Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Transkript

1 Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland Kommissionär i den nationella Kommissionen för jämlik hälsa Ordförande i Östgötakommissionen för jämlik hälsa

2 Folkhälsan är bra i Sverige - men inte för alla! De sociala skillnaderna i förväntad livslängd har de senaste åren ökat ytterligare. Förväntad återstående livslängd vid 30 års ålder efter högsta fullföljda utbildning, kvinnor och män Årsrapport Folkhälsomyndigheten

3 Andel kariesfria 6-åringar, tandkliniker med hög vs låg SES utifrån boendeområdets inkomstnivå. Östergötland

4 Välfärdsparadoxen The persistence of socioeconomic inequalities in health, even in the highly developed 'welfare states' of Western Europe, is one of the great disappointments of public health. Health inequalities have not only persisted have even widened. Machenback J Social Science and Medicine 2012.

5 En Nationell Kommission för Jämlik Hälsa Skall lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar, samt genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland relevanta samhällsaktörer Ordförande Olle Lundberg, professor, CHESS Kommissionärer med kompetens kring utbildning, miljö, arbetsmarknad och arbetsliv, socialförsäkringar samt hälso- och sjukvård Verkade under Slutbetänkande juni Remiss hösten 2017 Proposition 19 april 2018.

6 Kommissionens betänkanden Åtgärder för en god och jämlik hälsa Slutbetänkande från Kommissionen för jämlik hälsa SOU 2017:47 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket SOU 2017:4 Det handlar om jämlik hälsa Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete SOU 2016:55

7 Den biopsykosociala modellen för hälsan orsaker

8 Låg socioekonomisk situation är förenat med... Mera utsatta livsvillkor; fler negativa livshändelser, mer ogynnsam arbetsmiljö, mer skador och våld Mer ogynnsamma levnadsvanor Mindre tillgång till socialt stöd Lägre tilltro till egen förmåga Lägre tillit till andra Ökad sårbarhet

9 Andel individer som anger att man inte har tillit till andra människor, Utifrån socioekonomisk situation; utbildning, individuell inkomst och hushållsinkomst. Källa HLV 2011

10 Låg tillit till andra människor stadsdelar i Malmö

11 Man vill bli älskad, I brist därpå beundrad, I brist därpå fruktad, I brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst. Doktor Glas (1905)

12 Avgörande för att minska sociala skillnader i hälsa Möjligheten att påverka sin tillvaro. Möjlighet att utvecklas och leva i sociala sammanhang där man kan känna -tilltro till egen förmåga -tillit till andra -hopp och framtidstro.

13

14 Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Östgötakommissionen 2014

15 Regeringens förslag till nytt övergripande folkhälsomål: "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation 1.Delaktighet och inflytande i samhället 2.Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 1. Det tidiga livets villkor 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälsooch sjukvård

16 Inriktning av arbetet för med jämlika livsvillkor, målområde 1, 2, 6 och 8 1. Det tidiga livets villkor en jämlik och sammanhållen mödra- barn- elev- och ungdomshälsovård en likvärdig förskola av hög kvalitet metoder och medel som sätter barnets bästa i centrum 2. Kompetenser, kunskaper och utbildning Skolan som hälsofrämjande arena: gemenskap, trygghet, måltiden, daglig fysisk aktivitet 6. Levnadsvanor Stärk arbetet med levnadsvanor i välfärdens organisationer 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Tillgänglighet som motsvarar olika behov Vårdmöten som stödjer tilltro till egen förmåga Stärk förebyggande arbete för patienter och befolkning Styrning, ledning och organisering som ger förutsättningar för en jämlik vård.

17 Familjecentralen En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral ska minst innehålla mödrahälsovård barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. Föreningen för familjecentralers främjande

18 Tillgång till vård och omsorg En av fyra anser att de inte har tillgång till den vård de behöver. En av fem avstår från att söka vård trots att de anser sig ha behov. Kvinnor >män och låg utb. > hög. Struktur/rutiner Geografisk närhet, öppettider, möjlighet för telefonkontakt. (Hur man söker kontakt, förstå tele Q-system). Ekonomi Att inte ha råd, inte ha möjlighet att ta ledigt från sitt arbete Förväntningar och erfarenheter, Tillit!

19 Mötet inom vård och omsorg Information och kommunikation Hälsolitteracitet Normkritik Kontinuitet Patientcentrerad vård Personcentrerad vård Hälsofrämjande förhållningssätt Att stärka individens tilltro till den egna förmågan

20 Förebyggande insatser genom råd om levnadsvanor är särskilt viktigt för individer med låg SES Andel dagligrökare (%) efter utbildningsnivå, 3 års medelväden

21 Andel familjer där någon familjemedlem är rökare när barnet är 4 veckor resp. 8 månader efter BVC i Östergötland

22 Den sociala gradienten att hälsan stegvis är sämre ju lägre socioekonomisk situation innebär att vi behöver arbeta efter Proportionell universalism Universella insatser dvs. erbjuds till alla men anpassas i proportion efter behov

23 Familjecentralen - en viktig arena i jämlikhetsarbetet Familjecentralen har genom sin organisering och sitt arbetssätt särskilda förutsättningar att arbeta utifrån proportionell universalism

24 JämlikhetJämlikhet Göra lika Göra olika Riva hinder