Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Transkript

1 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012

2 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana Minst 20% av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor Det finns effektiva metoder som hälso- och sjukvården kan använda för att stödja patienterna Det finns ingen enhetlig praxis i hälso och sjukvården Socialt utsatta har oftare ohälsosamma levnadsvanor

3 Vad består riktlinjerna av? Rekommendationer Ekonomiska/organisatoriska konsekvenser Indikatorer Vetenskapligt underlag, detaljerad tillstånds- och åtgärdslista, ett hälsoekonomiskt underlag, en metodbeskrivning och en patientversion.

4 Vägen till rekommendationerna

5 Hur berörs vi av de nya riktlinjerna? Tydlig beskrivning av vilka metoder vi ska använda Bättre förutsättningar att fördela resurser effektivt Möjliggör en mer enhetlig och säker uppföljning och utveckling av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder i vården Mer och likvärdigt stöd för patienten oavsett var man bor

6 Vilka omfattas av riktlinjerna? Patienter med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd - inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper - ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker

7 Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal

8 Hälso- och sjukvården bör erbjuda

9 De metoder som fungerar bra har god kostnadseffektivitet Förhållandevis billiga åtgärder som ger mycket hälsa för pengarna Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder

10 Organisatoriska konsekvenser Personalresurser Styrdokument Organisation Utbildning och kompetensutveckling Samverkan med aktörer inom och utanför hälso- och sjukvården

11 Ekonomiska konsekvenser På kort sikt Kostnadsökning - personal/kompetensutveckling Besparingar rökstopp inför operation, rökstopp hos gravida, minskade läkemedelskostnader, färre (alkoholrelaterade) olyckor. På lång sikt Besparingar i form av minskade hälso- och sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar

12 Stöd för implementering samordning av utbildning/information om nya nationella riktlinjer och specifika utbildningsinsatser för kvalificerad rådgivning anpassning av befintligt stöd för hälsofrämjande hälso- och sjukvård till nya gällande riktlinjer deltagande i Socialstyrelsens kontaktpersongrupp

13 Att fråga patienter om levnadsvanor alltid en enskild avvägning Som vid all annan diagnostik och behandling bör arbetet med att identifiera ohälsosamma levnadsvanor ske på ett sätt som upplevs relevant för patienten. Ibland kan det finnas särskilda skäl att inte beröra frågan. därför behöver vårdpersonalen alltid göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker på bästa möjliga sätt och med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar. (sid 60).

14 Vad tycker patienten egentligen? Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal vid besök diskuterar levnadsvanor (t.ex. kost, alkohol, rökning och motion). (Vårdbarometern 2012) Instämmer helt / instämmer delvis Halland jfr med Riket H R % 83% 74% 84%

15 Vad tycker patienten egentligen? Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal vid besök diskuterar levnadsvanor (t.ex. kost, alkohol, rökning och motion). (Vårdbarometern 2012) Tar helt eller delvis avstånd Halland jfr med Riket H R % 5 % 9 % 6%

16 Vad tycker patienten egentligen? När motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling tycker jag att hälso- och sjukvården ska kräva att patienterna ändrar sina vanor istället för att skriva ut läkemedel. Instämmer helt / instämmer delvis (i Halland 2011) 75 %

17 Hur kan riktlinjerna påverka folkhälsan? Levnadsvanor har stor betydelse för utveckling av folksjukdomar Hälso- och sjukvårdens personal har stor trovärdighet Hälso- och sjukvården möter en stor del av befolkningen på ett år Hälso- och sjukvården möter ofta människor i ett skede i livet när de är beredda till förändring

18 Forts. Riktlinjerna uppmuntrar till ett hälsofrämjande förhållningssätt Kan bidra till ökad jämlikhet i hälsa Tack för att ni lyssnat! Kontakta gärna mig för mer information; Susanne Johansson Susanne.l.johansson@regionhalland.se