Friluftsliv och naturupplevelser

Transkript

1 2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se

2

3 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa, som tar hänsyn till både nivå och fördelning. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället. Individ Befolkning

4 Hälsans bestämningsfaktorer

5 Vem bär ansvar?

6 Vi har olika förutsättningar

7 Folkhälsan i Sverige Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Ohälsan är nästan genomgående högre bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög, särskilt bland kvinnor som i större utsträckning än män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern år har i dag övervikt eller fetma (vanligare bland män än kvinnor). Källa: Folkhälsans utveckling - Årsrapport Folkhälsomyndigheten

8 Nivå fysisk aktivitet WHO:s rekommendationer: Vuxna minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka av minst måttlig intensitet Barn och ungdomar minst 60 minuter fysisk aktivitet per dag av minst måttlig intensitet Källa: Data för vuxna kommer från 2018 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor (HLV), och för barn och ungdomar från undersökningen Skolbarns hälsovanor som genomfördes

9 Fördjupningsstudie rörelsemätare

10 WHO global action plan on physical activity To ensure that all people have access to safe and enabling environments and to diverse opportunities to be physically active in their daily lives, as a means of improving individual and community health and contributing to the social, cultural and economic development of all nations.

11 Folkhälsan i Sverige Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv men samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa ökar. Människors hälsa är i allmänhet sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Ohälsan är nästan genomgående högre bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning. Den psykiska ohälsan är fortsatt hög, särskilt bland kvinnor som i större utsträckning än män rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern år har i dag övervikt eller fetma (vanligare bland män än kvinnor). Källa: Folkhälsans utveckling - Årsrapport Folkhälsomyndigheten

12 Sveriges folkhälsopolitik Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation Nationellt mål för folkhälsopolitiken, En utvecklad folkhälsopolitik, Prop 2017/18:249 Målområden 1. Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

13 Sveriges friluftslivspolitik Att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv Övergripande mål för friluftspolitiken Regeringens skrivelse 2012/13:51 Ett rikt friluftsliv i skolan Skyddade områden som resurs för friluftslivet Friluftsliv för god folkhälsa God kunskap om friluftslivet Mål för friluftslivspolitiken Tillgänglig natur för alla Starkt engagemang och samverkan Allemansrätt Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Attraktiv tätortsnära natur Tillgång till natur för friluftsliv

14 Friluftsliv vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling Foto: Niklas Karlsson, Johan Andersson, Scandinav Bildbyrå

15 Det vardagsnära friluftslivet

16 Friluftsaktiviteter med högst deltagande Plockat bär Solbadat Haft picknick eller grillat i naturen Varit ute i skog och mark Nöjes- och motionspromenader Arbetat i trädgård Badat utomhus i sjö eller hav Promenerat med hunden Studerat växter, djur, fågelskådning Plockat svamp Cyklat på vägar Joggat/sprungit i terräng Källa: Fredman P et al (2015). Friluftsliv Nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor. Stockholm: Naturvårdsverket

17 Naturkontakt kan ge fler hälsovinster Reducera stress Stärka den kognitiva förmågan Förbättra den psykiska hälsan Underlätta social interaktion Främja fysisk aktivitet Källa: Friluftslivets betydelse för människors hälsa och välbefinnande, Folkhälsomyndigheten 2018

18 Utövandet skiljer sig åt Grupper med högst andel friluftsaktiva Alla år Kvinnor år Män 65 år och äldre Inrikes födda Eftergymnasialt utbildade Boende i glesbefolkade kommuner* Grupper med lägst andel friluftsaktiva Alla år, 85+ Män år Kvinnor 65 år och äldre Utrikes födda Förgymnasialt utbildade Boende i storstäder och förortskommuner* Grupper av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, som har större och lägre andel friluftsaktiva än motsvarande grupper. Baserat på samlad statistik för åren (* ). Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/eu- Statistics on Income and Living Conditions

19 Hinder att inte vara mer aktiv Saknar tid Saknar sällskap Saknar tillgång till lämpliga platser/områden Saknar utrustning Familjesituationen Saknar information om utbud och möjligheter Kostar för mycket pengar

20 Friluftslivet sker i olika naturmiljöer

21 Samverkan och en medveten samhällsplanering ger förutsättningar för ett hållbart friluftsliv.