Jämlik vård och hälsa Hur kan vi, genom att utveckla en jämlik vård, bidra till en mer jämlik hälsa?

Transkript

1 Jämlik vård och hälsa Hur kan vi, genom att utveckla en jämlik vård, bidra till en mer jämlik hälsa? Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin IMH, Linköpings Universitet Region Östergötland

2 Förväntad återstående livslängd vid 30 års ålder efter högsta fullföljda utbildning, kvinnor och män

3 Välfärdsparadoxen The persistence of socioeconomic inequalities in health, even in the highly developed 'welfare states' of Western Europe, is one of the great disappointments of public health. Health inequalities have not only persisted have even widened. Machenback J Social Science and Medicine 2012.

4

5 Jämlik Hälsa och Jämlik vård

6 Jämlik Hälsa Hälsopolitiska åtgärder Jämlik vård Sjukvårdspolitiska åtgärder

7 Jämlik vård Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett Bostadsort Ålder Kön Funktionsnedsättning Utbildning Social ställning Fördelseland Etnisk och religiös tillhörighet Sexuell läggning

8 Jämlik vård Vård och behandling skall erbjudas på lika villkor och med likvärdigt bemötande till alla oavsett Bostadsort Ålder Kön Funktionsnedsättning Utbildning Social ställning Fördelseland Etnisk och religiös tillhörighet Sexuell läggning

9

10 Större skillnader mellan utbildningsgrupper än mellan vårdgivare För överlevnad i hjärt- kärlsjukdom För överlevnad vid de 12 vanligaste cancerformerna Tillgång till multidiciplinär konferens för individuell behandlingsplan varierar mellan 4 och 100% Idag inga data som möjliggör analys av SES skillnader i väntetid

11 Sveriges Kommuner & Landsting: Vård på (o)lika villkor Vård på (o)lika villkor Källa 84: Halmin M, Bellocco R, Lagerlund M, Karlsson P, Tejler G, Lambe M. Longterm inequalities in breast cancer survival - a ten year follow-up study of patients managed within a National Health Care System (Sweden). Acta Oncologica, 2008; 47: 2:

12 Figur 3. Olika steg genom hälso- och sjukvården (Burström, 2009)

13 Socioekonomisk Position och Hälsa efter Marmot et. al. Socioekonomisk position Materiella faktorer Arbetsmiljö Hjärnan Social omgivning Psykologi Levnads vanor Fysiologi Genetik Barndom SRH Morbiditet Mortalitet

14 Socialt nätverk vs utbildning, yrke, självskattad ekonomi, och disponibel inkomst

15 Hopplöshet vs utbildning, yrke, självskattad ekonomi, och disponibel inkomst

16

17 Låg SES är förenat med... Mera utsatta livsvillkor, negativa livshändelser, ogynnsam arbetsmiljö, skador och våld Mer ogynnsamma levnadsvanor Mindre socialt stöd Sämre tilltro till egna resurser Lägre tillit till andra människor Ökad sårbarhet för sjukdom

18 Figur 3. Olika steg genom hälso- och sjukvården (Burström, 2009)

19 Tillgång till vård En av fyra anser att de inte har tillgång till den vård de behöver. En av fem avstår från att söka vård trots att de anser sig ha behov. Kvinnor >män och låg utb. > hög.

20

21 Tillgång till vård En av fyra anser att de inte har tillgång till den vård de behöver. En av fem avstår från att söka vård trots att de anser sig ha behov. Kvinnor >män och låg utb. > hög. Struktur/rutiner Geografisk närhet, öppettider, möjlighet för telefonkontakt. (Hur man söker kontakt, förstå tele Q-system). Ekonomi Att inte ha råd, inte ha möjlighet att ta ledigt från sitt arbete Ekonomiska skäl att avstå vård är särskilt tydliga i tandvården.

22 Andel av de, över 65 år, som avstått från att söka tandläkarvård trots behov, utifrån inkomst Andel som har avstått 65+ tandläkarvård 18,0% trots behov blan i andel av 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% Kvinnor Män 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst

23 Tillgång till vård En av fyra anser att de inte har tillgång till den vård de behöver. En av fem avstår från att söka vård trots att de anser sig ha behov. Kvinnor >män och låg utb. > hög. Struktur/rutiner Geografisk närhet, öppettider, möjlighet för telefonkontakt. (Hur man söker kontakt, förstå tele Q-system). Ekonomi Att inte ha råd, inte ha möjlighet att ta ledigt från sitt arbete Ekonomiska skäl att avstå vård är särskilt tydliga i tandvården. Förväntningar och erfarenheter, Tillit!

24

25 Skillnader i medicinsk behandling

26 Figur 4: Skillnader mellan utbildningsgrupper eller mellan födelseland vad gäller sannolikheten att använda den optimala läkemedelsbehandlingen efter stroke.

27 Geografiska skillnader mellan vårdgivare Organisatoriska orsaker Skillnader mellan befolkningsgrupper inom vårdgivare Beror på vad som händer i vårdmötet Vårdanalys rapport 2013

28 Vården i Sverige har brister vad gäller - Patienter som medaktörer i vården - Respekt för patienters individuella behov, preferenser och värderingar - Samordning och kontinuitet såväl inom som mellan aktörer - Helhetssyn på patienter som människor med både medicinska och ickemedicinska (ex. sociala, emotionella och andliga) behov - Involvering av familj och närstående i vården enligt patienters önskemål. Myndigheten för vårdanalys. Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. En extern utvärdering och sex rekommendationer för förbättring. Stockholm: Myndigheten för vårdanalys; 2013.

29 Health literacy Hälsolitteracitet förmåga att förvärva, förstå och använda hälsoinformation ca 50 % av befolkningen upplever svårigheter att förstå det språk som används inom HoS. Andelen är högre, och svårigheterna mer uttalade, vid låg SES eller annat modersmål än Svenska. Kommunicera i tal och skrift så att alla kan förstå! Rima Rudd

30 Normkritik Kärnan i normkritiken är att fundera över vad det är vi förmedlar, medvetet eller omedvetet. Om vi okritiskt utgår från det som är norm bidrar vi till att cementera och förstärka ojämlika villkor, vi ger helt enkelt normen mer resurser

31 Vårdmötet Information och kommunikation Hälsolitteracitet Normkritik Kontinuitet Patientcentrerad vård Personcentrerad vård Hälsofrämjande förhållningssätt Att stärka individens tilltro till den egna förmågan

32 Patientcentrerad vård Personcentrerad vård Hälsofrämjande förhållningssätt Dialog Relation Helhetssyn Empowerment Terapeutisk allians Patientens upplevelse central

33

34 Screening för tidig upptäckt av sjukdom Skillnader i deltagande mellan socioekonomiska grupper tex mammografi och cervixcancer screening.

35 Samvariation mellan andel som deltagit i mammografiscreening och socioekonomi; (Malmökomissionens rapport)

36 Sjukdomsförebyggande insatser levnadsvanor särskilt viktigt för individer med låg SES

37 Utveckla vårdens kvalitetsarbete ur ett jämlikhetsperspektiv och skapa förbättringsarbete utifrån analys av skillnader mellan SES grupper

38 Strukturer och organisering som bidrar till jämlik vård och hälsa Utveckla vårdens kvalitetsarbete ur ett jämlikhetsperspektiv och skapa förbättringsarbete utifrån analys av skillnader mellan SES grupper Ledning och styrning som stödjer jämlik vård och hälsa Uppdrag, avtal, kvalitetsuppföljning. Kompetensutveckling och utbildningsinsatser.

39 Förslag till rekommendationer för att stärka HoS roll i att bidra till en jämlik hälsa. 1. Tillgänglighet utifrån behov 2. Normmedveten vård och kommunikation så att alla kan förstå 3. Personcentrerad vård och hälsofrämjande möten 4. Sjukdomsförebyggande insatser - för patienter och för befolkningsgrupper 5. Införliva tandvården i sjukvårdförsäkringen 6. Värna vården för de mest utsatta 7. Hälsofrämjande arbetsmiljö för vårdens medarbetare 8. Se över regelverket för företagshälsovården 9. Utveckla vårdens kvalitetsarbete ur ett jämlikhetsperspektiv och skapa förbättringsarbete utifrån analys av skillnader mellan SES grupper 10. Ledning och styrning som stödjer jämlik vård och hälsa 11. Primärpreventivt uppdrag, områdesansvar, kompetenscentra och kompetenskrav. 12. Kompetensbehov och kompetensutveckling.

40 1. Tillgänglighet utifrån behov Utveckla nya möjligheter till tillgänglighet för besök eller möjlighet för frågor utifrån patientens behov. Kallelser i tvättstugan, boka över disk, besökstider kvällar, tolkar, informationsmaterial begripbart för alla. Lagstadgad rätt att göra vårdbesök under arbetstid 2. Normmedveten vård och kommunikation så att alla kan förstå Kompetensutveckla om normkritik och hälsolitteracitet dvs. individens förmåga att förvärva förstå och använda hälsoinformation och om kommunikation så att alla kan förstå. 3. Personcentrerad vård och hälsofrämjande möten Arbeta för att ändra förhållnings- och arbetssätt så att patienten blir medproducent. Utveckla kunskap om bemötandets betydelse för tillit till vården och tilltro till egen förmåga. 4. Sjukdomsförebyggande insatser - för patienter och för befolkningsgrupper Integrera rådgivande samtal om levnadsvanor i vårdens rutin. Utveckla uppsökande verksamhet med hälsosamtal för primärprevention och screening för att tidigt identifiera sjukdom och tillämpa i båda fallen metoder för att nå utsatta grupper. 5. Införliva tandvården i sjukvårdförsäkringen Se över tandvårdslagen så att den blir lika skarp som Hälso- och Sjukvårds lagen. 6. Värna vården för de mest utsatta Skall kompletteras

41 7. Hälsofrämjande arbetsmiljö för vårdens medarbetare Skapa organisatoriska förutsättningar för en arbetsmiljö i vården som är hälsofrämjande, präglas av delaktighet, erkännande och möjlighet att lära och som ger personalen förutsättningar att möta alla patienter utifrån sina behov. 8 Se över regelverket för företagshälsovården Diskutera vad som ger goda förutsättningar för en välfungerande företagshälsovård och jämlik hälsa: Ändra strukturen så att företagsläkaren är oberoende av arbetsgivaren. 9. Utveckla vårdens kvalitetsarbete ur ett jämlikhetsperspektiv och skapa förbättringsarbete utifrån analys av skillnader mellan socioekonomiska grupper Skapa lagstiftning som möjliggöra analys av kvalitetsregister så att en systematisk uppföljning av vårdens insatser kan ske utifrån socioekonomisk situation. 10 Ledning och styrning som stödjer jämlik vård och hälsa Utforma uppdrag och uppföljning som stimulerar till jämlik hälso-och sjukvård och omsorg utifrån brukare och patienters behov Organisera för att bygga broar och bryta gränser. Exempel: BVC, skola, ungdomshälsa. 11. Primärpreventivt uppdrag, områdesansvar, kompetenscentra och kompetenskrav. Stärk primärvården och ge den ett tydligare uppdrag att arbeta primärpreventivt. Återupprätta områdesansvaret och ställ krav på kompetens i epidemiologi och socialmedicin Skapa regionala kompetenscentra som stöd till folkhälsoanalys, metod och uppföljning 12. Kompetenskrav och kompetensutveckling. Stärk utbildningsinsatser i grund och specialistutbildning men också fortbildning av vårdens professioner, och dess uppdragsgivare, i den kompetens som krävs, hos alla aktörer, för att skapa jämlik vård