens hälsa 2. Att fördela resurser och sätta mål för befolkningens hälsa 3. Att ta fram tillräckligt bra beslutsunderlag för att uppnå målen 4. Att fatta beslut utifrån framtagna beslutsunderlag 5. Att fatta beslut som leder till måluppfyllelse 6. Att se till att fattade beslut genomförs 7. Att kontrollera att fattade beslut leder till måluppfyllelse. Konkreta konsekvenser Som stöd för tillämpningen av denna utgångspunkt bör underlag tas fram som beskriver vad de sju stegen ovan innebär konkret för varje specifik aktör och samverkansorgan. Överenskommelser bör arbetas fram kring vilka data om hälsan och dess bestämningsfaktorer som ska samlas in gemensamt inom länet, hur de ska samlas in samt vilka som ska analysera och sprida resultaten. Det handlar om att bygga upp en mer sammanhållen och systematisk folkhälsorapportering i länet för att garantera god kvalitet och ett kostnadseffektivt framtagande av beslutsunderlag. Det bör dessutom utredas vilka stödresurser, ekonomiskt, personellt och i form av nätverk, som den förbättrade ledningen och styrningen kräver såväl lokalt som länsövergripande.

9 7(11) Utgångspunkt 4: Uppföljning och utvärdering Inriktning Internt i kommuner, landstinget och länsstyrelsen bör arbetet med att förbättra hälsan i befolkningen följas upp och utvärderas inom de egna systemen. Dessa bör dock kompletteras med ett länsövergripande system för uppföljning. Ett sådant system är nödvändigt för att bygga upp och vidmakthålla ett effektivt arbete med att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för befolkningens hälsa i länet som helhet. Konkreta konsekvenser Uppdrag bör ges till lämplig aktör att kontinuerligt genomföra analyser och uppföljningar av hälsoläget i länet. Ett länsövergripande system för uppföljning bör byggas upp. Systemet ska harmoniseras med likartade system på nationell nivå.

10 8(11) Bilaga 1 Bakgrund och ställningstaganden Initiativet till GU Folkhälsa togs av fullmäktige i Region Gävleborg våren 2009 i och med att det antog ett regionalt utvecklingsprogram för perioden I programmet ingår nämligen att ta fram en strategi för ett förstärkt folkhälsoarbete i länet. En naturlig startpunkt för att bestämma vad som bör ingå i de gemensamma utgångspunkterna är att bedöma hälsoläget hos befolkningen i Gävleborgs län. Hälsoläget i länet har följts systematiskt sedan senare hälften av det förra seklet. Ett mönster som då har visat sig är att hälsoläget, liksom i Sverige som helhet, har förbättrats, men att Gävleborg ur ett flertal aspekter alltid befinner sig under riksgenomsnittet. Tydligast är detta när man studerar förändringar i medellivslängden (se figuren nedan). Medellivslängd 85 Ålder År Riket kvinnor Gävleborg kvinnor Riket män Gävleborg män Detta mönster kan tolkas som att befolkningen i Gävleborg, ur hälsosynpunkt, dels påverkas av långsiktigt verkande positiva faktorer som är gemensamma med befolkningar i övriga delar av landet, dels påverkas av för Gävleborg specifika hindrande faktorer. Det bör noteras att detta mönster framträder tydligast för befolkningen i länet som helhet; på kommunnivå finns variationer i förhållande till riksgenomsnittet. Iakttagelsen att det på länsnivå föreligger hindrande faktorer är inte ny för de aktörer som hittills varit aktiva i arbetet med att förbättra hälsoläget i länet. Under åren har också insatser gjorts som ur vissa aspekter har varit framgångsrika. Men dessa insatser har aldrig varit så framgångsrika att de har haft tydligt genomslag på det övergripande mått på ett hälsoläge som medellivslängden utgör. På grund av denna avsaknad är det uppenbart att det arbete som idag bedrivs i länet behöver kompletteras med åtgärder av delvis annan karaktär. Mycket talar för att vad som behöver tillföras framför allt är åtgärder som gäller ledningen och styrningen samt samverkan, samarbete och samordning av det arbete som idag bedrivs. Konstaterandet att det nuvarande arbetet bör kompletteras med fokus på ledning, styrning, samverkan, samarbete och samordning utgör ett av de grundläggande ställningstagandena bakom de gemensamma utgångspunkter som formuleras ovan. Om en bedömning av hälsoläget är en startpunkt för de gemensamma utgångspunkterna, så är det förhållandet att Sveriges riksdag år 2003 antog en nationell folkhälsopolitik ytterligare en

11 9(11) startpunkt. Det övergripande målet för denna politik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De förutsättningarna som ska skapas har ordnats i elva målområden enligt uppställningen nedan: 1. Delaktighet och inflytande 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Målområdena har i sin tur, i den senaste folkhälsopolitiska rapporten från Statens folkhälsoinstitut, förts samman i tre kategorier. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkor som till exempel utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas även av livsmiljön i form av den fysiska och psykosociala miljö där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid. Dessutom påverkas de av våra egna val och levnadsvanor. Sammantaget gör detta att Statens folkhälsoinstitut i den folkhälsopolitiska rapporten talar om att folkhälsan är en angelägenhet för alla och att de aktörer som kan skapa de samhälleliga förutsättningarna finns bland centrala politiska organ och myndigheter, regionala statliga myndigheter, regionförbund, landsting, kommuner, ideella organisationer, näringsliv och arbetsgivare. Tillämpad på Gävleborgs län innebär den nationella folkhälsopolitiken att de gynnsamma samhälleliga förutsättningarna i första hand kan skapas av förvaltningarna i de tio kommunerna och landstingets verksamheter i olika delar av länet samt av samverkansorganet Region Gävleborg. Även andra, till exempel statliga myndigheter som Länsstyrelsen Gävleborg, ideella organisationer och arbetsgivare verksamma i länet, kan bidra. Det förhållandet att de gynnsamma samhälleliga förutsättningarna kan skapas av ett stort antal aktörer samt att vissa av dessa aktörer inte i första hand uppfattar sig ha ett uppdrag inom folkhälsoområdet, gör att det finns en pedagogisk fördel med att ge de gemensamma utgångspunkterna en rubrik som anger att de inte begränsas till det som i vardagligt tal brukar ges namnet folkhälsoarbete. Den sistnämnda termen har en viss historisk belastning och leder lätt tanken till att arbetet med att förbättra hälsan i en befolkning enbart kan begränsas till att direkt påverka levnadsvanor och ge befolkningen tillgång till en god sjukvård.

12 10(11) GU Folkhälsa utgår därför från en bredare definition av folkhälsoarbete i och med: att de avser att omfatta samtliga systematiska och målinriktade insatser för att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Gävleborgs län. Av detta ställningstagande följer att det är mer ändamålsenligt att ge utgångspunkterna rubriken arbetet med att förbättra befolkningens hälsa. Den rubriken gör det tydligt att GU Folkhälsa gäller för de flesta politiska organ och verksamheter i kommunerna och även i landstinget. En annan följd av den bredare definitionen är att även andra aktörer i länet än kommuner, landsting och Region Gävleborg måste ges möjlighet att delta i det arbete som följer ur GU Folkhälsa. I och med detta finns det dessutom fog för att säga att befolkningens hälsa är allas ansvar. Utöver att bredda definitionen av folkhälsoarbete och att uttala att befolkningens hälsa är allas ansvar leder den nationella folkhälsopolitiken till ytterligare ett ställningstagande beträffande innehållet i de gemensamma utgångspunkterna. I detta fall att indelningen av de samhälleliga förutsättningarna i tre kategorier och elva målområden ska vara en av flera vägledande principer för hur planeringen, genomförandet och uppföljningen av arbetet ska struktureras. Ytterligare vägledande principer kan härledas ur formuleringen i det övergripande målet om en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. På den punkten har forskningen, såväl i Sverige som internationellt, visat att hälsan i de flesta samhällen inte är fördelad på lika villkor, dvs. att ojämlikhet föreligger. Vid upprepade undersökningar har det kunnat påvisas att människors position i den sociala hierarkin i hög grad påverkar deras livslängd och risken för att bli sjuk. Ju högre upp i den sociala rangordningen en individ befinner sig, desto bättre är hälsan. Utifrån detta brukar man säga att hälsan i en befolkning följer en social gradient. Det har också visat sig att en individs sociala position framför allt kan förklaras av dennes utbildningsnivå, position i arbetslivet, materiella välstånd, kvalitet på sociala relationer och föräldrars sociala bakgrund. När det gäller social position som en förklaring till hälsoläget i Gävleborg, så är det sedan länge ett känt faktum att en stor andel av befolkningen har en utbildningsnivå som är ogynnsam ur hälsosynpunkt. På den här punkten är det viktigt att lyfta fram att kunskapen om den låga utbildningsnivån i länet behöver kompletteras med analyser av hur andra faktorer som bestämmer social position påverkar befolkningens hälsa. Dessutom är det så att det inte enbart är faktorer med direkt koppling till variationer i social position, som kan förklara att hälsan i en befolkning inte är jämlikt fördelad. I den tidigare nämnda folkhälsopolitiska rapporten lyfts, till exempel, fram att kvinnors självrapporterade hälsa generellt är sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor, att individer med funktionsnedsättning, utländsk bakgrund eller homo, bi eller transsexuell identitet även de rapporterar en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Det som hittills sagts i denna bilaga visar på att planeringen, genomförandet och uppföljningen av arbetet med att skapa gynnsamma samhälliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Gävleborg ska vägledas dels av folkhälsopolitikens elva målområden, dels av det förhållandet att hälsan för närvarande inte är jämlikt fördelad. Till dessa två principer ska, slutligen, också läggas ytterligare en vägledande princip.

13 11(11) Den principen har att göra med att människors livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor varierar och kan påverkas systematiskt beroende på i vilken fas av livet man befinner sig. Befinner man sig i fasen före skolan ser de samhälleliga förutsättningar ut på ett sätt och kan påverkas av vissa aktörer; befinner man sig i skol- eller vidareutbildningsfasen är förutsättningarna andra och så även de aktörer som kan påverka; det samma kan sägas om faserna när man bildar familj, då man befinner sig i arbetslivet och då man är pensionär. När arbetet med att förbättra befolkningens hälsa planeras, genomförs och följs upp, måste detta därför anpassas till de variationer som finns i befolkningen beroende på att de ingående individerna befinner sig i olika faser av livsförloppet. Sammanfattningsvis bygger GU Folkhälsa på följande ställningstaganden: Det arbete som redan bedrivs för att förbättra befolkningens hälsa måste kompletteras med fokus på ledning och styrning samt på samarbete, samordning och samverkan Med folkhälsoarbete avses samtliga systematiska och målinriktade insatser för att skapa gynnsamma samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen i Gävleborgs län De gemensamma utgångspunkterna ska avse allt arbete som kan förbättra befolkningens hälsa Befolkningens hälsa är allas ansvar Planeringen, genomförandet och uppföljningen av arbetet med att skapa gynnsamma samhälliga förutsättningar ska vägledas: o Av folkhälsopolitikens elva målområden och indelningen av dessa i livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor o Av det förhållandet att hälsan inte är jämlikt fördelad i befolkningen och att bakom detta ligger bland annat variationer beträffande kön, funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och sexuell läggning samt i social position. Bakom den senare ligger bland annat skillnader i utbildningsnivå, position i arbetslivet, materiellt välstånd, kvaliteten på sociala relationer och föräldrars sociala bakgrund o Av det förhållandet att livsvillkor, livsmiljöer och levnadsvanor i befolkningen varierar och kan påverkas systematiskt av skilda aktörer beroende på var i livsförloppet en individ befinner sig.